06.1. Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun 2019

(1)

Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun

2019

(2)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRAPPORT FÖR SOLLENTUNA KOMMUN ... 0

2019 ... 0

INLEDNING... 3

RAPPORTENS STRUKTUR ... 4

MÅLUPPFYLLELSE 2019 ... 4

ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS ÖVERGRIPANDE AV MAS FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN, UNDER 2019: ... 5

EGENKONTROLLER GÄLLANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD GENOMFÖRDA AV MAS2019: ... 6

BEMANNING, HSL- PERSONAL ... 7

SJUKSKÖTERSKEBEMANNING ... 7

LÄKARINSATSER ... 10

ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT ... 11

DIETIST ... 11

ANALYS: ... 12

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 12

INTERNUTREDNINGAR OCH LEX MARIA ... 13

KVALITETSREGISTER ... 14

ANALYS: ... 16

GODA EXEMPEL: ... 16

AVVIKELSERAPPORTERING GÄLLANDE HSL ... 17

ANALYS: ... 17

DEMENSVÅRD OCH PSYKIATRISK OMVÅRDNAD ... 18

ANALYS: ... 18

FALL OCH FALLSKADOR ... 19

ANALYS: ... 21

REHABILITERING ... 22

ANALYS: ... 22

TRYCKSÅR OCH ANDRA SVÅRLÄKTA SÅR ... 23

ANALYS: ... 24

NUTRITION ... 25

ANALYS ... 25

MUNHYGIEN OCH TANDVÅRD ... 27

ANALYS: ... 27

(3)

HYGIEN OCH SMITTSKYDD ... 28

ANALYS: ... 29

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 29

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MTP) ... 29

AVVIKELSER MTP ... 29

ANALYS: ... 29

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 29

PALLIATIV VÅRD ... 30

ANALYS: ... 31

LÄKEMEDELSHANTERING OCH DELEGERING ... 33

SÄBO ENL LOU ... 33

DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE ... 33

LSS-VERKSAMHETER ... 33

AVVIKELSER LÄKEMEDELSHANTERING ... 33

KVALITETSGRANSKNING AV LÄKEMEDELSHANTERING ... 35

DELEGERING AV LÄKEMEDELSHANTERING ... 35

ANALYS: ... 35

MEDICINSK FOTSJUKVÅRD ... 36

ANALYS ... 36

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE ... 36

DOKUMENTATION, INFORMATIONSSÄKERHET OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING ... 37

ANALYS: ... 38

INKONTINENS ... 39

ANALYS: ... 39

MAS MÅL FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA 2020 ... 41

(4)

Inledning

Denna rapport syftar till att göra en sammanställning och analys av hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun under 2019. Rapporten är uppdelad i olika temaområden som berör verksamheterna. I dessa teman finns statistik,

sammanfattning, analys, goda exempel och förbättringsområden. Rapporten inleds med en kort sammanfattning gällande patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter som helhet gällande måluppfyllelse, egenkontroller och åtgärder. Vidare i rapporten kommer hälso- och sjukvård benämnas HSL, medicinskt ansvarig

sjuksköterska MAS och särskilt boende för äldre SÄBO.

I Sollentuna kommun fanns per dec 2019

 8 SÄBO enligt LOU med 388 platser

 20 korttids/växelvårdplatser på Nytorp korttidsboende

 5 SÄBO enligt LOV har placeringar från Sollentuna. Det är ungefär samma antal placeringar som föregående tre år, ca 45 st.

 3 dagverksamheter för äldre

 LSS Rehab & Hälsa ansvarar för HSL- insatserna i grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet.

Sollentuna kommuns MAS är ansvarig för samtliga dessa verksamheter förutom SÄBO enligt LOV.

Antal personer som bor i verksamhet kan vara fler än antal ”platser” då det kan vara parboende i en lägenhet.

Då Lenalundsgården tomställdes samt Gabriels gård avvecklades under 2019 har verksamheterna räknats bort från samtliga jämförelser. Gabriels gård räknas in i Edbergs äldreboende som utöver införlivningen av Gabriels gård (plan 4 20 platser i feb 2019) även har öppnat plan 5 med 20 platser (okt 2019). Både plan 4 och 5 på Edsbergs äldreboende är platser för patienter med demenssjukdom.

Förklaring av förkortningar och begrepp:

SÄBO- särskilt boende för äldre LOU- lagen om offentlig upphandling LOV- lagen om valfrihetssystem

BPSD- Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demenssjukdom, nationellt kvalitetsregister och arbetsmetod för demensvård

PPM- punktprevalensmätning, mätning som görs vid en specifik tidpunkt LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

MNA- Mini Nutritional Assessment, bedömningsinstrument gällande nutrition

ASIH- avancerad sjukvård i hemmet, landstingets specialistvård för sjukvård i hemmet.

ROAG- bedömningsinstrument för munhälsa ESBL, VRE, MRSA – resistenta bakterier NVP- Nationell vårdplan för palliativ vård

VISAM- beslutstöd för sjuksköterska vid försämring i allmäntillstånd och akut sjukdom

(5)

MCSS/APPVA- elektroniskt signeringssystem för läkemedelshanteringen ADL bedömning- Aktivitet i Dagliga Livet

OAS- omvårdnadsansvarig sjuksköterska

PKC- palliativt kunskaps center, samfinansierat kunskapscenter mellan region Stockholm och några kommuner i Stockholms län www.pkc.sll.se

Rapportens struktur

Rapporten grundar sig på årets uppföljningar, HSL-enkät, verksamheternas patientsäkerhetberättelser, dialoger med utförare och medarbetare samt inkomna avvikelser. Varje temaområde består av en presentation av insamlad data, analys, goda exempel samt förbättringsområden. Analysen är genomförd av MAS och grundar sig på ovan nämnda insamlingar av information. Attendo Enhagsslingan SÄBO enl LOV har inte svarat på enkäten 2019 med hänvisning till att de inte har någon kund från Sollentuna i nuläget.

Måluppfyllelse 2019

 Reducera användandet av sömnläkemedel med 5%, Uppnått: reducerats med 9%

 Reducera användandet av lugnande läkemedel med 10%, Uppnått: reducerats med 10%

 Följa upp NVP i samtliga SÄBO enl LOU Uppnått

 Följa upp arbetet med BPSD i samtliga SÄBO med demensplatser Uppnått

 Genomföra oanmälda kvalitetsgranskningar av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO enl LOU

Uppnått

o Samtliga SÄBO och LSS-bostäder ska göra minst en egenkontroll gällande följsamhet till basal hygien

Delvis uppnått: samtliga SÄBO har utfört detta dock ej alla LSS- boenden

 Samtliga SÄBO enl LOU ska byta duschslangar och munstycken årligen enligt vårdprogrammet för Legionella från vårdhygien

Ej uppnått: endast hälften av alla SÄBO enl LOU har bytt duschslangar

 Alla inkontinensskydd ska ordineras individuellt av sjuksköterska Ej uppnått: ett SÄBO enl LOU har inte nått målet.

