• No results found

Våld i nära relationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Våld i nära relationer"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Våld i nära relationer

Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne

KO RT V E R S I O N

Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar för

(2)

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och en allvarlig typ av brottslighet som förekommer i alla samhällsgrupper. Den största delen av våldet begås av någon som den våldsutsatta har eller har haft en relation till.

Våld i nära relationer inkluderar fysiskt aggressiva handlingar och psykisk misshandel, hot, våldtäkt eller andra former av sexuellt tvång samt olika former av kontrollerande beteende som att isolera en person från familj och vänner eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsattas hela livs- situation.

Våld i nära relationer innefattar våld utövat av någon part i en relation, oftast i form av mäns våld mot kvinnor men också våld i samkönade relationer. Även våld mot barn, de tillfällen då barn tvingas bevittna våld mot någon i fa- miljen eller hedersrelaterat våld räknas hit.

Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta de första som, direkt eller indirekt, möter personer som är utsatta för våld i nära relationer. Därför är vård- personalen oerhört viktiga i arbetet med att bekämpa denna typ av våld.

Innehåll

Vårdpersonalens dokumentation vid utredning av våld i nära relationer ... 3

Riktlinjer vid våld i nära relationer mellan vuxna ... 5

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa ... 7

Hedersrelaterat våld och förtryck ... 9

Våld i nära relationer – regional överenskommelse om samverkan ... 11

(3)

Vårdpersonalens dokumentation vid utredning av våld i nära relationer

Några rättsmedicinska (rättsläkare Peter Krantz) synpunkter på handläggning av patienter misstänkta för inblandning i ”relationsvåld”.

Alla insatser som eventuellt senare kommer att användas som underlag för en rättsprocess måste präglas av att den som handlägger ärendet är strikt opartisk och saklig. Ingen som söker som patient kan tvingas till skadedokumenterande undersökning mot sin vilja, undantaget de misstänkta gärningsmän som av åklagare tvingas till kroppsbesiktning enligt rättegångsbalken 28 kap, §12 och

§13.

Skadedokumentation

I en stundande eller pågående polisutredning av våld i nära relationer är doku- mentation av alla skador av största betydelse. För sjukvårdspersonal är fokus av självklara skäl inriktad på de skador som kräver behandling. Men för rättsväsen- det kan ibland även de självläkande ytliga skadorna vara av lika stor eller större betydelse eftersom dessa skador i sig, eller som del i den totala skadebilden, kan vara helt avgörande för bedömningen av hur skadorna uppkommit.

Bedömningsbara skador är färskvara och en god primär skadedokumenta- tion kan vara helt avgörande. Försök därför att inspektera hela kroppen och beskriv samtliga skador. Tag för vana att fotodokumentera, särskilt om tiden ej medger fullständig skriftlig beskrivning.

Fotodokumentation

Använd helst en digital systemkamera som är enkel att hantera och levererar bilder av god kvalité även i händerna på en mindre van fotograf. Med enkelt

(4)

säkerställande av vem som avbildas och lagring i server med spärrat jpeg-format uppfyller bilderna de krav på autenticitet som rättsväsendet ställer.

Några praktiska tips:

Bra ljus är nyckeln till bra avbildning. Inomhusbelysning är oftast för gul.

Använd därför kamerans inbyggda blixt och dämpa lampbelysningen. Finns möjlighet till dagsljus är detta bäst.

Inled bildserien med att avfotografera patientdata och därefter en ansikts- bild som kan vara ovärderlig som hjälp vid identifiering av skadedokumenta- tionen till en viss person.

Fotografera alltid både översiktsbilder och detaljbilder eftersom det annars ofta är omöjligt att se var en viss skada är belägen. Tänk på att kamerans optik har en gräns för hur nära man kan fotografera. Blir avståndet mindre blir bilden alltid suddig. Backa och använd istället den zoom-möjlighet som finns på de flesta kameror. Fotografera även oskadade hudpartier, särskilt om det föreligger diskrepans mellan anamnes och fynd.

Det är av begränsat värde att lägga in en färgskala i bilden. Använd istället en genomskinlig linjal dels för att få en storleksuppfattning, dels för att använda kanten mellan huden och linjalen som bra ställe för automatfokus att ställa in sig mot.

Fotografera endast en patient på varje minneskort varefter bilderna överförs till server och bilderna raderas på kortet innan det användes på nytt. Ta för vana att märka minneskort med personuppgifter i de fall som inte omedelbar lagring till server sker.

Tänk på att både bilder och journalanteckningar är sekretessbelagda och inte kan utlämnas vare sig till patient eller till polis med mindre att sekretesspröv- ning först skett.

