Inventering av förorenade områden inom Grafisk industri
Bakgrund
Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige.
Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö", där delmål sex och sju direkt berör förorenade områden. För att inventeringen ska bli likvärdig över hela landet används Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser:
Fas 1 – orienterande studier; innebär att förorenade områden (objekt) identifieras och att uppgifter om den förorenande verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök.
Fas 2 – översiktliga undersökningar; gäller endast utvalda objekt där prover tas i aktuella medier (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment).
I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning. De undersökta objekten klassificeras enligt en fyrgradig skala, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk för negativa effekter på människa och miljö. Riskklassningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar just om risker, och att det alltså inte är fastställt att ett objekt i t.ex. riskklass 1 är förorenat – risken för detta är dock stor. Ju större kunskapsunderlag som finns desto säkrare blir riskklassningen.
Syfte
Grafisk industri är ett samlingsnamn för alla de verksamheter som medverkar till produktionen av en grafisk produkt (även kallad trycksak), dvs. bok, tidning, broschyr, fotografi eller liknande. I denna inventering har det fokuserats på den del av verksamheten där repro (framtagande av tryckform) och/eller tryckning har förekommit, då det framförallt är här som de stora mängderna kemikalier har hanterats.
I följande stycken gås kortfattat igenom de olika stegen inom grafisk produktion samt olika typer av tryckteknik. Vissa verksamheter är specialiserade på ett enda steg i ledet, medan andra verksamheter omfattar hela processen, från layout till leverans av en tryckt och efterbearbetad produkt.
Prepress
Prepress är ett samlingsnamn på allt förberedande arbete som görs innan själva tryckningen.
Kortfattat kan det beskrivas som att ett bildoriginal tas fram och överförs till fotografisk film via en s.k. reprokamera. Den framkallade fotografiska filmen förs därefter över till det tryckande mediet.
Traditionellt är detta en verksamhet med generellt sett hög åtgång på kemikalier, inte minst med avseende på framkallnings- och etsningskemikalier. Under de senaste decennierna finns dock en trend mot införande av allt mer digitaliserade processer. Ett exempel på detta är CTP- teknik (Computer-To-Plate), vilket innebär att bildoriginalet överförs elektroniskt direkt från dator till tryckform.
Tryckning
Boktryck
Boktryck är den äldsta formen av tryckkonst. Fram till 1960-talet var detta den dominerande metoden för tryckning av såväl dagstidningar som böcker och andra trycksaker. Metoden är en högtrycksvariant vilket innebär att motivet/texten som ska tryckas utgörs av förhöjda partier i tryckformen. På så vis kan färg överföras på endast dessa delar från tryckform till papper. Till boktryck används blytyper som är själva mediet som överför tryckfärgen.
Flexografi
Flexografi är även detta en typ av högtryck men till skillnad från boktryck utgörs det tryckande mediet av en gummi- eller plastkliché.
Djuptryck
Till skillnad från högtryck bygger djuptryck på att den tryckande ytan utgörs av etsade försänkningar i tryckformen. Tryckformen är en cylinder, vanligen av koppar eller stål.
Typiska exempel på djuptrycksprodukter är frimärken och sedlar.
Offset
Offset är en typ av plantryck där, enkelt uttryckt, de tryckande ytorna och de icke-tryckande ytorna har olika kemisk-fysikaliska egenskaper. Tryckformen utgörs av en plåt (idag vanligen av aluminium, tidigare användes ofta zinkplåtar) med ett ljuskänslig/fotokemiskt skikt.
Tryckning sker vanligen indirekt genom att färgen överförs från tryckplåt till en gummivals som i sin tur sedan trycker på pappret. Offseten introducerades på sent 1960-tal/tidigt 1970-tal i Sverige och utgör idag den vanligaste tryckmetoden för alla typer av produkter.
Screentryck
I screentryck utgörs tryckformen av ett finmaskigt nät, som preparerats med en schablon så att färgen bara kommer igenom på önskade partier. Screentryck används för tryckning av bl.a.
reklam på tyg, porslin och plast samt i viss utsträckning på papper.
