Biogasledning i Eskilstuna

(1)

UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK UTREDNING

Biogasledning i Eskilstuna

Södermanland; Eskilstuna stad; Slagsta 1:13 m.fl.

Cecilia Grusmark

(2)

(3)

UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK UTREDNING

Biogasledning i Eskilstuna

Södermanland; Eskilstuna stad; Slagsta 1:13 m.fl.

Dnr 421-1471-2010 Cecilia Grusmark

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2012-10-15. Dnr 601-2012/4044.

Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund

Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012 Riksantikvarieämbetet

Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt

Kontoret i Hägersten:

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala:

Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Tel.: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 6 Inledning 6

Orientering och bakgrund 6

Utredningsområdet och naturmiljön 6 Kulturmiljö 7

Arkeologisk potential 8 Målsättning 8

Metod och genomförande 9 Resultat 9

Referenser 10

Administrativa uppgifter 11

Bilagor

1. Objekttabell 11 2. Provgropar och schakt 12

Figurer

1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000. ...14 2. Resultatkarta med objekt 3 markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan.

Skala 1:5 000. ...15 3. Objekt i den nordvästra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala

Fastighetskartan. Skala: 1:15 000. ...16 4. Objekt i den södra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala

Fastighetskartan. Skala 1:15 000. ...17 5. Objekt 2 och 3 med utredningsschakten och kulturhistoriska objekt markerade på

exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000. Infälld bild visar objekt 3. Foto ...18 6. Objekt 4 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta.

Skala 1:1 000. ...19 7. Objekt 7 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta.

Skala 1:1 000. ...20 8. Objekt 8 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta.

Skala 1:1 000. ...21 9. Objekt 12, 13 och 14 med utredningsschakten markerade på exploatörens

bakgrundskarta. Skala 1:1 000. ...22 10. Objekt 15, 16 och 17 med utredningens provgropar markerade på exploatörens

bakgrundskarta. Skala 1:1 000. ...23

(6)

Sammanfattning

Vid arkeologisk utredning av planerad biogasledning i Eskilstuna (fig. 1) påträffades inga nya fornlämningar ovan mark. Däremot identifierades 17 objekt som lämpliga lägen för förhistoriska boplatser och andra arkeologiska lämningar (bilaga 1). Totalt 11 objekt undersöktes varvid tio kunde avfärdas då inget av arkeologiskt intresse framkom. Ett objekt har registrerats som övrig kulturhistorisk lämning (fig. 2). Resterande sex objekt kvarstår då de enligt den ursprungliga planen skulle ha kontrollerats i samband med att själva diket för ledningen grävdes. Ledningen har nu skjutits upp på obe- stämd framtid och schaktkontroll av dessa sex objekt rekommenderas ifall arbetet med ledningen återupptas.

Inledning

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har utfört en särskild arkeologisk utredning inför en planerad biogasledning mellan avfallsanläggningen Lilla Nyby och Ekeby reningsverk i Eskilstuna.

Beställare var Eskilstuna Energi & Miljö AB via VAP VA-Projekt AB.

Utredningsområdet var cirka åtta kilometer långt och 20 meter brett. Led- ningen passerar i söder genom ett skogsparti, området ”Odlaren”, som i ett annat ärende var föremål för en arkeologisk utredning år 2009 (Bondesson 2009). Detta område undantogs därför från denna utredning.

Vid ett planeringsmöte den 30 juni 2010 mellan UV, VAP VA-projekt AB och Eskilstuna Energi & Miljö AB beslutades att det istället för utred- ningsgrävning skulle utföras schaktkontroller vid några av de objekt som setts ut vid inventeringen. Motiveringen var att dessa låg i aktivt brukad mark samt att ledningen sannolikt kommer att läggas i mark som redan är urschaktad. Schaktkontrollen skulle göras under det ordinarie ledningsarbetet, något som nu skjutits upp på obestämd framtid. Dessa objekt kvarstår därför och schaktkontroll bör göras i händelse av att arbetet med ledningen återupptas.

Orientering och bakgrund Utredningsområdet och naturmiljön

Utredningsområdet sträckte sig från avfallsanläggningen i söder till renings- verket i nordväst. Till följd av den långa sträckningen var terrängen blan- dad. Från söder till norr går ledningen genom ett större sammanhängande skogsområde med kuperad och bergig mark som övergår i åkermark. Vidare norrut går ledningen genom en golfbana och en idrottsanläggning fram till E20, där ledningen utan att korsa vägen viker av västerut. Här löper den igenom delvis bebyggda områden och industriområden till dess slutstation i väster. Längs den sista sträckan är marken bitvis mycket förändrad, men kan sägas utgöras av mer eller mindre öppna slätter ner mot Mälaren. Området ligger 5–55 meter över havet, vilket innebär att området varit tillgängligt för människan från äldre stenålder och framåt.