Verksamheternas egna måluppfyllelser för 2019 finns i bilaga 1:1

(6)

Åtgärder som vidtagits övergripande av MAS för att öka patientsäkerheten, under 2019:

 Genomfört planerade egenkontroller, se nästa rubrik

 De senaste upphandlingarna enl LOU gällande SÄBO innehåller krav på sjuksköterska dygnet runt, omvårdnadsansvar för max antal patienter (15-16st) per heltidsanställd sjuksköterska och rehab personal 2.0 årsarbetare per 100 patienter.

 De senast framtagna upphandlingsdokumenten för SÄBO samt nya avtal innehåller krav på minst en specialistsjuksköterska samt sjuksköterska med högskoleutbildning i inkontinensvård (förskrivningsrätt av

inkontinenshjälpmedel)

 Upphandlingsdokumenten SÄBO innehåller krav på digital signering vid läkemedelshantering.

 Fortsatt arbete med de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens)

 Uppdatering av MAS-hemsida och riktlinjer

 Utbildning i BPSD för medarbetare på SÄBO

 Sjuksköterskeutbildning i bedömningsinstrument VISAM

 HSL dag med tema bemötande gemensamt för sjuksköterskor och rehab personal

 Föreläsning erbjuden samtlig personal i Sollentunas verksamheter gällande basal hygien

 Sollentuna har gått med i palliativt kunskapscenter (PKC)

 Utbildning har skett av 15 palliativa ombud via PKC

 Föreläsning kring psykisk ohälsa och suicid

 Utbildning i instrumentet ”tidiga tecken” kartläggning och behandling av demens inom funktionshinderområdet.

 Alla verksamheter, utom dagverksamhet för äldre, har skrivit en

patientsäkerhetsberättelse med formulerade mätbara mål gällande för fortsatt patientsäkerhetsarbete på verksamhetsnivå

 Samtliga medarbetare har genomfört webbutbildning ”att arbeta säkert med läkemedel” gällande läkemedelshantering för att erhålla delegering.

 Samverkansmöte med läkarorganisationen och fortsatt utveckling av den gemensamma samverkansöverenskommelsen

 Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa

 Regional samverkan med slutenvården för att säkra vårdens övergångar.

(7)

Egenkontroller gällande hälso- och sjukvård genomförda av MAS 2019:

 Sammanställning av avvikelser gällande hälso- och sjukvård 2019

 Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut

 Oanmäld kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO enl LOU

 Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga SÄBO enl LOU

 Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga SÄBO enl LOU samt grupp- och servicebostäder

 Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom analys av

avvikelser och genomförda kvalitetsförbättringar utifrån analysen samt utifrån de nationella kvalitetsregistren

 Uppföljning i form av HSL- enkät har genomförts på samtliga verksamheter

 Uppföljningar tillsammans med kvalitetsstrateg samtliga SÄBO enl LOU samt på ett SÄBO enligt LOV

 I 14 grupp- och servicebostäder har granskning av läkemedelshantering, basal hygien och avvikelsehantering genomförts tillsammans med verksamhetschef för LSS Rehab & Hälsa och MAS.

 Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet verksamheter (ca 20 besök)

Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser enligt riktlinjer från MAS.

Följsamheten bedöms som förhållandevis god.

Under året har en anmälning enligt lex Maria gjorts till IVO (2 st 2017, 3 st 2018).

Fem ärenden har anmälts till Patientnämnden under 2019, detta är samma antal som de två senaste åren.

Synpunkter och klagomål utreds och hanteras enligt gällande rutin.

Samtliga verksamheter har ett ledningssystem i vilket patientsäkerhetsarbetet ingår.

(8)

Bemanning, HSL- personal

Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård ”upp till sjuksköterskenivå”. Detta innebär att kommunen ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdspersonal omfattande sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt dietist.

Sjuksköterskebemanning

Sollentuna har i sina avtal med SÄBO enl LOU olika krav på hur sjuksköterska ska finnas på plats, dock minst 11 timmar per dag. Inom LOV fanns tidigare inget specifikt krav på bemanning men beslut togs i december 2018 att skärpa kraven. De nya kraven, som gäller från september 2019, innebär sjuksköterska på plats 7-21 alla dagar. De senaste avtalen som utarbetades för LOU under 2018 innehåller krav på sjuksköterska dygnet runt.

Den första oktober 2015 tog kommunen över ansvaret för den basala hälso- och sjukvården i grupp- och servicebostad samt daglig verksamhet inom LSS. Individerna får dessa insatser av LSS Rehab & Hälsa från AB SOLOM.

Fem av Sollentunas åtta SÄBO enligt LOU har sjuksköterska på plats dygnet runt, övriga har jourteam som ansvarar under kvällar (Norrgården och Gillbogården från kl 18, Nytorp från kl 21) och nätter. De har en inställelsetid på 30 minuter men prioriterar alltid ärenden utifrån behov vilket i praktiken innebär att inställelsetiden i snitt är längre.

I tabellen på nästa sida redovisas bemanningen av sjuksköterskor i Sollentunas verksamheter. Sjuksköterska benämns i tabellen ssk.

(9)

Antal platser

Antal årsarbetare ssk dagtid 2017

Antal årsarbetare ssk dagtid 2018

Antal ssk/patient (ej nattssk) 2018

Antal årsarbetare ssk dagtid 2019

Antal ssk/patient (ej nattssk) 2019

Ssk på plats Företag jour-ssk kommer från antal patienter ssk jourtid ansvarar för

Antal patienter en ssk heltid är omvårdnads- ansvarig för

2019

Antal Ssk med specialist- utbildning

Vilken utb

SÄBO enl LOU

Gillbogården 26 2,8 2,8 0,10 3,0 0,12 Alla dagar

7-18

Big Care 400

13 0

Edsbergs

äldreboende 100 - - - 7,3 0,07 Alla dagar

dygnet runt 15 2 Vård av äldre

Geriatrik

Norrgården 46 2,8 2,8 0,07 2,8 0,07 Alla dagar

7-18

Klara T 500

16 1 Vård av äldre

Bergkälla 58 4,2 4,2 0,07 3,5 0,06 Alla dagar

dygnet runt

15 1 Anestesi

Nytorp (äldreboende + korttids)