Efterbehandling
Efter tryckning kommer det så kallade efterbearbetningssteget som innefattar moment för att färdiggöra den tryckta produkten till en vara för leverans. Detta innefattar moment såsom limning, häftning och stansning.
Miljöpåverkan
Kortfattat kan man säga att förbrukning och hantering av kemikalier gått från att vara liten, vid 1900-talets början, till mycket stor, under 1900-talets mitt. Idag är såväl mängder som antal kemikalier generellt sett avtagande inom branschen. Längre tillbaka ansågs det största miljöproblemet vara utsläpp till vatten. Stora mängder vätska hanterades inom branschen och åtminstone fram till 1970-talet släpptes spillvatten från samtliga processer inte sällan rakt ut på avlopps- eller dagvattenledningar utan föregående rening. Idag bedöms denna miljöaspekt vara av mindre betydelse av flera anledningar. För det första har mängden flytande avfall minskat i samband med ökad digitalisering. Dessutom har idag de flesta företagen inom grafiska industri mer eller mindre slutna system för sina vätskebaserade processer. Därför är det numera utsläpp till luft som bedöms vara den enskilt största miljöpåverkande aspekten, då förhållandevis stora mängder lösningsmedel fortfarande används. Luftutsläpp är dock oftast mycket diffusa och lämnar sällan ett definierbart punktutsläpp..
Vad gäller punktutsläpp, som kan orsaka föroreningsskada på mark och vatten, har ett antal andra potentiella föroreningsvägar identifierats. Den mest sannolika risk för förekomst av föroreningar bedöms vara rester/avlagringar som kan finnas kvar i avloppsledningar samt eventuella föroreningar i mark och vatten som härrör från otäta och läckande avloppsledningar.
Kemikalier/potentiellt förorenande ämnen
Metaller
Bly: Bly användes i stora mängder vid boktryck, för framtagande av tryckform. Blysmältan innehöll, utöver bly (ca 80 %) även mindre mängder antimon (~15 %) och tenn (~5 %).
Blysmältan hanterades normalt i ”slutna system”, vilket innebar att använda blysatser smältes ned och återanvändes. Systemen var dock inte slutna enligt dagens tolkning av ordet, då blygrytan ofta hängde öppen och kokande, i direkt anslutning till sättmaskinen.
Silver: Såväl film som förbrukat fixerbad innehåller silver. Vid framkallning fälls silver från filmen ut som silverbromid och löses i sköljvattnen som inte sällan orenat har letts ut på det vanliga spillvattennätet.
Kadmium: Äldre film kan ha innehållit kadmium.
Krom, koppar och zink: Tryckplåten/cylindern var ofta av koppar
eller zink (offset/djuptryck) och innehöll ofta även krom i det ytaktiva skiktet. Halter av metallerna kan ha förekommit i processvatten från repron.
Alkoholer och organiska lösningsmedel
Aceton, xylen, toluen m.fl. Används som färgförtunnare, fuktvatten i tryckpressarna, för rengöring m.m.
Klorerade lösningsmedel
Har framförallt använts vid etsning av tryckplåtar, men även i mindre mängder, för rengöring av valsar och tryckformar. Framförallt verkar det vara perkloretylen (PCE) som har varit vanligt förekommande i form av peranol (perkloretylen + butanol) och speciellt vanligt förekommande verkar det ha varit inom flexografin.
Oljekolväten
Har använts som komponent i tryckfärger, mineralolja, lösningsmedel t.ex. terpentin, tvättbensin, toluen. Liksom på många andra stora industriella verksamheter kan man även anta att oljecisterner kan ha funnits på fastigheten.
Syror och baser
Såsom exempelvis salpetersyra, har använts i förhållandevis stora mängder i framkallningssteget. Tidigare erfarenheter - förorenade områden vid Tryckerier.
