• No results found

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Collaborative challenges in integrated care-

untangling the preconditions for collaboration and frail older people´s participation

Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborgs universitet, 16 november 2018

(2)

Sköra äldre

Skörhet eng. frailty: biologisk nedbrytning

med minskad reservkapacitet och avtagande fysiologiska system.

• Ökar risk för fall, funktionsnedsättning,

beroende, långsiktiga vårdbehov, dödlighet.

• Svaghet, trötthet, viktnedgång, låg fysisk aktivitet, dålig balans, långsam

gånghastighet, nedsatt kognition

(Fried et al. 2004)

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(3)

Integrerad vård och sköra äldre

WHO strategi (2014-2015): fragmentarisk vård, brist på person-centrering. Strategi för integrerad vård, fokus på personen före organisationen.

Integrerad vård: gränsöverskridande handlingar mellan olika vårdmiljöer för bättre vårdkvalitet och effektivitet, ökad nöjdhet och livskvalitet hos ex sköra äldre (Kodner & Spreuweenberg 2002)

Studier visar att:

Brister i utskrivningsprocessen kan medföra oförutsedda händelser och återinläggning.

Upprepade inläggningar och oplanerade återinläggningar indikator för sköra äldres vårdkvalitet.

Fragmentarisk vård och skörhet ökar risken för dålig vårdkvalitet.

(4)
(5)

Avhandlingens syfte

• “…att beskriva och analysera

förutsättningar för samverkan och

delaktighet i integrerad vård för sköra äldre människor ur personalens

perspektiv”.

(6)

Frågeställningar

Hur ser förutsättningarna ut för sköra äldres delaktighet vid samordnad

vård- och omsorgsplanering?

Vilka är förutsättningarna för

samverkan i integrerad vård inom och mellan organisationerna?

Vilken betydelse har olika faktorer för samverkan vid start av ett

vårdprocessprogram?

Vid implementering av ett

vårdprocessprogram: Hur ser förutsättningarna ut över tid? I jämförelse mellan

vårdorganisationerna?

2019-04-23 Förnamn Efternamn, titel

(7)

Hur ser förutsättningarna ut för sköra äldres delaktighet vid samordnad vård- och

omsorgsplanering?

Fallstudie (intervjuer med personal n=40, svop- möten med sköra äldre n=13)

Framträdde som en helhet/aktiv person, reducerad/passiv patient, dynamisk modell

Aktiv person: ”Finns det något jag kan sätta bakom ryggen i min säng så att jag kan sitta upp?”

Personal: ”Har du tänkt på någonting?”

(8)

Reducerad/passiv patient

• Gavs inga möjligheter till delaktighet vid bedömning o planering vid svop-möte

• Reducerad till patient/objekt av personal o anhöriga

• Skör äldre med fokus på funktionsförmåga, kroppen ett objekt, lågt intresse o framtidstro.

”Hon behöver cellstoff också”

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(9)

Främjar sköra äldres delaktighet

• Förberedelser

• Sköra äldre har kunskap

• Strukturerade möten

• Lugn, trygg atmosfär, känsla av kontinuitet

• Personen i centrum

• Tydliga roller o befogenheter hos personal

• Inter-prof samverkan möjliggör helhetssyn

• Inter-org samverkan för kontinuitet (ex läkem)

(10)

Vilka är förutsättningarna för samverkan i integrerad vård inom och mellan organisationerna?

Fokusgrupper (n=30) med personal från sjukhus, primärvård o kommun

”Outtalat ramverk” med normer, värderingar:

Olika uppfattningar om sköra äldres delaktighet

Metod för informationsöverföring

Begränsad tidsram påverkar bedömningar o val av åtgärder

Underliggande professionella hierarkier

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(11)

Resultat - tidigare forskning

• Formellt-informellt ramverk, personalen mellan arbetsgivare o sköra äldre

• Kunskapsbrister om lagar/regler

• Professionella gränser hinder för inter- professionell samverkan/teamarbete

• Professionella hierarkier socialtjänst-hälso- /sjukvård

• Överlämna vårdansvar olika uppfattningar beroende på profession

(12)

Vilken betydelse har olika faktorer för samverkan vid start av ett vårdprocessprogram? Skillnader

öppen- och slutenvård?

Horisontal integration

-

+

Vertical integration +

Co-ordination Co-operation

-

Contracting Collaboration

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

Conceptual scheme of different forms of integration (Axelsson & Bihari Axelsson, 2006).

(13)

Horisontell och vertikal integrering- olika faktorer som påverkar samverkan

• Vertikal integrering: lagar och regler, långa avstånd för personal.

• Horisontell integrering: erfarenheter av

inter-organisatorisk samverkan, olika

professioners inflytande, psykosociala

faktorer.

(14)

Arbetsterapeuter, biståndsbedömare, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor,

undersköterskor (n=208)

• Slutenvård (n=48) och öppenvård (n=160) ej signifikanta skillnader

• Akademisk utbildning (n=92) och ingen

akademisk utbildning (n=116) skillnader sign

1. Bristande kunskap om varandras

förutsättningar i arbetet (n=132, 63%)

2. Bristande erfarenhet av inter-organisatorisk samverkan (n=99, 48%)

3. Psykosociala faktorer (n=91, 44%)

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(15)

Flera förutsättningar för inter-organisatorisk samverkan

• Minst svårigheter/betydelse för inter-org samverkan: olika professioner (n=27=, 13%), makt och status (n=49, 24%)

• En stor andel av personalen visste inte om betydelsen av lagar/riktlinjer (n=95, 46%) eller makt/status (n=77, 37%)

• Personal utan akademisk utbildning

svarade i högre grad att de inte visste

(16)

Hinder-möjligheter för inter-organisatorisk samverkan i integrerad vård

• Låg utbildning och status, misstro mellan sluten-/öppenv, professionella normer och värderingar hinder enligt tidigare forskning

• Teamarbete en möjlighet?