17+20 5 5 - 5 - Alla dagar

7-21

Big Care 400

8 1 Demens

Ribbings backe 48 3,6 3,6 0,08 3,5 0,07 Alla dagar

dygnet runt

16 1 Distrikt-

sjuksköterska

Rådan 52 4 4 0,08 5,98 0,12 Alla dagar

dygnet runt

12 0

Soltorp 41 4,5 4,5 0,11 4,5 0,11 Alla dagar

dygnet runt

8 1 Geriatrik

LSS

LSS Rehab och

hälsa 136 i

LSS- bostad (98 som

2,35 2,35 0,02 3,1 0,02 Mån-Fre

8-17

Big Care 400

53 0

(10)

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 66 7 4 0,06 4 0,06 Alla dagar

7-17

Förenade care ASIH 110

20 0

Rotsunda strand 63 4 4 0,06 3,7 0,06 Alla dagar

7-17

Klara T 500

18 1 Diabetes

Widaby 54 2,5 2,5 0,05 2,8 0,05 Alla dagar

7-21

Stockholms sjuksköterskejour Uppgift saknas om antal

27 2 Barnmorska

Operation

Attendo Årstaberg

56 2,25 2 0,03 2 0,03 Mån-Fre

7-16

Attendo mobila teamet 325

28 0

Attendo Enhagsslingan

60 3 2 0,03

(11)

Läkarinsatser

Alla SÄBO i Sollentuna har Legevisitten som läkarorganisation dygnet runt. Känd skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt finns i samtliga verksamheter.

Alla SÄBO har ett besök av läkare i veckan utom Rotsunda strand som har två besök i veckan. 2019 upplever flera verksamheter att läkarinsatserna inte är tillräckliga för en god och säker vård, detta tas upp på samverkansmöte och i samtal med bolaget för åtgärd.

Antal patienter

Antal timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2018

Antal timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2019 SÄBO enl LOU

Gillbogården 26 1 2

Edsbergs

äldreboende 100 8 4

Norrgården 46 4 3

Bergkälla 58 6 4

Nytorp 37 4 3

Ribbings backe 48 4 4

Rådan 52 3 5

Soltorp 41 2 2

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 66 3 3

Rotsunda strand 63 5 6

Widaby 54 3 3

Attendo Årstaberg 56 5 5

Attendo

Enhagsslingan 60 8

(12)

Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut

En grundbemanning finns reglerad i LOU-avtalen (minst 2% årsarbetare rehabpersonal per patient, fritt att fördela mellan yrkeskategorierna). Alla verksamheter anser att det finns den paramedicinska personal som behövs för en god och säker vård.

Dietist

Från och med 2016 ska kommunerna tillhandahålla dietistresurs till individer i SÄBO.

Under 2019 har samtliga SÄBO tillgång till dietist om behov finns. Totalt har sju patienter fått insatser från dietist under 2019, av dessa är fem på Bergkälla. Enligt MAS riktlinjer ska alla patienter med PEG sond ha dietistkontakt för ordination och utvärdering av sondmat. Detta har uteblivit i två SÄBO enl LOU. Lokal rutin för hur dietist ska kontaktas finns på alla utom två av våra SÄBO. Inom LSS tillhandahåller landstinget dietist vid behov. Dietistarbetet diskuteras närmare under rubriken nutrition.

Antal patienter

Antal årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2018

Antal årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2019 SÄBO enl LOU

Gillbogården 26 0,6 0,6

Edsbergs

Äldreboende 100 - 2,0

Norrgården 46 1,1 1,0

Bergkälla 58 1,2 1,2

Nytorp 37 2,0 2,0

Ribbings backe 48 1,0 1,0

Rådan 52 1,0 1,0

Soltorp 41 0,8 0,8

LSS

LSS Rehab och

hälsa 1,5 1,5

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 66 2,0 2,0 personer Ev felaktig data

Rotsunda strand 63 2,0 1,5

Widaby 54 1,3 1,2

Attendo Årstaberg 56 1,2 1,0

Attendo

Enhagsslingan 60 2,0

(13)

Analys: Sollentuna har olika krav på olika verksamheter (tex mellan LOU och LOV).

Bemanningen är således väldigt olika gällande legitimerad personal. I de fall avtalet inte styr bemanningskrav ses en minskning av rehabpersonal detta ses tydligt inom LOV. Behovet är dock av en ökande trend då utskrivningstiderna blir kortare och rehabiliteringsinsatserna i SÄBO blir mer omfattande.

Under 2019 har några verksamheter haft en instabil sjuksköterskebemanning, detta är en anledning till brister i utvecklingsarbete och måluppfyllelse i verksamheterna.. Det saknas i några verksamheter namngiven OAS till flera patienter. Då det är en viktig del i att behålla kontinuitet och helhetsgrepp av omvårdnaden finns det som skallkrav i våra upphandlingar och kommer tas upp i respektive verksamhets uppföljning. Det är dock så att vid personalbrist är det bland det första som ”tummas” på.

De nya kraven i förfrågningsunderlaget LOV SÄBO, som beslutats av nämnden december 2018, gällande sjuksköterska på plats alla dagar i veckan 7-21 är en viktig åtgärd för att öka patientsäkerheten. Under 2018 sänkte flera SÄBO enl LOV sin sjuksköterskebemanning till nivåer som enligt MAS är orimligt låga.

Framtidens sjukvård och den pågående omställningen till ”nära vård” ställer nya högre krav på den kommunala hälso- och sjukvården. Tillgänglighet och kompetens behöver öka i samma takt som mera avancerad vård ska ske i hemmet. Kortare

utskrivningstider, kortare sjukhusvistelser och färre vårddygn på

rehabiliteringsavdelning resulterar i att den kommunala hälso- och sjukvården belastas mer för varje år.

Förbättringsområden:

 Utvärdera kraven som ställs gällande bemanning av leg. personal

(14)

Internutredningar och Lex Maria

Under 2019 minskade antal internutredningar något i jämförelse mot föregående år gällande hälso- och sjukvårdsavvikelser (ej Lex Maria). Utredningarna gäller läkemedelshantering.

En Lex Maria-anmälning har gjorts under 2019 från MAS i Sollentuna.

 LSS läkemedelshantering

SÄBO enl LOV ligger utanför MAS i Sollentunas ansvarsområde då det är respektive utförares MAS som tillser deras anmälningar. Information kring eventuella

anmälningar och internutredningar har inhämtats via HSL-enkät. Under 2019 har två anmälningar gjorts på dessa SÄBO, den ena har delgivits Sollentuna MAS.

