Utredning om att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan vad händer sedan?

Pilotutbildning i yrkeshögskolan

Utredning om att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan – vad händer sedan?

Margareta Landh 2011-11-16

Innehåll

 Bakgrund

 Nuläge

 Myndighetens förslag om pilotutbildning

 Regeringens förslag

 Ansökningsförfarande

Pilotutbildning - bakgrund

 Utbildas i fyra olika ”system” samt enligt separata regeringsbeslut om studiestöd

 Yrket och utbildningen styrs av ett omfattande regelverk

 20 utbildningar i KU – varav nio med studiestöd resten har enbart tillsyn

 Två statligt finansierade pilotutbildningar motsvarar cirka 30 miljoner kronor (TFHS och Kompletterande

trafikflygarutbildning i Västerås)

 Flyggymnasieutbildning försvinner i och med Gy-11

 Flygbranschen har inte varit tydligt engagerad i utbildningen

 Riksdagsbeslut senhösten 2008 att pilotutbildning ska ligga i yrkeshögskolan

Vilka utbildningar finns idag?

Flyglärarutbildning

European Flight Training Academy IR(A) Instrument Rating Aircraft

South Sweden School of Aeronautics Kompletterande trafikflygarutbildning CPL/ME/IR

Diamond Flight Academy Scandinavia

Pilotutbildning för trafikflygcertifikat, CPL, modulbaserad...

Kungsair Training

Trafikflygare (CPL), 56-59 veckor Airways Flygutbildning

Trafikflygare utbildning enligt modul-Helikopter Northern Helicopters AB

Trafikflygarutbildning Sturup IFR Center

Trafikflygarutbildning IR Proflight Nordic, Norrtälje

Trafikflygarutbildning (CPL), 90 veckor

Trafikflygarutbildning endast ATPL teori European Flight Training Academy , Bromma

Trafikflygarutbildning Helikopter PPL, CPL IR IRI, AH Flight School

Trafikflygarutbildning PPL, CPL, Proflight Nordic Trafikflygarutbildning PPL, CPL, IR, Proflight Nordic Trafikflygarutbildning Helikopter, 72 veckor

Svensk Pilotutbildning , Säve

Trafikflygarutbildning med modulerna PPL, IR, CPL , ATPL European Flight Training Academy , Bromma,

Trafikflygarutbildning med modulerna typutbildning och MCC European Flight Training Academy , Bromma,

Trafikflygarutbildning, endast modulerna typutbildning Airbus...

European Flight Training Academy , Bromma, Typinstruktör TRI

European Flight Training Academy , Bromma

Typutbildning och MCC utbildning, Proflight Nordic

Kompletterande utbildning

 Drygt 300 utbildningar inom tio områden t ex konst, dans, teater, friskvård, hantverk, teknik, flyg och

media.

 Tre olika typer av statligt stöd: statlig tillsyn, tillsyn + studiestöd, tillsyn + studiestöd +

statsbidrag

 Drygt 5 000 studerande

 Majoriteten är kvinnor

 Medelåldern är 24 år

Nuvarande årliga kostnader för pilotutbildningar

 31 miljoner kronor för TFHS och påbyggnadsutbildning

 29 miljoner kronor för kommuners merkostnader i samband gymnasieutbildning

 2,1 miljoner kr för kostnader för studiebidrag för

eftergymnasiala pilotutbildningar för heltidsstudier (156 årsplatser)

 Studielånet oräknat

 En årsplats för en utbildning på TFHS kostar cirka 640 000 kr, en årsplats på

påbyggnadsutbildningen kostar 250 000 kr

Utbildningens nivå och innehåll – myndighetens förslag

 Uppdrag att redovisa hur pilotutbildning ska inordnas i Yh, hur dimensionering och

vidareutveckling ska se ut

 Utbildningen ska omfatta minst certifikat

motsvarande CPL, IR, ME, ATPL-teori och MCC

 Utbildningen ska ge en kvalificerad

yrkeshögskoleexamen, vilket motsvarar minst två års utbildning och omfatta minst 25 % lärande i

arbete (LIA)

 Obligatorisk MCC är en skillnad jämfört med tidigare utredning

 Integrerad eller modulär

Vidareutveckling av pilotutbildningen

 Fördjupad samverkan mellan

utbildningsanordnare och flygbranschen

 Fördjupat innehåll av kurser inom ”human

factors” – inte bara önskvärt utan nödvändigt

 Fördjupat innehåll av miljökunskap, customer management

 Utökat samarbete med universitet och högskola

Vidareutveckling av pilotutbildningen (forts)

 Competence Based Training – kräver

utbildningsanordnare av hög standard, väl fungerande kvalitetsystem, goda kontakter med omvärlden

(högskola, operatörer). Certifikatsutbildning räcker inte

 MPL-konceptet är attraktivt, men kräver en ökad finansiell insats av operatörerna

Utbildningsvolym – myndighetens förslag

 Årlig volym – 40 platser med statlig finansiering något fler än idag

 Utbildningsplatser till trafikflygare med studiestöd är cirka 80

 Omkring 100 personer beviljas studiestöd i utlandet årligen

 2 000-3 000 personer arbetar som piloter i Sverige

 Yrkesverksamma i åldersgruppen 55-59 år är 123 personer

 Transportstyrelsen utfärdar ett knappt 100-tal nya certifikat årligen

Finansiering – bedömning

 Finansiering av pilotutbildning kommer att uppgå till cirka 30 miljoner kronor årligen