Riksantikvarieämbetet, Arkeolo- giska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har gjort en utredning inför planerad biogasledning i Eskil- stuna. Vid utredningen påträffa- des inga nya fornlämningar ovan mark, men flera objekt markerades som lämpliga lägen för arkeolo- giska lämningar. Vid utrednings- grävningen påträffades inget av arkeologiskt intresse. Däremot har ett objekt registrerats som övrig kulturhistorisk lämning. Några objekt kvarstår att kontrolleras i samband med schaktning om arbetet med biogasledningen, som skjutits upp på obestämd framtid, återupptas.

(7)

Biogasledning i Eskilstuna 7

Kulturmiljö

Området fornminnesinventerades för första gången år 1956 och reviderings- inventerades år 1986. I utredningsområdets närhet finns flera registrerade fornlämningar och kulturhistoriskt intressanta lämningar, vilka redovisas från söder till nordväst nedan (fig. 3 och 4). I söder låg torpen Sticktorp (Eskilstuna 694:1) och Linvävartorp (Eskilstuna 197:1), båda med äldsta belägg på karta från 1757 (LMV C41-9:5). I skogsområdet Odlaren finns stenåldersboplatserna Eskilstuna 700, 701 och 703 (Bondesson 2009) samt husgrunder och lämningar från historisk tid exempelvis Eskilstuna 676 och stenmuren Eskilstuna 679. Vid golfbanan, är ytterligare en hus- grund från historisk tid, Eskilstuna 685. Cirka 300 meter öster därom ligger fornborgen Eskilstuna 521:1 på ett berg. Vidare norrut sträcker sig utredningsområdet öster om Eskilstuna stad mellan två numera försvunna bytomter/gårdstomter: Gredby (Eskilstuna 283:1) med kartbelägg från år 1646 (källa FMIS, kartan har dock inte kunnat återfinnas i i Lantmäteriets arkiv) och byn Hunsala om tre gårdar (Eskilstuna 292:1) som omnämns i Johanniterklostrets jordebok från 1490 (källa Fornminnesregistret, FMIS).

Efter år 1632 försvinner enheten från jordeböckerna. Namnet Hunsala- eller Odensalagärdet finns dock kvar som beteckning för området. Både Gredby och Hunsala existerar som enheter ännu vid tiden för upprättandet av häradskartan, men är nu bebyggda av en idrottsanläggning respektive omfattande bostadsbebyggelse. Vidare mot nordväst är tre stycken runstenar, Eskilstuna 263:1–2 och 264:1, varav de två första har flyttats från lägena för Eskilstuna 615 och 616. Här löper utredningsområdet genom den öst- ligaste delen av riksintresse för kulturmiljövård D5. Riksintresset omfattar Eskilstunas centrala delar med motiveringen: en industristad med anor från medeltid och från 1600-talet fram till efter år 1950. I medeltida källor nämns Eskilstuna första gången år 1266 i samband med en donation till klostret (Järpe 1982). Längre norrut ligger gravfältet Eskilstuna 272:1 och ett antal friliggande stensättningar. Vid E20 viker utredningsområdet av åt väster där det passerar endast ett hundratal meter söder om gravfältet Eskilstuna 241:1 samt bytomten/gårdstomten Gårdskäl, Eskilstuna 432:1, med belägg från 1646 (källa FMIS). Gårdskäl finns kvar som gårdsenhet på häradskartan från sekelskiftet 1900. Lite längre västerut låg de numera undersökta och borttagna gravfälten Eskilstuna 512:1 och Eskilstuna 502:1 från romersk järnålder/vikingatid respektive folkvandringstid till vikingatid (Damell 1967, Magnusson 1978). I FMIS finns också uppgift om Vallby bytomt, Eskilstuna 284:1, som sägs vara belagd på kartor från år 1646, 1732 och 1782. Ingen av dessa kartor har kunnat återfinnas i Lantmäteriets databas. Möjligen kan det ha skett en sammanblandning med Vallby prästgård i Vallby socken som ligger omkring 3,5 kilometer nordöst om Eskilstuna. På platsen för Vallby, Eskilstuna 284:1, låg kring sekelskiftet 1900 enligt Häradskartan ett kom- ministerboställe, det vill säga en prästgård. En fastighetsgräns skär tomten i två delar, så det är inte klart om det rör sig om en eller flera mindre enheter eller en stor enhet. På Ekonomiska kartan från 1950-talet kallas den östliga delen för Präst-Vallby. Här verkar det som om det handlar om åtminstone

(8)

två enheter, varav den västra ligger inom utredningsområdet. Idag rymmer platsen flera industri- och företagsbyggnader och det enda bevarade ovan mark är en källargrund och möjligen ett äppleträd.

