Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om lokala trafikföreskrifter m.m.

(1)

Sektion vägtrafik

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

föreskrifter om lokala trafikföreskrifter m.m.

Lokala trafikföreskrifter meddelas av kommuner och länsstyrelser och bereds av personal med mycket varierande kompetens. Huvuddelen har inte annan erfarenhet av lagstiftningsarbete. Behovet av ledning är därför stort.

Till ledning för kommuner och länsstyrelser med flera har meddelats

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. Författningen innehåller i huvudsak allmänna råd som behövs för en enhetlig och korrekt utformning av trafikföreskrifter.

Förslaget innehåller en utveckling av de allmänna råden och en anpassning till ändrad lagstiftning.

1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. innehåller allmänna råd om utformningen av lokala trafikföreskrifter och andra föreskrifter med särskilda trafikregler som meddelas med stöd av trafikförordningen (1998:1276). Författningen konsekvensutreddes i samband med att den meddelades. Sedan den meddelades har en del bemyndiganden att meddela särskilda trafikregler ändrats i 10 kap. 1 och 2 §§ trafikförordningen. Från i första hand kommuner har dessutom under hand framförts behov av ytterligare allmänna råd och förslag till ändringar i de befintliga allmänna råden.

Föreskrifterna meddelades innan förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter trädde i kraft¹. Vissa allmänna råd i föreskrifterna innehåller sådant som föreskrivs i förordningen om

elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter.

Mot bakgrund av ovanstående har Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter m.m. setts över. Under

föreskriftsarbetet har föreskrifterna anpassats till förordningsändringar som regeringen beslutat.

I de delar förslaget överensstämmer med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. har de inte närmare konsekvensutretts. Detsamma gäller ändringar som endast är redaktionella.

1 1 juli 2010.

(2)

Sammantaget är ändringarna så många att det bedöms lämpligt att meddela en ny författning.

2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet eller någon reglering inte kommer till stånd?

Det finns ett fortsatt behov av allmänna råd för bland annat utformning av de särskilda trafikreglerna i lokala trafikföreskrifter. Det blir därför problem om styrelsens föreskrifter och allmänna råd inte är anpassade till de

ändringar som regeringen beslutat i fråga om särskilda trafikregler och lokala trafikföreskrifter.

3 Vad ska uppnås?

Ett aktuellt och fungerande stöd för de beslutande myndigheterna vid utformning av bland annat de särskilda trafikreglerna i lokala

trafikföreskrifter. Genom utformningen av trafikföreskrifterna såsom rekommenderas i de allmänna råden uppnås att de som skriver

trafikföreskrifterna utformar dem som andra författningar och att de som läser trafikföreskrifterna ser dem som andra författningar.

Författningen innehåller bland annat följande nyheter och justeringar:

 Särskilda trafikregler om:

o Förbud mot trafik med fordon med dubbdäck o Cykelöverfart

o Tunnelkategori o Laddplats

 Utformning av:

o Begreppsbestämning med hänvisning till lagen om

vägtrafikdefinitioner och förordningen om vägtrafikdefinitioner o Platsangivelser med hjälp av karta

o Hastighetsbegränsningar som beror av varierande förhållanden o Tidsangivelser

o Ikraftträdande- och upphävandebestämmelser o Flera trafikregler i samma författning

o Avstånd för utmärkning

(3)

Författningen innehåller inte undantag från utmärkningsskyldighet i fråga om:

o Undantag från förbud mot trafik med fordon o Var gårdsgata upphör²

I förslaget finns allmänna råd för samtliga särskilda trafikregler enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276). Beslutsmyndigheterna kan ha önskemål om råd om utformningen av alla upptänkliga variationer av särskilda trafikregler enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen. Det har dock bedömts olämpligt att upprepa samma tidsbegränsning och

trafikantslagsbegränsning m.m. Den som exempelvis vill tidsbegränsa ett förbud mot att föra fordon med en viss bruttovikt kan hitta exempel på tidsbegränsningar och andra begränsningar i till exempel de allmänna råden om stannande och parkering. En författning med allmänna råd om alla upptänkliga variationer av särskilda trafikregler skulle bli oöverskådlig och av närmast handbokskaraktär.

