Boplatslämningar i Uppåkra

(1)

uv Syd rapport 2010:24 arkeologiSk utredning 2010

Boplatslämningar i Uppåkra

Skåne, uppåkra socken, Stora uppåkra 2:12, 2:14 och 2:62

Staffanstorps kommun dnr 421-2060-2010

Nathalie Becker

(2)

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Henrik pihl Layout anita esping Bodén

Omslag Schakthögar i betfältet. Foto taget från nordväst. Foto: nathalie Becker Tryck/utskrift uv Syd, 2010

riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet uv Syd

odlarevägen 5 226 60 lund tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67

e-post: uvsyd@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(3)

Innehåll

Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5

Naturgeografiska förutsättningar 7 Aktuell fornlämningssituation 7

Tidigare utförda undersökningar i området 7 Skälen till och målsättningen med undersökningen 9 Metod och genomförande 9

Resultat 10

Utvärdering och förslag till åtgärd 12 Referenser 14

Administrativa uppgifter 16 Bilaga 17

anläggningslista 17

(4)

Oxie

Bara

Dalby Lomma

Eslöv

Skanör

Skurup Genarp

Löddeköpinge

Svedala

Veberöd Bjärred

Häljarp

Vellinge

S Sandby Furulund

Kävlinge Hofterup

Falsterbo

Höllviken

TRELLEBORG Ljunghusen

Staffanstorp

Bunkeflostrand

Saxå n

Sege å

Krankesjön Lödde

å

Börringesjön

Kävlingeån

Ö

Yddingesjön Lommabukten

Fjällfotasjön Lundåkrabukten

LUND

MALMÖ

0 5 10 km

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad.

(5)

Boplatslämningar i Uppåkra

Nathalie Becker

Sammanfattning

Fastighetsägarna har för avsikt att exploatera fastigheterna Stora

• Uppåkra 2:12, 2:13 och 2:62 där under mark dolda fornlämningar kan förväntas.

Exploateringsområdet, som är fördelat på två ytor, omfattar ca 10 ha,

• varav knappt 1 ha inte var tillgänglig för utredning på grund av växtlig- het.Utredningen utfördes som en sökschaktgrävning och totalt 2 500 löp-

• meter schakt togs upp.

I schakten påträffades 75 boplatslämningar i form av stolphål, gropar

• och härdar.

De påträffade anläggningarna var koncentrerade till i stort sett två

• områden, ett större i norr och ett mindre i söder.

Bevarande eller förundersökning föreslås för två områden som tillsam-

• mans utgör ca 21 000 m²(17 000 m² respektive 4 000 m²) vilket utgör ca 20 % av den totalt planerade exploateringsytan.

Allmän bakgrund

En arkeologisk utredning har utförts söder om Lunds stad i västra Skåne (fig. 1). Anledningen till utredningen var att ägarna till fastigheterna Stora Uppåkra 2:12, 2:13 och 2:62, förbereder för detaljplanering för byggnation av villor inom aktuellt område. Området, som är uppdelad i två, från var- andra separerade ytor, är belägen söder om Lunds södra infart, väster om E22:an (fig. 2). Länsstyrelsen har beslutat att en arkeologisk utredning skall genomföras och har i ett beslut (dnr 431-8856-10, 2010-07-07) uppdragit åt Riksantikvarieämbetet, UV Syd att utföra den arkeologiska utredningen enligt den av RAÄ UV Syd upprättade undersökningsplanen (dnr 421- 02060-2010).

För utredningen liksom rapportens utformning ansvarar Nathalie Becker.

Arbetet bekostades av Jan Berggren.

(6)

tabeller

Figur 3. utredningsområdets närområde ...8

!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!