Inventeringen
De objekt som valts ut till denna inventering tillhör branschen ”grafisk industri”. Branschen tillhör enligt naturvårdsverkets branschkartläggning BKL (NV rapport 4393, 1995) Riskklass 3. Utöver objekt inom grafisk industri så har även en flygplats inventerats som blivit över från tidigare inventeringsomgångar. Den inventerade flygplatsen, som har tilldelats riskklass 4, är Kungsbacka UL Flygklubb och är belägen på fastighet Duvehed 2:1 i Kungsbacka kommun.
Resultat
Inventeringen omfattade 47 objekt. Från början var antalet identifierade objekt betydligt lägre och många av objekten upptäcktes i samband med inventering av dessa tidigare identifierade objekt. Inget av de riskklassade objekten hamnade i riskklass 1. Av de inventerade objekten har 6 st. objekt tilldelats riskklass 2. 30 st. objekt har tilldelats riskklass 3. Ett objekt har tilldelats riskklass 4. 7 st. objekt har branschklassats (branschklass 3) på grund av bristande information. Ett objekt har avförts och flyttats till annan bransch då det saknades tillförlitliga uppgifter om att Grafisk Industri pågått på den aktuella fastigheten. Objektet kommer istället inventeras i ett senare skede utifrån med deponi som den primära verksamheten. 3 st. objekt har avförts och förts över till andra objekt.
Tabell 1. Fördelning av objekten efter avslutad inventering.
Riskklassade objekt i branschen anläggningar för grafisk industri: 37
Branschklassade objekt: 7
Objekt som tagits bort från inventering och bytt bransch: 1
Avförda objekt: 3
Riskklassade objekt i branschen flygplats: 1
Totalt antal objekt: 49
Riskklassfördelning
0 5 10 15 20 25 30 35
1 2 3 4
Riskklass
Antal
MIFO BKL 3
Diagram 1. Riskklassfördelning av inventerade objekt.
Antal inventerade och risk- samt branschklassade objekt per kommun
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Kungsbacka Varberg Kommun
Antal MIFO
BKL3
MIFO annan bransch
Diagram 2. Antal riskklassade samt antal branschklassade objekt för respektive kommun.
Bilagor
1 – Karta över inventerade objekt
2 – Id-nummer till alla objekt i inventeringen
Inventering av förorenade områden inom Grafisk industri
Bilaga 2: Utdrag ur MIFO-databasen.
Vid inventeringen av förorenade områden inom branschen Grafisk industri med användning placerades följande objekt i riskklass 1 och 2:
Id Fastighet Primär Bransch Riskklass Riskklassmotivering
107897 HANTVERKAREN 1 Grafisk industri 2 Även om det råder stora osäkerheter om omständigheterna längre tillbaks i tiden, vad gäller företagets verksamhet på Hantverkaren 1, så kan man konstatera att farliga ämnen har använts under lång tid, vilket resulterar i en riskklass 2.
178330 Eketånga 25:82 Grafisk industri 2 Efter telefonintervju med tidigare personal (miljö/kvalitetsansvarig från början av 90-talet och framåt) så har jag fått intrycket att under senare hälften av den tiden Civilen AB (Civiltryckeriet) varit verksamma på platsen så har man haft god kontroll på kemikaliehantering, avfall och vad som släppts ut. Innan dess är svårt att säga hur dessa saker sköttes. Om farliga ämnen kommit ut så är det med största sannolikhet via avlopp. Eftersom sköljvatten från filmframkallning tidigare släpptes ut så kan det finnas avlagringar av silver i avloppsrör. Stora mängder lösningsmedel har även använts genom åren (aromatiska kolväten fram till början av 90-talet), dock saknas specifik information om dessa kemikalier.
Gränsfall mellan riskklass 2 och 3, men sätter riskklass 2 för att vara på den säkra sidan.
108199 Hede 3:122 Grafisk industri 2 På grund av den långa tid det bedrivits verksamhet i anläggningen och på grund av den osäkerhet som råder kring kemikaliebruk under den tid Karlaverken och Rosengrens var verksamma samt Elanders tidiga boktrycks-era så sätts riskklass 2 på objektet.