4 Vilka möjliga lösningar finns?

4.1 Alternativ som inte innebär reglering

Transportstyrelsen är sista instans i överklagningsärenden avseende lokala trafikföreskrifter och andra föreskrifter enligt trafikförordningen. Genom Transportstyrelsens och Vägverkets tidigare avgöranden styrs tillämpningen i de frågor som behandlas i överklagandena. Vad som prövas är beroende av vad som överklagas. Det finns därför beslut om trafikregler som inte

överprövas, men som kommuner och länsstyrelser ändå behöver vägledning om. Denna vägledning skulle kunna ske i form av handböcker. Handböcker ska dock i första hand avse den egna verksamheten.

4.2 Regleringsalternativ

4.2.1 Alternativ 1

Transportstyrelsen får inte bestämma eller styra rättstillämpningen på annat sätt än genom föreskrifter, allmänna råd eller beslut i överklagningsärenden.

Styrelsen får inte bestämma det sakliga innehållet i särskilda trafikregler i lokala trafikföreskrifter och andra föreskrifter enligt trafikförordningen.

Transportstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd avser därför enbart utformningen av trafikföreskrifter enligt trafikförordningen.

Transportstyrelsen har strävat efter att så uttömmande som möjligt

2 Lokala trafikföreskrifter om gårdsgata upphörde att gälla vid utgången av maj 2012 (SFS 2007:101).

(4)

tillgodose behovet av vägledning för varje typ av särskild trafikregel i 10 kap. 1 § andra och tredje stycket trafikförordningen.

4.2.2 Alternativ 2

Det finns inget annat alternativ.

5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag

5.1.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen?

Alternativ 1

Meddelande av lokala trafikföreskrifter m.m. är en angelägenhet för i huvudsak kommuner och länsstyrelser. Föreskrifterna och de allmänna råden påverkar därför inte företagens administrativa eller faktiska kostnader.

Förslaget remitteras därför inte till Regelrådet.

Alternativ 2

Inte tillämpligt, se 4.2.2.

5.1.2 Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader?

Alternativ 1

Alternativ 2

5.1.3 Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta?

Alternativ 1

Alternativ 2

(5)

5.1.4 I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen?

Alternativ 1

Alternativ 2

5.1.5 Behöver särskild hänsyn tas till små företag?

Alternativ 1

Alternativ 2

5.1.6 I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen?

Alternativ 1

Alternativ 2

5.2 Konsumenter

5.2.1 Alternativ 1

Förslaget påverkar inte individerna i egenskap av konsumenter.

5.2.2 Alternativ 2 Inte tillämpligt, se 4.2.2.

5.3 Statens finanser

5.3.1 Alternativ 1

Statens finanser påverkas inte eftersom förslaget inte påverkar statens intäkter av skatter eller avgifter. Förslaget påverkar inte heller statens eller kommunernas kostnader. Det uppstår inga externa effekter för samhället i övrigt.

(6)

5.4 Samhället i övrigt

5.4.1 Alternativ 1

Föreskrifterna förväntas medföra färre formella fel i lokala trafikföreskrifter och andra trafikföreskrifter.

5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning

5.5.1 Alternativ 1

De föreslagna föreskrifterna och de allmänna råden bör medföra att trafikföreskrifterna blir mer välformulerade. Därigenom minskar

sannolikheten för oförutsedda effekter av föreskrifterna. Sannolikheten att föreskrifterna ändras eller upphävs minskar också. Beslutsmyndigheternas totala kostnader för beredning av trafikföreskrifter minskar därför.

Genom att förslaget inte innehåller undantag från utmärkningsskyldigheten i fråga om undantag från förbud mot trafik med fordon kommer

utmärkningen att bättre överensstämma med trafikföreskrifterna.