! g

g g

g

g gg

g g

g g g

g

g g g

LUND g Uppåkra gård Hjärup

Stora Uppåkra Uppåkra 5:1

Uppåkra 5:5

Uppåkra 39

Uppåkra 20:2 Uppåkra 28:1 Uppåkra 36

Lund 60:1 Lund 186:1 Lund 185:1 Uppåkra 34

Uppåkra 19:1

Knästorp 5:1Lund 172:1 Uppåkra 38

Uppåkra 35 Uppåkra 5:2 Uppåkra 3:2

Uppåkra 14:1

Uppåkra 17:1 Uppåkra 18:1 Uppåkra 10:1Uppåkra 13:1

Uppåkra 15:1 Tidigare undersökningarRegistrerade fornlämningar, ytaRegistrerade fornlämningar, punkt Undersökningsområde

E22

Gamla Lundavägen

Centralplats Figur 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 2C 4g & 2C 5g, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts.

(7)

Naturgeografiska förutsättningar

Det planerade exploateringsområdet, som har en triangulär utformning med spetsen i sydväst, är uppdelat i två ytor. Centralt bryts ytan av en öst–västlig tomt, Stora Uppåkra 2:56, där NCC har ett kontor för byggservice och asfaltbeläggning. Det norra området omfattar ca 60 000 m²och det södra området ca 40 000 m². Tillsammans rör det sig om en ca 10 hektar stor yta som är belägen på slättbygden mellan Lund och Hjärup. I norr gränsar området mot vägen in till plantskolan ÖSPAB och villaområdet Bergströms- husen. I sydost gränsar utredningsområdet till Gamla Lundavägen och i väster till cykelväg utmed vägen mellan Lund och Hjärup (fig. 3).

Utredningsområdet ligger kring 20 m.ö.h. i en öppen, närmast flack fullåkersbygd. I det norra området finns en mikrotopografisk förhöjning i framför allt den västra delen. Jordarten utgörs mestadels av moränlera med ett mindre moränområde i den södra delen. Markanvändningen är odlad åkermark vilket det också förefaller har varit så länge man kan följa området i det äldre kartmaterialet. Enligt Arrhenius karta från 1934 är fosfathalterna i jorden förhöjda. Halterna är dock ej uppmätta för det södra områdets norra halva.

Vid undersökningstillfället, i början av augusti, var det olika markförhål- lande på de två aktuella områdena; på det norra området växte det betor och de södra området stod i stubbåker efter skörd av höstvete. Inför arbetet hade det också konstaterats att vissa delar av det södra området, närmast den befintliga bebyggelsen i öster samt längst i söder, var bevuxen med träd och tät busk- och slyvegetation. I de ytorna avsågs inga ingreppa att göras i detta skede. Resultatet av utredningen i övrigt ansågs tillräcklig för att vara vägledande för de framtida antikvariska intressena här. Dessa ytor motsva- rade tillsammans ca 9 000 m², dvs. knappt en hektar (se fig. 3).

Aktuell fornlämningssituation

Inga tidigare kända fornlämningar fanns registrerade inom det planerade bostadsområdet. Däremot är trakten rik på registrerade fornlämningar från både förhistorisk och historisk tid. Fornminnesbilden i närområdet domineras av den stora centralplatsen från järnåldern vid Uppåkra kyrka (RAÄ 5), som ligger endast några hundra meter sydost om nu aktuellt område. I övrigt är fornlämningsmiljön kring utredningsområdet typisk för fullåkersbygden med förekomster av fyndplatser, överplöjda boplatser samt gravar (se fig. 2).

Flera äldre bytomter ligger också i utredningsområdets närhet, nämligen Hjärup samt Stora och Lilla Uppåkra. Områdets ligger även invid den äldsta kända sträckningen av vägen mellan Lund och Uppåkra.

Tidigare utförda undersökningar i området

Det senaste decenniet har omfattande arbeten gjorts på centralplatsen i Uppåkra (RAÄ 5) vilket har publicerats i serien Uppåkrastudier. Den s.k.

Uppåkra-boplatsen har karaktäriserats som en centralplats, dvs. centrum Figur 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 2C 4g & 2C 5g, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts.

