Slutrapport till projektet Arbetsbelastning och stress inom förskolan om ohälsa och relation till arbete och miljö, Dnr

1

Slutrapport till projektet ”Arbetsbelastning och stress inom förskolan – om ohälsa och relation till arbete och miljö”, Dnr 100112.

Projektledare: Ulf Landström, Högskolan i Gävle.

Projektet har genomförts under perioden 2011-01-01– 2012-12-31

Bakgrund

Förskolan/barnomsorgen utgör idag enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar en av de dominerande miljöerna vad gäller stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Rapporteringen om ohälsa inom pedagogiskt arbete har ökat markant under senare år. En växande andel av anmälningarna som gäller ohälsa i arbetet och sjukfrånvaro kommer från förskolor och grundskoleverksamhet (SCB 2006, SCB 2007, SCB 2008).

Projektets syfte har varit att besvara och belysa frågeställningar om hur förskolepersonalens stressnivå, påverkas av olika arbetsmiljöfaktorer och förhållanden knutna till verksamheten samt hur den stressrelaterade ohälsan kan utvärderas, förklaras och åtgärdas.

Erfarenhet från tidigare forskningsprojektet kring förskolans miljö, stärker bilden av en yrkesgrupp med mental belastning och stress som uttalade inslag i arbetet. Förskollärarnas mentala belastning före, under och efter arbete, har i genomfört AFA-projekt följts såväl via skattningar som fysiologiska mätningar (kortisol). Bl a har ett validerat stress-energi-formulär (Kjellberg och Wadman 2002, Wadman och Kjellberg 2007) använts för att kartlägga

personalens upplevda stress och energi (engagemang i arbetet). Skattningsmönstret för den studerade personalgruppen inom förskolan framgår av Figur 1.

Vid uppvaknande 1 timme efter uppvaknande Lunchtid Kl 21:00

Figur 1. Stress/energimönster för 101 förskollärare före arbete (vid uppvaknade samt 1 timme efter uppvaknande), under arbete (lunchtid) och efter arbete (kl 21.00).

Dessa skattningar visar att personalen under arbetstid är mycket engagerad (alla hamnar i högenergigruppen), men också att en stor andel ligger i högstressgruppen (57 procent). Av stressenergimönstret framgår även att arbetet på ett uttalat sätt driver på stressnivån och att återhämtningen är svag. Många andra yrkeskategorier har analyserats med detta formulär.

Andelen i högenergigruppen bland förskollärare visar sig vid jämförelser vara större än i

Låg stress Låg

energi

Hög energi Hög stress

2

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Inte alls Knappast alls

Något Ganska Mycket Mycket mycket

Antal

Upplevd stress i arbetet?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Nej I viss mån I hög grad I mycket hög grad

Antal

Erhållit ökad arbetsbelastning under de senaste åren?

någon av de andra studerade yrkesgrupperna. Andra skattningar för arbetslastning och stress som tillämpats i den genomförda förskolestudien, visar på samma upplevelsemönster (Figur 2).

Figur 2. Medelvärden för skattad arbetsbelastning (vänster) och stress (höger) bland 102 förskollärare.

Metoder

Medverkande personal och förskolor

Upprepade kortisolprovtagningar och enkätstudier har genomförts på 6 avdelningar med hög stress) samt 6 avdelningar med låg stressvid vardera 6 förskolor (identifierade i en tidigare genomförd studie, Sjödin m fl 2012). Urvalet av deltagare skedde efter samråd med de förskolor och den personal som arbetar på avdelningarna. Inklusionskriterier var att deltagarna var i åldersintervallet 20-60 år. Två personer per avdelning med minst 75 % tjänstgöringsgrad rekryterades. Deltagarnas familjesituation och sociala levnadsmönster kontrollerades för, via de frågeformulär som ingick i studien. Studien följde de krav på medgivande och anonymitet som anges i de etiska riktlinjerna för denna typ av projekt.

Projektet harunderkastas etisk granskning.

Kortisolprovtagning

Kortisol i saliv undersöktes från fyra provtagningstillfällen under samma dygn: omedelbart efter uppvaknandet, en timme senare, kl 11 och kl 21. Provtagningarna skedde under onsdag.

