Ett gemensamt förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån

(1)

Volontärer i samhällets krishantering

Hur kan vi ta emot volontärer före och under det att Sverige hamnat i ett utsatt läge och hur kan vi kanalisera volontärernas engagemang dit det behövs?

Ett gemensamt förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån

(2)

Ett förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån

2

Volontärer i samhällets krishantering

Hur kan vi ta emot volontärer före och under det att Sverige hamnat i ett utsatt läge och hur kanaliserar vi volontärernas engagemang dit det behövs?

Med anledning av Krisberedskapsmyndighetens (KBM) rapport till regeringen den 18 mars 2005 har Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån tillsammans med Civilförsvarsförbundet arbetat fram ett förslag vars syfte är att etablera en övergripande funktion med lokal förankring för att fånga upp frivilligas engagemang och spontanvolontärer i läge av kris. Vi söker nu finansiering för att kunna realisera detta förslag. Steg ett är att i en förstudie ytterligare utreda möjligheter och risker samt beräkna kostnaderna för en sådan funktion. Projektets arbetsnamn är: ”Volontärer i samhällets krishantering”.

Anders M. Johansson – Generalsekreterare Civilförsvarsförbundet Jan Alsander – Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Göran Pettersson – Generalsekreterare Forum för Frivilligt Socialt Arbete

Amelie Silfverstolpe – Verksamhetsledare Volontärbyrån (en del av Forum för Frivilligt Socialt Arbete) Förslag per den 050428

Bakgrund

Efter tsunami-katastrofen i december 2004, då många volontärer i media beklagade sig över den dåliga organiseringen och att deras kompetenser inte togs till vara på ett bra sätt, tog Forum för Frivilligt Socialt Arbete, som är driver för Volontärbyrån, kontakt med Civilförsvarsförbundet. Syftet var att se om

organisationerna tillsammans kunde lösa detta problem på ett bra sätt om Sverige skulle drabbas av en kris som involverar många volontärer.

Båda parter fann många beröringspunkter och att verksamheterna kompletterar varandra bra. Vi ser båda i första hand till samhällets nytta och tycker att det vore olyckligt att de funktioner vi redan utvecklat och använder dagligen dubbleras och nyutvecklas av andra organisationer eller myndigheter för att fungera enbart i ett krisläge. Parterna har också en samsyn när det gäller volontärsamordning. Tillsammans kan vi bistå med den teknik och metodik som behövs, och som kan appliceras på alla ideella verksamheter.

Kombinationen av lokal personlig närvaro och strukturerad matchningsteknik med stor kapacitet är avgörande för att organisera volontärer i en krissituation. Ett strukturerat samarbete mellan Volontärbyrån och Civilförsvarsförbundet kan utgöra en del av den övergripande samhällslösning som behövs för att ge människor möjlighet och kunskap att hjälpa sig själv och andra både innan och under krisen.

Det finns tre funktioner som vi har valt att fokusera på:

1. Organisering av volontärer som strömmar till spontant i samband med en kris.

2. Organisering i förväg av volontärer som kan behöva förstärka ansvariga samhällsorgan vid större olyckor eller kriser i samhället.

3. Matchning av de som vill skänka produkter och tjänster med de organisationer och myndigheter som behöver dem.

(3)

3

Även om vårt förslag primärt inriktar sig på krishantering i Sverige så kan resurserna även utnyttjas i andra sammanhang. Till exempel skulle rekrytering till Räddningsverkets insatsteam enligt regeringsuppdraget av den 17 februari 2005 kunna ske inom ramen för denna funktion. Civilförsvarsförbundet skulle då kunna svara för ett djupare urval av intresserade som anmält sitt intresse till Volontärbyrån för att därefter kunna presentera ett mer begränsat urval för Räddningsverket.