I Statens historiska museers fyndkatalog finns inga fynd registrerade vare sig inom utredningsområdet eller i dess närhet. Detta med undantag för de fynd som framkom vid undersökning av de ovan nämnda gravfälten Eskilstuna 502:1 och 512:1.

Arkeologisk potential

Topografin och den kända fornlämningsbilden i närområdet antydde att utredningsområdet skulle kunna rymma okända boplatser, gravar etc. från stenålder och framåt.

På nivåerna omkring 30–55 meter över havet i de södra delarna av utred- ningsområdet fanns möjlighet att finna strandbundna bosättningar från övergången mellan mesolitisk och neolitisk tid. Eskilstunatrakten utgjorde på denna tid den norra änden av ett lite större kustområde bestående av vikar, uddar och öar. I ett tidigare utrett skogsområde i sydöst, kallat Odlaren (Bondesson 2009), framkom det tre nya stenåldersboplatser, vilket visade på sannolikheten att finna liknande lämningar inom utredningsområdet. Kunska- pen om människors bosättnings- och levnadsmönster under stenålder är, trots flera undersökningar de senaste åren, bristfällig i denna del av Södermanland.

Inom utredningsområdets norra och nordvästra del, i de lägre liggande landskapsavsnitten, fanns förutsättningar att finna lämningar från senare förhistoriska tidsperioder. Rester av intilliggande undersökta järnålders- gravfält, nya okända gravar samt järnåldersbebyggelse dold under mark, var tänkbara lämningar. Runstenar intill utredningsområdet gav möjlighet att finna äldre vägsträckningar, broar et cetera, dolda under mark. I den östra delen låg utredningsområdet inte långt ifrån den medeltida stadskärnan, vilket innebar att samtida kanske mer rurala lämningar skulle kunna påträf- fas. Intill och inom utredningsområdet fanns också uppgifter om bytomter/

gårdstomter, kända från 1600-talet eller senare, vilka man kunde tänkas finna spår av vid utredningen. Andra tänkbara lämningar var till exempel lämningar efter utmarksbruk och andra kulturhistoriskt intressanta miljöer.

Målsättning

Syftet med utredningen var att fastställa eventuell förekomst av idag okända fornlämningar inom utredningsområdet. Utredningen skulle utgöra pla- neringsunderlag för exploatören och beslutsunderlag för länsstyrelsen.

Ledningen sträckte sig genom ett område i sydöst som kallats för Odlaren;

ett område som tidigare utretts (Bondesson 2009). Resultaten från denna utredning skulle tas i beaktande vid denna utredning. Ledningen tangerade också på flera ställen tidigare undersökta fornlämningar, varför det i utredningens uppdrag ingick att utreda om dessa hade en okänd fortsättning in i det aktuella utredningsområdet. Vidare skulle det klarläggas om runstenar längs sträckningen låg på ursprunglig plats, vilket i så fall skulle kunna

(9)

indikera närhet till broar och gravar. Förekomst av eventuella sådana skulle undersökas inom utredningsområdet.

Metod och genomförande

Arbetet inleddes med en översiktlig kart- och arkivstudie vilken omfattade en genomgång av material från Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och det digitala fornminnesregistret (FMIS), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även Lantmäteriets arkiv, lösfyndsregistret vid Statens historiska museer (SHMM), och lokal litteratur har kontrollerats.

Därefter följde en specialinventering i fält som innebar en noggrann okulär besiktning av utredningsområdet och dess omedelbara närhet. Vid fältinventeringen kontrollerades jordmånen med hjälp av jordsond. Kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i närområdet besiktigades för att se om de hade en okänd fortsättning in i utredningsområdet. Nya fornlämningar synliga ovan mark eftersöktes och möjliga fornlämningar, det vill säga boplatser dolda under mark, markerades för vidare utredningsgräv- ning. Samtliga objekt beskrevs och mättes in med GPS.

