Sveriges land och folk
Historisk-statistisk handbok på offentligt uppdrag utgifven af
Gustav Sundbärg
förste aktuarie i k. Statistiska centralbyrån Stockholm
Kungl. boktryckeriet. P. A. Norstedt & söner 1901
Innehåll I.
Fysisk geografi II.
Det svenska folket III.
Statsförfattning och förvaltning IV.
Undervisningsväsendet och den andliga odlingen V.
Öfversikt af Sveriges näringar VI.
Jordbruk och boskapsskötsel VII.
Skogsbruk VIII.
Jakt och fiske IX.
Bergshandtering X.
Tillverkningsindusri XI.
Handel XII.
Sjöfart XIII.
Samfärdsmedel XIV.
Bank-, kredit- och försäkringsanstalter XV.
Öfversikt af näringslagstiftningen XVI.
Arbetarlagstiftning och socialstatistik Register
Rättelser och tillägg
Klicka på rygg och omslag för åtta gångers förstoring
Förord till den elektroniska utgåvan
Detta är Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av en bok, som beskriver Sveriges land och folk, med avsnitt av många författare och sammanställd av statistikern Gustav Sundbärg. Den skrevs första gången på franska för världsutställningen 1900 i Paris, och den här svenska utgåvan kom 1901. Även en engelsk version utgavs 1904.
Det scannade exemplaret är mycket välbevarat, med svagt gulnat papper. Boken är på drygt 1000 sidor i formatet 155 x 241 mm. De har scannats som faksimilbilder i 600 dpi svartvitt (varje sida är tillgänglig som PDF för utskrift) och presenteras på webben i 120 dpi gråskala. Verket är rikt illustrerat i färg och svartvitt. De
färgillustrerade sidorna har även scannats i 300 dpi JPEG, och har också gjorts tillgängliga för utskrift som PDF.
Boken scannades 9 februari 2003.
På grund af en inom Andra kammaren väckt motion af professor Ernst Carlson beviljade 1898 års riksdag ett anslag af trettio tusen kronor för utarbetande af en statistisk handbok öfver Sveriges kultur- och
näringsförhållanden, att offentliggöras å svenska, engelska och franska språken. Genom kungl. brefvet den 17 juni 1898 föreskrefs, att denna handbok skulle utarbetas och offentliggöras under ledning af Kungl. Statistiska centralbyrån, som med anledning häraf den 4 juli 1898 förordnade undertecknad att på eget ansvar ombesörja arbetets utförande.
Under arbetets gång framträdde önskvärdheten af en något rikligare utstyrsel, än ursprungligen afsetts, med hänsyn till de båda främmande upplagorna, hvilka voro ämnade till utdelning äfven vid världsutställningen i Paris. Den 25 maj 1899 öfverlämnade bankdirektören K. Wallenberg i Stockholm för detta ändamål ett belopp af tio tusen kronor, med tillkännagifvande på samma gång att han önskade dessa medel använda jämväl till verkets förseende med illustrationer. Genom denna frikostiga gåfva har åt arbetet kunnat gifvas ej blott en värdigare utstyrsel utan äfven den textens belysning i bild, hvilken i våra dagar allmänneligen kräfves af dylika verk och hvarigenom arbetets lämplighet för den föresätta uppgiften blifvit i väsentlig grad ökad.
Sedan för de främmande upplagorna på detta sätt betryggats en tillfredsställande utstyrsel, uppstod helt naturligt den önskan, att svenska upplagan kunde komma i åtnjutande af samma förmån. Genom förnyad enskild
frikostighet blef äfven denna önskan uppfylld, i det under vintern år 1900 bokhandlaren M. Kindal, godsägaren Robert Dickson, grosshandlaren Erik Wijk och grosshandlaren August Röhss, alla i Göteborg, för nämnda ändamål anslogo hvardera ett belopp af ett tusen kronor; härigenom har den svenska upplagan af arbetet kunnat erhålla samma utstyrsel som den redan offentliggjorda franska.
Den redaktionen föresätta uppgiften att hafva jämväl engelska upplagan färdig till parisutställningen visade sig - delvis genom det ökade arbetet till följd af bokens illustrering - icke möjlig att fullfölja. Då under sådana förhållanden någon viss tid för sagda upplagas fullbordande ej längre med nödvändighet behöfde iakttagas, har ansetts lämpligast att låta den engelska upplagan föregås af den svenska, hvarigenom dels texten kunnat lättare justeras, dels ökad tid vunnits för utförande af det engelska öfversättningsarbetet.