Dokumentet finns i sin helhet på www.skane.se/våldinärarelationer

(5)

Riktlinjer vid våld i nära relationer mellan vuxna

Syftet med Region Skånes riktlinjer är att klargöra personalens ansvar för att stödja vuxna som utsätts eller riskerar att utsättas för våld.

Personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård ska:

1. ha grundkunskap om relationsbetingat våld 2. ta ansvar för att upptäcka våldet samt ge stöd

Den utsatta berättar inte alltid om misshandel eller hot. Oklara symtom kan ibland dölja övergrepp som den utsatta personen berättar om först när hon/

han känner förtroende. För att skapa trygghet i mötet mellan patient och vårdgivare bör undersökning ske enskilt.

3. med respektfullt bemötande våga fråga, lyssna, informera och erbjuda stöd

Den som kommer till vården på grund av misshandel eller sexuella över- grepp är ofta både psykiskt, fysiskt, rättsligt och socialt skadad. Hjälpbehovet varierar starkt beroende på den utsattas situation och hur länge våldet pågått.

Patienten har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp.

4. ge likvärdigt bemötande oavsett om patienten vid första kontakten vill polisanmäla eller inte

En hel kroppsundersökning ska alltid utföras.

5. säkerställa att journalanteckningarna kan utgöra underlag för en korrekt juridisk bedömning

(6)

6. med beaktande av offentlighets- och sekretesslagen samverka med andra aktörer för att underlätta att vidtagna åtgärder bygger på ett helhets- perspektiv

Om hotbilden medfört att skydd av patientens personuppgifter införts hänvisas till Region Skånes PM ”Skydd av personuppgifter i register och journaler”.

7. ge stödinsatser till den som utövar våldet så att det kan upphöra

Vården har till uppgift att upptäcka inte bara våldsutsatta patienter utan även de som använder våld. Hänvisning till andra huvudmäns verksamheter ska ingå i hälso- och sjukvårdens samverkan. Det finns exempelvis frivilliga program inom kriscentrum och mansmottagningar.

8. bevaka att barn under 18 år som bevittnat våld får stöd och hjälp enligt Region Skånes ”Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa”

Om barn kan misstänkas fara illa har personalen skyldighet att anmäla enligt socialtjänstlagen.

9. bevaka att personer som utsatts för hedersrelaterat våld får stöd och hjälp enligt länsstyrelsernas kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården vid hedersrelaterat våld och förtryck

Riktlinjerna i sin helhet finns på www.skane.se/våldinärarelationer

(7)

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

”Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov”

(ur SOU 2001:72) Med barn avses enligt FN:s barnkonvention artikel 1 ”varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet”.

I Sverige är man barn till dess att man fyllt 18 år.

Din skyldighet

Alla som är anställda inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabilite- ringen och tandvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöva ingripa till ett barns skydd.

Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda och denna skyldighet kan inte delegeras eller remitteras bort. Observera att vårdpersonal inte kan göra en anonym anmälan och man får räkna med att uppgifter som lämnas till social- tjänsten i samband med anmälan kommer till föräldrarnas kännedom. Det är barnets behov som är utgångspunkten för om anmälan ska göras eller inte och inte hänsynen till föräldrarna eller den egna tveksamheten. Anmälaren har ingen utredningsskyldighet utan detta är socialnämndens uppgift. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att göra en medicinsk bedömning/utredning. Doku- mentera noga.

(8)

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogrammet riktar sig till alla anställda inom hälso- och sjukvården inklusive barn- och ungdomshabiliteringen och tandvården i Region Skåne som direkt eller indirekt möter barn och deras familjer och där det kan finnas misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt.

Handlingsprogrammet ska ge större kunskaper inom området. Det syftar också till att förbättra upptäckandefrekvensen av barn som misshandlas eller barn i fara och till att underlätta handläggningen av dessa fall.

Det finns även en kortversion av handlingsprogrammet som innehåller kortfattad information om tecken och varningssignaler samt undersökningar och utredningar som bör göras i de fall det finns misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt. Kortversionen finns att beställa från Oriola-KD, artikelnummer 18551.

Handlingsprogrammet finns i sin helhet på www.skane.se/

våldinärarelationer

(9)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Det hedersrelaterade förtrycket kan ta sig många olika former. Hot, kränkningar och stark kontroll är en del av vardagen för många ungdomar som kanske inte utsätts för fysiskt våld, medan andra misshandlas och hotas till livet i hederns namn.

Tar sig uttryck i diffusa symtom – var uppmärksam!

Det vanligaste är inte att den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck talar öppet om sin situation i den inledande kontakten med hälso- och sjuk- vården. Ofta söker man hjälp för mer diffusa symtom som magont, huvudvärk eller stressrelaterade åkommor. Utsattheten kan också ta sig uttryck i

depression, självskadebeteende eller ätstörningar.

