• No results found

Innehåll. Äldres hälsa och livsvillkor. 2. Äldre med. 1. Åldrande, hälsa. 3. Äldre och sexualitet Sexuella problem hos äldre. utvecklingsstörning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Innehåll. Äldres hälsa och livsvillkor. 2. Äldre med. 1. Åldrande, hälsa. 3. Äldre och sexualitet Sexuella problem hos äldre. utvecklingsstörning"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Innehåll

INNEHÅLL

4

DEL 1

Äldres hälsa och livsvillkor

1. Åldrande, hälsa och livskvalitet Äldres hälsa Åldrandet

Funktionellt utvecklingsförlopp Ålder och åldrande

Andelen äldre ökar Olika teorier om åldrandet Synen på åldrandet Ålderism

Hälsa

Hälsoproblem Framtidsscenarier Åldrande eller sjukdom?

Åldersförändringar och sjukdomar

Tecken på åldersförändringar Tecken på sjukdom

Livskvalitet

Begreppet livskvalitet Subjektivt välbefinnande Bemästringsstrategier Gerotranscendens Kasam

Ensamhet, isolering och avskildhet

2. Äldre med utvecklingsstörning

Olika grader av utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning

Måttlig utvecklingsstörning Svår utvecklingsstörning

Åldersförändringar

Fysiska åldersförändringar Psykiska åldersförändringar

Insatser och stöd

Olika former av insatser Boende

Ökad livskvalitet

Personalens förhållningssätt Behov av insatser och stöd

Kontakt med hälso- och sjukvården

StuDIEuppgIftEr

3. Äldre och sexualitet Sexuella problem hos äldre

Myter och tabun

Faktorer som påverkar sexualiteten Behandling

Våga tala om sex

Sexualitet och demenssjukdom Svårigheter i rollen som make/maka och anhörigvårdare

Hbt och åldrande

Hälsa

Hbt-boende Inför döden

StuDIEuppgIftEr

(2)

4. Kulturell mångfald Viktiga begrepp

Kulturell mångfald Inför döden

Vård och omsorg av romska äldre

StuDIEuppgIftEr

5. frivilligt arbete

Arbetsuppgifter inom frivilligarbete Frivilligorganisationer

Svenska Röda Korset Volontärbyrån

Stockholms Stadsmission

Vad är ideellt arbete?

Att vara till nytta

StuDIEuppgIftEr

DEL 2

Kommunikation och förhållningssätt

6. Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap Kommunikationens betydelse

Hörselns betydelse

Synens betydelse Talets betydelse

Försämrad kommunikations- förmåga

Att underlätta kommunikationen Kommunikationshinder vid demenssjukdom

Kommunikationshinder vid Parkinsons sjukdom

Kommunikationshinder efter slaganfall

Svåra samtal

Samtal om döden

Reaktioner vid svåra besked

Psykologiska försvarsmekanismer Pedagogiska redskap

Strukturerad kommunikation – SBAR

Motiverande samtal

StuDIEuppgIftEr

7. Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhållningssätt Allas människors lika värde Bemötandets betydelse för hälsa och livskvalitet

Autonomi och kontroll

Personcentrerat förhållnings- och arbetssätt

Personlig, kroppslig och social integritet

Vård- och omsorgspersonalens roll

Att bemöta ”besvärliga” personer Att göra sitt bästa

Realistiska mål

Etik inom organisationen Brist på kunskap

Att utveckla en problemlösande förmåga

Etiskt bemötande och förhåll- ningssätt

Reflektion Etiska dilemman Moralen avslöjar etiken

StuDIEuppgIftEr

(3)

DEL 3

prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter

8. prevention och säkerhet Förebyggande insatser

Säkerhet i vård och omsorg

Säkerhet och trygghet Avvikelserapportering Brister i kommunikation Brister i boende-, vård- och omsorgsmiljö