Civilförsvarsförbundet har sedan några år, på uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten, börjat utbilda frivilliga resursgrupper, s.k. FRG, runt om i landet. FRG kallas in på krisledningsnämnden,

kommunledningens eller räddningsledarens begäran för att t.ex. hjälpa till med information, evakueringar, omsorg om utsatta människor, administration och andra praktiska uppgifter. Även statliga myndigheter kan använda sig av FRG. FRG kan också ha till uppgift att upprätta lokala mottagningsstationer om det strömmar till spontanvolontärer som vill hjälpa till. För detta har Civilförsvarsförbundet utvecklat manualen

”30-minutersguiden”. Under år 2004 har 122 FRG-ansvariga utbildats och nästan 1000 FRG-medlemmar har fått utbildning.

Även om FRG primärt utvecklas som en lokal resurs bör en naturlig utveckling vara att resurser kan hämtas från FRG för insatser på regional och nationell nivå inom ramen för samhällets

krishanteringssystem.

Forum för Frivilligt Socialt Arbete driver sedan år 2003 Volontärbyrån. Den har till syfte att hjälpa volontärer att hitta passande volontäruppdrag i frivilligorganisationer, som behöver volontärer till sin verksamhet i Sverige. Sedan starten har Volontärbyrån förmedlat drygt 4400 volontärer till ca 380 olika frivilligorganisationer. Volontärbyråns verksamhet finansieras idag genom samarbete med kommuner och har också fått ett engångsstöd från Justitiedepartementets demokratienhet för att starta ett nationellt kansli. En stabil och långsiktig finansiering av det nationella kansliet är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla samarbetet med Civilförsvarsförbundet.

Till vardags arbetar både Civilförsvarsförbundet och Volontärbyrån tvärsektoriellt och utvecklar och utbildar de ideella krafterna inom bl a idrott, kultur och sociala områden. Volontärbyrån för att ta tillvara på

engagemangets positiva kraft och Civilförsvarsförbundet för att förbereda FRG på hur de ska agera i utsatt läge när de får uppdrag av kommunen eller något annat ansvarig samhällsorgan. Civilförsvarsförbundet arbetar också med att utbilda allmänheten i vad man kan göra för att minska sin sårbarhet och hur man själv kan hantera utsatta lägen och underlätta andras insatser i för hanteringen av den uppkomna situationen.

Genom att stödja en utveckling, och finansiera ett samarbete, mellan Volontärbyrån och

Civilförsvarsförbundet går det att motverka att det uppstår otillfredsställande situationer vid händelser där många personer spontant vill ställa upp som volontärer Sådana exempel kan hämtas från den situation som uppstod vid tsunami-katastrofen. Det går också att på ett effektivt sätt i förväg kanalisera

engagemanget till de frivilligorganisationer och myndigheter som har behov av volontärer i utsatt läge.

Volontärbyrån och FRG är sådana pågående processer som kan utvecklas för detta ändamål. Detta ligger helt i linje med regeringens och riksdagens beslut samt de intentioner som vi uppfattar att KBM har.

I stora drag går det samarbete, som vi vill utveckla tillsammans, ut på att Civilförsvarsförbundet fortsätter att stå för utbildningen av FRG samt uppbyggandet och underhållet av en struktur med FRG-ansvariga (volontärsamordnare) före ett utsatt läge. Under utsatt läge kanaliserar Volontärbyrån de spontana volontärernas engagemang till FRG, andra frivilliga aktörer och myndigheter som har behov av volontärer.

Lokalt organiserar FRG, som är utbildade att sätta upp en mottagningsstation på 30 minuter, de spontana volontärerna oavsett om de kommer genom Volontärbyrån eller visar sig direkt på plats. Volontärbyrån kan också förmedla produkter och tjänster som personer/företag vill bistå med till de myndigheter, FRG eller andra organisationer som behöver dem.

(4)

4

För att lyckas med intentionerna att engagera fler människor i samhällets krishantering krävs en ändamålsenlig struktur och organisation samt att några ”kavlar upp ärmarna och arbetar med frågorna”.