Vid utredningsgrävningen togs maskindragna schakt upp på de markerade lägen. Schakten placerades strategiskt och utifrån topografiska hänsyn.

Vegetation och jord avlägsnades ned till orörd nivå och schakten rensades vid behov med handredskap. Ett par lägen kunde inte nås med maskin utan grävdes med handredskap i form av cirka 1×1 meter stora provgropar. Efter avslutad undersökning återfylldes samtliga schakt och provgropar.

Dokumentationen gjordes i Riksantikvarieämbetet UV:s fältdokumen- tationssystem Intrasis, medan GIS-bearbetning gjordes i Intrasis Analysis och ArcMap.

Resultat

Fältinventeringen utfördes i juni år 2010. I princip över hela utredningsom- rådet, förutom i den allra sydligaste delen, kunde marken konstateras vara mycket omdanad i och med allehanda verksamheter kopplade till staden.

Inga nya fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar kunde upptäckas ovan mark. En källargrund noterades strax norr om utredningsområdet vid det undersökta och borttagna gravfältet Eskilstuna 512:1. Källargrunden var sentida, sannolikt 1800–1900-tal. Det kunde också vid närmare besiktning konstateras att berget närmast det undersökta gravfältet var avtorvat och schaktmassor av sten och jord hade lagts upp i södra kanten av berget.

Troligen rör det sig om massor från undersökningen av gravfältet. I mate- rialet låg också spridd skärvig sten. Nedanför berget, i ledningens planerade mittlinje, var det urschaktat för de industritomter som ligger där idag och bedömningen är att gravfältet inte kvarligger inom ledningssträckningen.

Av den enligt uppgift närbelägna bytomten/gårdstomten Eskilstuna 284:1, kallad Vallby, syntes inga spår. Kart- och arkivstudien tyder på att bytomtens 1600-talsbelägg är felaktigt och att enheten troligtvis förväxlats med Vallby prästgård tre kilometer norrut.

(10)

Sjutton lägen markerades för utredningsgrävning (fig. 3 och 4). Vid ett planeringsmöte beslutades att schaktkontroll skulle ske vid sex av dessa objekt (objekt 1, 5–6, 9–11), medan de övriga skulle utredningsgrävas.

Schaktkontrollen skulle göras under pågående ledningsarbete, varför det sköts på obestämd framtid.

I slutet av november år 2010 genomfördes utredningsgrävning av 11 objekt (objekt 2–4, 7–8, 12–17) med hjälp av traktorgrävare. Den sista dagen snöade det ymnigt och vid lunchtid låg det ungefär 0,2 meter snö på marken. Objekt 15–17 handgrävdes eftersom de inte kunde nås med maskin.

Sammanlagt togs tio provgropar och 28 schakt upp.

I och med utredningsgrävningen kunde samtliga objekt avskrivas som fornlämningar, då inget av arkeologiskt intresse framkom. Inget av dessa bör förhindra ledningsarbetet. De fynd som framkom var enstaka och av sentida karaktär, det vill säga från slutet av 1800-tal och 1900-tal. Objekt 3 kunde dock registreras som övrig kulturhistorisk lämning, se nedan. I övrigt talar kart- och arkivstudien inte för något annat än mer sentida bebyggelse.

Sammantaget kan konstateras att marken, särskilt i den nordliga delen avledningssträckan, hade påverkats menligt av allehanda sentida verksamhet.

Vid utredningsgrävningen av objekt 3 påträffades ett spisröse av tegel, en grop/ett stolphål (se bilaga 2) samt rester av kulturpåverkade lager med fynd av tegel, rödgods, porslin etc. Inga byggnadsrester kunde noteras ovan mark, däremot talade växtligheten för att det rörde sig om en gammal trädgårdstomt. På häradskartan från förra sekelskiftet syns en gård i norr, med vad som ser ut som en barockträdgård på platsen för vårt objekt. På Ekonomiska kartan från 1950-talet bar gårdsenheten namnet Björk-Vallby och en trädgård fanns ännu på platsen. Förutom detta bör tilläggas att det på objekt 4 framkom spridda fynd av allmän karaktär till exempel bränd lera som skulle kunna tyda på närhet till en förhistorisk boplats. Inga spår efter det undersökta och borttagna gravfältet Eskilstuna 512:1 kunde återfinnas inom ledningens arbetsområde. Vid runstenarna Eskilstuna 263:1–2, 284:1, fanns misstanke om att en gammal broanläggning skulle kunna återfinnas inom ledningssträckningen (objekt 7). De lämningar som framkom var uteslutande från de senaste decennierna, så som järnhjul och annat bråte av agrart ursprung. och trots att vi schaktade i sluttningen ner mot ån kunde inget äldre brofundament eller liknande iakttagas.

