Hållbarhetsbedömning av Remissversion av Hållbara resor i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogram

1

Hållbarhetsbedömning av ”Remissversion av Hållbara resor i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogram 2021-2025”

I arbetet med att revidera gällande trafikförsörjningsprogram har en hållbarhetsbedömning integrerats i processen. Hållbarhetsbedömningen används för att identifiera hur väl Västra

Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram kan bidra till en hållbar utveckling. Resultatet används som underlag i revideringsprocessen i syfte att lyfta och förbättra trafikförsörjningsprogrammet utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

En hållbarhetsbedömning genomfördes tidigt under processen på ”Regionalt

trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020”. Syftet var att identifiera förbättringsområden inför revideringsarbetet. Resultat från denna hållbarhetsbedömning kan läsas i Bilaga 1.

Hållbarhetsbedömningen utgår från principer för miljöbedömning, men för att vidga perspektivet inkluderas även sociala och ekonomiska aspekter.

Metodik

En genomlysning av relevanta måldokument på global och nationell nivå samt de mest övergripande på regional nivå genomföres för att identifiera de mål som ansågs relevanta att bedöma

trafikförsörjningsprogrammet mot utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Målen grupperades i sex huvudkategorier och 16 underkategorier (Figur 1).

För att få förståelse för trafikförsörjningsprogrammets brister och styrkor bedömdes de 16 underkategorierna mot innehållet under rubrikerna i trafikförsörjningsprogrammets kapitel

“Strategiska inriktning och genomförande”. Bedömningen resulterade i en matris med bedömd påverkan på varje underkategori och mål.

Figur 1: Metodiken för hållbarhetsbedömning

2 Hållbarhetsbedömningen utgår från bedömningsskalan enligt figur 2. I matrisen visualiseras i färg i vilken omfattning trafikförsörjningsprogrammet har potential eller risk att påverka i respektive underkategori.

Figur 2: Bedömningsskala.

Resultat

Tabell 1 visar resultatet från hållbarhetsbedömningen i matrisform. Rubriker under “Strategisk inriktning och genomförande” i trafikförsörjningsprogrammet återfinns på raderna i matrisen. I varje kolumn står kategorierna och målen att bedöma mot.

Sammanställningen nedan beskriver bedömningsresultatet per underkategori, dvs Omställning till förnybart och Utsläpp av växthusgaser inom ramen för huvudkategorin Begränsad klimatpåverkan.

Varje underkategori börjar med en definition och bedömningsgrund, därefter följer bedömningen.

Tabell 1: Matris med resultat från hållbarhetsbedömningen. En större matris återfinns på sida 8 i detta dokument.

Begränsad klimatpåverkan

I syfte att begränsa klimatförändringarna krävs en omställning till förnybara energikällor, exempelvis genom omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel och elektrifiering. Till 2030 ska infrastrukturen rustas upp för att göra den hållbar, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker. Bedömningen utgår från omställningstakten mot fossilfritt.

3 Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser sker främst genom förbränning av fossila bränslen för el och värme, i industriprocesser samt för transporter. Här görs en bedömning utifrån transportrelaterade utsläpp.

Bedömningen utgår från minskade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid från förbränning av drivmedel i kollektivtrafiken.

Minskad miljöpåverkan

Kategorin Luft syftar till att minska luftföroreningar och säkerställa ren och frisk luft. Till 2030 ska städernas negativa miljöpåverkan minska, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet. Till 2030 ska även antalet döds- och sjukdomsfall minska till följd av skadliga kemikalier, föroreningar och kontaminering av luft. Bedömningen utgår från minskade utsläpp av

luftföroreningar i form av kväveoxider, kolmonoxid och partiklar.

Vatten

Grundvattnet är viktigt för oss människor såväl som för djur och natur. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet och skada vår hälsa och miljö. Till 2025 ska alla slags föroreningar i havet minska, i synnerhet från landbaserad verksamhet vilket från transportsektorn främst handlar om utsläpp av kväve som bidrar till övergödning av våra hav och sjöar. Även natriumklorid – vanligt salt – som ibland används för att salta vägar på vintern läcker ut i grundvattnet och behöver minskas.

Bedömningen utgår från minskade utsläpp av kväveoxider.

Kollektivtrafikens omställning till förnybart är i stora delar genomförd, därav bedöms

Omställning till förnybart i de flesta fall som ej relevant. ”Driva på och bidra till forskning och innovation” samt ”Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland” bedöms ge positiva konsekvenser.