I denna riskklass vägs även in det faktum att Elanders, när dess verksamhet var som störst på
107120 NYBY 3:27 Grafisk industri 2 Farligheten bedöms till mycket stor då bly och andra kemikalier har hanterats i verksamheten.
Föroreningsnivån (N) kan antas vara som störst inuti byggnaden där tryckeriverksamheten har varit. Inne i denna byggnaden har det varit betonggolv. Föroreningsnivån bedöms som måttlig.
Utanför byggnaden påträffades ett potentiellt förorenat område, därför bedöms (N) i mark och
grundvatten som måttlig.
Spridning av eventuella föroreningar från byggnader och anläggningar bedöms som måttlig.
Denna bedömning görs även för spridning mot ytvatten på grund av det långa avståndet mellan
objektet och recipient (900 meter).
Då markförhållandena är mycket genomsläppliga (Sand – block, postglacial eller ospec) bedöms spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten som mycket stora.
Känsligheten (K) bedöms som stor för byggnader och anläggningar på grund av att yrkesverksamma personer kan exponeras av en eventuell föroreningssituation på fastigheten.
Känsligheten bedöms som mycket stor för mark och grundvatten på grund av att bostadshus ligger intill fastigheten. Norr och öster om fastigheten finns brunnar, vilket kan innebära att
grundvatten i närheten används till dricksvatten.
Skyddsvärde (S) för mark och grundvatten samt ytvatten och sediment bedöms som mycket stort på grund av att det föreligger riksintresse för naturvård på området.
Under tiden då Laholms boktryckeri var verksamt på fastigheten (1968-1991) har det enligt muntliga uppgifter inte hanterats film, fix eller framkallning. De köpte färdiga plåtar.
Mellan 1991-2000 hade Laholms tryckeri offset tryckeriverksamhet där rester av film, fix och framkallning sköljdes ut i liten skala i avloppsvattnet.
Insamlad information, d.v.s. muntliga källor med tidigare verksamhetsutövare, pekar på att eventuella föroreningar har lämnat fastigheten via avloppsnätet.
178364 Läkaren 9 Grafisk industri 2 Platsbesöket utfördes på den nuvarande adressen och där kan man inte förvänta sig att finna några föroreningar då företaget inte funnits speciellt länge på platsen och inga utsläpp sker.
lokaler ligger inom samma fastighet, Läkaren 9.
108011 Kaskelotten 2 Grafisk industri 2 Vid platsbesök framgick att Trikloretylen använts i samband med uppmontering och nedmontering av tryckpressar, detta skedde enligt uppgift senast 1985. Utöver detta har bly använts i de gamla boktryckpressarna. De senaste åren har verksamheten haft slutna processer
och en mer miljömedveten inriktning.
Innan Varbergs Tryck så var Hevas (numera Autotube AB) verksamma på fastigheten och tillverkade då metallrör till bilar. Huruvida denna verksamhet har gett upphov till någon
förorening är osäkert.
På grund av att farliga kemikalier som exempelvis Trikloretylen använts och på grund av den osäkerhet som råder gällande detaljerna kring tidigare verksamhetsutövares verksamhet så hamnar objektet i riskklass 2.
Inventering av förorenade områden inom Grafisk industri
Bilaga 3: Objekt som ingått i inventeringen
Objekt som har genomgått fullständig MIFO fas 1 inventering och riskklassats 178330
108199 107120 107897 108011 178364 107424 107624 107577 106774
106993 106773 177973 178372 178390 106557 106227 106300 108421 108402
108388 108400 108399 178274 108401 107218 107123 107091 178176 107073
178343 178226 107860 107861 178355 178399 178404 108310
Objekt som inventerats men som på grund av informationsbrist endast branschklassats 107644
106860
106862 106863
106841 108405
107201
Objekt som tagits bort ur denna inventering på grund av fel bransch 107535
Objekt som tagits bort ur denna inventering på grund av felidentifiering eller som är sedan tidigare inventerade
106994 106861 107072
