• No results found

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling RINGSTORPSSKOLAN 2015/2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling RINGSTORPSSKOLAN 2015/2016"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling RINGSTORPSSKOLAN

2015/2016

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Syfte och definition av grunderna ... 3

Mål & vision ... 8

Kartläggning ... 8

Hur ska vi under läsåret 15/16 arbeta med våra prioriterade mål? ... 10

Riskanalys ... 12

Uppföljning av förra årets åtgärder ... 14

Planerade åtgärder under läsåret: ... 15

Samverkan ... 15

Främjande och förebyggande arbete ... 16

Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling ... 17

Åtgärder om personal kränker elev ... 18

Resurser ... 18

Kommunikation ... 18

Utvärdering och uppföljning ... 18

(3)

Inledning

Syfte och definition av grunderna

Likabehandlingsarbete handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.

Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade.

Varje verksamhet ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet

Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ur styrdokumenten

FN:s Konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen har, i likhet med konventionerna om mänskliga rättigheter, ett ursprung i FN- stadgans princip om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras ”oförytterliga rättigheter”, grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen (sid. 60 Överenskommet).

Skollagen

”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka all former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden ” 1 kap 2§.

Läroplanen (Lgr 11)

Om skolans värdegrund och uppdrag skrivs;

”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt

motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011).

Lgr 11 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev

Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

Respekterar andra människors egenvärde,

Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

(4)

Alla som arbetar i skolan ska

Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,

Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett

demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska

Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

Lgr 11 2.8 Rektors ansvar

Rektor har ett särskilt ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan

Nytt inom likabehandlingsarbetet

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

• diskrimineringslagen och

• 14 a kap. i skollagen.

Dessa har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Två diskrimineringsgrunder

Nu skyddas eleverna även mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Vad står begreppen för?

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet samt uttryck eller ålder.

Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders

eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

(5)

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till fotbollsplanen för att pojkar spelar.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt

som verkar vara neutralt men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities, ex msn).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Trakasserier

Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• ålder.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Diskrimineringsgrunder Kön

Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.

Trakasserier

Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

(6)

Transsexualism

Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Etnisk tillhörighet

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.

Vad räknas som etnisk tillhörighet?

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.

Arbeta mot rasism

Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.

Religion och annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.

Religion

Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen.

Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.

Annan trosuppfattning

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionshinder

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder.

Vad räknas som funktionshinder?

Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.

Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd.

Sexuell läggning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.

Med sexuell läggning menas

• homosexualitet

• bisexualitet

• heterosexualitet.

(7)

Skolans värdegrund

Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever.

Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.

Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?

Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande

identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.

Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som

heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Ålder

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.

Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder

• vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.

• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.

Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.

När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet.

Ålder som diskrimineringsgrund

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.

Skyddet gäller alltså även i skolan.

(8)

Mål och vision

På Ringstorpskolan tar alla avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller!

Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Mål

 Alla elever ska känna sig trygga på Ringstorpsskolan och ingen skall bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Nolltolerans råder.

 Alla elever och vuxna ska bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på och skall aktivt bekämpas.

 Vi ska bemöta flickor och pojkar likadant och arbeta aktivt för jämställdhet - att alla människor är lika mycket värda.

 Alla elever ska känna att de blir respekterade av såväl andra elever som all personal.

 Vi ska arbeta aktivt efter Olweusmetoden för att hindra mobbning och annan kränkande behandling samt förebygga uppkomsten av sådana problem.

 Alla vuxna på skolan ska medvetet och engagerat arbeta för att ovanstående mål uppfylls och alla ska mötas med hänsyn, vänlighet och respekt.

Kartläggning

Vårterminen 2015 genomfördes två olika enkäter vid Ringstorpsskolan; Helsingborgs stads Olweusenkät samt skolans egen riskanalys. Då stadens enkät omfattar de äldre eleverna anser vi att det är av stor vikt att vi använder vår egen mindre riskanalys som komplement. Skolans samtliga elever gjorde denna mindre riskanalys. Förutom att samtliga elever genomförde vår egen enkät så preciserade eleverna var på just vår skolgård som de anser att det händer obehagliga saker, något som en mer allmänt hållen enkät inte kan hjälpa oss med.