Ovanligt att den utsatte pratar i termer av ”heder”

Det är viktigt att vara medveten om att det, oavsett hur förtrycket ser ut, är ovanligt att den som utsätts talar om det i termer av ”heder”. Snarare visar erfarenheten att ungdomar talar om oro, lojalitetskonflikter, familjeproblem eller har funderingar kring oskuld eller äktenskap.

Svårt att åldersbestämma hedersrelaterat våld

Den hedersrelaterade problematiken är svår att åldersbestämma. Omgivning- ens förtryck och våld debuterar ofta i samband med flickans pubertet. Det finns flickor i de yngre tonåren som lever under en vuxen kvinnas omständigheter – exempelvis som gifta och gravida. Det finns också vuxna kvinnor som fråntas all självständighet och eget ansvar, som går från att vara underställda sin familj till att leva med en make som bestämmer över dem. Myndighetsåldern är viktig

(10)

ur juridiskt hänseende, men säger inte nödvändigtvis något om den enskilda individens problematik.

Mer information om hedersrelaterat våld

Länsstyrelsen har gett ut en bok som är tänkt att vara ett stöd för personalen i mötet med utsatta individer. Syftet är att öka kunskapen och beredskapen inom hälso- och sjukvården, så att personer med hedersrelaterad problematik blir sedda och bemötta på ett bättre och mer enhetligt sätt.

Titel: Hedersrelaterat våld och förtryck – ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården

Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland, Integrations- och jämställdhetsenheten, www.e.lst.se ISBN: 978-91-85587-47-6

Dokumentet finns i sin helhet på www.skane.se/våldinärarelationer

(11)

Våld i nära relationer – regional överenskommelse om samverkan

Polismyndigheten i Skåne, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Kommun- förbundet Skåne, Region Skåne samt Länsstyrelsen i Skåne län ingår i en samverkansgrupp mot våld i nära relationer i Skåne.

Parterna har identifierat fem fokusområden att kraftsamla kring.

Fokusområde

1. Vård och skadedokumentation 2. Skydd och stöd

3. Samverkansformer

4. Hälsofrämjande/förebyggande 5. Kompetens och metodutveckling

Region Skåne ansvarar för vård och skadedokumentation Mål

Individen blir respektfullt och professionellt bemött. Skador undersöks och dokumenteras efter riktlinjer i samverkan med rättsmedicinsk expertis.

Individen får adekvat vård och behandling samt vid behov sjukskrivningsintyg.

Individen får information om och hjälp att ta kontakt med andra önskade myn- digheter och organisationer.

Åtgärder

Uppdaterade handlingsplaner i verksamheterna. De mest aktuella

verksamheterna är akutmottagningar, vårdcentraler och öppen psykiatri.

Checklistor som hjälp i situationen, exempelvis hur man frågar vid misstanke, vart man hänvisar vidare m.m.

(12)

12

Sträva efter en skyndsam handläggning, grundad på kunskap i frågan, från

läkarbedömning till sjukintyg som underlag för beslut om ekonomisk ersättning.

Till hjälp i detta arbete har Region Skåne framtagna riktlinjer och handlings- program som presenteras i denna folder.

Den regionala överenskommelsen om samverkan finns på www.skane.se/

våldinärarelationer

Utgiven september 2010 av Region Skåne, Koncernkontoret, Avdelningen för hälso- och sjukvård.

Illustration: Grafolin Original: Ann- Christin Jönsson

Skriften finns att beställa från www.skane.se/våldinärarelationer

References

Related documents

Sista meningen i tredje stycket bör, i likhet med vad som föreslås ovan under 26 § i förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårds- lagen, brytas ut och bilda ett

Blåmärke på små barn under 6 månader skall inte finnas, observant på att det kan vara våld!.. Varför är utsatthet för våld så skadligt?. Handlar om hur psykisk hälsa

Kriscentrum Mellersta Skåne 046-35 50 71 Du som bor i Höör kan vända dig till Kriscentrum Mellersta Skåne, en samtalsmottagning som vänder sig till vuxna utsatta för våld

Sjuksköterskor fick träning för att identifiera och hantera våld i nära relationer. Personalen fick åtta tränings tillfällen som varade 45-60 min. De fick också ett verktyg,

Jag menar att detta kan vara av intresse för min uppsats eftersom man skulle kunna tänka sig att, om känslouttrycken visar sig ha betydelse för hur trovärdigt ett vittne

Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon närstående eller känner du någon som är i den situationen.. Den här broschyren är till för

En läkare eller tandläkare som är verksam inom regionen är skyldig att utföra undersökningar och ge utlåtanden över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol,

Programmet har ett helhets- /familjeperspektiv och riktar sig till kvinnor som utsatts för våld, barn som upplevt våld i nära relation samt män som utövat våld.. Riktlinjerna