Svarsformulär till samrådshandlingen
Viktiga vattenfrågor i Norra Östersjöns vattendistrikt
Översikt över väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2021–2027
Namn*:
Organisation (eller ange
"privatperson")*
E-post
*obligatoriskt
Vi önskar svar på följande frågor:
Fråga 1a Har Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt fångat upp de viktigaste vattenfrågorna i samrådshandlingen?
Fråga 1b Saknar ni någon viktig fråga? Eller är det något som borde prioriteras om?
Fråga 2 Vilka hinder ser ni i arbetet med vattenfrågor? Vilka lösningar ser ni?
Fråga 3 Vilken samverkan och dialog anser ni behövs i arbetet med vattenfrågor? Vilka behöver samverka och om vad?
Fråga 4
Hur kan kommande åtgärdsprogram förbättras för att vara mer användbart i ert arbete? Finns det exempelvis delar som behöver förtydligas, i så fall hur? Borde åtgärdsprogrammet vara ännu mer regionalt anpassat än det är idag?
Fråga 5 Övriga synpunkter om vattenförvaltning?
Information
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt kommer inte att tillgängliggöra personnamn eller e-post, utan endast namn på organisation som lämnat synpunkten. Ni måste ange er e-postadress om ni vill ha
samrådssammantällningen skickad till er när den är klar.
Gör så här
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt välkomnar synpunkter senast den 1 november 2019.
Skriv svaren på frågorna i nästa flik. Spara formuläret lokalt på din dator och skicka det till:
vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se.
Samrådsdokumentet med tillhörande missiv finns på www.vattenmyndigheterna.se. Klicka på fliken
"Vattendistrikt i Sverige" och välj Norra Östersjöns vattendistrikt.
Övergripande Fråga 1a
Har Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt fångat upp de viktigaste vattenfrågorna i samrådshandlingen?
Välj alternativ ur rullistan nedan (klicka på cellen och därefter den lilla pilen i nedre högra hörnet).
Ja, till stor del
Fråga 1b
Saknar ni någon viktig fråga?
Eller är det något som borde prioriteras om?
Tydligare vägledning till kommuner om hur man skall hantera och göra avvägningar vad gäller miljöföroreningar (SFÄ och PRIO- ämnen). I vilka fall är det motiverat att sanera sediment och i vilka fall skall man låta problemen begravas och istället fokusera arbetet på att begränsa ytterligare tillförsel? Är det kostnadseffektivt och säkert samt försvarbart ur ett livscykelperspektiv (deponi av förorenade sediemnt) att muddra bort förorenade sediemnt eller skall de överlagras med nya sediment efter hand. Denna överlagring kan dock ta lång tid pga
bioturberande djur, en tidsram som inte medges av miljökvalitetsnormernas tidsram till år 2027. Här behövs tydligare ställningstaganden om vad som krävs/förväntas av kommunerna. Man behöver även belysa hur man skall hantera förorenade grundvatten, att sanera grundvatten är ibland tekniskt omöjligt och alltid väldigt kostsamt. Är det rimligt att ställa krav på att det skall göras (vilket MKN i dagsläget, hårddraget, gör) om grundvattnet inte används som dricksvatten? Är det ens motiverat om grundvattnet
"bara" används som reservvatten?
Övergripande
5.4 Hållbart samhällsbyggande: Här tas frågan om att ställa miljökrav i planeringsprocessen för att klara MKN upp, en lösning som presenteras är att göra
översiktsplanen bindande. Vi ställer oss frågande till en sådan lösning då den ändå inte löser frågan om miljökrav i detaljplanen. Det är också svårt att se att översiktsplanen skulle vara bindande inom ett sektorsområde men inte inom andra. Denna fråga är dock högt prioriterad då den hängt i luften länge utan att få en lösning. 5.5 Förändrat klimat: Flera av de effekter vi kan räkna med i ett förändrat klimat kan komma att inträffa även i realtid.
Problematik med översvämningar är t ex en aktuell fråga där utvärdering av eventuell påverkan på vattenkvalitet är intressant redan nu.
Öka åtgärdstakten Fråga 2
Vilka hinder ser ni i arbetet med vattenfrågor?