Under vårterminen 2015 har lärare respektive pedagoger i förskoleklassen och fritids diskuterat hur vi tillsammans kan arbeta utifrån de båda ovan nämnda enkäternas resultat. Samtliga pedagoger enades om tre prioriterade mål inför det kommande läsåret. Dessa tre prioriterade mål har vi delgett föräldrar och elever. Vi ger nedan förslag på hur vi vill arbeta med dessa prioriterade mål.

(9)

De prioriterade målen är:

1: Vi ska arbeta aktivt för att minimera kränkande behandling via sociala medier.

2: Vi ska öka elevernas kulturella medvetenhet för att på så sätt minimera kränkningar som beror på olika etnicitet

3: Vi ska arbeta aktivt med elevernas ansvar vid mobbningssituationer samt därigenom stärka skolans vi-känsla.

(10)

Hur ska vi under läsåret 15/16 arbeta med våra prioriterade mål?

Under en av studiedagarna i juni 2015 arbetade vi tillsammans fram förslag gällande hur och när vi under höstterminen kommer att arbeta med målen nedan. F – 3 och 4 – 6 arbetade fram egna förslag som ska ses som just förslag. Detta är ingen absolut plan som varje pedagog måste hålla sig till utan det ska ses som en hjälp i det egna arbetet. Det står alltså var och en fritt att t.ex. byta plats på de olika passen. Det är heller inte rimligt för en elevgrupp att hinna med alla de

föreslagna aktiviteterna.

Eget mål 1: Vi ska arbeta aktivt för att minimera kränkande behandling via sociala medier.

Yngre: Arbeta med begreppet sociala medier.

Vad gör man om man kommer in på en ”olämplig” sida eller får obehagliga frågor? Målsättningen är att ge eleverna handlingsberedskap.

Äldre: Hämta idéer från Statens Medieråd, I love internet, No hate-poden, Surfa lugnt.se samt diskutera/arbeta utifrån dessa.

Eget mål 2: Vi ska öka elevernas kulturella medvetenhet för att på så sätt minimera kränkningar som beror på olika etnicitet.

Pedagogerna Eva Bergh och Viveca Ohlsson har sökt och fått beviljat anslag för att kunna utveckla skolans kulturella mångfald. Arbetet kommer att gå under namnet ”En gränslös vecka på Ringstorpsskolan”. Ringstorpsskolan får fler och fler barn som kommer från andra/olika kulturer, därför behöver både personal och elever få mer kännedom, kunskap och förståelse i mötet med dessa.

Aktiviteter för personalen:

 Ingela Olsson - föreläser i ämnet där vi vill få in så mycket som möjligt av följande:

Människor från olika kulturer - kulturkrockar/barnuppfostran/skola/

sjukdomar/traditioner/könsroller/religioner.

 Uppföljning med personal från Enhet Integration.

Aktiviteter för eleverna

 Värderingsövningar med personal från Enhet Integration.

 Föreläsningar – Interkulturella Kommunikatörer

 Musiker spelar och sjunger för och med eleverna

 Workshops med kläder, läkekonst, dans, konstnärer, mat från olika länder, hantverk – flätning och hennamålning, modevisning etc.

 Ingela Olsson, föreläsare

(11)

Aktiviteterna ovan kommer att pågå under en vecka. Följande veckor kommer att ägnas åt uppföljning av det som vi har fått vara med om. De yngre kommer att se filmen ”Rättens

riddare”, använda Unicefs materiel ”Alla barns rätt”, läsa ”Olivia från Bolivia” samt utifrån detta diskutera kultur och mångfald. De äldre kommer även att arbeta specifikt med ensamkommande flyktingbarn, samt ev. bjuda in Röda Korset.

Eget mål 3: Vi ska arbeta aktivt med elevernas ansvar vid mobbningssituationer samt därigenom stärka skolans vi-känsla.