(8)

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Boplats

Boplats Centralplats

S:43:9

2:72 2:43 S:21 S:13

2:50 2:40 2:46 2:792:442:452:71

2:652:54 3:15

2:95 2:16 2:48 2:47 2:89 2:24 2:882:862:85 2:42 2:84 2:782:832:822:81 2:58 2:55

2:572:642:59 2:73 2:912:60

2:14 2:56 2:93 2:61 2:622:742:21 2:92 2:673:13 2:12 2:76 2:77

3:16 2:13 2:90

2:110 2:1172:1162:114

2:112 2:12 2

2:14 2 12:2 2S:14 8 2:12 3

2:62 2 3:17 2

2:14 3 5:11 7 2:75 2

Cykelväg Gamla Lundavägen

NCC Undersökningsområde Ej tillgängligt undersökningsområde Registrerad fornlämning, yta

ÖSPAB Figur 3. Utredningsområdets närområde

(9)

för såväl religion och politik som handel, för sydvästra Skåne under större delen av järnålder (Helgesson 2002, Larsson (red.) 2003, Anglert & Tho- masson 2003).

Norr om utredningsområdet har man vid tidigare undersökningar inom Flackarp och Hunnerups ägor dokumenterat lämningar från bronsålder och äldre järnålder (Ericson Borggren 1995, Runcis 1997, Olsson 1998, Aspeborg 2008). Endast ett hundratal meter norr om området undersöktes under våren 2010 delar av en äldre järnåldersboplats ev. med inslag från bronsåldern (Aspeborg 2010, Becker 2010). Även väster och sydväst om området, kring Hjärup har ett flertal undersökningar genomförts där det huvudsakligen framkommit lämningar från järnålder, men även sen vikinga- tid och medeltid i anslutning till Hjärups bytomt (Kriig 1991, Larsson 1995, Söderberg 2005, Ericson 2007, Schmidt Sabo 2008, Schmidt Sabo, Manus), dels boplatser från bronsålder/äldre järnålder (Lagergren-Olsson 2005, Olsson 1991, Petersson 1996, Schmidt Sabo 2005) och folkvandringstid- vendeltid (Carlie 2002, Petersson 1996, Runcis 1998) samt gravar från yngre romersk järnålder (Runcis 1998).

Förra hösten avslutades en undersökning varvid bebyggelse från nästan hela järnåldern, ned i yngre bronsålder påträffades (Becker 2009; Becker manus).

Denna plats ligger ca 1 km sydväst om nu aktuellt område (se fig. 2).

Skälen till och målsättningen med undersökningen

Förutsättningarna i utredningsområdet ansågs goda för förhistoriska boplatslämningar, framför allt med tanke på närheten till centralplatsen Uppåkra men även med tanke på de senaste årens resultat från exploate- ringar i närområdet. Av särskilt intresse var att lokalisera eventuella järnål- derslämningar eftersom dessa kan sättas i ett vidare sammanhang kopplat till diskussionerna om centralplatsens relation till det omgivande landskapet under järnålderns olika perioder, samt till teorierna om de medeltida byarnas etablering och framväxt.

Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituatio- nen inom området och avgränsa eventuella fornlämningar. Den skulle visa om och var under mark dolda fasta fornlämningar fanns. Den skulle om möjligt även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden.

Det framtagna materialet skall ligga till grund såväl för den fortsatta planeringen av bostadsområdet som att utgöra ett planerings- och besluts- underlag för Länsstyrelsen handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) i ärendet. Utredningen syftade till att ta fram ett underlag som var både tillräckligt omfattande och kostnadsef- fektivt.

Metod och genomförande

En arkeologisk utredning är det första fältsteget i det uppdragsarkeologiska systemet. Arbetet görs genom provschaktning med bandburen grävmaskin.

(10)

Ambitionsnivån skall, enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag, vara begränsad och endast fokusera på de områden som kan anses vara områden för under mark dolda fornlämningar.

Med bakgrund av de resultat som bl.a. föreligger strax norr om nuva- rande utredningsområde samt närheten till centralplatsen i söder, så ansågs emellertid inga ytor kunna undantas från provschaktning i detta skede.