Ingenting kommer till och utvecklas av sig själv. Volontärbyrån och Civilförvarsförbundet är beredda att göra detta.

Vi vill poängtera att Civilförsvarsförbundet under våren 2005 också lämnar förslag om att bilda ett nätverk för ideella och demokratiska organisationer med en vilja till ett engagemang i samhällets krishantering, även om organisationens kärnverksamhet finns inom ett annat verksamhetsområde.

Erfarenhet från tidigare katastrofer

Efter tsunami-katastrofen i Sydostasien, då oväntat många frivilliga försökte anmäla sitt intresse för att hjälpa till, är vi många som har insett att det finns ett hanteringsbehov som måste lösas för framtiden.

Flera rapporter belyser detta. Vid ett krisscenario i Sverige är sannolikheten stor att många kommer att vilja ställa upp som volontärer och det gäller att på ett bra sätt kanalisera deras engagemang dit det behövs. Det finns primärt två behov. Dels att ta tillvara på engagemanget, dels att inte belasta

verksamheter som arbetar med katastrofen med onödiga samtal och kontakter. Finns det inget behov av volontärer ska engagemanget bromsas innan det når myndigheter och organisationer.

Det problem, som många av de personer som anmälde sig som frivilliga i samband med tsunami- katastrofen har uppgett, var att:

• Det var svårt att veta vart man skulle vända sig för att erbjuda sin hjälp.

• Det var omöjligt att få en överblick över var frivilliginsatser behövdes.

• Det var mycket svårt att få reda på vilka kompetenser som eftersöktes.

• Bemötande hos frivilligorganisationerna när man ringde var mycket varierande och man fick en känsla av att man mer var till besvär än till nytta (”vi vill gärna ha dina pengar men inte din hjälp”).

• Det kändes motsägelsefullt att - trots att man fått svaret att ens hjälp inte behövdes - skriade organisationerna om att det rådde brist på personal på plats.

• Många av de volontärer som engagerade sig på plats har utryckt att det rådde brist på

organisation och ledning, att de saknade någon som organiserade volontärerna på ett bra sätt.

Det problem, som flera frivilligorganisationer och myndigheter uppgett att de hade, var:

• De kunde inte ta emot alla frivilliga som anmälde sig.

• Det fanns inte tillräckligt med frivilliguppdrag.

• Det hade inte personal tillräckligt för att organisera de frivilliga på plats.

• De var osäkra på hur de skulle hantera försäkringsfrågor om de skickade ner volontärer till katastrofområdet.

• De kände sig bara trygga med de som redan var engagerade i organisationen sedan tidigare.

• Det saknades registreringsverktyg för att registrera kompetenser hos de som anmälde sig så att man senare skulle kunna kontakta dem (till viss del byggdes detta upp av Röda Korset

tillsammans med drygt tio andra organisationer en tid efter katastrofen).

• Många människor ville donera gåvor av olika slag, men det saknades struktur för att kanalisera gåvorna till rätt ställe och folk skänkte ”fel” saker.

• Det var svårt att på ett bra sätt tacka nej till volontärer och gåvor som inte behövdes.

(5)

5

Hur fungerar Volontärbyrån idag?

Som bakgrund vill vi börja med att beskriva hur Volontärbyrån fungerar idag, dvs. i normalläge när vi förmedlar kontakt mellan volontärer och ideella verksamheter, dvs. både frivilligorganisationer, stiftelser, trossamfund och offentliga verksamheter som organiserar volontärverksamhet. En mycket viktig utgångspunkt för vårt arbete är att det är behovsstyrt – dvs. hela systemet bygger på att endast uppdrag till vilka organisationerna just nu har behov av volontärer visas för volontärerna.