De yngre kommer att arbeta med Olweus klassregler, trivselregler, spanogram, makaroniring, kompissamtal etc.

De äldre kommer att arbeta med klassreglerna utifrån givna frågor, definitionen av mobbning,

”Vem bryr sig?” samt därtill kopplade diskussionsfrågor, språkbruk, bemötande, diskutera utifrån ett materiel där eleverna får kort med påståenden, samarbetsövningar utifrån ”Med gruppen som grogrund”.

Vi kommer även att ta del av de debatter som kommer att finnas i media gällande dessa ständigt aktuella ämnen. Vi har även lyft värdet av att eleverna får dramatisera olika episoder så att de inte bara lär sig via en kanal utan att de även får känna hur det är att vara i en specifik situation.

(12)

Riskanalys

Sammanfattning av Ringstorpsskolans riskanalys, vårterminen 2015

Syftet med denna enkät har varit att följa upp den information gällande mobbning/kränkande behandling etc. på skolgården etc. som framkom vid vårens större enkät. Vi ser även fördelar med att de yngre eleverna är delaktiga i denna enkät. Samtliga klasser, förutom förskoleklassen, har fyllt i enkäten på individnivå. Större delen av skolans elever har svarat på denna enkät, svarsfrekvensen är omkring 95 %. Fritids har gjort en egen enkät i anslutning till denna riskanalys. Fritids arbetar givetvis utifrån skolans gemensamma prioriterade mål men de har även satt upp egna mål för sin verksamhet, se nedan. Dessa mål kan beskrivas som mål för att öka trivseln bland eleverna. Varje fritidsavdelning har satt upp ett eget mål. Även på fritids enkät var svarsfrekvensen hög och sammanfattningsvis visade svaren på god trivsel generellt.

Eleverna fick i skolan var sin blankett där de ombads ringa in var de ansåg att det hände saker som de upplevde som obehagliga, dessa saker behövde inte definieras som mobbning.

Formuleringen löd ”Det vore till stor hjälp om du kan berätta var det sägs eller görs otrevliga saker, ringa in var det sker under skoltid.” Nedan redovisas platsen samt hur många elever som ringat in det alternativet. Då hela skolans riskanalyser hade sammanställts fick vi följande resultat:

Multiarenan 108 elever Asfaltsplanen 36 elever

De nya gungorna utanför f-klassen 8 elever Cykelställen vid parkeringen 11 elever Cykelställen vid ettorna 8 elever Skogen/dungen 31 elever Smågårdarna 17 elever

Precis utanför smågårdarna 7 elever Dammen 5 elever

Stora gungan utanför femmorna/matsalen 21 elever Smågungorna 8 elever

Lekplatsen utanför fritids 17 elever

Den nya lekplatsen utanför förskoleklassen 12 elever På väg till eller från matsalen 29 elever

Matsalen 11 elever Kapprummet 48 elever

Omklädningsrummen 67 elever Klassrummet 18 elever

(13)

Svaren från förskoleklassen redovisas på gruppnivå:

Multiarenan – här kan det hända saker som en del elever uppfattar som obehagliga.

Pedagogerna är medvetna om och arbetar med detta.

Asfaltsplanen, lekplatsen utanför fritids, kapprummet, skogen/dungen och på väg till och från matsalen är andra platser som tas upp.

En del elever uttrycker viss oro för att låsa på toaletten.

Fritidshemmets olika avdelningar har valt att prioritera följande mål:

 Avdelning Diamanten – Ökat medbestämmande för en ökad trivsel. Vi arbetar med att tydligöra hur eleverna får påverka fritidsverksamheten. Detta gör vi genom att ha fritidsråd, samlingar, fria lekar, önskemål om musiklåtar på musiken, lekar i idrottsalen, att få vara inne och pyssla m.m.

Vi inför även önskelådor och veckans lekansvarig.

 Avdelning Safiren - Personalen ska vara tydlig i hur barnen kan vara delaktiga. En del barn har skrivit att de inte kan välja så mycket hos oss men vi ser att det oftast är de barn som endast vill spela fotboll och pingis. Vi ser också att många svarar att det händer saker på multiarenan. Vi kommer att vara mer närvarande där.