Fältarbetet av den arkeologiska utredningen planerades därför att utföras på konventionellt sätt där hela området blev föremål för sökschaktning.

Sammanlagt beräknades ca 2 000 löpmeter att tas upp.

Fältarbetet utfördes av en arkeolog och en grävmaskinist. Matjorden bana- des av med hjälp av bandburen grävmaskin med en skopbredd om 1,6 m.

Alla kontexter dokumenterades i plan men inga anläggningar/strukturer eller kontexter undersöktes i detta skede. Bilddokumentation utfördes genom digital fotografering. Plandokumentationen genomfördes med hjälp av DGPS och den samlade digitala dokumentationen, inklusive registrering av arkeologiska kontexter, fynd, foto och administrativa uppgifter har gjorts i dokumenta- tionsprogrammet Intrasis (Intra-site Information System).

En begränsad metallavsökningsinsats genomfördes.

Resultat

Vid den arkeologiska utredningen på ovan nämnda fastigheter påträffades ett par områden med under mark dolda fornlämningar. Sammanlagt drogs ca 2 500 löpmeter sökschakt, fördelade på 33 schakt med en bredd på 1,8 m.

Matjordsdjupet var över lag tunt och låg kring 0,3–0,4 m. I vissa delar fanns plogspår med matjord nedplöjd i den ljusare alven som över lag utgjordes av moränlera. Partier med mer silthaltigt inslag förekom. I schakten påträffades 75 anläggningar, preliminärt bestämda till 49 stolphål, 18 gropar, 7 härdar och 1 ränna (fig. 4). I matjorden iakttogs förekomst av slagen flinta, i övrigt noterades inget fyndmaterial.

De påträffade anläggningarna var koncentrerade till i stort sett två områden, ett större i norr och ett mindre i söder. Enstaka solitära anläggningar före- kom därutöver, spridda inom områdena. Anläggningarnas sammansättning och karaktär talar för att det rör sig om boplatslämningar. Jag har valt att redovisa områdena som boplats norr och boplats söder:

Boplats norr utgör ett ca 17 000 m^2, 175×60–115 m (NV–SO) stort område i sydvästra delen av utredningens norra del. Sammantaget påträffades här 28 stolphål, 12 gropar, 6 härdar och 1 ränna. En mindre mängd slagen flinta fanns i matjorden. Topografiskt ligger området på två för området mikrotopografiska förhöjningar, orienterade i öst–västlig riktning. Boplatsläm- ningarna har ej kunnat dateras, men sannolikt rör det sig om järnålder. En eventuell funktionsuppdelning antyds genom att lämningarna på den västra förhöjningen domineras av stolphål och ser ut att utgöra bostadsbyggelse medan det på den östra förhöjningen finns flest härdar samt gropar vilket antyder en aktivitetsyta (matlagning eller hantverk?).

(11)

Grop Härd Ränna Stolphål Schakt

Fornlämningsområde

Ej tillgängligt undersökningsområde Undersökningsområde

Boplats norr

Boplats söder

Figur 4. Utredningsresultat. Översikt över de dragna schakten i utredningsområdet samt de, utifrån de påträffade anlä gg- ningarna, indelade boplatsområdena, boplats norr och boplats söder.

Boplats söder är belägen inom den södra delen av utredningens södra del. Det är ett mindre område på ca 4 000 m², 100×25–80 m (Ö–V). Anläggningarna utgjordes här av 21 stolphål, 6 gropar och 1 härd. Endast enstaka förekom- ster av slagen flinta iakttogs i matjorden. Området utgörs av delar av två mikrotopografiska förhöjningar vilka fortsätter utanför utredningsområdet åt väster och öster. Anläggningarna har ej kunnat dateras, men sannolikt rör det sig om järnålderslämningar.