Borttagandet av undantaget bör också medföra att föreskrifterna blir mindre komplicerade. Eventuellt kan kostnaden för tilläggstavlor under

förbudsmärken komma att öka något, dock endast oväsentligt, eftersom tilläggstavlorna sannolikt kan sättas upp på befintliga

uppsättningsanordningar.

(7)

5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna

5.6.1 Alternativ 1

Berörd aktör Värderade effekter/prissatt a konsekvenser

Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser

Total bedömning/

kommentar

Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar

Företag - - - Se avsnitt 5.1

Konsumenter - - - Se avsnitt 5.2

Statens finanser - - - Se avsnitt 5.3

Samhället i övrigt - - - Se avsnitt 5.4

Myndigheter och andra offentliga organ

- Minskade

kostnader för beredning av trafik- föreskrifter

Utmärkning överensstämm er mer med trafik- föreskrifterna

Eventuellt oväsentligt ökade kostnader för dem som ansvarar för utmärkningen

Se avsnitt 5.5

Totalt

5.6.2 Alternativ 2

Berörd aktör Värderade effekter/prissatt a konsekvenser

Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser

Total bedömning/

kommentar

Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar

Företag - - - -

Konsumenter - - - -

Statens finanser - - - -

Samhället i övrigt - - - -

Myndigheter och andra offentliga organ

- - - -

Totalt - - - -

(8)

6 Fördelningsanalys

6.1 Alternativ 1

Förslaget är fördelningsmässigt neutralt och får inga skilda effekter av betydelse för olika grupper av medborgare, olika ålders- och

inkomstgrupper eller för olika delar av landet.

6.2 Alternativ 2 Inte tillämpligt, se 4.2.2.

7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse 7.1 Alternativ 1

7.1.1 Hur påverkar/bidrar lösningen till funktionsmålet?

Funktionsmålet innebär följande. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Förslaget bedöms inte påverka måluppfyllelsen negativt. Bättre utformade föreskrifter borde ha positiv inverkan på trafiksystemet i stort och därmed påverka även funktionsmålet i positiv inriktning.

7.1.2 Hur påverkar/bidrar lösningen till hänsynsmålet?

Hänsynsmålet innebär följande. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Förslaget bedöms inte påverka måluppfyllelsen negativt. Bättre utformade föreskrifter borde ha positiv inverkan på trafiksystemet i stort och därmed påverka även hänsynsmålet i positiv inriktning.

7.2 Alternativ 2

7.2.1 Hur påverkar/bidrar lösningen till funktionsmålet?

7.2.2 Hur påverkar/bidrar lösningen till hänsynsmålet?

8 Vad är förslaget?

Mot bakgrund av vad som framkommit i tidigare analyser under rubrikerna 5-7 föreslås de föreskrifter och allmänna råd som framgår av bilagan till konsekvensutredningen.

(9)

9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler?

Regleringen går inte längre än vad EU-lagstiftningen eller annan

internationell reglering kräver. EU-lagstiftningen och de konventioner om vägtrafik och om vägmärken och trafiksignaler reglerar dock inte

meddelande av lokala trafikföreskrifter eller motsvarande.

10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?

Eftersom förslaget inte innehåller vissa tidigare undantag från

utmärkningsskyldighet behöver de ansvariga för utmärkningen skälig tid för att anpassa utmärkningen. Föreskrifterna bör därför träda i kraft tidigast tre månader efter att föreskrifterna kommit ut från trycket.

11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?

Beslutanderätten grundar sig på 10 kap. 13 a § och 13 kap. 7 § trafikförordningen (1998:1276). De allmänna råden ligger inom Transportstyrelsens verksamhetsområde enligt 3 § 4 förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.

______________________

Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:

Lars Hammar, utredare, sektion vägtrafik, Transportstyrelsen Tel 010-49 55527 lars.hammar@transportstyrelsen.se

Monika Morén, utredare, sektion vägtrafik, Transportstyrelsen Tel 010-495 57 06 monika.moren@transportstyrelsen.se

Björn Arrias, jurist, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen Tel 010- 49 55714 bjorn.arrias@transportstyrelsen.se