Referenser

Bondesson, W. 2009. Stenåldersboplatser i skogen vid Odlaren. Arkeo- logisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2009:35.

Stockholm.

Damell, D. 1967. Otryckt rapport i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid RAÄ, dnr 789/67.

Järpe, A. 1982. Eskilstuna Torshälla. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport Medeltidsstaden 16. Stockholm.

Magnusson, G. 1978. Fornlämning 502, gravfält, folkvandringstid–

vikingatid. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.

Rapport Uppdragsverksamheten 1978:39. Stockholm.

(11)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1471-2010.

Länsstyrelsens dnr: 431-1793-2010 (gammalt dnr), 431-5407-2011 (nytt dnr).

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11678.

Intrasisprojekt: UV2010:100.

Undersökningstid: 11 juni 2010 och 23, 25–29 november 2010.

Projektgrupp: Cecilia Grusmark, Per Gustafsson, Hanna Larsson, Ulf Strucke.

Underkonsulter: Foria AB.

Exploateringsyta: ca 8000 löpmeter.

Läge: Ekonomiska kartan 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby.

Koordinatsystem: RT 90.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: Inga fynd.

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objekt

nr Beskrivning Åtgärd Statusförslag Kommentar

1 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Ledning läggs i gatan inom be-

fintligt kabelschakt 2 Bebyggelselämning/boplatsläge. Modern stenmur i V. Hela

ytan är urschaktad och sedan utjämnad med fyllnadsmassor.

Ingen ursprunglig marknivå kunde återfinnas.

Utredningsgrävt Ej fornlämning

3 Bebyggelselämning/boplatsläge. Gammal trädgårdstomt med fruktträd och buskar. I schakten framkom ett lager, troligen någon gång odlat, med fynd från tidigt 1900-tal exempelvis rödgods, tegel, porslin, dräneringsrör. Ett spisröse av tegel och ett stolphål med stenskoning och porslin framkom också. Häradskartan visar att här fanns en liten anlagd träd- gård i barockstil troligen med fruktträd och buskar redan vid sekelskiftet. På 1920- och 1950-talet (LMV 04-ESK-130, Ekonomiska kartan 1958) finns tomten kvar, men det går inte att säga i vilken form annat än att den är bevuxen. Den lilla trädgården hörde till en gård med bostadshus och ekonomi- byggnader i norr. På Ekonomiska kartan kallas enheten för Björk-Vallby. På en karta från 1962 (LMV 04-ESK-158) finns gården kvar, men inte trädgården. Gården revs troligen i samband med anläggandet av E20 senare under 1960-talet.

Inga tidigare kartbelägg har kunnat återfinnas.

Utredningsgrävt Övrig kulturhistorisk

lämning Gammal trädgårdstomt med fruktträd och buskar.

4 Boplatsläge. Invid E20 och köpcentret Rondellen. Nära un- dersökt och borttaget gravfält från järnålder. I den V delen av området framkom i ett odlingslager fynd av tegel, bränd lera, porslin, ett bryne, en kritpipa etc. Den brända leran var för- historisk till sin karaktär och kan ha varit rester av lerklining, men bitarna var för små för att med säkerhet kunna avgöra vad de härrör från för slags aktivitet. De indikerar dock när- het till en förhistorisk boplats. De övriga fynden som framkom kan vara från tidigt 1800-tal. I Ö delen av utrednings- området var marken urschaktad och dikad på flera ställen, varför det var svårt att finna orörd mark.

Utredningsgrävt Ej fornlämning Läget är endast undersökt inom utredningsområdet och kvarstår utanför detta

(12)

Objekt

nr Beskrivning Åtgärd Statusförslag Kommentar

5 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken brukas som åker i vilken

ändpunkter för styrd borrning ska grävas

6 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken brukas som åker och

idrottsplats i vilka ändpunkter för styrd borrning ska grävas 7 Boplatsläge. Vid en å och en liten betongbro. Cirka 100 m åt

NÖ står tre runstenar (Eskilstuna 263:1-2, 264:1), men enligt uppgift i FMIS står endast den sistnämnda på ursprunglig plats. De två andra ska ha stått omkring 50 meter sydväst om vårt objekt (Eskilstuna 615 och 616). Schakten drogs intill bron och längs med ån. Nära ån och bron hade marken för- störts av fyllnadsmassor med diverse modernt skrot, troligen en del på grund av muddring av ån. Inga spår efter äldre brofundament fanns. De andra schakten lades i gammal åker- mark vari fynd av tegel och porslin framkom.