Brister i läkemedelshantering Förgiftningar

Medicintekniska produkter Vårdrelaterade infektioner Urinvägsinfektion

Trycksår Undernäring

Fallprevention

Fakta om fall och fallskador Riskfaktorer

Den onda cirkeln Egenvård

Fall och fallskador påverkan på hälsa och livskvalitet

Samspel aktivitet – omgivning – individ

Aktivitetens art Omgivningsfaktorer Individens förutsättningar

Fallprevention

Generella och individuella åtgärder

Fallprevention i ordinärt boende Fallprevention i särskilt boende Förebyggande åtgärder

StuDIEuppgIftEr

9. Boendemiljö och sociala aktiviteter

Boende för äldre

Seniorbostad Trygghetsbostad Korttidsboende

Vård- och omsorgsboende Bostadsanpassning

Åtgärder för ett bättre boende

Belysning

Ljud Färgsättning

Hemlik miljö på vård- och omsorgsboende

Insatser för delaktighet och sociala aktiviteter

Sällskapsdjur Utevistelse

Aktiviteter inomhus

StuDIEuppgIftEr

DEL 4

Vård, funktionsbeva- rande omsorg och rehabilitering vid geria- triska sjukdomstillstånd

10. psykisk ohälsa Stigmatisering

Att minska isolering och stigmatisering

Ångest

Generaliserad ångest Tvångssyndrom Behandling

Sömnsvårigheter

6 INNEHÅLL

(4)

Tecken på sömnbrist Orsak

Depression

Orsak Symtom Diagnos Självmord Behandling Ökad livskvalitet

Förvirringstillstånd

Orsak

Symtom Diagnos Behandling Vård och omsorg Ökad livskvalitet Psykoser

Schizofreni

Stöd- och hjälpåtgärder Ökad livskvalitet

StuDIEuppgIftEr

11. Hjärt–kärlsjukdomar Åderförkalkning

Riskfaktorer

Högt blodtryck

Behandling

Kärlkramp

Symtom och diagnos Behandling

Hjärtsvikt

Orsak Symtom Akut hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Behandling

Hjärtinfarkt

Symtom

Akut hjärtstopp

Ökad livskvalitet Slaganfall

Riskfaktorer

Ischemiska slaganfall Haemorragiska slaganfall TIA

Vård och omsorg

Kommunikationssvårigheter Ökad livskvalitet

StuDIEuppgIftEr

12. Demenssjukdomar Riskfaktorer

Vaskulär demens

Frontotemporallobsdemens Alzheimers sjukdom

Mild demens – stadium 1 Medelsvår demens – stadium 2 Svår demens – stadium 3

Alzheimers sjukdom och Downs syndrom

Demensutredning

Beteendemässiga och psykiska symtom

Andra beteendeförändringar

Psykotiska tillstånd

Smärta

Att upptäcka smärta Behandling

Smärta vid demenssjukdom Behandling

Sömnsvårigheter vid demenssjukdom Kommunikationshinder

Behandling Läkemedel

Ökad livskvalitet

Förutsättningar för en god vård

och omsorg

(5)

Personcentrerad vård och omsorg Anhörigvårdarens situation

StuDIEuppgIftEr

13. fysisk aktivitet, reha- bilitering och funktions- bevarande omsorg Aktiv livsstil

Fysisk aktivitet Aktivitetsförmåga

Inaktivitet

Immobilisering Nedsatt rörelseförmåga

Funktionellt utvecklingsförlopp

Det är aldrig för sent

Attityden till träning och fysisk aktivitet

Prevention

Hur ska den äldre träna?

Rehabilitering

Bästa möjliga funktionsförmåga Korta- och långsiktiga mål Bedömning av ADL-funktioner Långvarigt sängläge