Totalt sett kom således 24 arbetsdagar med varierande miljöer och inslag i verksamheten att studeras.

Proven analyseras vid Linköpings universitet.

Frågeformulär avseende stress, arbetsbelastning, trötthet och upplevelser av arbetsmiljön Belastningar i och utanför arbetssituationen mättes med tre formulär:

Effort/RewardInventory. För att studera sambanden mellan arbetsbelastning och stress besvarade de ingående deltagarnaSiegrist´s Ansträngnings/Belönings-formulär (Siegrist, 1996).

Krav-kontroll-stöd-formuläret (Karasek& Theorell, 1990) användes för att bl a studera inverkan av arbetsbelastning samt olika arbetsorganisatoriska variabler.

Stress och välbefinnande analyserades med ett antal frågeformulär:

Stress-Energi-formuläret ( SE-formuläret) (Kjellberg och Wadman 2002, Wadman och Kjellberg 2007), användes för att kartlägga den subjektiva stressen och engagemanget i arbetet.

3 Upplevd trötthet mättes med formuläret Swedish OccupationalFatigueInventory (SOFI) (Åhsberg, Gamberale& Kjellberg, 1997), som ger en bedömning av trötthetstillståndet i fem olika dimensioner.

Karolinska SleepDiary (KS-diary, KS-scale) (Åkerstedt m fl 1994) användes för att utvärdera sömn, sömnstörningar och sömnighet.

Shirom-MelamedBurnoutQuestionnaire(SMBQ)användes för att studera emotionell och pysisk utmattning, spänning, energiförlust och kognitiv utmattning. (Melamed m fl, 1992, 1999).

Alla dessa frågeformulär har validerats i tidigare och andra pågående projekt.

Observationsstudier för beskrivning av miljö och verksamhet.

Tidigare FoU-arbete kring förskolans miljö har i detta projekt utvidgats till att innefatta en observationsstudie. Detta för att optimera säkerheten i utvärderingen av de samband som skall studeras. Personalens skattningar och bedömningar av verksamheten kompletterades således i detta projekt med en extern observatörs samtidiga beskrivning av arbete och miljö.

Observationsstudien (60 minuter före lunch och 30 minuter under lunch), innefattade detaljerad löpande registrering av antalet kommunikationskontakter mellan den observerade och barnen, mellan den observerade och kollegor, antal översiktskontroller den observerade gör, samt antal problematiska situationer som uppstod.

Analyser

Korrelations analyser via Spearmans korrelations koefficient samt Mann-Whitney

testergenomföredsför att belysa stressnivåns samband med verksamheten och kringliggande faktorer. Förändringarna av kortisolvärden och skattade besvärsupplevelser i relation till påverkande kringfaktorer testades via alternativa statistiska metoder för att utreda alternativen för predicering av stressrelaterad ohälsa och inriktningar för åtgärder mot denna.Cronbachs Alfa användes för reliabilitets tester.

Resultat

Resultaten från den genomförda studien redovisas översiktligt i nedanstående figurer 3 – 22.

Figurerna 3 – 19 avser resultat från genomförd formulärstudie. Figurerna 20 – 22 avser resultat från den genomförda observationsstudien.

Formulärstudien

Figur 3. Personalens skattning av hur arbetet fördelades på olika insatser.

Procent av arbetstiden

Arbete i barngruppen 79,5%

Pedagogisk planeringstid 6,3%

Administrativt arbete 5,4%

Föräldrakontakt 4,6%

Kompetensutveckling 1,5%

Övriga arbetsuppgifter, städning m.m 2,7%

Totalt 100,0%

4 Figur 4. Personalens stressupplevelser på grund av flera samtidiga arbetsuppgifter.

Figur 5. Personalens stressupplevelser under arbete med relevanta arbetsuppgifter.

5 Figur 6. Personalens stressupplevelser vad gäller förutsättningen av kunna utföra sitt arbete.

Figur 7. Personalens stressupplevelser med avseende på att allas gemensamma insatser.

6 Figur 8. Personalens stressupplevelser med avseende på hur arbetet är organiserat.

Figur 9. Personalens stressupplevelser med avseende på lika ansvar från alla anställda.