1: Tydlighet i delaktighet

2: Mer vuxennärvaro på multiarenan/asfaltplanen.

 Avdelning Kristallen - Tydliggöra elevernas delaktighet genom t.ex.. fritidsråd, samlingar, lekansvarig och önskelåda.

Hur kan vi förebygga och förhindra ovanstående risker? Förutom schemat ovan ska vi:

Agerande Ansvarig

Skapa trygghet för eleven genom:

 Tydlighet med aktiviteter och schema. Bitr.rektor

 Fadderverksamhet Förstelärare

 Rastvaktssystem Bitr.rektor

 Ordningsregler/trivselregler Rektor

 Likabehandlingsplanen gås igenom i alla klasser, Rektor samt information till föräldrar.

Utbildning

 Värdegrundsfrågor Olweus-

koordinator

 Kunskap om eleverna Arbetslag

 Fortbildning kring diskrimineringsgrunderna Rektor

 Förhållningssätt hos personal Rektor

 Lärande samtal Förstelärare

(14)

Lokaler

 Se över lokalernas/skolgårdens utformning Olweuskoordinator Kontinuerligt för att undvika risker för

diskriminering/kränkningar

 Göra en riskbedömning vid behov där åtgärder Olweuskoordinator för att minimera risken för

diskriminering/kränkningar speciellt beaktas.

Uppföljning av förra årets åtgärder

Under föregående läsår hade vi tre prioriterade mål inom vårt arbete med Olweus. Vi arbetade med att minska mobbning och kränkande behandling utifrån etnicitet. Vi hade ett samarbete med romska ungdomar. Detta samarbete skedde i Jan Liljas regi. Jan och ungdomarna kom till en konferens där de berättade om sin kultur och vi planerade hur besöken i klasserna skulle

utformas. Efter avslutat samarbete genomfördes en utvärdering som vi även delgav Jan och ungdomarna.

Vårt andra prioriterade mål var att minimera kränkande behandling via sociala medier. En IKT- pedagog från Nanny Palmkvistskolan här i Helsingborg besökte våra elever för att tala med dem om fördelarna med sociala medier. Skolans egen IKT-pedagog har tillsammans med

bibliotekarien lärt våra elever mer om källkritik. Slutligen genomförde vår kurator en

undersökning gällande vilka sociala medier våra elever använde sig av och riskerna med dem.

Ringstorpsskolan har infört ett väl fungerande rastvaktssystem, med rastvakter som iklädda västar rör sig på skolgården. Vi anordnar gemensamma upplevelser för att öka trygghet och trivsel, t.ex. temadagar och idrottsdagar. På Ringstorpsskolan finns ordningsregler och ett program för att förebygga mobbing, Olweusprogrammet. Vi har en konsekvenstrappa mot mobbning och kränkande behandling. Att eleverna trivs på skolan kan också beläggas genom trivselenkäterna.

(15)

Åtgärder

Planerade åtgärder under läsåret:

Aktuell handlingsplan följs och revideras inför varje nytt läsår och

anmälningsskyldighet till rektor samt dokumentation Olweus+ LISA betonas.

Värdegrundsdiskussioner ska genomföras kontinuerligt i alla klasser och i personalgruppen.

Fortbildning för personal i Olweusprogrammet, mot mobbning och kränkande

behandling, fortsätter genom 5 träffar per år. Personalen delger bland annat varandra olika förslag/råd på lektionsinnehåll i antimobbingarbetet.

Trivselenkäter vid minst två tillfällen per läsår för att ta reda på hur eleverna trivs och om det förekommer mobbning/kränkande behandling. Olweusenkäten v. 6-7 varje år.

Rastvakterna, dubbla rastvakter på tiorasten.

Regelbundna samtal och samarbetsövningar i klasserna samt kompissamtal, klassråd Olweusråd samt elevråd.

Individuella samtal med elever vid behov enl. Olweusmetoden.