8 Boplatsläge. Ligger inom en sportanläggning mellan en fotbollsarena, en ishall och rugbyplaner. Parallellt med läget löper en grusväg på ena sidan och ett dike på andra sidan.

Schaktningen visade att ingen ursprunglig markyta fanns bevarad utan att ytan schaktats av och påförts massor bestå- ende av diverse skrot och sopor.

9 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken används som golfbana

12 Boplatsläge. Invid en bilskrot. Schakt lades på den till synes enda ostörda yta inom läget, men inget av antikvariskt intresse framkom.

13 Boplatsläge. Bra stenåldersläge mot O, med berg i ryggen.

Morän. Inget av antikvariskt intresse framkom. Utredningsgrävt Ej fornlämning 14 Boplatsläge. Boplatsläge. Sluttning mot SO med berg i ryg-

gen. Inget av antikvariskt intresse framkom. Utredningsgrävt Ej fornlämning 15 Boplatsläge. Sluttning mot NO. Provgropar visade att ytan

blivit avschaktad, kanske i samband med beredande av en liten väg eller vid anläggande av kraftledningsstolpar, men kan också ha att göra med intilliggande bebyggelse.

Dessutom framkom plast.

16 Boplatsläge. Sluttning mot SO med berg i ryggen. Inget av

antikvariskt intresse framkom. Utredningsgrävt Ej fornlämning

17 Boplatsläge. Plan yta mot SV med berghäll i ryggen. Inget av

antikvariskt intresse framkom. Utredningsgrävt Ej fornlämning

Bilaga 2. Provgropar och schakt

S/Pg nr Obj. nr Beskrivning Fynd och anläggningar

Pg 1 16 0,9×0,8 m, 0,15 m djup. Veg 0,05 m, därunder siltig sand 0,03–0,05 m, därunder sand och måttligt med sten.

Pg 2 16 1×0,8 m, 0,15 m dj. Veg 0.03 m, därunder brun grusig sand och måttligt med stenar 0,05–0,15 m stora.

Pg 3 16 1,5×1,1 m, 0,1–0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder sand och rikligt med sten varav en del naturligt skarpkantade.

Pg 4 16 1×0,8 m, 0,1–0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder sand 0,05 m och rikligt med sten.

Pg 5 17 0,8×0,7 m, 0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder mörkbrun siltig sand.

Pg 6 17 1,2×0,6 m, 0,15 m dj. Veg 0,06 m, därunder mörkbrun siltig sand.

Pg 7 17 0,7×0,5 m, 0,1 m dj. Veg 0,04 m, därunder mörk silt.

Pg 8 17 1×0,6 m, 0,1 m dj. Veg 0,04 m, därunder mörk silt.

Pg 9 15 1×0,9 m, 0,05–0,1 m dj. Veg mycket tunt, ca 0,02 m dj, därunder omrört lager med ytliga fynd

av tegel samt nedgrävd plast. Ytan är avschaktad och utfylld med skräp. Fynd av tegel

(13)

S/Pg nr Obj. nr Beskrivning Fynd och anläggningar

Pg 10 15 1,2×0,9 m, 0,05 m dj. Veg mycket tunt ca 0,01–0,02 m dj, därunder omrört lager.

Avschaktad yta.

S 11 14 SO–NV. 3×2,5 m, 0,25 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun grusig sand, morän, och rikligt med stenar 0,05–0,15 m stora.

S 12 14 Närmast O–V. 4×2,5 m, 0,25–0,5 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun grusig sand, morän, och rikligt med stenar 0,04–0,15 m stora. Längre ner mer stenfritt.

S 13 13 O–V. 7×2,5 m, 0,25–0,35 m dj. Veg 0,1 m, därunder ljusbrun sand, morän, och rikligt med stenar 0,1–0,4 m stora samt block.

S 14 13 Närmast O–V. 12×3 m, 0,25–0,4 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun sand, morän, och rikligt med stenar 0,04–0,4 m stora. Berg i dagen i V.

S 15 13 SO–NV. 4×2 m, 0,25 m dj. Veg 0,07 m, därunder brun sand, morän. Stenigt och blockigt.

Berghäll.

S 16 12 SSO–NNV. 5×2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun sand och rikligt med stenar 0,2–0,6 m stora. I botten är berg. Något omrört med plast. Närhet till bilskrot.