Remissversionen bedöms ha delvis positiva eller positiva konsekvenser genom en ökad överflytt av resor från bil till hållbara transportmedel (kollektivtrafik, gång och cykel), vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser.

Remissversionen bedöms ha delvis positiva eller positiva konsekvenser genom en ökad överflytt av resor från bil till hållbara transportmedel (kollektivtrafik, gång och cykel), vilket leder till minskade utsläpp av luftföroreningar.

Utsläpp till vatten avser främst indirekta utsläpp genom transportrelaterade utsläpp till luft.

Utsläpp till vatten behandlas i ”Miljö- och klimatstrategin för kollektivtrafiken” och bedöms ge delvis positiv påverkan.

4 Mark

Försurad mark och övergödning påverkar både människor och natur. De ämnen som bidrar till försurningen är svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak medan kväve och fosfor påverkar

övergödning. Dessa utsläpp härrör bland annat från väg- och sjötrafik vilket innebär att begränsade utsläpp från transportsektorn är angeläget. Bedömningen utgår från minskade utsläpp av främst kväveoxider.

Biologisk mångfald

Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. Senast 2020 ska ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden integreras i nationella och lokala planerings- och

utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. Omedelbara och betydande åtgärder ska vidtas för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald. Landområden, sötvattensområden och marina områden ska skyddas.

Främja god hälsa

Trafiksäkerhet handlar om att skapa ett säkert transportsystem med få olyckor. Till 2030 ska

trafiksäkerheten förbättras, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken och minska antalet dödsfall och skador. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Bedömningen utgår från trafiksäkerhetsanpassning i syfte att minska antalet dödade och skadade i trafiken.

Utsläpp till mark avser främst indirekta utsläpp genom transportrelaterade utsläpp till luft.

Utsläpp till mark behandlas i ”Miljö- och klimatstrategin för kollektivtrafiken” och bedöms ge delvis positiv påverkan.

Åtgärder och satsningar i ”Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken” bedöms ha delvis positiv påverkan för biologisk mångfald genom minskade utsläpp av avgaser. I strategierna

”Målbild tåg 2035”, ”Målbild koll2035 Göteborg/Mölndal/Partille”, ”Kollektivtrafikplaner för Borås, Skövde, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla” samt ”Strategi för kollektiv trafik på jämlika villkor” saknas aspekten Biologisk mångfald och bör beaktas.

Trafiksäkerhet behandlas i strategi ”Målbild koll2035 Göteborg/Mölndal/Partille” och i de senast framtagna planerna bland ”Kollektivtrafikplaner för Borås, Skövde,

Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla”. Trafiksäkerhet bör dock lyftas tydligare och inom fler områden i programmet, förslagsvis främst inom område ”Driva på och underlätta för hållbara resval”.

5 Buller

Buller har negativ påverkan på vår hälsa. Transportsystemet är en källa till buller och bör beaktas noggrant i en tid av förtätning. Buller kan exempelvis minskas genom val av tystare transporter, förtätning av grönområden och god stadsplanering. Bedömningen utgår i första hand från val av tystare transporter och även minskat buller i kollektivtrafikmiljöer utomhus.

Trygghet

Trygghet innebär i det här sammanhanget att alla ska känna sig trygga i/kring kollektivtrafiken, både avseende upplevelsen av säkerheten i/kring kollektivtrafiken och social trygghet i förhållande till andra människor. De nationella jämställdhetsmålen anger att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”

vilket i det här sammanhanget kan översättas som att risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor, och dessa negativa återverkningar på mobilitet, ska undanröjas.

Trygghet är viktigt för alla grupper, men vissa grupper är mer utsatta för trakasserier och våld än andra. Bedömningen utgår från upplevelse av säkerhet och social trygghet.

Aktivitet

En viktig hälsoaspekt rör kollektivtrafikens bidrag till att skapa förutsättningar för en mer fysiskt aktiv livsstil för människor. Dels ger en överflyttning av bilresor till kollektivtrafikresor positiva hälsovinster genom ökad fysisk aktivitet, dels kan kollektivtrafik planeras så att den ger tillgång till rekreations- och motionsaktiviteter i regionen. Bedömningen utgår från förutsättningar för en mer aktiv livsstil genom tex genom ökade möjligheter för fler att resa kollektivt och kombinera med andra aktiva trafikslag.