Skolan har upprättat en konsekvenstrappa enl. Olweus, som ska tillämpas vid konstaterad mobbning.

Gällande ordningsregler med konsekvensbeskrivning ska följas.

Vid alla utvecklingssamtal diskuteras elevens trivsel, trygghet och bemötande.

Fadderverksamheten fortsätter.

Rastaktiviteter, 6:orna leker med de yngre eleverna.

Det finns alltid flera vuxna ute på alla raster.

Temadagar för hela skolan ska genomföras vid flera tillfällen per läsår.

Hälsoprojekt där alla elever sätts samman i olika gruppkonstellationer, eleverna lär känna elever från andra klasser.

Tjej/ killsnack ska genomföras.

Elevrådet ordnar olika turneringar och gemensamma aktiviteter.

Referensgruppsmöte om Olweusmetoden och redovisning av resultat från Olweusenkäten.

Samverkan

På skolan är vi noga med att hålla varandra informerade om händelser kring elever och för detta finns bl.a. olika mötesforum.

 Personal: Elevhälsosteam, personalmöten, APT möten, Samverkansmöten, Uppdragsdialog

 Elever: Elevråd, klassråd, Olweusråd m.fl., kompissamtal.

 Föräldrar: Föräldramöte, referensgruppsmöten, utvecklingssamtal med förälder och elev.

(16)

Främjande och förebyggande arbete Åtgärder på skolnivå

 Alla elever är allas elever.

 Sätter tydliga gränser för negativa beteenden på skolan.

 Skapar en attraktiv skolmiljö både ute och inne.

 Genomför Olweus- och trivselenkät.

 Olweusråd behandlar alla de olika diskrimineringsgrunderna under ett läsår.

Åtgärder på klassnivå – arbetslaget

 Vi har gemensamma aktiviteter för att skapa vi-känsla.

 Vi har samtal om relationsfrågor.

 Alla ansvarar för trivseln.

 Temadagar för hela skolan vid olika tidpunkter för att fördjupa kamratrelationer mellan eleverna.

 Klasserna har rollspel, vänskapsövningar, gruppsamtal, högläsning och litteratur som främjar empatisk förmåga.

 Klasserna har Olweusråd med uppföljning och utvärdering av gemenskapen i klassen, i positiv anda. Klassreglerna innehåller 3 regler:

1. Vi ska inte mobba andra.

2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade.

3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma.

 Elever skall under Olweusråden träna sig i att våga berätta om den kränkande behandling som man kanske upplever eller ser på skolan.

Åtgärder på individnivå

 Genom fortlöpande individuella samtal, t ex vid mentorstid och utvecklingssamtal, få varje enskild elev att förstå att vi alla ingår i en gemenskap och är viktiga för varandra i det sociala samspelet.

Åtgärder på föräldranivå.

 Alla föräldrar informeras om målen i likabehandlingsplanen.

 Referensgruppens föräldrar används som ”bollplank” vid upprättandet av

Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling samt elever via elevråd.

(17)

Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling

Trots det förebyggande arbetet kan kränkande behandling ändå förekomma. Helsingborgs stad har valt att arbeta efter Olweusmodellen. I korthet ser modellen ut på följande sätt:

1. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir utsatt för kränkande behandling(denna information kan fås av eleven själv, av en kamrat, av en förälder, av en anställd)Eleven vänder sig till mentor eller en ana vuxen den har förtroende för.

Blanketten Dokumentation (bilaga 1) kan användas vid behov.

2. Mentor träffar den utsatta eleven för ett kartläggande samtal.

Vad har hänt? När händer det? Hur ofta? Vem/vilka är inblandade?

Har han/hon berättat om detta för sina föräldrar?

Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).

3. En dag, snarast efter samtalet med den utsatte, när alla de som kränker finns i skolan, kallar respektive mentor, dem en och en till samtal. Alltid två vuxna som leder samtalet dvs.

mentor till berörda elever. (använd ”Lathund” för upplägget av samtalet, bilaga 3). Vi upplyser om att vi vet att de kränker, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen måste upphöra omedelbart. Vi diskuterar och bestämmer tillsammans med eleven hur detta ska gå till samt om de behöver någon form av stöd för att sluta. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).