(12)

Utvärdering och förslag till åtgärd

Sammantaget har utredningen visat att det inom exploateringsområdet finns under mark bevarade lämningar koncentrerade till två områden, här kallade boplats norr och boplats söder. Tillsammans utgör dessa ca 2,1 ha (1,7+0,4 ha) vilket utgör ca 20 % av den planerade exploateringsytan. Den antikvariska bedömningen av dessa områden är att de utgör fast fornläm- ning. Därmed föreslås dessa områden bevaras genom att de undantas från exploatering. Om detta inte är möjligt föreslås förundersökning av läm- ningarna. När det gäller de områden på ca 1 ha, i den södra delen, som ej var tillgänglig för utredning i detta skede (pga. växtlighet) så kvarstår inga antikvariska intressen eftersom under mark bevarade lämningar ej påträf- fades i anslutning till dessa.

Det har varit svårt att i detta skede avgöra lämningarnas bevarandeför- hållanden. I vissa partier antyds jordbearbetning i form av jordbruk ha gått hårt fram, framför allt i det norra delområdet, vilket kan ha skadat forn- lämningen. Detta bör en förundersökning besvara om fortsatt exploatering planeras. Signifikant för utredningen var att nästan samtliga under mark dolda lämningar påträffades på små, men urskiljbara, mikrotopografiska förhöjningar. Det förefaller som om lämningarna efter boplats norr rör sig om boplatsens centrala delar, medan lämningarna i boplats söder snarare kan utgöra utkanterna av en eller två boplater vars centrala delar ligger utanför utredningsområdet (öster och väster ut). Detta bör emellertid klargöras vid en förundersökning om området även fortsättningsvis har för avsikt att exploateras.

I undersökningsplanen uppskattades behovet till ca 2 000 löpmeter sökschakt för att klargöra fornlämningssituationen i området. Att det blev mer, 2 500 löpmeter, berodde på att flera mikrotopografiska förhöjningar kunder urskiljas okulärt och att dessa behövde särskiljas från de annars förhållandevis stora ”tomma” delarna av områdena.

Väderförhållandena vid undersökningstillfället var något besvärande, vilket drabbade framför allt det norra området. Vid inledningen av under- sökningen hade vädret under en lång tid varit mycket varmt med följden att det var extremt torrt i marken. Dessutom förde betornas rötter ned fukt från blasten vilket vid schaktning resulterade i att grävskopan hade svårt att dra plana ytor; jorden var ställvis hård och mjuk. Ytan blev därmed både vågig till formen och randig till färgen (fig 5). Framför allt det senare förhållandet försvårade tolkningen av ytan. Av tidigare erfarenhet så kan en mycket torr moränlera med sin ljusa färgkaraktär dölja anläggningar som har en svag kulturpåverkad fyllning. Dessa blir synlig först när jorden fuktats. För att undvika den vågiga strukturen på schaktytan så ändrade vi schaktriktningen från N–S (som är att föredra då huskonstruktioner vanligen är orienterade i Ö–V och därmed är lättare att lokalisera) till Ö–V. Av den anledningen blev schakttätheten också något större i detta område. Emellertid visade det sig att schaktplaceringens omriktning till Ö–V gjorde det möjligt att en stor del av betskörden kunde räddas då detta var odlings- och skörderiktningen.

(13)

Figur 5. Foton som visar den norra delens initiala torra schaktningsförhållanden i betodling. Fot: Nathalie Becker, a taget från söder, b taget från öster.

Efter halva fälttiden växlade vädret från torka till att bjuda på flera dagar med rejäla skyfall. Detta drabbade också indirekt det norra området då vattnet blev stående i schakten och plandokumentationen försvårades.

Konsekvensen anses trots allt ej vara betydande, några enstaka anläggningar kan ha missats men det har inte påverkat helhetsbilden.

På grund av stående gröda, i form av betor i norr, och flera dagar med skyfall, utfördes endast sporadisk metalldetektering i liten skala. Av den anledningen går det i detta skede ej att bedöma frekvensen av eventuell metallförekomst i matjorden. Eftersom inga metallfynd framkom har den avsatta schablonsumman för eventuell konservering ej aktualiserats.