S 17 3 ONO–VSV. 13×2,5 m, 0,4–0,8 m dj. Veg gräs 0,03 m, därunder odlingslager med recenta fynd,

troligen tidigt 1900-tal, ca 0,15 m dj. Därunder är ett fläckigt sandigt lager, därunder brun lera. Fynd av tegel, flintgods, röd- gods, porslin, järn m.m.

A1020 Stolphål/grop fylld med sten och exempelvis porslin.

S 18 3 N–S. 9×2,4 m, 0,35–0,5 m dj. Veg 0,03 m, därunder odlingslager med recent material, troligen

tidigt 1900-tal, därunder brun lera. Fynd av tegel, porslin m.m.

S 19 3 SO–NV. 11×2,5 m, 0,4–0,6 m dj. Veg 0,04, därunder odlingslager ca 0,15 m med recenta fynd,

därunder ca 0,05 m sandigt lager, därunder brun lera. Fynd av porslin, lergods, röd- gods, dräneringsrör mm.

A1019 Spisröse, tegel.

Lite mylligt invid detta.

S 20 2 NNV–SSO. 4×2,5 m, 0,35 m dj. Homogen gråbrun silt med tegel, plast etc. Ytan är avschaktad vid något tillfälle.

S 21 2 O–V. 3×2,5 m, 0,5 m dj. Homogent grusigt material med enstaka sprängsten. Ytan är avschaktad och fylld med schaktmassor.

S 22 4 N–S. 5×2,5 m, 0,3–0,5 m dj. Veg. 0,05 m, därunder odlingslager 0,25 m, därunder gråbrun lera. Fynd av tegel samt bränd lera av äldre karaktär.

S 23 4 Närmast O–V. 7×2,5 m, 0,5 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager ca 0,3 m dj, därunder

gråbrun lera. Fynd av tegel, bränd lera, ev. en

skörbränd sten.

S 24 4 NO–SV. 16×2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager ca 0,2–0,3 m, därunder gråbrun

lera. Odlingslagret tunnar ut mot NO där terrängen stiger. Fynd av tegel, rödgods, bränd lera.

S 25 4 VNV–OSO. 7×2,5 m, 0,5 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager 0,3 m, därunder gråbrun lera. Fynd av tegel, järn, kritpipa, bränd lera.

S 26 4 Närmast O–V. 5×2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,03 m, därunder sandig ljusbrun silt ca 0,1 m, därunder gråbrun lera. Enstaka tegel. Ytan är avschaktad vid något tillfälle. Odlingslager saknas.

S 27 4 SV–NO. 7×2,5 m , 0,4 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager 0,2 m, därunder brungrå lera. Fynd av enstaka tegel och bränd lera.

S 28 4 N–S. 5×2,5 m, 0,3 m dj. Veg 0,04 m, därunder mylla, därunder brungrå lera.

S 29 4 Närmast O–V. 5×2,5 m, 0,2–0,4 m dj. Veg 0,04 m, därunder mylla 0,15 m, därunder grus.

Troligen omgrävt. Ledningsschakt i S. N om schaktet är två dagvattenbrunnar. Fynd av tegel och glaserat rödgods.

S 30 4 O–V. 8×2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,05 m, odlingslager 0,3 m, därunder grå lera. Fynd av tegel.

S 31 8 SO–NV. 8×2.5 m, 0,3–0,8 m dj. Gråbrun grusig silt, lerigt i botten . Fyllnadsmassor med skräp exempelvis plast och sopor. Dike i NV.

S 32 8 NV–SO. 4×2,5 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder grå silt med lerinslag, därunder lera. Sankt.

S 33 8 NV–SO. 5,5×2,5 m, 0,8 m dj. Veg 0,1 m, Fyllnadsmassor. Lera i botten.

S 34 8 NV–SO. 5,5×2,5 m, 0,8 m dj. Veg 0,1 m, Fyllnadsmassor. Lera i botten.

S 35 7 NNV–SSO. 5×2,5 m, 0,7 m dj. Invid en å. Veg 0,1 m, därunder påförda massor, eventuellt från

muddring av ån. Fynd av sentida järnskrot och

däck.

S 36 7 O–V. 5×1,5 m, ca 1,2 m dj. Påförda massor från ån, därunder silt.

S 37 7 N–S. 15×2,4 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder odlingslager med lite kol och bränd lera, därunder lera.

S 38 7 N–S. 15×2,4 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder odlingslager med lite kol och bränd lera, därunder lera.