7 Figur 10. Personalens stressupplevelser med avseende på tid för planering och förberedelser.

Figur 11. Personalens stressupplevelser med avseende på hur arbetsuppgifterna ökat under senare år.

8 Figur 12. Personalens stressupplevelser med avseende på ledarskap från rektor.

Figur 13. Personalens stressupplevelser med avseende på lokalernas utformning.

9 Figur 14. Personalens stressupplevelser med avseende på möjligheterna till överblick över barnens aktiviteter.

Figur 15. Personalens stressupplevelser med avseende på lokalernas utrustning.

10 Figur 16. Personalens stressupplevelser med avseende på hur barngruppen fungerar socialt.

Figur 17. Personalens stressupplevelser med avseende på att varje barn får den uppmärksamhet som krävs.

11 Figur 18. Persolens rangordning vad gäller stressupplevelser från olika faktorer i arbetet.

Figur 19. Skillnader i stressupplevelser mellan personal från högstressavdelningarna(övre kurvan) och högstressavdelningarna (nedre kurvan) för olika arbetsfaktorer.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

barn speciella behov diagnos konflikter mellan barn otåliga barn barn konkurerrar uppmärksamhet barn speciella behov ej diagnos utomhusaktiviteter där personalen medverkar fri lek barnen utomhus inomhusaktiveter där personalen medverkar lunch med barnen WC mellanmål med barnen fri lek barnen inomhus ventilationsljud ljud från torkar diskmaskiner röster i omgivningen ringande telefoner ljud barnens aktiviteter på och avklädning ytterkläder röster planering administration personalmöten förberedelser inför matsituationer konflikter bland personal

Fri lek för barnen utomhus *

Administrati on, personal- möten **

Mellanmål, för och eftermiddag

**

Lunch *

Mat och lunch förberedelse

r *

Ringande telefoner *

Fri lek inom hus **

Konflikter mellan barn *

På och avklädning av barnen *

Personal- konflikter *

Hög stress

personal 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73

Låg stress

personal 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stresskattning, skala 0 -100

*.P<.05, **.P<.01

Organisering av arbetet

Ljudrelaterade faktorer

Arbets- situationer

Barngruppen

12

• Mer än hälften av de anställda ansåg att arbetet in var likvärdigt fördelat mellan de anställda.

Omkring 8 % ansåg detta öka deras stressnivå.

• Mer än hälften av de anställda ansåg det ökade administrativa arbetet vara stressande.

• Hälften av de anställda ansåg det vara stressande att inte kunna ge barnen tillräcklig uppmärksamhet.

• Konflikter inom personalgruppen ansågs vara den starkaste stressfaktorn.

• Barnens röster ansågs vara den mest stressande bullerkällan. Detta i synnerhet under av- och påklädnad av barnen.

• Den största stressfaktorn vad gällde barngruppen var situationer där gruppen innehöll barn med särskilda behov.

• Personal med tidigare dokumenterade högre stressnivåer upplevde också ovan angivna situationer som mer stressande än gruppen med lägre stressnivåer.

13 Observationsstudien

Figur 20. Antal tillfällen när aktivitet från personal utförts före och efter lunch med avseende på kontakter kollega/barn och kollega/kollega.

Figur 21. Antal tillfällen när aktivitet från personal utförts före lunch uppdelat på personalgruppen med hög respektive låg stress.

14 Figur 22. Antal tillfällen när aktivitet från personal under lunch uppdelat på personalgruppen med hög respektive låg stress.

• Generellt sett har anställda med hög stress också fler antal kontakter till och från barnen.

• Framförallt kan vi se att anställda med hög stress oftare blir kontaktade av andra kollegor.

• Nästan tre gånger så många kontakter sker

barnpedagog under lunch jämfört med perioden innan lunch.

• Anmärkningsvärt är att personal med hög stress själva skattade antalet kontakter från barnen som färre jämfört med de som har låg stress.