Buller behandlas främst inom ”Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland” och bedöms ge positivt bidrag. Bullernivåer bedöms också ge delvis få positiv utveckling genom satsningar inom områdena ”Driva på och underlätta för hållbara resval”

och ”Driva på och bidra till forskning och innovation” samt inom flera av strategierna. Buller kan dock lyftas tydligare inom fler områden i programmet, förslagsvis inom området

”Samhällsplanering och kollektivtrafik”.

Trygghet behandlas framförallt i ”Strategi för kollektiv trafik på jämlika villkor” och satsningar i strategin bedöms ge positiva effekter på trygghet. Flera av kollektivtrafikplanerna lyfter också trygghet. Trygghet är en viktig aspekt för en hållbar kollektivtrafik, och bör förslagsvis lyftas tydligare, till exempel inom ”Samhällsplanering och kollektivtrafik”.

Aktivitet behandlas inom flera områden i programmet, framförallt inom område ”Driva på och underlätta för hållbara resval” och bedöms överlag ge positiva eller delvis positiva effekter, bland annat genom att fler resenärer väljer aktiva och hållbara ressätt.

6

Ökad tillgänglighet

För arbete, studier och fritid

Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för ett fungerande vardagsliv genom att skapa tillgänglighet till arbete, studier och fritid för alla människor. Transportsystemets utformning, funktion och

användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Bedömningen utgår från tillgänglighet till arbete, studier och fritid.

Hänsyn till alla

Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Ett hållbart transportsystem ska skapas för alla med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Transportsystemet ska vara användbart och tillgänglighet ska även skapas utan behov av transport. Det ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns

transportbehov. Bedömningen utgår från utveckling med särskild uppmärksamhet på alla människors behov.

Funktionsvariation

Tillgänglighet ska ske med utgångspunkt i universell utformning och därmed spegla den variation i förutsättningar och behov som återfinns hos befolkningen. Hänsyn ska tas till alla och universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser ska tillhandahållas för alla oavsett fysiska och psykiska förutsättningar. Transportsystemet ska uppnå jämlikhet i

levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Bedömningen utgår från tillhandahållande oavsett av fysiska och psykiska förutsättningar med mångfald som grund.

Ökad tillgänglighet för arbete, studier och fritid behandlas inom flera områden i programmet framförallt inom områden ”Prioriterade stråk och noder”, ”Driva på och underlätta för hållbara resval” samt i flera av strategierna, och bedöms överlag ge ett positiva eller delvis positiva effekter.

Hänsyn till alla behandlas främst i ”Strategi för kollektiv trafik på jämlika villkor” vilken bedöms ha positiva effekter. Även satsningar inom område ”Grundutbud” och ”Driva på och bidra till forskning och innovation” bedöms ha delvis positiva effekter. Hänsyn till alla kan dock lyftas tydligare inom fler områden i programmet, förslagsvis inom ”Samhällsplanering och kollektivtrafik”.

Funktionsvariation omnämns främst i ”Strategi för kollektiv trafik på jämlika villkor”, vars satsningar bedöms ha positiva effekter för underkategorin Funktionsvariation.

Funktionsvariation bör behandlas inom samtliga områden med stöd av ”Strategi för kollektiv trafik på jämlika villkor”.

7

Knyta samman

En sammanhållen region behandlas på olika sätt i trafikförsörjningsprogrammet. Initiativ som Kom i land, kombinerad mobilitet och ny zonstruktur stödjer trafikförsörjningsprogrammets riktning.

Däremot finns potential att tydligare beskriva hur sammanhållen region ska förhålla sig till mål om ökad marknadsandel, strategierna i pendlingsnaven och hur samverkan med kommuner och stat kan bidra.

Främja ekonomisk tillväxt

För att klara omställningen mot ett hållbart samhälle krävs innovation dels när det kommer till nya tekniska lösningar, dels nya arbetssätt och processer som leder fram till nya resultat. Ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk innovation och uppgradering ska främjas i syfte att hitta mer hållbara lösningar. Bedömningen utgår från graden av innovation.

Tillgänglig arbetsmarknad

Att skapa en tillgänglig region med möjlighet att resa mellan arbetsmarknader ger förutsättningar så att ekonomisk tillväxt kan upprätthållas. Bedömningen utgår från utökad tillgänglighet till regionens arbetsmarknader.