Volontärerna ger sitt samtycke i enlighet med personuppgiftslagen (PUL) i samband med att de skickar sin intresseanmälan till uppdraget. Mottagarorganisationerna ansvarar för själva urvalet av vilka volontärer de vill ta emot i organisationen. För mer information om ansvar och säkerhet se

http://www.volontarbyran.org/org_privacy.php

1. Det första som sker är att organisationerna registrera uppdrag som de söker volontärer till. Till varje uppdrag finns det knutet en volontärsamordnare som ansvarar för kontakten med de som anmäler sitt intresse för uppdraget.

2. Volontärbyrån granskar därefter alla uppdrag innan de publiceras för att säkerställa att det verkligen rör sig om volontäruppdrag i ideella verksamheter.

3. När uppdraget är publicerat kan intresserade volontärer skicka sin intresseanmälan till uppdraget och får då också en bekräftelse med kontaktuppgifterna till volontärsamordnaren.

Besked skickas också till alla de volontärer som registrerat en bevakning om att de är intresserade av att få information när en viss typ av uppdrag publiceras.

Hur kan vi utveckla Volontärbyrån för att fungera som volontärförmedling även i utsatt läge?

Volontärbyråns matchningsverktyg är mycket flexibelt och skulle kunna användas vid alla typer av utsatta lägen. Detta är nödvändigt eftersom det varken är möjligt att förutsäga vilken katastrof som kommer att inträffa eller i vilken omfattning det kommer att behövas volontärer och till vilka uppdrag. Vid en kris ska volontärerna inte bara kunna söka bland aktuella uppdrag utan även registrera sin kompetens så att FRG och andra kan söka efter den i efterhand, när behovet uppstår vilket innebär att webbplatsen måste vidareutvecklas för att inkludera dessa funktioner. Lokalt ska volontärerna också ha möjligheten att uppsöka någon av FRG:s mottagningsstationer.

Volontärbyråns nuvarande funktionalitet bör kompletteras med följande funktionalitet:

1. Volontärerna ska inte bara kunna söka efter publicerade uppdrag utan även kunna registrera sin kompetens för framtida behov.

2. Volontärer och företag bör även kunna registrera utbud av produkter och tjänster som de kan bistå med, t.ex. traktorer, juridisk rådgivning, kläder, motorsågar, mat och matlagningsutrustning m.m.

3. Frivilligorganisationer ska kunna registrera behov av produkter och tjänster som de behöver.

(6)

6

4. Frivilligorganisationerna ska kunna söka och bevaka utbud av produkter och tjänster som registreras.

5. Frivilligorganisationerna ska kunna söka och bevaka kompetenser som registrerats.

6. Volontärer och företag ska kunna söka och bevaka efterfrågade produkter och tjänster.

Utöver ovanstående punkter ska webbplatsen också kopplas samman med Civilförsvarsförbundets webbplats, så att FRG och volontärsamordnarna har tillgång till matchningsdatabasen, nödvändiga blanketter etc. oavsett vilken webbplats de går in på.

Statistik

Redan idag registrerar Volontärbyrån statistik om uppdrag, förmedlade kontakter etc. på kommunnivå. Om Volontärbyråns webbplats utökas med ovanstående funktionalitet kommer kommunerna och FRG

dessutom att kunna få tillgång till kontinuerligt uppdaterad statistik, som beskriver vilka

krishanteringsresurser som potentiellt står till förfogande. För att den ständigt ska vara aktuell kommer alla som registrerat något i databasen kontinuerligt ombedjas att bekräfta registreringen alternativt avanmälas från databasen.

Tekniska krav

I utsatt läge ställs det helt andra krav på Volontärbyrån både tekniskt, säkerhetsmässigt och

funktionsmässigt jämfört med i normalläget. Servrarna måste exempelvis vara förberedda för att kunna ta emot en stor mängd besökare samtidigt. Dessutom måste vissa av sidorna på webbplatsen göras extremt lätta att ladda ner utifall att man tvingas arbeta med endast telefonmodem. Telefonväxeln måste kunna kopplas till ett call-center som är utbildat på att kopplas in direkt vid krisläge, så att folk får svar så snabbt som möjligt. Call-centret ska också kunna ta emot information både från organisationer och volontärer över telefon och registrera den direkt i den centrala matchningsdatabasen. Telefonväxeln och mottagandet måste vara rustat för att ta emot 100-tals samtal i minuten (under tsunami-katastrofen fick UD ett tag 90 samtal i minuten av oroliga anhöriga).

Volontärbyråns funktionalitet är idag till stor del beroende av det finns tillgång till el och Internet, i ett utsatt läge utan tillgång till el får matchningen ske manuellt på mottagningsstationerna som FRG satt upp.

Eftersom man sällan vet om elnätet slås ut i förväg är tanken att etablera en rutin för back-up, kontinuerliga utskrifter med möjlighet till manuell matchning lokalt. Rutin bör också utvecklas för hur matchning och urval ska gå till på effektivast sätt lokalt. Delar av processen finns beskriven i 30- minutersguiden för mottagningsstationerna.

Det finns både volontärer och volontärsamordnare som inte känner sig så hemma med Internet och de kan få hjälp av FRG och på mottagningsstationen att registrera intresseanmälningar, bevakningar och

uppdrag.

(7)

7

Civilförsvarsförbundets verksamhet idag

På uppdrag av och tillsammans med kommuner och statliga myndigheter bedriver Civilförsvarsförbundet följande verksamheter:

Behovsanpassad information och utbildning till allmänheten om hur man klarar sig i utsatta lägen.

Den självskyddsverksamhet vi bedriver på uppdrag av Räddningsverket vänder sig till stora delar av befolkningen, alltifrån barn från 4-årsåldern till människor i hög levnadsålder. Det är mycket

tillfredsställande att antalet kursdeltagare ökar, särskilt deltagare med annan etnisk bakgrund och kursdeltagare med funktionshinder. Dessa människor är generellt sett mer utsatta än andra. Vår erfarenhet är samtidigt att praktiskt taget alla människor har förmåga att aktivt bidra till sin egen och andras säkerhet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting!

Det är de relevanta hoten och riskerna i samhället som ligger till grund för innehållet i

Civilförsvarsförbundets kurser. Samhällets sårbarhet löper som en röd tråd genom alla kurser, som har sitt fokus på boende- och fritidmiljöerna, där människors eget ansvar är mera påtagligt. Syftet är att öka medvetenheten om hoten och riskerna samt vad man själv kan och bör göra för att minska sin sårbarhet och öka sin förmåga att klara sig i utsatta lägen och för att underlätta andras insatser. Under år 24 fick närmare 140 000 människor utbildning i självskydd genom Civilförsvarsförbundet.

Utöver självskyddskurser informerar vi på uppdrag av Energimyndigheten om behovet av en egen beredskap för elavbrott och vad hushållen kan bidra med för att underlätta omställningen av

energisystemet. Under år 2004 deltog över 13 000 personer i dessa informationer. Utöver dessa mötte vi ett stort antal människor i samband med andra publika evenemang, inte minst på lokal nivå, där

sårbarhetsaspekter och möjliga egna motåtgärder belyses.

Frivilliga resursgrupper, FRG

En mycket viktig del av Civilförvarsförbundets engagemang i samhällets krisberedskap avser frivilliga resursgrupper, FRG. En grundläggande utgångspunkt för FRG är att det ska vara enkelt att använda frivilliga i samhällets krishantering. FRG-koncept är flexibelt och tillämpbart både i krishanteringssystemets bas, dvs. i kommunerna, men det kan även användas av landsting och statliga myndigheter. Konceptet, som beskrivs i bilaga 1, har utvecklats av Civilförsvarsförbundet i samarbete med andra

frivilligorganisationer och KBM.

Hur vill vi utveckla Civilförsvarsförbundets och Volontärbyråns samarbete ytterligare för att bli en viktig resurs för frivilligorganisationer och

offentliga verksamheter i utsatt läge?

Civilförsvarsförbundets och Volontärbyråns gemensamma utgångspunkt är att alla resurser i samhället vid behov ska kunna tas till vara för förebyggande, förberedande, avhjälpande och återställande insatser i samband med kriser. De resurser som utgörs av enskilda personer eller medlemmar i ideella

organisationer omfattas av detta synsätt. Där finns stora resurser som inte tas tillvara.

En viktig erfarenhet är att inte i onödan starta nya processer och verksamheter när behov ska tillgodoses, utan i första hand ta vara på redan befintliga sådana. För att kanalisera allmänhetens engagemang i

”fredstid” finns redan idag Volontärbyrån och för att organisera volontärer under kris – såväl de i förväg organiserade som spontana volontärer – finns FRG. Civilförsvarsförbundets har redan KBM:s uppdrag att utbilda FRG. Båda dessa verksamheter skulle dock genom ökade resurser tillsammans kunna utveckla

(8)

8

sina verksamheter för att fullt ut kunna utgöra ett kontinuerligt stöd och vara en viktig del av den

övergripande samhällslösning som behövs för att ge människor möjlighet och kunskap att hjälpa sig själv och andra både innan och under krisen.

Civilförsvarsförbundet och Volontärbyrån ser det som naturligt att bygga vidare på dessa strukturer. Att göra detta är förmodligen det effektivaste sättet att stödja regeringens och riksdagens intentioner, att även andra ideella och demokratiska organisationer än frivilliga försvarsorganisationer ska engageras i

samhällets krishantering, liksom enskilda personer.

Utgångspunkten för lösningsförslagen i detta dokument är att de genomgående bygger på de principer som riksdagen har fastställt för samhällets krishanteringssystem.

Före en kris

Tre slags scenarion är tänkbara där Volontärbyrån och Civilförsvarsförbundet samarbetar för att öka krisberedskapen före en kris:

1. Volontärbyrån lagrar information om enskilda personers intresse av att stå till förfogande vid kris:

1. Personens kontaktuppgifter och kompetenser lagras i databasen och vid behov kan man söka och sortera på alla registrerade parametrar.

2. När personen anmäler sitt intresse vidarebefordras anmälan även till FRG på orten där personen är bosatt. Den FRG-ansvarige prövar om personen fyller en funktion i FRG. Om så är fallet planerar den FRG-ansvarige för FRG-utbildning av personen.

3. Oavsett om personen behövs i en reguljär FRG eller inte så möjliggör Volontärbyråns

matchningsdatabas att såväl Civilförsvarsförbundet genom den lokala civilförsvarsföreningen och FRG kontinuerligt har en uppdaterad lista över extra frivilligresurser som finns tillgängliga lokalt.

Volontärbyråns listor görs också tillgängliga för kommunen.

4. Personerna på denna lista får två gånger per år ett informationsblad från Civilförsvarsförbundet med relevant information för det anmälda intresset.

5. De som anmält sitt intresse tillfrågas två gånger per år om sitt intresse av att kvarstå i den funktionen de registrerat i Volontärbyråns matchningsdatabas. Personer som inte svarar ja efter tre förfrågningar raderas ur databasen.

2. FRG-ansvariga söker upp lokala organisationer och enskilda personer, efterhör deras intresse av att ingå i FRG och prövar om de skulle fylla en funktion där eller på annat ställe i kommunens krisberedskapsorganisation. FRG-ansvariga tar också emot och registrerar genom Volontärbyrån de intresseanmälningar som på annat sätt kommer FRG till del. Om personen inte behövs i en reguljär FRG förs personen upp på listan över extra frivilligresurser enligt principerna i punkten ovan.

3. Civilförsvarsförbundet utbildar FRG och andra berörda i rutiner för organisering av volontärer vid kris samt hur man använder Volontärbyrån och hur man upprättar en lokal mottagningsstation.

(9)

9

Under en kris

Här kan tre scenarion vara tänkbara där Volontärbyrån och Civilförsvarsförbundet samarbetar för att underlätta krishanteringen för både kommunen, frivilligorganisationer, andra volontärer och myndigheter:

1. Personer anmäler sig spontant på plats för att hjälpa till som volontärer och tas om hand av FRG. På de platser där FRG finns tas de om hand av FRG enligt manualen ”30-minutersguiden” som går ut på att utvärdera, sålla och placera volontärerna baserat på det behov som finns hos kommunen och andra frivilligorganisationer som är aktiva i hjälparbetet lokalt

2. Personer hör av sig spontant till Volontärbyrån per telefon eller genom att gå in på Volontärbyråns webbplats för att få information och anmäla sitt intresse för aktuella uppdrag, det kan vara till FRG, om sådan finns, till lokala frivilligorganisationer eller till den funktion i kommunen som kommunen själv har uppgett. Volontärer kan vid behov även kanaliseras till statliga myndigheter. Hittar volontärerna inget uppdrag till vilket de passar kan de registrera sina kompetenser som då blir sökbara för organisationer som inte registrerat uppdrag men ändå söker efter volontärer med speciella kompetenser.

3. Personer och frivilligorganisationer/myndigheter uppmanas att registrera sina önskemål och behov på www.volontarbyran.org för effektiv matchning. För att avlasta organisationer och myndigheter från frivilliga som ringer och har frågor om hur de kan hjälpa till kan man gå ut lokalt eller nationellt i media och uppmana de verksamheter som behöver volontärer/tjänster/produkter att registrera detta på www.volontarbyran.org så att uppdragen/behoven direkt är sökbara för volontärerna och givarna.

Matchningen mellan behov och efterfrågan sker då i realtid via Volontärbyråns matchningsdatabas. På så vis kanaliserar man engagemanget direkt dit det behövs utan onödiga telefonsamtal till fel instanser. För att detta ska ske så effektivt som möjligt under kris bör organisationer och myndigheter i förväg ha skissat på olika scenarion och övat på att registrera uppdrag så att de har färdiga uppdragsbeskrivningar att publiceras, givetvis med utrymme för flexibilitet. Utbildning av organisationer och myndigheter genomförs av Civilförsvarsförbundet i samverkan med Volontärbyrån.

Exempel på tänkbara fall av utsatt läge – var och en för sig eller i kombinationer

Elavbrott

Störningar i vattenförsörjningen Översvämningar

Större bränder

Spridning av allvarlig smitta Nedfall av radioaktiva ämnen

Utsläpp av farliga ämnen på land och till sjöss Större olyckor i transportsystemen.

Alla dessa tänkbara fall av utsatt läge kan generera många olika volontäruppdrag, allt från att hjälpa till med informationsspridning och första omsorgen om drabbade till projektledning och praktisk hjälp.

Viktigast är förmågan att arbeta flexibelt och situationsanpassat för att på bästa sätt kunna möta händelser av olika slag inom den kända – och okända – risk- och sårbarhetsskalan.

(10)

10

Nästa steg …

Vi hemställer att regeringen avsätter 360 000 kronor (exklusive moms) för en förstudie som ytterligare tydliggör hur Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt

Arbete/Volontärbyrån skulle kunna utvecklas till att bli en i samhällets krishanteringssystem väl integrerad del. Civilförsvarsförbundet och Volontärbyrån skulle då ha till uppgift att ta till vara på frivilliga krafter och spontanvolontärer om Sverige skulle drabbas av en krissituation där mänskliga, miljömässiga och materiella värden hotas. Förstudien ska resultera i ett konkret förslag med en tidplan och en budget för verksamheten.

Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån är beredda att svara för förstudiens genomförande. Den beräknas att ta ca 3 månader från beslutsdatum.

Bilaga 1 – Civilförsvarsförbundets modell för FRG