 Av dessa kommer cirka 26 miljoner kr från Lunds universitet

 En årsplats bedöms motsvara cirka 400 000 kronor

 Fullt utvecklad bedöms en utbildning motsvara cirka 90 veckor

 Myndigheten föreslog ”öronmärkta” pengar och minst fyra utbildningsomgångar – regeringen går emot och föreslår bemyndiganderam på fem år

Organisation – förutsättningar för att bedriva utbildningen

 Utbildningsanordnaren måste vara en godkänd FTO

 Anordnaren måste ha väl utvecklat samarbete med berört arbetsliv

 Ha kapacitet att hantera många studerande

avseende urval och antagning, studievägledning, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering

 Ändamålsenlig ledningsstruktur – Accountable mngr, Head of training, Chief flying instructor, chief ground instructor och quality manager

Lokalisering - bedömning

 Ingick inte i uppdraget att ange plats

 Förutsättning att genomföra flygträning inom stipulerad tid

 Ha närhet till flera kommersiella flygplatser, lugnt luftrum, miljöprövningstillstånd som är tillräckligt

 Lokaliseringen har betydelse för möjligheten att rekrytera kompetent personal och föreläsare från branschen

 Inga synergieffekter att samlokalisera med flygteknikerutbildning

Förkunskapskrav, urval och betyg

 Behörighet för yrkeshögskolestudier (för närvarande minst 2 250 poäng godkänt från nationellt el special utformat program, efter 2013 – gymnasieexamen)

 Förkunskapskrav – engelska B (6), fysik B (6) och matematik C (7), godkänt medical Class 1

 Yrkeshögskolan har generösa behörighetsregler

 Urval – betyg, särskilt prov, tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet

 Betyg – alla kurser ska ha tregradig betygsskala (IG- G-VG)

Övrig flygutbildning – myndighetens förslag

 Att även utbildning till helikopterpilot, flyginstruktör och flygledare inordnas i yrkeshögskolan

 Att myndigheten ges i uppdrag att utreda hur det ska gå till

Övergångsbestämmelser

 Myndigheten föreslog start av statligt finansierad pilotutbildning hösten 2012 – regeringen föreslår våren 2013

 Övergångsbestämmelser för kompletterande

utbildningar med flyginriktning föreslås nuvarande förordning upphöra 1 juli 2012, övergångsperioden utsträcks till och med 2016.

 Uppdrag i myndighetens regleringsbrev att genomföra en ansökningsomgång för pilotutbildning under 2012 med start våren 2013

Ansökan till yrkeshögskolan - innehåll

 Ansökningswebb via yhmyndigheten.se

 Ingen separat inbjudan sker

 Anvisningar publiceras

 Ansökan innehåller arbetsmarknadens efterfrågan, arbetslivsanknytning, organisation och ledning av

utbildningen, ledningsgruppens arbete, personalens kompetens, jämställdhetsarbetet, ekonomisk

planering, utbildningens mål och inriktning, behörighet, urvalsprocess, pedagogiskt

genomförande, kvalitetssäkring av utbildningen, uppföljning av resultat och effekt,

studerandeinflytande

Ansökan, antagning av studerande - tidsplan

Ansökningswebben öppnar

Mars 2012 Maj 2012

Ansökningswebben stänger

Maj-aug

Bedömning av ansökningar

September

Beslut om pilotutbildning

Mars 2013

Start av

pilotutbildning Planering, formering

ledningsgrupp antagning av studerande

Maj 2013

Inledande tillsyn

Bedömning i två steg

 Förutsättningar att ingå har en utbildning som motsvarar ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet

 Har en från samhällssynpunkt lämplig regional

placering samt motsvarar de föreskrifter som gäller i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan

 Nästa steg är att avgöra om utbildningen ska ha

statlig finansiering eller inte. Då bedöms bland annat i vilken grad utbildningen medfinansieras av

arbetslivet.

Bedömningskriterier

 Arbetsmarknadens efterfrågan – relevanta källor och referenspersoner

 Arbetslivsanknytning – arbetslivets medverkan i

utbildningens planering och genomförande, uppgifter om medverkande företag

 Arbetslivets medfinansiering – LIA-platser,

föreläsningar, arbetsmaterial, utrustning, lokaler etc

 Kalkyl för utbildningens genomförande

 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation

 Kvalitetsarbetet i utbildningen

Vad händer med utbildningar som inte får finansiering?

 I framtiden kommer de att kunna ansöka om att ingå i yrkeshögskolan utan finansiering

 Ansökan sker vid ett givet tillfälle

 Förutsättningen är att efterfrågan av kompetensen finns och att kvalitetskriterierna för

yrkeshögskoleutbildning är uppfyllda

 Finansieras med studerandeavgifter

 Omfattas av statlig tillsyn och studiestöd

Tack för uppmärksamheten

margareta.landh@yhmyndigheten.se