Sammanhållen region behandlas inom flera områden i programmet, framförallt inom området ”Prioriterade stråk och noder” samt i strategierna ”Målbild tåg 2035”, ”Målbild koll2035 Göteborg/Mölndal/Partille” samt ”Kollektivtrafikplaner för Borås, Skövde, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla”. Arbetet inom ovan nämnda områden bedöms ha positiva effekter.

Innovation behandlas inom flera områden i programmet, framförallt inom område

”Kombinerad mobilitet” och ”Driva på och bidra till forskning och innovation”, där det bedöms ha positiv inverkan.

Tillgänglig arbetsmarknad behandlas inom flera områden i programmet framförallt inom området ”Prioriterade stråk och noder” samt i strategierna ”Målbild tåg 2035”, ”Målbild koll2035 Göteborg/Mölndal/Partille” och ”Kollektivtrafikplaner för Borås, Skövde, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla”. Samtliga ovan nämnda områden och strategier bedöms ha positiva effekter på Tillgänglig arbetsmarknad.

8

9

Bilaga 1

Hållbarhetsbedömning av Regionalt

trafikförsörjningsprogram Västra Götaland –

programperiod 2017-2020 med långsiktig utblick till 2035

Varför en hållbarhetsbedömning?

Hållbarhetsbedömningen har använts till att identifiera hur väl Västra Götalandsregionens befintliga trafikförsörjningsprogram bidrar till en hållbar utveckling. Resultatet har använts i syfte att identifiera luckor och förbättringsområden inför revideringsarbetet.

Bedömningen utgår från principerna för miljöbedömning och för att vidga perspektivet inkluderas fler sociala och ekonomiska aspekter än vad som vanligtvis ingår i en miljöbedömning, vilket även förklarar benämningen hållbarhetsbedömning.

Metodik

En genomlysning av relevanta måldokument från global och nationell nivå samt de mest övergripande på regional nivå genomföres för att identifiera de mål som ansågs relevanta att bedöma trafikförsörjningsprogrammet mot utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Målen grupperades i sex huvudkategorier och totalt 16 underkategorier.

För att få förståelse för var det befintliga trafikförsörjningsprogrammet brister och styrkor bedömdes de 16 underkategorierna mot varje rubrik under trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål och fyra delmål. Bedömningen resulterade i en matris med bedömd påverkan på varje underkategori och mål samt vid behov en kortare motivering. Bedömningen gjordes på programmets skrivningar och innehåll och inte på dess utfall. För tydligare beskrivning se PM ”Metodiken för

hållbarhetsbedömning”.

Figur 3: Metodiken för hållbarhetsbedömning

10

Figur 4: Bedömningsskala och bedömd uppfyllnad.

Resultat och sammanställning

Hållbarhetsbedömningen utgår från bedömningsskalan enligt figur 2. I sammanställningen nedan visualiseras i vilken omfattning trafikförsörjningsprogrammet behandlar respektive underkategori.

Figur 2: Bedömningsskala

Figur 5: Resultat från bedömning av befintligt program. Samtliga rubriker under varje mål i det befintliga trafikförsörjningsprogrammet återspeglas på varje rad. Varje underkategori återspeglas per kolumn.

Nedan följer en sammanställning av hållbarhetsbedömningens resultat, se PM Beskrivning av kategorierna för mer information om bedömningsbakgrund. Sammanställningen visar

bedömningsresultatet per underkategori med en kort sammanfattning av motivering och möjliga förbättringar till reviderat trafikförsörjningsprogram. Ej relevant eller neutrala konsekvenser redovisas inte i textbeskrivningarna nedan.

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan innefattar omställning till förnybart och utsläpp av växthusgaser.

Omställning till förnybart

Trafikförsörjningsprogrammet adresserar omställning till förnybart väl. Genomförandet av miljö- och klimatstrategin och Electricity har stärkt omställningen till förnybart.

Dock har infrastrukturen som krävs för att möjliggöra omställningen till förnybart identifierats som ett problem.

11 Reviderat trafikförsörjningsprogram bör fortsatt fokusera på omställning till förnybart och adressera problematiken med stödjande infrastruktur.

Utsläpp av växthusgaser

Minskade utsläpp av växthusgaser behandlas under samtliga rubriker i trafikförsörjningsprogrammet där det anses relevant. Ett flertal arbetsområden som bidrar till minskade utsläpp såsom Hållbart resande Väst, Electricity och miljö- och klimatstrategin har prioriterats.

Dock finns potential att utöka arbetet och stärka skrivningarna i det reviderade programmet.

Reviderat trafikförsörjningsprogram bör fortsatt fokusera på att minska utsläpp av växthusgaser genom bl.a. fortsatt arbete med HRV och genomförande av Miljö- och klimatstrategin. Potential bedöms finnas i det fortsatta arbetet med samhällsplanering och kollektivtrafik, i de prioriterade busstråken samt i kopplingen mellan pendlingsnaven och övriga delar av regionen.

Minskad miljöpåverkan

Minskad miljöpåverkan innefattar påverkan på luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

Luft

Förbättrad luftkvalitet är delvis en konsekvens av minskade avgasutsläpp och elektrifiering av trafiken. Luft omnämns inte i trafikförsörjningsprogrammet men tillgodoses genom minskade avgasutsläpp genom elektrifiering av trafiken och högre krav på avgasrening (Euro VI-motorer).

Om luftkvalitet ska belysas tydligare i reviderat trafikförsörjningsprogram bör kopplingen till minskade avgasutsläpp genom elektrifiering framgå.

Vatten

Utsläpp till vatten behandlas främst i miljö- och klimatstrategin. Miljöpåverkan på vatten från kollektivtrafiken sker främst indirekt genom utsläpp till luft. Det finns potential att förbättra fartygstrafikens miljöpåverkan. I övrigt bedöms inte miljöpåverkan på vatten relevant för trafikförsörjningsprogrammet.

Mark

Utsläpp till mark behandlas främst av miljö- och klimatstrategin och bedöms inte relevant att omnämna i trafikförsörjningsprogrammet. Miljöpåverkan på mark sker främst indirekt genom utsläpp från kollektivtrafiken till luft.

Biologiskmångfald

Trafikförsörjningsprogrammet behandlar inte biologisk mångfald.

Reviderat trafikförsörjningsprogram bör beakta biologisk mångfald genom att beskriva transportsystemets direkta och indirekta effekter på den biologiska mångfalden.

12

Främja god hälsa

Främja god hälsa inkluderar trafiksäkerhet, buller, trygghet samt möjligheter till fysisk aktivitet/

aktivt liv.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet beskrivs bristfälligt i trafikförsörjningsprogrammet och ett flertal luckor har identifierats. Potential finns att stärka trafiksäkerhet inom flera områden. Till exempel inom forskning och utveckling, kollektivtrafik på jämlika villkor och arbetet med skolresor.

Trafiksäkerhet bör inkluderas inom fler berörda områden. Prioritering bör ske inom de områden där trafiksäkerhet bedöms bäst bidra till att främja god hälsa.

Buller

Elektrifiering bidrar till minskat buller vilket adresseras både i forskningsprojekt och miljö- och klimatstrategin. Trafikförsörjningsprogrammet brister dock i att behandla bullerfrågan utifrån ett bebyggelseperspektiv som tydligt nämns i Sveriges miljömål God bebyggd miljö.

Reviderat trafikförsörjningsprogram bör förhålla sig till buller utifrån ett hälsoperspektiv genom att stärka samarbetet kopplat till bebyggelse.

Trygghet

Trygghet finns med som en indikator men är bristfälligt beskrivet i övriga delar av programmet.

Reviderat trafikförsörjningsprogrambehöver beakta trygghet i större utsträckning och ta stöd i strategin för kollektivtrafik på jämlika villkor.

Aktivitet

Aktiv mobilitet behandlas i delar av programmet, under rubrikerna forskning och utveckling, hållbart resande dörr till dörr, utveckling av strategier för pendlingsnaven och arbetssätt för de sju

diskrimineringsgrunderna. Potential finns för att stärka aktivt resande inom kombinerad mobilitet och inom samhällsplanering.

I reviderat trafikförsörjningsprogram bör aktiv mobilitet stärkas inom kombinerad mobilitet och samhällsplanering. Aktiv mobilitet kan även beskrivas utifrån ett hälsoperspektiv.

Ökad tillgänglighet

Ökad tillgänglighet för arbete och studier, hänsyn till alla och funktionsvariation.