(14)

Figur 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkarta 604 Eskilstuna. Skala 1:50 000.

(15)

! !!

! ! !!! Obj. 3 Valhalla Vallby

Helgestahill

E20

Eskilstuna 326:1–3 Eskilstuna 503:1–3

Eskilstuna 504:1 Eskilstuna 502:1 Eskilstuna 484:1

Eskilstuna 628:1

Y 1539200 Y 1540400

X 6585000

X 6585800 0100 m!

!

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS

Figur 2. Resultatkarta med objekt 3 markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan.s blad 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby Skala 1:5 000.

(16)

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!

! !

! ! !

! !

! !!

!

! ! !

! ! ! !

!

! ! !

! ! ! !

!! !!

! !

! ! !

!

! ! !

!

! !

! ! ! !

!

! !

!

! !!

! ! !

!

! !

! ! !

!

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

!

Obj. 4 Obj. 6Obj. 5 Obj. 7 Obj. 8

Obj. 1 Obj. 3Obj. 2

Eskilstuna 502:1 Eskilstuna 241:1 Eskilstuna 272:1 Eskilstuna 263:1–4 Eskilstuna 615 Eskilstuna 616 Eskilstuna 283:1 Eskilstuna 292:1

Eskilstuna 432:1 Eskilstuna 512:1

Eskilstuna 484:1

Y 1538400 Y 1541600

X 6584000

X 6585600 0500 m

!

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Figur 3. Objekt i den nordvästra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby. Skala 1:15 000.

(17)

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

!!!

!

! !

!

! !

!

!!

! !!

!!!!

!!

!

! !

!

Obj. 6

Obj. 10

Obj. 11

Obj. 12

Obj. 13 Obj. 14 Obj. 15 Obj. 17

Obj. 16 Obj. 5

Obj. 9 Obj. 7

Obj. 8 Eskilstuna 272:1

Eskilstuna 272:1–2

Eskilstuna 521:1 Eskilstuna 685

Eskilstuna 703 Eskilstuna 676

Eskilstuna 679

Eskilstuna 701

Eskilstuna 700 Eskilstuna 615

Eskilstuna 616

Y 1542400 Y 1543200

X 6580800

X 6584000

0 500 m

!

Utredningsområde Utrett område 2009 Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Uppgift om enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS

Figur 4. Objekt i den södra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby. Skala 1:15 000.

(18)

S 19 S 17 S 18

S 21

S 20

Obj . 3 Obj . 2

10191020

Y 1539650 Y 1539850

X 6585450

X 6585550 020 m

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt Schakt Objekt, ej fornlämning Figur 5. Objekt 2 och 3 med utredningsschakten och kulturhistoriska objekt markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000. Infälld bild visar objekt 3. Foto från norr: Cecilia Grusmark.

(19)

S 24 S 30

S 23

S 28 S 27 S 22

S 25

S 29 S 26

Obj . 4

Eskilstu na 512: 1

Y 1541000 Y 1541200

X 6585000

X 6585150 020 mUtredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Figur 6. Objekt 4 med utrednings schakten markerade på exploatörens bakgrunds- karta. Skala 1:1 000.

(20)

! !

! S 37 S 38

S 35 S 36

Obj . 7 Eskilstu na 615 Eskilstu na 616

Eskilstu na 264: 1 Eskilstu na 263: 1 Eskilstu na 263: 2 Eskilstu na 283: 1

Y 1542000 Y 1542200

X 6583900

X 6584050 020 m

!!

Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Objekt 7 med utrednings- en markerade på exploatörens rundskarta. Skala 1:1 000.

(21)

S 31 S 33 S 34

S 32

Obj . 8

Y 1542250 Y 1542450

X 6583600

X 6583700 020 m

Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Figur 8. Objekt 8 med utred- ningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000.

(22)

S 14 S 13

S 15

S 16 S 12

S 11

Obj . 13

Obj . 12 Obj . 14

Eskilstuna 694

Y 1541700 Y 1541900

X 6581050

X 6581200 020 m

Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Objekt 12, 13 och 14 med sschakten markerade på loatörens bakgrundskarta.

(23)

PG 9

PG 10 PG 3

PG 8 PG 7

PG 4 PG 2 PG 1 PG 6 PG 5

Obj . 15 Obj . 16

Obj . 17

Y 1541700 Y 1541900

X 6580850

X 6580950 020 m

Figur 10. Objekt 15, 16 och 17 med utredningens provgropar markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000.

Utredningsområde Provgrop Objekt, ej fornlämning