• - Delat beslutsfattande, öppen

kommunikation, samverkan/ömsesidighet.

• - MEN stärker professionella hierarkier och uppdelning av arbetsuppgifter och exkluderar personal med lägre utbildning

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(17)

Vid implementering av ett vårdprocessprogram:

Hur ser förutsättningarna ut över tid? I jämförelse mellan sjukhus och kommun?

Policyimplementering av vårdprocessprogrammet

”Continuum of Care for Frail Older People”

Geriatrisk screening på akuten, case manager, vårdplanering i hemmet

Goda resultat (symtomförbättringar, självskattad hälsa, ADL- beroende, självbestämmande, sociala kontakter, nöjdhet med

vårdplanering, mer kunskap om vårdkontakter, skattade psykologisk hälsa o fysisk funktionsförmåga högre än kontrollgruppen)

Saknades studier av integrerade

vårdprocessprogram omfattande team

(18)

Vad gjordes och hur?

• Tre tvärsnitt

• Antal vårdenheter n = 24, inkluderade n = 15

• Kunskap, vilja och förutsättningar

• Svarsfrekvens baseline n = 191, 6 m n = 135, 12 m n = 96.

• Chi-två, logistisk regression

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(19)

Påståenden och frågeställningar

Kunskap: hur väl känner du till

vårdprocessprogrammet (VPP)? Tycker du att det är tydligt enligt VPP vilken enhet (s,k) som ansvarar..?

Vilja: hur viktigt är det att sköra äldre erbjuds en fast kommunkontakt? Kommunal hälso- och

sjukvård får info om sköra äldres akutbesök?

Multi-professionella bedömningar utförs? Svop genomförs på sjukhus? I hemmet?

Förutsättningar: finns tillräckliga resurser

(kunskap, personal)? Ledningens prioriteringar?

(20)

Resultat

En stor del kände till vårdprocessprogrammet vid baseline, få kände till ansvarsfördelningen eller ansåg att ledningen prioriterade och stödde VPP.

Personalens kunskap och förutsättningar inga signifikanta skillnader över tid

Viljan minskar över tid

Sjukhuspersonalen hade mest vilja att förändra sitt arbetssätt.

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(21)

Implementering av ett förändrat arbetssätt

• Studerades i ”real-life” senare än brukligt

• VPP för att stärka horisontell samverkan och kontinuitet

• Integrerad vård förutsätter ömsesidighet- horisontell samverkan

• Överbygga fragmentarisk vård (SOU 2016:)

• Team lösningen

• Flera aktörer- privatisering

(22)

Implementering forts.

I denna studie framkom att permanent CM ersattes av teampersonal, usk minskad roll, svop-möten från sjukhus till hemmet

Ledningen behöver stödja org.förändr. aktivt

Öppet arbetsklimat, tillit, sammanhållning,

resurser (tid, utbildning) ökar motivationen till förändring

Rutiner, mål och planering, ökat fokus på struktur o kontroll, ekonomisk redovisning,

oeniga ledningspersoner minskar motivation till förändring

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(23)

Sammanfattning

Organisatoriska sammanhanget hindrade sköra äldres delaktighet

Samverkan vid svop under motstridiga villkor

Personalens utbildningsnivå hade betydelse för inter-organisatorisk samverkan

Begränsade förutsättningar för ett integrerat vårdprocessprogram

Implementering av komplexa interventioner kräver tid och förutsättningar

(24)

Hur går vi vidare?

• Lag utan genomslag: Utvärdering av patientlagen 2014-2017, SFS 2014:82

(Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:2)

• …?

Förnamn Efternamn, titel 2019-04-23

(25)

Länk till avhandlingen:

http://hdl.handle.net/2077/56888

angela.bangsbo@hb.se

References

Related documents

The aim of this thesis was to explore existential loneliness from the perspective of significant others, to contrast their perceptions with frail older people’s experiences and to

Train-induced, vibrations, building, Finite Element Method, FEM, Dynamic Stiffness Method, DSM, plate, beam, beam, infinite, semi-infinite, PML, Perfectly Matched Layer,

We see that, as the number of utilised cores decreases between 8 and 2, the performance of the private memory version of the algorithm with shared memory buffers improves over

Det finns stöd för att åtgärder som syftar till att kvalitetssäkra övergången från en vårdgivare till en annan är av värde för sköra äldre patienter, särskilt då flera

Även om tidig hemgång med tidig mobilisering i vissa fall har visat sig minska risken för återinläggning (Kalisvaart & Vreswijk, 2008) finns det även ett samband mellan

Studiens syfte var att genom en kvalitativ metod undersöka och granska hur pastor Moon skildrar vägen till människans frälsning och på vilket sätt han gestaltar

Trots att studiens syfte handlade om att förebygga undernäring, har författaren inkluderat en del artiklar där både patienter med en risk för undernäring och patienter med

Skörhetsbegreppet är starkt sammankopplat med ålderdom och ökar i prevalens med ökande ålder [12] även om det inte är otänkbart att en person skulle kunna klassas som skör