För arbete, studier och fritid

Att öka tillgängligheten i regionen för arbete och studier är i fokus i trafikförsörjningsprogrammet men saknar fördelningsperspektiv. Fokus ligger på hållbart resande dörr till dör och utveckling av pendlingsnaven. Framtagandet av strategin för kollektivtrafik på jämlika villkor skapar möjlighet att beakta fler resenärsperspektiv i kommande arbete. Det finns att potential att utveckla

tillgängligheten med fokus på fritidsresor med hänvisning till Det goda livet. Även nya pris- och sortimentstrategin påverkan på tillgängligheten bör beaktas.

13 Reviderat trafikförsörjningsprogram bör ta ställning till om fritidsresor tydligare ska prioriteras för att möjliggöra delaktighet och fritid för människor som inte kör bil. Konsekvenserna av införandet av ny zonstruktur enligt nya pris- och sortimentstrategin bör beaktas.

Hänsyn till alla

Trafikförsörjningsprogrammet tar hänsyn till olika resenärsgrupper inom flera områden av programmet men kunskapen om vilka som drar nytta av satsningarna och hur tillgängligheten i regionen fördelars är ibland bristfällig. Strategin kollektivtrafik på jämlika villkor har stärkt arbetet samtidigt som luckor identifierats. Förbättring kan ske genom att prioritera olika användares behov framför tekniska möjligheter samt hantera fler olika resenärstyper på ett mer systematiskt sätt.

Reviderat trafikförsörjningsprogram behöver visa på en ökad kunskap om olika invånares behov och förutsättningar samt hur kollektivtrafikens nytta fördelas.

Funktionsvariation

Trafikförsörjningsprogrammet ska enligt lag hantera funktionsvariation. Det sker främst genom fysisk anpassning i eller i nära anslutning till kollektivtrafiken, exempelvis genom anpassning av fordon och hållplatser. Indikatorer med måltal finns uppsatta i programmet som visar på förbättringar i den fysiska miljön för personer med funktionsvariation. Framtagandet av strategin kollektivtrafik på jämlika villkor medför att arbete inom detta område kan förbättras men luckor kvarstår.

Funktionsvariation bör behandlas utifrån fler perspektiv och med fokus på hela resan. Det kräver bland annat förbättrad samverkan med kommuner inom samhällsplanering och mer forskning och utveckling.

Reviderat trafikförsörjningsprogram behöver fånga upp frågan kring funktionsvariation från fler perspektiv.

Knyta samman

Knyta samman för en sammanhållen region.

Sammanhållen region

En sammanhållen region behandlas på olika sätt i trafikförsörjningsprogrammet. Initiativ som Kom i land, kombinerad mobilitet och ny zonstruktur stödjer trafikförsörjningsprogrammets riktning.

Däremot finns potential att tydligare beskriva hur sammanhållen region ska förhålla sig till mål om ökad marknadsandel, strategierna i pendlingsnaven och hur samverkan med kommuner och stat kan bidra.

Reviderat trafikförsörjningsprogram kan bli tydligare med hur en sammanhållen region hänger samman med övriga mål. Det reviderade programmet behöver lyfta perspektivet stad respektive landsbygd.

14

Främja ekonomisk tillväxt

Främja ekonomisk tillväxt genom innovation och skapa en tillgänglig region.

Innovation

Trafikförsörjningsprogrammet beskriver inte innovation i någon större utsträckning men programmet har dock bidragit till att ett flertal innovativa initiativ tagits. Några exempel är Electricity,

Innovationsarenan, ToGo, nytt zonsystem, autonoma fordon och samarbete med näringslivet.

Innovation kan förbättras inom hållbart resande dörr till dörr, i pendlingsnaven samt i utveckling av kunderbjudandet i form av pris och sortiment. Innovation har dock inte nyttjats för att skapa smartare samordning med skolresor.

I det reviderade trafikförsörjningsprogrammet kan innovation fortsatt prioriteras och stärkas inom vissa områden. Innovation bör beskrivas tydligare i programmet.

Tillgänglig arbetsmarknad

Trafikförsörjningsprogrammet behandlar en tillgänglig och gränsöverskridande region väl. Stort fokus ligger på att förbättra pendlingsmöjligheterna i syfte att skapa en levande region. En lucka har identifierats i att skapa tydligare riktning för hur kommuner och stat tillsammans arbetar för en mer tillgänglig och gränsöverskridande region.

Reviderat trafikförsörjningsprogram kan lägga större vikt vid hur arbetet tillsammans med kommuner och stat kan prioritera en mer tillgänglig och gränsöverskridande region.