(15)

Kvalitetsregister

Samtliga verksamheter uppger att de registrerar i Senior Alert och Palliativa registret.

BPSD registret används i samtliga SÄBO enl LOU som har demensplatser. Inom SÄBO uppger alla utom en som att de använder statistiken från ovan register i sitt förbättringsarbete.

I dagverksamhet för äldre används inga kvalitetsregister och inom LSS-

verksamheterna har arbetet med Senior Alert startat men har på grund av resursbrist prioriterats ner.

Senior Alert

Under 2018 uppdaterade Senior Alert sin plattform, nedan följer utdrag från statistiken:

2016

2017

2018

(16)

2019

(17)

Analys: Sollentunas patienter har, i senior alert, ca 10% bedömningar fler med

konstaterad risk för trycksår, undernäring eller fall än riket i genomsnitt. Detta tyder på att de som bor på SÄBO är sjukare. Det syns också i statistiken att antalet

riskbedömningar med risk i Sollentunas SÄBO ökar för varje år från 90% 2016 till 93% 2019. Överlag ser det ut som om arbetet med Senior Alert går åt rätt håll, sedan 2016 har mycket stora förbättringar skett, vi blir bättre för varje år. Det verkar som om antalet riskbedömningar och åtgärdsplaner ökar, men det som halkar efter är

uppföljning av insatta åtgärder, dock ses förbättring även här. Värt att ta med i beräkningen är att de verksamheter som stängt inte kan följa upp sina insatser och då drar ner statistiken för helheten i kommunen. LSS Rehab & Hälsa har påbörjat registreringar i senior alert men inte haft möjlighet att arbete systematiskt med dessa riskbedömningar på grund av resursbrist.

Verksamheterna har kommit olika långt i processen med att använda resultaten från kvalitetsregister i verksamhetens förbättringsarbete. Senior Alert och Palliativa registret används också av några SÄBO enligt LOU i utvecklingsarbetet, men inte av alla.

De verksamheter som arbetar aktivt enligt BPSD använder även data från registret i utvecklingsarbetet. På vilket sätt verksamheterna arbetar med BPSD varierar dock stort.

Goda exempel: Nytorps äldreboende ligger högt i samtliga tre områden (orsak, åtgärd och uppföljning) i senior alert, de har ett fint systematiskt arbete med att följa upp de insatta åtgärderna regelbundet.

 Implementera Senior Alert inom LSS-verksamheterna där individer är äldre än 65 år, eller behov finns

 Öka arbetet med att använda kvalitetsregister och deras resultat i verksamhetens förbättringsarbete

 Införliva resultaten från nationella register i verksamheternas mål

(18)

Avvikelserapportering gällande HSL

MAS har en riktlinje för avvikelsehantering som gäller avvikelser inom hälso- och sjukvård. Dessa är indelade i följande kategorier: fall, läkemedel, trycksår,

medicintekniska produkter (MTP) samt övrig patientsäkerhet. I den sistnämnda kategorin innefattas dokumentation, informationsöverföring, HSL-insats av

legitimerad personal, HSL-insats av delegerad personal samt övriga avvikelser som rör patientsäkerhet. Alla verksamheter har rutin för avvikelserapportering, uppföljning samt analys. Teammöten och kvalitetsmöten är vanliga, i dessa analyseras och åtgärdas avvikelser systematiskt. De flesta verksamheter beskriver att ett teamarbete finns där avvikelser hanteras. Detta går till på olika sätt, det är vanligt med regelbundna kvalitetsråd där flera olika professioner är representerade. I respektive verksamhets patientsäkerhetsberättelse återfinns närmare information kring detta.

Analys: En stor fara när det gäller avvikelsearbete är att man likställer få avvikelser med en bra verksamhet. Ett lagom antal avvikelser är bra och visar på en hälsosam verksamhet med medvetenhet och kompetens hos sina medarbetare. En verksamhet med för få avvikelser är troligare en verksamhet med dålig kunskap hos medarbetare, tystnadskultur eller dåligt fungerande rutiner. Risk finns också att vid resursbrist prioriteras arbetet med att rapportera avvikelser bort. Resultatet blir då en verksamhet med få avvikelser (ser bra ut för ett otränat öga).

För att få en säker och givande avvikelsehantering krävs ett ledningssystem som fungerar och är känt i hela verksamheten. Det behövs en struktur för analyser, åtgärder och utvärdering. För att få till en sådan struktur krävs det resurser, vilja och

kompetens. Utan struktur och återkoppling blir avvikelsehanteringen endast en

”pappersprodukt” som inte leder till någon förbättring utan bara till en ökad

arbetsbörda. Det krävs också att medarbetare vågar och har kunskap om vad som är en avvikelse samt hur man kan anmäla avvikelser. Idag fungerar det olika väl i

verksamheterna, en del har välfungerande rutiner andra inte. I vissa verksamheter finns det oklarheter i vad som är en avvikelse samt hur man ska rapportera. Hos de flesta verksamheter finns brister i hur man sammanställer och analyserar sina avvikelser systematiskt, men det sker förbättringar. Åtgärder och riskanalyser på individbasis fungerar ofta väl, men på verksamhetsnivå finns det stora utvecklingsmöjligheter.

Det krävs ett kontinuerligt arbete med utbildning kring avvikelseprocessen för att den ska fungera, alla verksamheter har rutiner med de är inte alltid kända av medarbetare.

 Fortsätta arbetet med att se vikten av att rapportera in avvikelser, det finns fortfarande ett stort mörkertal på vissa verksamheter och i vissa kategorier.

 Verka för att utförarna ska arbeta strukturerat med att analysera, åtgärda, utvärdera och återkoppla avvikelser

 Verka för att utförarna genomför riskanalyser och åtgärdsplaner på verksamhetsnivå

(19)

Demensvård och psykiatrisk omvårdnad

Individer med demensdiagnos/kognitiv svikt finns i de flesta verksamheter, inte bara på demensavdelningar. Antalet med demensdiagnos ligger på ca 60% och har ökat något från föregående år. Att patienter har psykiatrisk problematik såsom ångest, psykossjukdom, personlighetsstörning och depression är vanligt i våra verksamheter.

och under åren har det fortsatt öka, från 15% 2017 till 21% 2019.

Användandet av lugnande läkemedel har glädjande sjunkit med 10%. Även användande av sömnläkemedel har sjunkit med 5%.

Analys: Det bor relativt ofta patienter med demensdiagnos/kognitiv svikt på platser som inte är avsedda för personer med demenssjukdom. Implementeringen av BPSD har införts i olika omfattning på olika SÄBO. Arbetet med att följa upp arbetet med BPSD kommer fortsätta under 2020 då det finns en trend som visar att BPSD arbetet bidrar till minskad användning av lugnande- och sömnläkemedel.

Det är viktigt att demenssjukdom behandlas enligt den vetenskap och erfarenhet som finns, därför har Sollentuna ett krav på BPSD i samtliga SÄBO med demensplatser.

Teamarbete är en stor och viktig del i arbetet med demensproblematik och BPSD. Det är därför viktigt att alla yrkeskategorier i teamet får utbildning i BPSD och kan delta i arbetet.

Inom området LSS finns en demensproblematik som skiljer sig från äldreomsorgen.

Här finns individer med andra diagnoser och funktionsnedsättningar i grunden och där behövs speciella kunskaper för att kunna upptäcka demens. Under 2017 påbörjades arbetet med bedömningsinstrumentet ”tidiga tecken” och detta har fortsatt med nya utbildningsinsatser under 2019.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och så även bland våra patienter.

Kunskapen behöver öka i våra SÄBO gällande framförallt depression och ångest då dessa diagnoser är väldigt vanliga hos våra äldre.

Goda exempel: Nytorp har under året arbetat med extern handledning gällande psykiatrisk omvårdnad. Detta är något som vi borde använda os mera av gällande psykiatriska problem men även demens, svåra möten och palliativ vård.

 Implementera BPSD-arbetet i samtliga SÄBO enligt LOU, även omvårdnadsavdelningar

 Fortsatta utbildningsinsatser i BPSD

 Införa BPSD-liknande arbetssätt i dagverksamhet för äldre med demensinriktning

 Öka kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre

 Fortsatt arbeta för att minska användningen av sömnläkemedel och lugnande läkemedel i SÄBO

(20)

Fall och fallskador

Fall och fallskador inträffar i vård- och omsorgsverksamheter, vissa är relaterade till sjukdomstillstånd och kan tyvärr inte förebyggas. Fallskadeprevention är ett

omfattande område i våra verksamheter. Teamarbetet gällande fallprevention är väldigt viktigt. Detta arbete kräver struktur, systematik och en samverkan mellan samtliga yrkeskategorier för att lyckas bra. Alla verksamheter arbetar idag med ett teamarbete runt fallskador (och andra avvikelser).

De går inte att jämföra mellan verksamheterna LOV och LOU, då data är olika inrapporterad men det går att jämföra inom verksamheten då redovisningen gjorts på samma sätt i tabellen på nästa sida. Om rutan är tom betyder det att ingen information redovisats från verksamheten, 0 betyder att verksamheten redovisat denna siffra. För att få någon form av jämförelse har MAS tagit fram begreppet ”fall/plats”. Om en ökning respektive minskning på mer än 10 % skett redovisas det i sista kolumnen.

Redovisning av totala antalet fall från föregående år utgår då det inte är relevant eftersom verksamheter har tillkommit och avslutats under 2019.

Att redovisa ackumulerad data från korttids/växelvård (Nytorp korttids) är inte av värde då det varierar i mycket stor utsträckning hur många som vistas på

verksamheten.

Under året har antalet frakturer ökat något och de vanligaste är höftfraktur.

Riskbedömning, åtgärder och uppföljning

Alla som flyttar in på SÄBO ska enligt avtal ha en riskbedömning gällande fall, efter medgivande från patient ska även denna registreras i Senior Alert. Senior Alert ska sedan användas regelbundet för riskbedömning, åtgärder och uppföljning. En ny riskbedömning ska göras minst var 6:e månad samt när det behövs, exempelvis efter ett fall eller vid förändring i hälsotillståndet. Alla SÄBO uppger att samtliga patienter i deras verksamhet har en aktuell uppdaterad riskbedömning för fall.

(21)

Antal fall 2019

Antal fall/plats 2017

Antal fall/plats 2018

Antal fall/plats 2019

Antal frakturer 2017

Antal frakturer 2018

Antal frakturer 2019

Trend Ö= Ökat L = Lika M= Minskat SÄBO enl LOU

Gillbogården 48 3,1 2,2 1,8 0 0 2

Edsbergs

äldreboende 170 2,2 1,6 1,7 6 5 9

Norrgården 124 1,8 1,7 2,7 0 2 2

Bergkälla 68 3,0 2,1 1,2 3 4 3

Nytorp äldreboende 32 - 1,9 1,9 1 1

Ribbings backe 103 3,0 2,3 2,1 4 2 4

Rådan 78 2,3 1,3 1,4 5 2 6

Soltorp 90 3,5 2,9 2,2 7 1 4

Summa: Snitt 2,8 Snitt 2,1 Snitt 1,8 30 21 35 Sjunkit 14%

LSS

LSS Rehab & Hälsa 56 2 0 0

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 0 - 2,2 0 4 5 0

Rotsunda strand 129 - 1,8 2,0 8 29 5

Widaby 15 - - 0,3 4 1 0

Attendo Årstaberg 29 - 0,8 0,5 2 1 0

Attendo Enhagsslingan

(22)

Analys: Fall och fallskador har minskat stadigt jämfört med de senaste åren. Antalet frakturer har ökat något under 2019 men antalet allvarliga fallskador är fortsatt relativt låg. Minskad användning av sömn- och lugnande läkemedel kan en vara en bidragande orsak till minskat antal fall då båda dessa nyckeltal minskar under de senaste åren.

Riskanalyser på individnivå i samverkan med hela teamet är av stor vikt för att förebygga fall och fallskador då enstaka individer kan stå för ett stort antal fall.

I flera SÄBO enligt LOV redovisas även i år ett så lågt antal fall att MAS ställer sig mycket frågande till om avvikelsehanteringen kring fall och fallskador är

tillfredställande.

Goda exempel: Bergkälla har minskat sina fall med 43 % i jämförelse med

föregående år. De har arbetat aktivt och strukturerat med fallpreventiva åtgärder samt uppföljning av dessa.

 Fortsätta utveckla ett strukturerat arbete i samtliga verksamheter för att förebygga fall och minska skada vid fall

 Få rehabpersonal att arbeta i Senior Alert

 Alla patienter ska ha en aktuell riskbedömning gällande fall

 Alla patienter med fallrisk ska ha en vårdplan med åtgärder och planerad uppföljning gällande fall- och fallskadeprevention.

(23)

Rehabilitering

Antalet patienter (ca 50%) som förflyttas med lift och sitter i rullstol är i princip detsamma som föregående år. Det är 56% (76 %2018) av patienterna i SÄBO enl LOU som har hjälpmedel ordinerat från sjukgymnast/arbetsterapeut och 12% (18 % 2018) har pågående individuell träning av fysioterapeut. Detta är en liten minskning från föregående år, men ökning om man ser till flera år (2016 9 %).

Samtliga SÄBO utom ett uppger att patienterna har ett aktuellt ADL och

förflyttningsstatus. Inom LSS har ca 34 % regelbundna insatser från fysioterapeut och 30% från arbetsterapeut. Detta är en ökning från föregående år. Verksamheten

upplever inte att det finns resurser i den omfattnings som krävs för att tillgodose behovet.

Analys:

Teamarbetet kring avvikelser (exempelvis fall) har ökat och nu har alla verksamheter på olika vis implementerat detta vilket är mycket positivt. Det påtalas från flera verksamheter att utbildningsbehov finns i verksamheten gällande förflyttningar. De regelbundna individuella träningsinsatserna fortsätter att öka över tid, vilket är mycket glädjande. Eventuellt kan även detta bidragit till den minskade mängden fall under åren.

Inom LSS kan de ökade insatserna till viss del bero på att regionens habilitering har haft resursbrist under 2019. Då faller det tillbaka på den kommunala hemsjukvården att hjälpa patienten då behovet kvarstår och patienten finns i sitt boende med

kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar.

 Skapa förutsättningar för och utveckla teamarbetet

 Utöka antalet insatser från paramedicinsk personal i SÄBO



Följa upp behovet av samt genomförandet av förflyttningsutbildningar i verksamheterna

(24)

Trycksår och andra svårläkta sår

Alla trycksår går inte att förebygga, en del får vi ”hem från sjukhusen”.

Riskbedömning för trycksår ska ske i Senior Alert. Alla trycksår ska rapporteras som avvikelse. I SÄBO enl LOU har ungefär 10 % av patienterna sår (inte bara trycksår, kan även vara bensår etc) som regelbundet läggs om av sjuksköterska, detta är ungefär det samma som föregående år. Nedan visas statistik på hur många trycksår som funnits under året i verksamheterna.

Antal platser/

individer

Antal trycksår 2017

SÄBO enl LOU

Gillbogården 26 1 7 7

Edsbergs

äldreboende 100 12

Norrgården 46 2 2 1

Bergkälla 58 1 4 6

Nytorp

äb+kortids 38 15 9 11

Ribbings backe 48 8 7 5

Rådan 52 4 3 4

Soltorp 41 1 4 5

Summa: 58 48 60

LSS

LSS Rehab &

hälsa 2 2 1

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 66 4 12 0

Rotsunda strand 63 0 3 1

Widaby 54 1 1 2

Attendo

Årstaberg 56 1 7 1

Attendo

Enhagsslingan 60 2 Ej svarat Ej svarat

(25)

Analys: Trycksår finns ute i våra verksamheter och de uppkommer både där och på andra enheter. Ungefär 80 % av trycksåren uppstår på boendet. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre samt den strukturerade rapporteringen av såren.

Kunskapsbrist hos de som är närmast den som behöver vård kan vara en orsak till att trycksår inte rapporteras (kategori 1).

Ökningen av antalet trycksår under 2019 kan förklaras av ökad uppmärksamhet och rapportering, då ökningen består av trycksår kategori 1. Under 2018 minskade den totala mängden trycksår i verksamheterna men en förskjutning från kategori 1 tillkategori 2 kunden ses. Under 2019 är kategori 1 åter igen vanligast. Det är av stor vikt att kunna arbeta förebyggande med trycksår för att stoppa utvecklingen från kategori 1 till kategori 2-4.

Ett lågt antal trycksår i vissa SÄBO kan visa på en brist i rapportering av trycksår istället för avsaknad av dem.

Trycksåren i SÄBO enl LOU är fördelade enligt följande:

2016 2017 2018 2019

kategori 1 41 % 55 % 30% 43%

kategori 2 27 % 31 % 54% 40%

kategori 3 18 % 10 % 10% 10%

kategori 4 14 % 3 % 6% 7%

I SÄBO enl LOV var 75% av trycksåren kategori 3-4 (17% i SÄBO enl LOU).

 vidhålla och öka kunskap hos de medarbetare som vårdar patienten nära och ser hudkostymen dagligen gällande trycksår

 alla patienter i SÄBO ska ha aktuell riskbedömning gällande trycksår

 ökat teamarbete i det förebyggande arbetet

 ökad kunskap i sårdiagnostik och sårbehandling hos sjuksköterskorna

(26)

Nutrition

Sollentuna kommuns kostpolicy för SÄBO är känd av samtliga legitimerade medarbetare.

PEG-sond (enteral nutrition, får näring via infart i magsäcken) finns hos ca 5-10 individer per år i SÄBO, detsamma gäller inom LSS. Där är det dock flest barn som behöver denna insats.

Mätning av ofrivillig nattfasta har gjorts på 6 av 8 SÄBO enligt LOU under 2019 där 268 patienter ingick i mätningarna.

2019 har alla SÄBO rutiner för munhälsobedömning och använder ROAG, alla utom en verksamhet registrerar även detta i Senior Alert.

SÄBO enl LOU

Riskbedömningar gällande undernäring

Samtliga SÄBO riskbedömer för undernäring i Senior Alert, men alla når inte upp till målen gällande antal riskbedömningar och åtgärdsplaner. Riskbedömning ska även, vid behov, ske inom dagverksamhet och LSS men då med bedömningsinstrumentet MNA.

Analys: Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert gällande

undernäring utförs i varierande grad i SÄBO dock förbättras detta arbete för varje år som går. Alla riskbedömningar ska uppdateras minst en gång var 6:e månad samt vid förändring i hälsotillståndet. När det gäller hur många som matas och har

konstistensanpassad kost ökar det i SÄBO, då patienterna som flyttar in på SÄBO blir allt sjukare och har större omsorgsbehov är detta väntas detta öka mera framöver. Det tar tid och krävs kompetens för att hjälpa patienter att äta, det är en resurskrävande

0 5 10 15 20 25 30 35

näringsdryck hjälp med matning konsistensanpassad kost ofrivillig nattfasta

Antal idivider i %

2017 2018 2019

(27)

insats. Insatser från dietist är fortsatt låga, MAS bedömning är att orsaken till detta förmodligen inte är att behovet inte finns, utan snarare brist på tillgänglighet.

Goda exempel: Bergkälla har dietist knuten till verksamheten och hen deltar, utöver de patientnära bedömningarna, vid omvårdnadsmöte/temamöte varje månad. De står också för merparten av de utförda dietistbesöken då en god tillgänglighet finns.

 Rutiner för kontakt med dietist och utförande behöver utarbetas och implementeras i alla SÄBO

 Riskbedömning, åtgärder och uppföljning gällande nutrition ska ske hos alla patienter. Senior Alert ska användas i SÄBO

 Nattpersonal bör involveras i genomförandeplanen gällande de boendes matbehov på natten

 Riskbedömningar ska göras med MNA i de verksamheter som inte använder Senior Alert

 Kunskapen kring sväljsvårigheter, konsistensanpassad mat och matning behöver höjas

 Samtliga SÄBO bör göra en mätning av ofrivillig nattfasta årligen som en del i sin egenkontroll

(28)

Munhygien och tandvård

Munhälsobedömningar ska göras i SÄBO och utbildning i munvård ska ske regelbundet. 2019 har alla SÄBO rutiner för munhälsobedömning och använder ROAG, alla utom en verksamhet registrerar även detta i Senior Alert. Munhygien och tandvård är en viktig del i omvårdnaden.

Antal personal som deltagit i munvårds- utbildning under:

2016 2017 2018 2019

SÄBO enligt LOU

Gillbogården 10 0 0 6

Edsbergs äldreboende

0 35 0 0

Norrgården 25 20 20 10

Bergkälla 25 40 35 15

Nytorp

äldreboende 2 0 0 20

Ribbings backe 22 0 22 0

Rådan 0 70 26 0

Soltorp 0 0 0 0

SÄBO enl LOV

Rotsunda strand 46 0 0 0

Muskötvägen 37 0 40 0

Widaby - 12 0 15

Attendo Årstaberg

- 8 10 0

Attendo

Enhagsslingan - 41 Ej svarat Ej svarat

Analys: Andelen riskbedömningar med ROAG är fortfarande för låg.

Utbildningsinsatser har gjorts under 2019 på flera SÄBO men inte alla. De SÄBO som inte utbildat under de senaste åren bör se över sin utbildningsplan. Det behövs en ökad kunskap hos all personal för att kunna få en systematik och säkerhet i munhälsoarbetet.

Samarbete med tandvården är också viktigt.

Goda exempel: Norrgården och Bergkälla utbildar årligen sina medarbetare i munhygien och tandvård.

(29)

 Alla SÄBO ska registrera munhälsa i Senior Alert enligt ROAG

 Öka kunskapsnivån hos all personal gällande munhälsa, utbildningar minst vartannat år.

Hygien och smittskydd

Resistenta bakterier (ex. MRSA, VRE, ESBL) är idag ett växande problem i samhället, så också i Sollentunas verksamheter. Utvecklingen i Sollentunas SÄBO följer samma utveckling som samhället i stort. Samtliga verksamheter uppger att de har en känd rutin för basal hygien. Följsamheten till rutinen är dock inte tillräckligt bra. På frågan om alla medarbetare följer basala hygienrutiner svarar endast 70% av verksamheterna ja, det är en försämring i jämförelse med föregående år, samtliga har genomfört egenkontroll under 2019. I ett SÄBO enl LOV hade man under 2019 en spridning av MRSA och en lex Maria anmälan gällande detta genomfördes.

I grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet finns det stora brister i följsamhet till basala hygienrutiner. Det behövs mera kunskap och ökad följsamhet till basala hygienrutiner i samtliga verksamheter. 14 LSS- boenden har följts upp av MAS

gällande basal hygien under 2019. Under året har en utbildning i basal hygien erbjudits alla medarbetare i nämndens verksamheter. Många uppger att de använder sig av webbutbildning i basal hygien årligen. 40% av SÄBO har bytt duschslangar och munstycken enligt rutin för att förhindra spridning av Legionella.

Det som återstår att åtgärda för vård- och omsorgskontoret från hygienrond 2013 är:

 Handfat i kök på Bergkälla och Norrgården

0 5 10 15 20 25

MRSA VRE ESBL

2016 2017 2018 2019

(30)

Analys: Hygienarbetet pågår löpande ute i alla verksamheter, följsamheten till basala hygienrutiner är dock för låg. Inom LSS-verksamheterna är det förhållandevis nytt att arbeta med basal hygien, inom SÄBO och dagverksamhet har det varit känt i många år. Färre SÄBO än föregående år har 2019 bytt duschslangar enligt de krav som vårdhygien Stockholm har. Detta beror till stor del på oklarheter kring ansvarsfrågan gentemot hyresvärd. Det är viktigt att belysa detta vid samarbete med Sollentuna kommunfastigheter.

Förbättringsområde:

 Ökad följsamhet till basala hygienrutiner

 Ökad förståelse från chefer om vikten av att följa basala hygienrutiner

 Samtliga SÄBO ska byta duschslangar och munstycken årligen enligt

vårdprogrammet för Legionella från vårdhygien, verka för att få in detta i rutin med Sollentuna kommunfastigheter.

Medicintekniska produkter (MTP)

I alla SÄBO finns individuella instruktioner om hur hjälpmedel ska användas till de patienter som använder hjälpmedel. I samtliga SÄBO har personalen utbildning i lyftteknik, men behov finns av mer utbildning inom området.

I SÄBO enl LOU bedöms MTP kondition och säkerhet vara 3.6, 2018 var det 3.9 (1=

dåligt 5= mycket bra). Det har gjorts flertalet nya investeringar under året: lyftselar, blodtrycksmanschetter, behandlande madrasser, toalettförhöjningar, sängar och liftmotorer är de vanligaste.

Avvikelser MTP

Antal avvikelser 2017

Summa: 71 35 73

Analys: I MTP-sammanställningen från SÄBO framkommer investeringsbehov framför allt av sängar och lyftar, dessa båda är VOK som ansvarar för. En

investeringsplan håller på att tas fram. Sammantaget bedöms MTP vara av relativt gott skick ute i verksamheterna. Under 2019 använde MAS stimulansmedel för att köpa in ex. blodtrycksmätare, stetoskop och saturationsmätare till verksamheterna. De

vanligaste avvikelserna som rapporterats är felvända dynor i rullstolar och lyftselar som använts felaktigt, två avvikelser har orsakat personskada.

Förbättringsområde:

 Fortsätta rapportera avvikelser gällande MTP, mörkertal finns

(31)

Palliativ vård

Inom LSS sköts den palliativa vården av ASIH.

Palliativ vård, vård i livets slutskede är den absolut viktigaste vårdformen inom våra SÄBO. Alla som flyttar in på ett SÄBO kommer någon gång under sin vårdtid behöva denna form av vård. De flesta av våra dödsfall i SÄBO är väntande, det vill säga att man ”vet” att patienten är på väg att avlida. Ett ökat behov av palliativ vård finns till följd att flera avlider och omsättningen ökar. Det leder i sin tur till större behov av och ökade krav på hälso- och sjukvård. För att kunna tillhandahålla en kvalitativ palliativ vård krävs närvaro av flera kompetenser med sjuksköterskan som navet i vården. Den palliativa vården består av flera dimensioner där symtomlindring, anhörigstöd och närvaro är centrala delar. Detta kräver en hög kompetens.

De flesta SÄBO avsätter extra resurser till ”extravak” om behov finns, någon svarar dock att det sker ibland. Antalet sjuksköterskor med utbildning i palliativ vård har halverats under 2019 till följd av stor personalomsättning. NVP används i samtliga SÄBO enl LOU. Samtliga SÄBO använder sig av Palliativa registret.

(32)

Analys: Sollentuna har överlag en god palliativ vård, en förbättringhar skett på vissa områden sedan 2018 om man ser till socialstyrelsen indikatoreroch tyvärr även en försämring på två parametrar. Jämför vi oss med riket och länet är vi dock fortfarande i framkant. Det finns vissa verksamheter med större

förbättringsområden än andra.

Validerad smärtskattningoch munhälsobedömningligger bättre till än riketoch läneti genomsnittunder 2019, även om vi försämrat oss mot våra egna resultat.

Vid närmre analys på verksamhetsnivå kan ses att de verksamheter som stängdes ner under 2019 drar ner statistiken. Detta kan bero på bristande rapportering i

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Sollentuna SÄBO enl LOU 2018-2019

2018 2019

(33)

samband med avslut av verksamhet. Under 2020 förväntas en förbättring då NVP nu används och Palliativa ombud utbildas.

Palliativ vård är en komplex vårdform som kräver båda kunskap och erfarenhet.

Att vårda döende människor och deras anhöriga är resurskrävande. Handledning, kontinuerlig utbildning och reflektion är viktiga parametrar för att medarbetare ska få en bra arbetssituation och utföra sitt jobb professionellt.

Goda exempel: 15 st palliativa ombud har utbildats via PKC 2019, dessa ombud arbetar ute på våra SÄBO enl LOU.

 Ställa krav på NVP i förfrågningsunderlag för SÄBO enl LOV, är idag endast rekommendation.

 Följa upp antalet registreringar i palliativa registret i jämförelse med antalet dödsfall i verksamheten.

 Följa upp arbetet med NVP i SÄBO enl LOU

 Samtliga verksamheter behöver arbeta med sina resultat och sätta mål utifrån förbättringsområden

 Fortsätta utbildningen av palliativa ombud

(34)

Läkemedelshantering och delegering

Aktuell lokal rutin för läkemedelshantering och delegering finns i samtliga verksamheter. Mycket administrering av läkemedel är i Sollentuna delegerat till omsorgspersonal men sjuksköterska har alltid huvudansvaret.

SÄBO enl LOU

Alla patienter i SÄBO enl LOU får hjälp av sjuksköterska/omsorgspersonal med sina läkemedel. Nedan tabell visar vilka former av läkemedel som hanteras i

verksamheterna. Läkemedelshanteringen är komplex och innehåller många olika komponenter.

Dagverksamhet för äldre

Uppföljning gällande läkemedelshantering har inte skett 2019.

LSS-verksamheter

Inom LSS använder 66% av patienterna som har hjälp med läkemedelshantering APO-dos 33% har dosett. 98 individer har hjälp med sin läkemedelshantering av sjuksköterska i grupp- och servicebostad. Detta är samma antal som föregående år.

Samtliga LSS boenden har under 2019 elektronisk signering av läkemedelshantering.

Avvikelser läkemedelshantering

Nedan redovisas avvikelser gällande läkemedelshantering. Jag har räknat bort de missade signeringarna inom parenteserna då de är den absolut vanligaste avvikelsen, men i sammanhanget inte så alvarlig. Ett omfattande arbete har utförts under de

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Läkemedel i SÄBO enl LOU

2018 2019

(35)

senaste åren med att minska de missade signeringarna, inte minst genom nya

avtalskrav gällande digital signering. I kolumnen till höger visar färgerna på om man har ökat eller minskat sina läkemedelsavvikelser (exkl missade signeringar) med minst 10% sedan föregående år. Antal alvarliga avvikelser var 20 och de som ledde till läkarkontakt var 43 under 2019, motsvarade siffror 2018 var 60 alvarliga och 65 med läkarkontakt. Det ska tas i beräkningen att Lenalundsgården och Minerva lagt ner under 2019 och Edsberg öppnat 20 nya, så det är totalt 45 färre antal platser än 2018 (- (40+25) + 20= 45). Totalt är det dock en minskning av antalet alvarliga avvikelser per plats.

Antal avvikelser 2017 (- missade signeringar)

Antal avvikelser 2018 (- missade signeringar)

Antal avvikelser 2019 (- missade signeringar)

Använder elektronisk

signering Ö= Ökat L = Lika M= Minskat

Gillbogården 79 (10)= 69 105 (23)= 82 105 (46)=59 JA Edsbergs

äldreboende

100(16) 92 (33) 138 (41)=97 JA Ej jämförbart

pga utökning av verksamhet

Norrgården 1163

(1131)=32 341

(309)=32 280 (242)=38

Bergkälla 505

(486)=19 612

(568)=44 946

(905)=41 Från 1/12-19 Ribbings backe 339(259)

=80

258 (160)=98

210 (157)=53

Rådan 2112(2087)=

25 2071(2032)=

39 355

(327)=28 Från 1/11-19

Soltorp 47(16)=31 35 (8)=27 42 (5)=37 JA

Nytorp äldreboende 251(219)=32 107 (100)=7 JA

Summa: 3963-

(3552)= 411 3765-

(3352)=413 2183-(1823)

=360

Minskat med 13%

(missade signeringar med minskat med 46%) LSS

LSS Rehab & hälsa 82 144 119 JA

SÄBO enl LOV

Muskötvägen 135 66 0 Vet ej

Rotsunda strand 127 96 79 Vet ej

Widaby 41 37 40 Vet ej

Attendo Årstaberg 44 20 6 Vet ej