Handbokens svenska upplaga, som härmed framlägges, är i vissa delar utförligare än den franska, ehuru sidtalet ej behöft synnerligen mycket ökas. I stort sedt är dock innehållet i bägge upplagorna detsamma. Då arbetet alltså för den svenska allmänheten framträder i en ursprungligen för främmande läsare afsedd form, måste helt naturligt en och annan gång framställningar möta, som i en direkt för svenska läsare utarbetad text skulle utförts något annorlunda. Alldeles olämpligt är dock icke att på detta sätt någon gång få »se sitt hem från andras fönster», och i alla händelser är förhållandet oundvikligt, då ett fullt genomförande af hänsynen till en svensk publik skulle kräft hela bokens omarbetande.
Oaktadt till arbetet i fråga bidrag emottagits från ett högst betydligt antal författare, har redaktionens sträfvan gått ut på att framställningen måtte så vidt möjligt bäras af en och samma grundåskådning. För de modifikationer, som i detta syfte skett med hänsyn till de särskilda artiklarna, är redaktionen naturligtvis ensam ansvarig.
Äfven för illustreringen bär redaktionen ensam ansvaret och likaså - med undantag af några få artiklar - för de statistiska data. Med afseende å dessa må anmärkas, att understundom approximativa utfyllningar och
korrektioner behöft göras, utan att man ansett nödvändigt att - annat än i undantagsfall - uttryckligen härom upplysa.
Då arbetet i fråga nu framlägges för den svenska allmänheten, är det till sist för redaktören ett djupt kändt behof att uttala sin vördsamma tacksägelse till de många, som skänkt detsamma sitt intresse och sitt bistånd.
Stockholm i maj 1901.
G. Sundbärg.
I. FYSISK GEOGRAFI.
Konungariket Sverige omfattar östra och större delen af den i nordvästra Europa belägna Skandinaviska halfön, hvars västra del upptages af det med Sverige i en politisk union förenade konungariket Norge. Af de bägge rikenas sammanlagda ytvidd, omkring 770,000 kvkm., omfattar Sverige 448,000 kvkm., eller ungefär 58 %, och af den sammanlagda folkmängden, något mer än 7 millioner, bo inom Sverige något öfver 5 millioner, eller vid pass 70 %.
Med hänseende till ytvidden bilda Sverige och Norge ett statskomplex, som inom hela Europa öfverträffas endast af ryska riket. Äfven Sverige ensamt, som omfattar 4,57 % af Europas yta, är en af de större staterna i vår
världsdel. Det är något mindre än Frankrike eller Tyska riket, men däremot nära en half gång större än Storbritannien och Irland. Med hänsyn till folkmängd kan den svensk-norska unionen naturligtvis ej täfla med stormakterna, men bland staterna af andra ordningen öfverträffas den blott af Spanien. Sverige ensamt är ungefär så folkrikt som Nederländerna och står alltså något tillbaka för Belgien men öfverträffar t. ex. Schweiz med mer än 60 %.
Till följd af sitt nordliga läge är den Skandinaviska halfön i allmänhet glest bebodd men dock tätare än något annat land, beläget på lika hög breddgrad. De sydligaste delarna af Sverige kunna med hänsyn till uppodling och folkmängdstäthet sidoställas med Centraleuropa.
Sverige omgifves i öster, söder och delvis väster af haf (Bottniska viken, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack). Landgräns äger Sverige endast mot Norge och Finland. Liksom Sveriges folk åtnjuter förmånen af en sällsynt etnografisk enhet, är äfven Sveriges land i allmänhet väl begränsadt. Det enda undantaget härutinnan bildar gränsen mot Finland, hvilken utgöres af älfvar, ett förhållande som gemenligen betraktas såsom mindre fördelaktigt, då en flod, genom den
Sveriges areal, jämförd med arealen af Frankrike och Schweiz.
lifliga förbindelse den erbjuder stränderna emellan, snarare förenar dessa än skiljer dem åt. Till år 1809 gick också Sveriges gräns afsevärdt längre åt öster, i det Tornedalen då i sin helhet var svensk.
Närmare angifvet är Sverige beläget mellan 69° 3' 21" och 55° 20' 18" nordlig bredd samt mellan 11° 6' 19" och 24° 9' 11" öster om Greenwich. Latituden för Stockholms observatorium är 59° 20' 34",0, för Uppsala
observatorium 59° 51' 29",4 och för Lunds observatorium 55° 41' 51",6; tidsskillnaden mot Greenwich utgör för Stockholms observatorium lt 12m 13s,99, för Uppsala 1t 10m 30s,15 och för Lunds Ot 52m 45s,01.
Sveriges längd från norr till söder är ungefär 1,600 km. Den största bredden utgör omkring 400 km. Omkretsen har af Strelbitsky beräknats till 9,817 km., hvaraf 7,624 km. utgöras af kuststräckningarna, 536 km. bilda gränsen mot Finland och 1,657 km. gränsen mot Norge. Tydligt är dock, att alla dylika beräkningar äga endast relativt
värde, då resultatet i så hög grad är beroende af till hvilken utsträckning kustens mindre oregelbundenheter äro tagna i betraktande.
Sveriges areal utgör, enligt svenska generalstabens nyaste mätningar, 44,786,227 hektar, en siffra som det kartografiska arbetets fortgång tvifvelsutan skall komma att i någon mån modifiera. Strelbitsky uppskattade år 1882 Sveriges ytvidd till 45,057,530 hektar. Skillnaden mot svenska generalstabens resultat är alltså tämligen obetydlig.
Gränslinien mellan Sverige och Norge är till öfvervägande del - från längst i norr till nordligare delen af Värmland - en verklig naturgräns, framgående öfver stiglöst fjäll, utmed vattendelaren vid den skandinaviska halföns högsta delar. Den sydligaste delen däremot är grundad på historiska förutsättningar, och utmed denna har sedan urminnes tider en liflig förbindelse mellan svenskar och norrmän ägt rum, liksom ock gränsen själf i äldre tider upprepade gånger förskjutits än till det ena och än till det andra landets favör. - Mot Finland utgöres riksgränsen af Köngämä, Muonio och Torne älfvars djupaste fåra. Vid Haparanda har, genom Torne älfs uppgrundning, ett stycke af Finlands mark kommit att landfast sammanhänga med Sverige.
Liksom de flesta länder har Sverige en olika indelning från administrativ synpunkt mot från historisk. Den gamla historiska indelningen i landskap framgår af kartan sid. 4. Anmärkas må, att här det gamla landskapet
»Västerbotten» fördelats i »Västerbotten» och
Sveriges folkmängd år 1900, jämförd med folkmängden i Belgien och Schweiz.
»Norrbotten» i enlighet med numera allmänt vedertaget bruk inom ifrågavarande bygd själf. - Då den historiska indelningen af landet ännu spelar en betydande roll inom det allmänna föreställningssättet, må här anföras landskapens areal och folkmängd, år 1899:
Uppland 12,848 484,000 Södermanland 8,990
308,000 Västmanland 8,908 174,000
Närke 4,347 120,000 Värmland 20,006 269,000 Dalarne 30,792 216,000 Östergötland 11,054 278,000 Småland 30,642 550,000 Öland 1,346 31,000 Gottland 3,158 53,000 Blekinge 3,015 146,000 Skåne 11,274 624,000 Halland 4,921
142,000 Västergötland 18,587 624,000 Bohuslän 4,508 162,000 Dalsland 4,196 73,000 Gästrikland 4,445 92,000 Hälsingland 15,529 143,000 Härjedalen 12,858 11,000 Jämtland 37,015 98,000 Medelpad 7,238 92,000
Ångermanland 20,952
150,000 Västerbotten
16,068 96,000 Norrbotten 27,404 103,000 Lappland 118,652 58,000
De fyra stora sjöarna 9,109
-
Landskap.
Kvadratkilom.
Folkmängd.
Dessa tal äro dock blott ungefärliga, då gränserna mellan landskapen i vissa fall pläga alltefter olika synpunkter dragas något olika. - Af staden Stockholms folkmängd äro här 90,000 personer räknade till Södermanland och återstoden till Uppland.
På nyssnämnda karta äro äfven utmärkta Sveriges tre gamla »hufvuddelar», Svealand, Götaland och Norrland.
Till sistnämnda landsdel har här räknats äfven Gäfleborgs län, såsom vanligen plägar ske. Ytvidden af Norrland, på detta sätt begränsadt, uppgår till 261,104 kvkm.; för Svealand utgör arealen 84,947 kvkm. och för Götaland 92,702. För erhållande af Sveriges hela ytvidd får tilläggas arealen af de fyra stora sjöarna i Mellansverige (9,109 kvkm.), hvilka icke pläga fördelas på de särskilda länens areal.