Efter samtalet kontaktar elevens handledare deras föräldrar och informerar om situationen.

4. Efter cirka en vecka har vi ett uppföljningssamtal dels med den utsatta eleven dels med de som kränker. Mentorn kontaktar föräldrarna och informerar om hur det har gått. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).

5. Om kränkningen inte upphört upprepas samtalen med de som kränker och föräldrarna.

Vid detta tillfälle skriver mentorn ett åtgärdsprogram. Använd blanketten Åtgärdsprogram(bilaga 3).

Konsekvenstrappa

Upphör mobbningen fortfarande inte informeras därefter rektor som då kallar till elevvårdskonferens.

På elevvårdskonferensen kan rektor fatta beslut om enligt konsekvenstrappan t ex byte av klass för kortare eller längre period.

Upphör inte kränkningarna trots dessa åtgärder görs en socialanmälan av rektor.

6. Dessa ärenden dokumenteras av mentorn enligt riktlinjerna (se bilagor). Alla kränkningar dokumenteras i LISA och verksamhetschef (som ombud för huvudmannen)får även då del av informationen.

Dokumentationen lämnas omgående till respektive rektor.

Vi får aldrig glömma att:

Det viktigaste är att kränkningen upphör. Det är den utsatte som har rätt att ställa krav.

(18)

Åtgärder om personal kränker elev

Om personal utsätter ett barn eller elev för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor eller någon annan med liknande ledningsfunktion för att en

utredning görs.

Resurser

Varje elev har en mentor som ansvarar för elevens hela skoldag.

På skolan finns också minst tre nyckelpersoner som ansvarar för att alla på skolan får utbildning i Olweusmetoden.

Alltid flera vuxna ute på alla raster.

Tillgång till skolsköterska

Tillgång till skolpsykolog och kurator vid behov.

Kommunikation

Under början av höstterminen används tid för att revidera och samtala om likabehandlingsplanen inför det kommande läsåret med all personal.

Planen presenteras för eleverna under Olweusmöten i de olika klasserna och samtal förs kring innehållet. Eleverna får också feedback på den större Olweusenkät som flertalet av dem varit delaktiga i. Även vid elevrådsmöten ledda av biträdande rektor får eleverna vara delaktiga i framtagandet(vilka mål vi ska arbeta efter utifrån elevernas svar på enkät och riskanalys).

Vid referensgruppsmöten med föräldrar lyfts planen. Alla föräldrar uppmanas att ta del av likabehandlingsplanen på Fronter. Detta görs i augusti i rektors informationsbrev. Vid utvecklingssamtal tas frågor upp efter behov.

.

Utvärdering och uppföljning

 Trivselenkät till alla elever.

Sammanställning och återkoppling av enkätsvar till samtliga klasser.

 Olweusenkät feb/mars till elever skolår 3-6

Sammanställning av enkätsvar och återkoppling till elever under Olweusråd och till föräldrar under referensgruppsmöte.

 Personal följer kontinuerligt upp anteckningar gjorda under raster. Detta sker vid Olweusråden.

 Utvärdering och analys av enkätsammanställningar och information från Olweusråden sker i år i maj. All personal.

 Riskanalys inför nya läsåret görs i augusti av all personal.

 Utifrån resultat av riskanalys, upprättas vid behov handlingsplaner.

(Handlingsplanerna finns i skolans Trygghetsprogram.)

 Likabehandlingsplanen revideras och nya mål skrivs in. Detta genomförs i början av det nya läsåret i aug samt revideras i mars. Ansvariga är all personal och skolledning.

Helsingborgs stads skolor genomför en attitydundersökning riktad till olika åldrar i hela staden.

Attitydundersökningen ligger till grund för planeringen av arbetet inom respektive verksamhet.

References

Related documents

Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder

Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

Planen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet

Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet

Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning

Handlingsplanen skall garantera barns och elevers lika rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder,

Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder

Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning