RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND
En skola för alla, en skola utan kränkningar
Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero
och åtgärder mot kränkningar i svensk skola
Lärarnas Riksförbund, juli 2014
En skola för alla, en skola utan
kränkningar
Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero
och åtgärder mot kränkningar i svensk skola
Innehåll
Sammanfattning och slutsatser ... 3
Centrala resultat ... 3
Lärarnas Riksförbunds analys och slutsatser ... 3
Betydelsen av trivsel och trygghet i skolan ... 5
Undersökning ... 7
Beskrivning av trygghet, studiero och arbete mot kränkningar ... 7
Vad förklarar elevernas trygghet? ... 10
Datamaterial och metod ... 12
Referenser ... 13
Bilagor ... 14
Bilaga 1: Diagram ... 14
Bilaga 2: Elevenkäten ... 16
Bilaga 3: Personalenkäten ... 18
Bilaga 4: Skolinspektionens beräkning av indexvärden ... 20
Sammanfattning och slutsatser
Denna undersökning baseras på all tillgänglig data från Skolinspektionens skolenkät vår- och höstterminen 2013. Sammantaget ingår svar från nära 14 000 elever i grundskolans årskurs 9 och 5 700 lärare och annan pedagogisk personal på 458 grundskolor runt om i landet.1 Under- sökningen studerar bland annat spridningen i elevernas och personalens svar gällande bland annat trygghet, studiero och skolans arbete med att förhindra kränkningar. I undersökningens sista del görs också en analys av vad som kan förklara elevernas trygghet på skolan.
Centrala resultat
Undersökningen visar bland annat:
Att en stor andel av eleverna känner sig trygga i skolan. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det finns en betydande spridning skolorna emellan. Det finns skolor där eleverna nästintill rakt igenom uppger att de helt instämmer i påståendet att de känner sig trygga, medan det också finns skolor där eleverna i genomsnitt säger att det endast stämmer ganska bra. Samma resultat framkommer i elevernas bedömning av hur skolorna arbetar med att förhindra kränkningar.
Att studiero är det område där det finns störst problem enligt eleverna. Inget annat frågeområde i denna undersökning får så lågt medelvärde som studieron. I genomsnitt skattar personalen studieron högre än eleverna.
Att om eleverna uppger att man på skolan respekterar varandras olikheter, att det råder studiero på skolan och att eleverna anser att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling, då känner eleverna sig också trygga i skolan.
Lärarnas Riksförbunds analys och slutsatser
Att skolan är en trygg miljö för dem som vistas i den är viktigt av flera skäl. För det första måste elever och personal kunna lita på att de kan vistas i skolan utan att riskera sin hälsa. För det andra är en trygg miljö en nödvändig förutsättning för skolans kunskapsuppdrag. En skola där elever och lärare inte känner sig trygga på grund av en dålig arbetsmiljö utan studiero, och där kränkningar förekommer, är oförenligt med en skola som skapar lust att lära.
I denna undersökning finner vi att en stor andel av eleverna på de undersökta skolorna känner sig trygga i skolan. Men det finns också skolor där eleverna uppger att de inte är lika trygga.
Utifrån de frågor som Skolinspektionen ställer i skolenkäten har vi kunnat finna vilka samband som tydligast förklarar skillnaderna i hur trygga eleverna känner sig. Det starkaste sambandet med elevernas trygghet har de grundläggande värdena på skolan, som bland annat innefattar huruvida man på skolan respekterar varandras olikheter.
Undersökningen tycks alltså visa att ju mer tolerant klimat som råder på skolan eleverna emellan och mellan lärare och elever, desto tryggare uppfattar eleverna att skolmiljön är.
Fler samband som framkommer i undersökningen pekar i samma riktning. Till exempel finns också tydliga samband mellan elevernas studiero och i vilken grad eleverna uppfattar att
1 Urvalet av skolor är gjort för Skolinspektionens regelbundna tillsyn och är därför inte slumpmässigt.
Läs mer i rapportens metodavsnitt, s. 12.
personalen lyckas förhindra kränkningar. De skolor som uppvisar höga nivåer av acceptans för olikheter, har god studiero och vars personal arbetar aktivt mot kränkningar, det är också de skolor där eleverna i störst utsträckning känner sig trygga.
Lärarnas Riksförbund har i tidigare undersökningar visat att arbetet med dessa frågor måste bli bättre. I en undersökning om främlingsfientlighet i skolan, som förbundets medlemstidning Skolvärlden genomförde våren 2014, framkom att likabehandlingsplaner och liknande på många skolor utgör hyllvärmare utan praktisk användning. Samma undersökning visade också vilken betydelse det hade att det fanns en samsyn mellan lärare och skolledning i hur lika- behandlingsfrågor skulle hanteras, för att arbetet ska fungera väl.
I en annan undersökning, också genomförd under våren 2014, framkom att lärarna uppfattar att vuxenvärlden inte står enade i frågor om hur studiero ska upprätthållas. Undersökningen visade att lärarna fann störst stöd i varandra gällande frågor om upprätthållande av studiero samt användande av de sanktionsmöjligheter skollagen nu ger skolan och lärarna. Lärarna i undersökningen upplevde sämre stöd från skolledningen och sämst stöd från föräldrar.
Lärarnas Riksförbund anser att det krävs en kraftfull samling kring arbetet mot kränkande behandling och upprätthållandet av studieron. För att detta ska lyckas måste skolledningen på varje skola ta ett aktivt ansvar och samla personalen kring en gemensam målbild och gemen- samma rutiner för arbetet. Det är också avgörande att hela vuxenvärlden sluter upp kring de principer som gäller i såväl lagstiftningen som i skolans värdegrund och tydligt visar i ord och handling vad som gäller.
Lärarnas Riksförbund anser att:
Skolledningen måste ta ansvar för arbetet mot kränkningar. Undersökningen visar att det är betydelsefullt för elevernas upplevda trygghet på skolan att skolmiljön präglas av en respekt för allas olikheter och att lärare och annan personal agerar tydligt och bestämt mot alla former av kränkningar. Det är därför viktigt att det finns tydliga rutiner för hur olika former av kränkande behandling ska bemötas och hanteras samt att skol- ledningen lyckas samla personalen kring detta. Skolledningen måste skapa alla nöd- vändiga förutsättningar för att lärarna ska kunna upprätthålla studiero och trygghet. Det innefattar också rutiner för hur skollagens sanktionsmöjligheter ska kunna användas.
Kränkningar bör polisanmälas. Både i tidigare studier som refereras i denna under- sökning samt i Skolinspektionens granskningar finns exempel där skolor har haft stora ordningsproblem och upprepad kränkande behandling elever emellan. Detta är full- ständigt oacceptabelt. Vi skulle aldrig acceptera något sådant i någon annan del av samhället eller på andra arbetsplatser och ska därför inte under några omständigheter acceptera det i skolan. Skolan är en del av samhället och står under samhällets lagar, därför ska dessa också upprätthållas i skolan. Lärarnas Riksförbund anser därför att kränkningar som sker i skolan bör polisanmälas.
Betydelsen av trivsel och trygghet i skolan
Att eleverna trivs i skolan och att de kan känna sig trygga är helt centralt. Självfallet är det viktigt för skolans kunskapsuppdrag; det är väldigt svårt att kunna fokusera på att lära sig saker om man som elev inte känner sig trygg i skolmiljön genom att man hotas, mobbas eller kränks på andra sätt. Men att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan har också ett egenvärde i sig självt. De allra flesta eleverna – och i synnerhet de i den pliktbelagda grundskolan – har inget val, de måste gå i skolan. Om eleverna är ålagda att befinna sig i skolan så måste också skolan kunna erbjuda dem en trygg och säker miljö. En god arbetsmiljö har också ett stort värde i förhållande till skolans fostransuppdrag. Att upprätthålla en miljö där elever inte kränks eller utsätts för olika påhopp är en viktig del i att fostra alla elever till goda samhällsmedborgare som respekterar människors olikheter.
Det finns rikligt med tidigare forskning om trivsel i skolan och dess betydelse ur olika
perspektiv. Till exempel finns internationella studier som visar att en stor andel av variationen i elevers självupplevda hälsa förklaras av deras klassrumsmiljö, där elever i stökiga klass- rumsmiljöer i större utsträckning rapporterar sämre självupplevd hälsa (Torsheim och Wold, 2001). En ny svensk studie visar också att trivselproblem på individnivå, såsom skolk, mobbning och dåliga relationer mellan lärare och elev, ökar risken att eleverna rapporterar sämre självupplevd hälsa (Nygren et al, 2014).
Det finns också studier som visar betydelsen av olika klassammansättningar. Det finns till exempel resultat som visar att nivågruppering gynnar högpresterande elever och deras trivsel, samtidigt som det tycks missgynna dem som presterar sämre. Det finns också resultat som visar att flickors trivsel ökar när de går i könsuppdelade klasser (Belfi et al, 2012).
Det har sedan tidigare gjorts undersökningar om förekomsten av kränkningar i svensk skola.
På uppdrag av Skolverket gjorde Christina Osbeck med flera vid Göteborgs universitet en stor kartläggning i början av 2000-talet. Huvudstudien i kartläggningen utgick från en elevenkät för elever i årskurs fem, åtta och år två på gymnasiet. Undersökningen visade bland annat att tre av fyra elever alltid eller nästan alltid trivdes med sina klasskamrater och hälften med sina lärare och undervisningen. Undersökningen visade också stora orosmoln, till exempel att 16 procent av eleverna vid flera tillfällen känt sig rädda i skolan eller att en fjärdedel av samtliga svarande utsatts för upprepade kränkningar. Undersökningen visade också på skolfaktorer som ökade risken för kränkningar. Till exempel ökade risken för flickor att bli utsatta om det var en större andel pojkar i klassen (Osbeck et al, 2003).
Resultat av dessa slag återkommer även i senare undersökningar. I Skolinspektionens granskning (2010) av 50 skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling framkom att det fortsatt förekommer kränkningar i besökta skolor och att vissa skolor inte lyckas få ett bestående stopp på desamma. Skolinspektionen pekar bland annat på bristande kartläggning och låg vuxennärvaro i vissa miljöer som orsaker till att skolorna inte lyckas. De skolor i granskningen som lyckas bättre har ett väl fungerande värdegrundsarbete med engagerade och tydliga skolledare, kända rutiner för hur arbetet ska bedrivas och de har involverat eleverna i värdegrundsarbetet (Skolinspektionen, 2010).
Föreliggande undersökning utgår från Skolinspektionens stora skolenkät som är en del av myndighetens regelbundna tillsyn. Denna riktar sig till elever, pedagogisk personal samt vårdnadshavare och skickas ut till nämnda grupper på samtliga av de skolor som kommer att
besökas under en given termin.2 Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur elever i grundskolans sista årskurs ser på sin tillvaro i skolan, om de är trygga, om de upplever studiero samt hur de bedömer skolans arbete med att förhindra kränkningar.
2 Undersökningens datamaterial och metod beskrivs mer ingående i avsnittet Datamaterial och metod. Se s. 12.
Undersökning
Föreliggande undersökning genomförs i några olika steg. Undersökningen inleds med en beskrivning av hur eleverna ser på sin trygghet, studiero och skolans förmåga att förhindra kränkningar. Elevernas svar kommer på vissa ställen också att relateras till personalens svar.
Dessa delar av undersökningen kommer i huvudsak att vara deskriptiva, det vill säga att det endast är en redogörelse för hur i synnerhet eleverna har svarat. I undersökningens sista del kommer en statistisk analys att genomföras för att se vad i tillgängliga data som bäst kan förklara vad som gör att eleverna upplever trygghet i skolan.3
Beskrivning av trygghet, studiero och arbete mot kränkningar
I skolenkäten har eleverna fått svara på tre påståenden om varje frågeområde. För trygghet, grundläggande värden på skolan, studiero och att förhindra kränkningar har eleverna fått svara på följande påståenden:
Trygghet ”I min skola finns det elever jag är rädd för”
”I min skola finns det personal jag är rädd för”
”Jag känner mig trygg i skolan”
Grundläggande värden på skolan
”Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar”
”I min skola respekterar vi varandras olikheter”
”I min skola respekterar elever och lärare varandra”
Studiero ”Jag har studiero på lektionerna”
”På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet”
”Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna”
Förhindra kränkningar
”Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling”
”De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt”
”Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon elev har varit elak mot en elev”
Eleverna har fått svara i en fyrgradig skala, från ”stämmer helt och hållet” till ”stämmer inte alls” där det högsta svarsalternativet ges värdet 10 och det lägsta värdet 0. Däremellan ges värdena 6,67 och 3,33. Svaren har sedan vägts samman till ett index som presenteras för frågeområdet per skolnivå.4
3 En noggrannare redogörelse görs i rapportens metodavsnitt.
4 Se en fullständig redogörelse under Datamaterial och metod. Se s. 12.
I tabellen nedan visar vi hur elevernas svar fördelar sig för respektive frågeområde:5
Trygghet
Grundläg- gande värden
på skolan Studiero
Förhindra kränkningar
Antal skolor 383 383 383 383
p90 9,2 7,5 6,4 8,1
Medel 8,4 6,5 5,4 7,1
p10 7,6 5,4 4,4 5,9
Spridning (max–min) 3,2 6,5 6,0 9,5
Standardavvikelse 0,59 0,89 0,85 0,96
Som tabellen visar, skattar eleverna i snitt att studieron är det område där det är sämst ställt.
Störst spridning uppvisar elevsvaren gällande skolornas arbete med att förhindra kränkningar.
Spridningen är både störst mellan de skolor där eleverna skattar detta område högst respektive lägst, men det har också högst standardavvikelse.
Den pedagogiska personalen har av naturliga skäl inte fått svara på helt likalydande på- ståenden, de har i stället ofta fått svara på frågor ur ett elevperspektiv, till exempel ”det är en trygg miljö för eleverna på skolan” gällande frågeområdet trygghet. Samtliga personalfrågor återfinns i rapportens bilagor.
I följande tabell redovisas hur personalens svar förhåller sig till elevernas:
Elever (medel) Personal (medel) Differens (personal–elev)
Trygghet 8,4 8,2 -0,2
Grundläggande värden 6,5 6,9 0,4
Studiero 5,4 7,8 2,4
Förhindra kränkningar 7,1 8,7 1,6
Förutom frågeområdet gällande trygghet skattar personalen i snitt skolmiljön något bättre än eleverna, i genomsnitt ett skalsteg. Detta kan också illustreras i följande sambandsanalys där elevernas svar kring att förhindra kränkningar jämförs med personalens svar. Varje punkt i diagrammet på nästa sida utgör en skola:
5 I rapportens bilaga 1 finns spridningsdiagram för vart och ett av frågeområdena. Se s. 14f.
Som diagrammet visar, så innebär i snitt ett skalsteg upp för personalen ett halvt skalsteg upp för eleverna. Detta gäller för nästan samtliga frågeområden.
Diagrammet visar också att det finns skolor där elever och personal gör en mycket likartad bedömning av skolans arbete (översta högra hörnet) och skolor där man gör en mycket olikartad bedömning (till exempel nedre högra hörnet). Dessa skillnader kan självfallet vara ett resultat av att förekomsten eller icke-förekomsten av arbete mot kränkningar är uppmätta på olika sätt, med olikartade frågor, men avvikelsen kan också bero på att elever och personal bedömer skolans förmåga att förhindra kränkningar olika.
Vad förklarar elevernas trygghet?
Skolinspektionens skolenkät är omfattande och mäter ett stort antal områden som på olika sätt är viktiga för att en skola ska kunna fungera väl, avseende den undervisning som bedrivs men också i vilken mån eleverna kan känna sig trygga i skolmiljön. Skolenkäten är utformad för att ge indikationer på hur det är ställt på skolan inom alla de områden som Skolinspektionens regelbundna tillsyn omfattar.
För att kunna skapa en statistisk modell som förklarar variationen i den elevupplevda tryggheten på skolan kan och bör därför inte alla frågeområden ingå. Utifrån tidigare forskning och vad som framkommit i Skolinspektionens granskningar har därför ett antal variabler ur skolenkäten valts ut till den statistiska analysen. Dessa är:
Grundläggande värden i undervisningen (elever, personal)
Grundläggande värden på skolan (elever, personal)
Ordningsregler (elever, personal)
Studiero (elever, personal)
Trygghet (personal)
Förhindra kränkningar (elever, personal)
Totalt har alltså elva oberoende variabler valts ut ur enkäterna för att förklara den beroende variabeln (elevernas trygghet).
I samtliga dessa variabler finns det skolor där det inte finns värden för både elever och
personal, främst beror det på att det har varit för få svarande. Sammantaget ger det ett bortfall om 160 skolor (35 procent), varför den statistiska analysen innehåller 298 skolor. Det
motsvarar att cirka 9 000 elevers svar fortfarande ingår i analysen.
Några olika typer av repressionsanalyser har genomförts för att testa hur robusta resultaten är.
Genomgående lyckas den statistiska modellen förklara knappa 40 procent av variationen i den elevupplevda tryggheten.6 De variabler som har störst betydelse för att förklara variationen i elevtrygghet är (1) grundläggande värden på skolan enligt eleverna (”respekterar varandras olikheter” etc), (2) tryggheten enligt lärarna (”det är en trygg miljö för eleverna på skolan” etc), (3) den elevupplevda studieron (”mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna” etc) samt (4) elevernas uppfattning om hur skolan arbetar med att förhindra kränkningar (”de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt” etc).
Variabel Koefficient Standardfel p-värde Partiell R2
Intercept 5,170 0,279 0,000* —
Grundläggande värden
på skolan, elever 0,162 0,051 0,002* 31,0%
Trygghet, personal 0,124 0,037 0,001* 3,2%
Studiero, elever 0,111 0,041 0,006* 1,6%
Förhindra kränkningar, elever 0,082 0,038 0,031** 1,0%
Total förklarad variation (R2) 36,8%
* Signifikant på 99 %-nivån; ** Signifikant på 95 %-nivån
6 Det kan jämföras med Skolverkets SALSA-modell som förklarar cirka 40–50 procent av variationen i elevresultat.
Tester har också genomförts för att i analysen kontrollera för föräldrarnas utbildningsnivå.
Denna statistik för respektive skola har hämtats från Skolverkets databas SIRIS. Även denna statistik innehåller skolor utan redovisade uppgifter, främst på grund av att det är för få elever i vissa grupper. Detta innebär ytterligare bortfall. I dessa analyser har som mest 79 skolor ingått, men resultaten visar att utfallet – även med hänsyn tagen till föräldrarnas utbildnings- nivå – inte påverkas nämnvärt.
Vad visar då denna analys i förhållande till tidigare studier och Skolinspektionens
granskningar? För det första är det viktigt att påpeka att resultaten av analysen inte ska ses som robusta belägg för att det finns kausala samband mellan till exempel de grundläggande värdena på skolan och graden av elevernas trygghet. Det kan vara så, men det kan också vara som så att både höga nivåer i ”grundläggande värden på skolan” och elevupplevd trygghet kan korrelera med någonting annat som är det som skapar det kausala sambandet.
Med detta sagt så tycks det ändå rimligt att påstå att analysen visar att i vilken mån skolor lyckas skapa ett klimat där elever och lärare respekterar varandra och varandras olikheter, är en viktig förutsättning för att eleverna också ska känna sig trygga. Därtill visar analysen också att det tycks vara av betydelse att skolan och personalen kan skapa studiero för eleverna samt att skolan aktivt arbetar mot och reagerar på kränkningar. Dessa resultat ligger således väl i linje med de slutsatser som bland andra Skolinspektionen dragit (Skolinspektionen, 2010).
Datamaterial och metod
Skolinspektionen använder skolenkäten inför sin regelbundna tillsyn som ett verktyg för att få förkunskaper om förhållandena på skolan innan det aktuella skolbesöket.7 Enkäten riktar sig till elever, pedagogisk personal samt vårdnadshavare och genomförs varje termin. Härigenom varierar både antal skolor och antal respondenter som deltar i enkäten mellan de olika tillfällena, men något förenklat går det att säga att cirka 100 000 personer besvarar enkäten varje år.
I denna undersökning används all data för elever och personal från skolenkäten vår- och höstterminen 2013. Således ingår hela ”kalenderåret” 2013 i denna undersökning. Varje dataset har levererats från Skolinspektionen per respondentgrupp och har därefter kopplats samman på skolenhetskod. Det finns skillnader dataseten emellan gällande vilka skolor som redovisas (de med för få svarande redovisas till exempel inte). Efter sammankopplingen mellan elevenkät och personalenkät kvarstår 458 skolor. Totalt i denna undersökning ingår svar från 13 854 elever i årskurs 9 samt 5 700 inom pedagogisk personal i motsvarande skola.
Svarsfrekvensen för eleverna var i genomsnitt 79 procent och för pedagogisk personal 73 procent.
Det är mycket viktigt att påpeka att detta urval av skolor samt svarande elever och personal inte är gjort genom ett obundet slumpmässigt urval varför resultaten inte kan generaliseras till att gälla hela skolväsendet. Med det sagt ska det också påpekas att resultaten på intet sätt ska förringas; totalt har cirka 14 procent av alla elever i årskurs 9 i landet svarat, och deras upp- levelse av sin skolmiljö ger en viktig inblick i skolan.
Elevenkäten innehåller 13 frågeområden och personalenkäten 19. Respektive enkät finns i sin helhet i rapportens bilagor. Varje frågeområde består av tre påståenden som besvaras genom en fyrgradig skala som spänner från ”stämmer helt och hållet” till ”stämmer inte alls”. Dessa räknas sedan samman till ett index (0–10) så att varje skola får ett indexvärde per frågeområde (se bilaga). I de dataset Lärarnas Riksförbund fått från Skolinspektionen redovisas respektive indexvärde per frågeområde och respondentgrupp samt skola.
Rapporten består i huvudsak av en deskriptiv del och en analysdel. I den första delen används därför i huvudsak olika statistiska spridningsmått för att beskriva hur elever och personal svarar. I något fall redovisas också sambandsmått mellan hur elever och personal har svarat.
Främst används då korrelationsanalys.
I undersökningens andra del genomförs en statistisk analys för att finna svar på vad i data- materialet som kan förklara variationen i elevernas upplevda trygghet. Bland annat prövas de slutsatser Skolinspektionen drar i sin kvalitetsgranskning från 2010. I denna del används olika varianter av regressionsanalys, dels för att finna vad som förklarar elevernas upplevda grad av trygghet, dels för att testa hur robusta resultaten är.
I de ursprungliga dataseten finns inga uppgifter om andra faktorer som kan påverka studiero och trygghet på skolan. För att kontrollera vissa av resultaten har också data över föräldrarnas utbildningsnivå hämtats från skolverkets databas SIRIS och lagts till i vissa analyser. Detta nämns då i rapportens brödtext.
7 Läs mer på http://skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Regelbunden-tillsyn/ (23 maj 2014)
Referenser
Belfi, Barbara et al. (2012). ”The Effect of Class Composition by Gender and Ability on Secondary School Students’ School Well-Being and Academic Self-Concept: A Literature Review” i Educational Research Review (7) nr 1 s. 62–74.
Lärarnas Riksförbund. (2013). Om sexuell orientering och identitet i skolan. Stockholm:
Lärarnas Riksförbund.
Lärarnas Riksförbund. (2014). Studiero – vägen till kunskap. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.
Nygren, Karin et al. (2014). ”Adolescent Self-Reported Health in Relation to School Factors:
A multilevel Analysis” i The Journal of School Nursing (30) nr 2 s. 114–122.
Osbeck, Christina et al. (2003). Kränkningar i skolan. Förekomst, former och sammanhang.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolinspektionen. (2010). Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling.
Kvalitetsgranskning 2010:1. Stockholm: Skolinspektionen.
Torsheim, Torbjörn och Wold, Bente. (2001). ”School-related stress, support, and subjective health complaints among early adolescents: a multilevel approach” i Journal of
Adolescence (24) nr 6 s. 701–713.
Bilagor
Bilaga 1: Diagram
Bilaga 2: Elevenkäten
1 Veta vad som krävs
1.1 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 1.2 Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan 1.3 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan
2 Stimulans
2.1 Skolarbetet är intressant 2.2 Skolarbetet är roligt
2.3 Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer
3 Tillit till elevens förmåga
3.1 Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete 3.2 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa 3.3 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker
4 Anpassning efter elevens behov
4.1 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det 4.2 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 4.3 Skolarbetet är för svårt för mig
5 Utmaningar
5.1 I min skola finns det extrauppgifter för de som hinner och vill ha det 5.2 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill
5.3 Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan
6 Argumentation och kritiskt tänkande
6.1 På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor 6.2 I min skola får jag lära mig att argumentera för min sak
6.3 Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser
7 Grundläggande värden i undervisningen/lärandet 7.1 I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter
7.2 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen
7.3 I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden
8 Grundläggande värden på skolan
8.1 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar 8.2 I min skola respekterar vi varandras olikheter
8.3 I min skola respekterar elever och lärare varandra
9 Delaktighet och inflytande
9.1 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll
9.2 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter
9.3 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö
10 Ordningsregler
10.1 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns
10.2 I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 10.3 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs
11 Studiero
11.1 Jag har studiero på lektionerna
11.2 På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 11.3 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna
12 Trygghet
12.1 I min skola finns det elever som jag är rädd för 12.2 I min skola finns det personal som jag är rädd för 12.3 Jag känner mig trygg i skolan
13 Förhindra kränkningar
13.1 Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling 13.2 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt 13.3 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev
Bilaga 3: Personalenkäten
1 Information om utbildningens mål
1.1 Jag informerar mina elever om vilka mål utbildningen har 1.2 Mina elever förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven
1.3 Jag ser till att mina elevers vårdnadshavare vet vad som krävs för att nå kunskapskraven
2 Samverkan av undervisning
2.1 På den här skolan har vi ämnesöverskridande arbeten (t.ex. temaarbeten) 2.2 Konferenserna i skolan är till nytta för undervisningen
2.3 Jag samverkar med mina kollegor när jag planerar undervisningen
3 Stimulans och utmaningar
3.1 Jag har möjlighet att hitta utmaningar för mina elever 3.2 Jag har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever
3.3 Jag tycker det är viktigt att eleverna får vänta in varandra så att vi går vidare tillsammans i kunskapsutvecklingen
4 Tillit till elevens förmåga
4.1 Mina elever kan nå kunskapskraven i de ämnen jag undervisar i 4.2 Mina elever vill utvecklas och prestera bra i skolan
4.3 Jag försöker inspirera mina elever att utvecklas så långt som möjligt
5 Anpassning efter elevens behov
5.1 Jag har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det 5.2 Jag anpassar min undervisning efter elevernas olika förutsättningar
5.3 Jag försöker hitta alternativa arbetssätt för elever som har svårt att nå kunskapskraven
6 Argumentation och kritiskt tänkande
6.1 Det saknas utrymme under lektionerna för gemensam reflektion och diskussion
6.2 På lektionerna har jag och eleverna diskussioner och debatter inom ramen för undervisningen 6.3 Jag uppmuntrar mina elever till kritisk reflektion
7 Grundläggande värden i undervisningen
7.1 På den här skolan pratar vi om mänskliga rättigheter 7.2 På den här skolan pratar vi om jämställdhet mellan könen 7.3 Mina elever får öva på att göra etiska ställningstaganden
8 Grundläggande värden på skolan
8.1 På den här skolan ges killar och tjejer samma förutsättningar 8.2 På den här skolan respekterar eleverna varandras olikheter 8.3 På den här skolan respekterar elever och lärare varandra
9 Elevinflytande
9.1 Eleverna ges (efter ålder och mognad) möjlighet att påverka skolmiljön 9.2 Eleverna är med och påverkar undervisningens innehåll
9.3 Jag låter mina elever påverka arbetssätten i undervisningen
10 Ordningsregler
10.1 Skolans personal uppträder enigt när det gäller att upprätthålla skolans ordningsregler 10.2 Jag är förtrogen med de upprättade ordningsreglerna i den här skolan
10.3 Eleverna följer skolans ordningsregler
11 Studiero
11.1 Det är en god studiemiljö på skolan
11.2 Att upprätthålla ordning i klassrummet tar upp en stor del av min undervisningstid 11.3 Mina elever har studiero på lektionerna
12 Trygghet
12.1 Det är en trygg miljö för eleverna på skolan
12.2 De sociala relationerna mellan lärare och elever är goda 12.3 På den här skolan känner sig eleverna trygga
13 Förhindra kränkningar
13.1 Jag har förutsättningar för att ingripa om elever är elaka mot varandra 13.2 Jag vet vad jag ska göra om jag upptäcker att en elev utsätts för kränkningar
13.3 På den här skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling
14 Särskilt stöd
14.1 På den här skolan upprättas åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven
14.2 Om det framkommer att en elev på skolan har behov av särskilt stöd utreds det snabbt 14.3 På den här skolan ges särskilt stöd så långt som möjligt inom den elevgrupp eleven
normalt sett tillhör
15 Bedömning och betygsättning
15.1 På den här skolan är det tydligt hur bedömningen av elevernas kunskapsresultat ska gå till 15.2 Jag får det stöd jag behöver för att göra likvärdiga bedömningar av elevernas
kunskapsutveckling
15.3 På den här skolan samarbetar vi lärare kring bedömning av elevernas kunskaper
16 Pedagogiskt ledarskap
16.1 Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan 16.2 Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling 16.3 Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan
17 Utveckling av utbildningen
17.1 Rektor ser till att utvärdering av elevernas kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av utbildningen
17.2 Rektor ser till att arbetssätt förändras om eleverna inte uppnår kunskapskraven 17.3 Rektor ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegors arbete leder till relevanta
förändringar i arbetssätt
18 Rutiner
18.1 På den här skolan finns rutiner för att introducera nyanställda lärare till arbetet 18.2 På den här skolan finns rutiner för att handleda nyanställda lärare i arbetet 18.3 På den här skolan finns det tydliga rutiner gällande anmälningsskyldighet till
socialnämnden
19 Elevhälsa
19.1 Elevhälsogruppen på den här skolan frågar eleverna om deras uppfattning om sin skol- och livssituation (exempelvis genom samtal med eleverna eller genom enkät/frågeformulär) 19.2 Jag kan få råd och stöd av elevhälsogruppen för att själv kunna hjälpa mina elever i deras
utmaningar.
19.3 I min skola finns beredskap för att i det dagliga arbetet hantera situationer som kräver elevhälsogruppens kompetenser.
Bilaga 4: Skolinspektionens beräkning av indexvärden
Följande beskrivning är hämtad från Skolinspektionens hemsida:
”För att ge en så bra bild som möjligt av varje frågeområde finns tre påståenden per område.
Dessa tre påståenden utgör tillsammans ett gemensamt mått för frågeområdet, ett så kallat index. Beräkningen av ett index går till så att de olika svarsalternativen på de olika frågorna ges ett värde som sedan summeras och delas på antalet svar.
I Skolenkäten sker denna beräkning på följande sätt:
Svarsalternativ Värde
Stämmer helt och hållet 10
Stämmer ganska bra 6,67
Stämmer ganska dåligt 3,33
Stämmer inte alls 0
Vet ej Exkluderas
Har man till exempel svarat ’stämmer helt och hållet’ på den första frågan, ’stämmer ganska dåligt’ på den andra frågan och ’stämmer ganska bra’ på den tredje frågan i ett index får man följande värde: 10+3,33+6,67=20. Detta värde delas sedan på antalet svar, vilket här ger ett indexvärde på 20/3=6,67.
För att kunna ge en så bra bild som möjligt av frågeområdet man vill mäta är det bra att ha frågor som är både positivt och negativt formulerade. Fördelar med detta är att man kan belysa det man vill mäta ur flera olika vinklar samtidigt som respondenten måste reflektera över varje påstående. I beräkningen av indexvärdet ges svarsalternativen för negativa påståenden omvänt värde för att på så sätt gå i linje med de övriga påståendena.”
Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
2014