(14)

Referenser

Anglert, M. & Thomasson, J. (red.) 2003. Landskapsarkeologi och tidig medeltid – Några exempel från södra Sverige. Uppåkrastudier 8. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8o, No. 41. Lund.

Aspeborg H. 2008. Arkeologisk förundersökning. Hunnerup. RAÄ UV Syd Rapport 2008:7.

Aspeborg, H. 2010. Boplatser i centralplatsens närhet. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, Staffanstorps kommun. Dnr 421-3783- 2009. RAÄ UV Syd Rapport 2010:2.

Becker, N. 2009. Förundersökning. I centralplatsens omland. Boplatsläm- ningar från äldre järnåldern i utkanten av Hjärup. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:110 (tidigare 12:2), RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport 2009:19.

Becker, N. 2010. Boplatslämningar från äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, RAÄ 39, Staf- fanstorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2010:23.

Becker, N. Manus. Basrapport, Särskild undersökning. Skåne, Staffans- torps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport

Carlie, A. 2002. Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I: Skånska regioner.

Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No. 40. Red. Carlie, A. Stock- holm.

Ericson Borggren T. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Flackarps socken, Flackarp 9:6. RAÄ UV Syd Rapport 1995:43

Ericson, T. 2007. Arkeologisk Förundersökning 2006. En välbevarad äldre järnåldersgård i Uppåkraboplatsens omland. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2007:10.

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppå- krastudier. Archaeologica Lundensia. Series in 8°, No. 38. Lund.

Kriig, S. 1991. Arkeologisk förundersökning. Hjärup 18:2, Uppåkra socken, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1991 med dnr.

635/91. Förvaras på ATA.

Lagergren-Olsson, A. 2005. Arkeologisk förundersökning 2005. Boplats- lämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe.

Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:25.

Larsson, L (red.) 2003. The Uppåkra Projekt. Preconditions, Performance and Prospects. I: Larsson, L. & Hårdh, B (red.). Centrality – Regionality.

The social structure of southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No. 40. Stockholm.

Larsson, R. 1995. Arkeologisk undersökning etapp I och II. 1986 och 1987. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26. UV Syd Rapport 1995:51.

(15)

Olsson M. 1998. Arkeologisk utredning och slutundersökning. Skåne, Lunds stad, samt Flackarps och Uppåkra socknar, Väg 108 och 852.

RAÄ UV Syd Rapport 1998:17.

Olsson, M. 1991. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Arkeologisk utredning, Stora Uppåkra 12:2 m.fl., Uppåkra sn., Skåne 1991. RAÄ dnr 7471/91.

Petersson, B. 1996. Arkeologisk förundersökning. Skåne, Uppåkra sn., Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. 1996. UV Syd Rapport 1996:42.

Runcis J. 1997. Arkeologisk utredning. Skåne, Lunds stad, Klostergården 2:14. RAÄ UV Syd Rapport 1997:54.

Runcis, J. 1998. Gravar och boplats i Hjärup – från äldre och yngre järn- ålder. RAÄ UV Syd Rapport 1998:1.

Schmidt Sabo, K. 2005. Arkeologisk utredning 2005. Boplatslämningar från sten- och järnålder i Stora Uppåkra 12:2. Skåne, Uppåkra socken, Uppåkra 12:2, Staffanstorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:34.

Schmidt Sabo, K. 2008. Arkeologisk Förundersökning 2008. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Översiktlig förundersökning på gårds- läge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staf- fantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2008:20.

Schmidt Sabo, K. Manus. Basrapport, Särskild undersökning. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport.

Söderberg, B. 2005. Arkeologisk Förundersökning 2004. Gårdslämningar i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26, Staffantorps kommun. UV Syd Rapport 2005:20

(16)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-02060-2010.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-8856-10, 2010-07-07.

Projektnummer: 11714.

Undersökningstid: 10–17 augusti.

Projektgrupp: Nathalie Becker.

Underkonsulter: Sydschakt ekonomiska förening, Byggnadsmaskiner AB.