Funktionsbevarande omsorg

Vardagsrehabilitering

Samspel mellan människa, miljö och aktivitet

Hjälpmedel

StuDIEuppgIftEr

14. Kroppsnära omsorg Personlig hygien

Olika nivåer av hjälpbehov Orsak till hjälpinsatser Möjlighet och hinder

Respektfullt och värdigt möte

Rutiner

Person- och situationscentrerat förhållningssätt

Hud- och hårvård

Observation av huden Hår och naglar

Fothälsa

Liktornar och förhårdnader Medicinsk fotvård

Munhälsa

Munhälsa och livskvalitet Särskilt tandvårdsstöd

Besvär från tänder och munhåla Munvård

StuDIEuppgIftEr

15. Kost, nutrition och måltidstidssituation Matvanor

Mun- och tandstatus Näringsstatus

Energibehov Vätskebehov

Minskat energibehov

Undernäring och viktnedgång Nutritionsbedömning

Övervikt

Klassifikation av övervikt och fetma

Måltiden ur ett kulturellt och socialt perspektiv

Mat för äldre med utländsk bakgrund

Måltidssituationen inom hemtjänsten

Livsmedelshygien

Bra att ha hemma Bra att tänka på Närståendes svårigheter Färdiglagad mat 8 INNEHÅLL

(6)

Måltidssituationen på vård- och omsorgsinstitution

Krav på måltidssituationen

Sjukdomstillstånd som kan försvåra ätandet

StuDIEuppgIftEr

16. Att vårda närstående

Definition anhörig – anhörigvårdare Anhörigvårdarens insatser

Vård och omsorg i hemmet

Anhörigas situation efter flytten till vård- och omsorgsboende

Samarbete med vård- och omsorgs- personal

Relation anhörigvårdare – personal

StuDIEuppgIftEr

17. palliativ vård Palliativ vård

Nationellt vårdprogram

Definitioner inom palliativ vård Palliativa vårdens värdegrund Närhet

Helhet Kunskap Empati

Livskvalitet och välbefinnande

Palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar

Symtomkontroll – första hörnstenen Kommunikation och relation – andra hörnstenen

Närståendestöd – tredje hörnstenen Teamarbete – fjärde hörnstenen

Det palliativa arbetssättet

Palliativa insatser

Vård vid livets slut

Döden – en del av livet

Vård- och omsorgspersonalens perspektiv

Ett värdigt slut

Begreppet död

Döendet Dödshjälp

Förberedelse inför döden

Vård och omsorg vid livets slut

Munvård

Hudvård Elimination Vätska och näring Andnöd

Hicka Rosslingar

Kognitiv svikt och förvirring Oro och ångest

Vanliga läkemedel Liverpool Care Pathway Dödsögonblicket Att fastställa dödsfall Att underrätta närstående Att ta hand om den avlidne

Sorgearbete

Efter begravningen

StuDIEuppgIftEr

Ämne – gerontologi och geriatrik

Ämnets syfte

Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng

Centralt innehåll

referenser och lästips

register

References

Related documents

Om kommunen förväntas få en ökning av denna grupp på cirka 10 procent framtill 2014 anger tabel- len att resurser motsvarande närmare 80 heltider inom hemtjänst skall finnas

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister inom vård och omsorg för att tidigt upptäcka och förebygga trycksår, undernäring, risk för fall, ohälsa i munnen,

De boende och Malmö stads egna verksamheter ska ges möjlighet att sortera sitt avfall i minst de fraktioner som definieras i VA SYDs skrift ”Gör rum för miljön” Det bör

I en studie av Cooper och medarbetare (2013) framgår att de brister och missförhållanden som personalen rapporterade är 1) Situationer där vårdtagaren blev försummad eller

Eftersom geriatrik är centralt för flera vårdprofessioner, föreslog ansva- riga för utbildningen (Sölve Elmståhl och Ola Björgell, ansvarig studierektor för st utbildning)

o Inte bara en helt annan generation av äldre utan även en helt annan generation av anhöriga.. o Om anhöriga inte kan/vill ta hand om sina äldre föräldrar ställs det mer och

o Välja bra och rätt försäkring tidigt i livet – betala premie för framtiden o Sänka skatten – gör mycket själv. • Brukaren ska ha mest inflytande och bestämma själv o

Det kan vara av intresse att tillägga att när det gäller gruppen fattiga (alltså med inkomster under fattigdomsstrecket) och gruppen mest välbeställda (alltså med inkomster som