Slutsatser

Den dåliga ljudmiljön på förskolornas avdelningar utgör en starkt bidragande orsak till stress i arbetet. Personalens stress påverkas vid sidan om den bristfälliga ljudmiljön samtidigt av ett antal arbetsorganisatoriska faktorer. En viktig faktor vid stressutvecklingen ligger i graden av kommunikation i arbetet, såväl mellan pedagog/barn som mellan pedagog/pedagog. Graden av såväl relevant som irrelevant kommunikation, blir särskilt uttalad i situationer med många barn samlade i verksamheten (av och påklädnad, matsituationer). Den höga graden av

röstkommunikation utgör en viktig faktor för störningsupplevelsen och därmed

störningsgraden i det pedagogiska arbetet. Ökad störningsupplevelse på grund av dålig ljudmiljö står därmed på ett uttalat sätt i konflikt med det pedagogiska arbetet. Den ökade arbetsansträngningen på grund av detta utgör en viktig faktor för utveckling av stress och slitenhet i arbetet. Mindre barngrupper och arbetsorganisatoriska åtgärder utgör viktiga angreppssätt för att minska stressnivån inom förskolan.

15 Projektet och dess resultat har presenterats i samband med seminarier och undervisning, bl a 2012-03-21 Seminarium i Karlskrona AFA, 2012-03-27 Seminarium Västerås

Lärarförbundet, 2012-05-12 Umeå Lärarförbundet, 2012-05-24 Malmö AFA, 2012-06-14 Seminarium kring förskolans arbetsmiljö i Umeå, 2012-09-03 Föreläsning för

företagshälsovårdsstudenter i Umeå, 2012-09-05 Presentation vid möte för forskarnätverket Människan och Bullret i Stockholm, 2012-09-20 Örebro AFA, 2012-10-11 Presentation vid SKL:s regionala dagar i Göteborg, 2012-10-24 Stockholm AFA/Prevent, 2012-11-13 Norrköping AFA, 2012-12-06 Östersund AFA, 2012-12-17 Stockholm AFA.

Referenser

Fries E, Hesse J, Hellhammer J, Hellhammer DH. (2005) A new view on hypocortisolism.Psychoneuroendocrinology;30:1010-1016.

Kjellberg, A. & Wadman, C (2002) Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Arbetslivsinstitutet:

Arbete och Hälsa 2002:12.

Kjellberg, A. &Wadman, C. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-Part 1: Assembly workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, 367-374.

Kunz-Ebrech SR, Kirschbaum C, Marmot M, Steptoe A (2004). Differences in cortisol

awakening response on work days and weekends in women and men from the Whitehall II cohort.Psychoneuroedocrinology;29:516-528.

Melamed, S., Kushmir, T., Shirom, A. (1992).Burnout and risk factors for cardiovascular disease.Behavioral Medicine. 18, 53-60.

Melamed, S., Ugarten, U., Shirom, A., Kahana, L., Lerman, Y., Froom, P. (1999).Chronic burnout, somatic arousal and elevated salivary cortisol leverls.Journal of Psychosomatic Research, 46, 591-598.

Pines, AX, Aronson, E, &Kafry, D. (1981) Burnout from tedium to personal growth. Free Press

SCB (2008) Arbetsmiljön 2007.AM68SM0601.

SCB (2008) Arbetsorsakadebesvär 2008.AM0502BR0801.

Scholtz W, Hellhammer J, Schulz, Stone AA (2004). Perceived work overload and chronic worrying predict weekend. Weekday differences in the cortisol awakening

response.Psychosomatic Medicine;66:207-214.

Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1, 27-41.

Wadman, C. &Kjellberg, A. (2007) The role of the affective stress response as a mediator of the effect of psychosocial risk factors on musculoskeletal symptoms-Part 2: Hospital workers. International Journal of Industrial Ergonomics, 37, 395-403.

Åhsberg, E., Gamberale, F. &Kjellberg, A. (1997) Perceived quality of fatigue during different occupational tasks. Development of a questionnaire.International Journal of Industrial Ergonomics, 20, 121–135.

Åkerstedt, T., Hume, K., Minors, D., and Waterhouse, J., (1994), The subjective meaning of good sleep - an intraindividual approach using the Karolinska Sleep Diary. Perceptual&

Motor Skills, 79, 287-296.

Umeå 2012-10-29 Ulf Landstöm