Exploateringsyta: 10 ha.

Undersökt yta: 2 500 löpmeter.

Beslutad kostnad: 163 068 kr.

Faktisk kostand: 155 868 kr.

Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 4g och 2C 5g.

Koordinatsystem: RT 90 (2,5 gon V).

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6174482 y 1333868.

Höjdsystem: Inget, inmätt med DGPS.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Foto, Unr: 3469 (15 st), Intrasisprojekt

S2010:145.

Fynd: inga fynd.

(17)

Bilaga

205 Stolphål 0,35 0,35 Mellan lera

238 Stolphål 0,35 0,35 Mellan lera 239 Stolphål 0,35 0,35 Mellan lera 240 Stolphål 0,26 0,26 Mellan lera

241 grop 0,8 0,6 Mellan lera

243 Härd 1,3 0,55 kraftig lera

287 Stolphål 0,52 0,48 Mellan lera 290 Stolphål 0,25 0,25 Mellan lera

343 Stolphål 0,22 0,22 Svag lera

356 grop 2,5 1 Svag lera

365 ränna 1,8 0,4 Mellan Silt

379 Härd 0,6 0,45 Mellan lera

382 Härd 1 0,9 Mellan lera

Id Subklass Längd Bredd Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial

Anläggningslista

(18)

421 Stolphål 0,25 0,25 Mellan lera 422 Stolphål 0,25 0,25 Mellan lera

Id Subklass Längd Bredd Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial

(19)

UV Syds rapportserie 2010

1. Hönjarum skans. Stridshandlingar juli månad 1678 Skåne, Osby sn. Slagfältsundersökning Bo Knarrström & Stefan Larsson

2. Boplatser i centralplatsens närhet. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg

3. Vattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup. Nevishög m.fl. snr. AU steg 2 Bengt Jacobsson

4. Vattenledning mellan Örbyverket och Ättekulla. Helsingborg. FU Thomas Andersson

5. Jämjö 6:1. Blekinge Jämjö sn. AU 2007 och FU 2009 Tyra Ericson

6. Väg E22 etapp Rolsberga–Fogdarp Bosjöklosters sn. AU Thomas Andersson

7. Väg E22, Hurva–Rolsberga. Hurva och Gudmuntorps snr. AU steg 2 Kennet Stark

8. Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. V. Tommarps och Maglarps snr. AU steg 2 Nathalie Becker

9. Arkeologisk utredning steg 2 inför ombyggnation av väg E22 Hörby N–Linderöd. Hörby, S Rörums, Äspinge och Linderöds snr. AU steg 2

Bo Strömberg

10. Arlövs by. Burlövs sn. AU Anna Lagergren

11. Byns lertäkt och äldre gränsmarkeringar. Barsebäcks sn. SU Nathalie Becker

12. Österleden etapp 3. Helsingborg. AU steg 2.

Thomas Andersson & Bo Strömberg

13. Utbyggnadsområde Hököpinge. Hököpinge sn. AU steg 1 Magnus Andersson

14. Nybrostrand 19:10 m. fl.. St. Köpinge sn. FU Thomas Andersson & Håkan Aspeborg 15. Kronetorp 1:1 m. fl. Burlövs sn. AU steg 1

Bengt Jacobsson

16. Åkarp 23:9. Burlövs sn. AU Håkan Aspebotg

17. Örja Väster. Landskrona och Örla snr. FU Bengt Jacobsson

18. Mossby 10:25. V. Nöbbelövs sn. AU Håkan Aspeborg

19. Tunneberga 5:2.. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson

20. Fyra boplatser och en grav. Hildesborg 24:1, Härslövs sn. RAÄ 139. AU Nathalie Becker

21. Åkarp 1:4 S. Åkarps sn. AU Anna Lagergren

(20)

22. E6 Damm och markväg Södra Håslöv. Håslövs och Bodarps snr. FU Cecilia Cronberg

23. Boplatslämningar från äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Uppåkra sn. FU Nathalie Becker