Vilka lösningar ser ni?
Att uppströms liggande vatten eller omkringliggande vattens negativa påverkan påverkar möjligheterna att se resultat av vårt arbete. I Stockholms innerskärgård behöver samtliga kommuner arbeta i samma takt då utbytet mellan vattenförekomsterna är mycket stort.
Tillexempel misstänker vi att internbelastning behöver åtgärdas simultant på stor regional skala för bästa kostnadseffektivitet. Det finns i dagsläget ingen som har resurser att samordna och leda detta arbete. Eventuellt skulle länsstyrelserna kunde samordna denna typ av arbete?
Frågeställningen om miljökrav angående MKN som tas upp under rubrik 5.4 är ett komplext, tidskrävande och kostnadsdrivande hinder i planprocessen och
utvecklingen av kommunens urbana delar. En översyn om ansvaret för fördröjningen och reningen av
dagvattnet och lagstiftning som inte är motsägelsefull inom området skulle underlätta mycket i
planeringsarbetet och även åtgärdsarbetet.
Lagstiftning med mera som möjliggör en planprocess och efterföljande byggprocess (bygglovsskede och genomförandeskede) där åtgärder för dagvatten för att uppnå MKN ingår, utan de problem och oklarheter som finns idag, är mycket önskvärd. Att lagstiftningen som rör dagvatten ses över och förändras är mycket angeläget, för att kommunernas tillsynsmyndigheter enklare ska kunna ställa krav för att uppnå MKN.
Samverkan och dialog Fråga 3
Vilken samverkan och dialog anser ni behövs i arbetet med vattenfrågor?
Vilka behöver samverka och om vad?
Se svar på fråga två gällande timing av åtgärder för vatten som ligger i nära anslutning till varandra.
Kommande åtgärdsprogram Fråga 4
Hur kan kommande åtgärdsprogram förbättras för att vara mer användbart i ert arbete?
Finns det exempelvis delar som behöver förtydligas, i så fall hur?
Borde åtgärdsprogrammet vara ännu mer regionalt anpassat än vad det är idag?
1)Vi välkomnar förslaget att skala bort "hypotetisk" information gällande föreslagna åtgärder i VISS då dessa skapar mer förvirring än de gör nytta. 2) Det är bra om åtgärdsbehoven framgår tydligt som bruttobehov, men det under förutsättning att de stämmer med respektive kommuns bild av situationen. Om slutsatserna skiljer sig mellan kommunens bedömning och VISS blir VISS information förvirrande och nedprioriterad av handläggare.
Det är därför mycket viktigt att man i arbetet tar in underlag från till exempel kommuners vattenplaner och lokala åtgärdsprogram. 3) De bindande åtgärderna, behöver ha relevans för respektive vattenförekomst. I dagsläget gruppas alla kommuner och störe vattenområden ihop inom åtgärdsprogrammet, trots att situationen och åtgärdsbehoven skiljer sig mycket åt. Det är tillexempel problematiskt att en kommun som har mycket få enskilda avlopp och samtliga i gott skick har en åtgärd om ökad tillsyn på enskilda avlopp. Det kan leda till felprioriteringar då man vill säkerställa att man gjort sin "skyldighet". 4) Tillsynsåtgärder är bra och nödvändiga i det preventiva "åtgärdsarbetet". Men för att komma till bukt med befintliga problem och nå miljökvalitetsnormerna (inom utsatt tid) bör det i
åtgärdsprogrammen (för de vattenförekomster där behov finns) framgå att ytterligare, fysiska åtgöärder behöver genomföras. Dessa behöver inte specificeras då det är bra om varje kommun äger rätten till att hitta en lösning men åtgärdsbehovet som bedöms behövas bör anges.
5) Gällande sid 25 om huruvida vi håller med tidigare kommuners
synpunkter på underlagen till åtgärdsprogrammen. Kommentarerna följer i stort vår kommuns tankar. Underlagen till åtgärdsprogrammen har inte använts av oss då de ofta visar en annan bild än den kommunen har från sina mer djupgående och lokala analyser och modelleringar.
Övriga synpunkter Fråga 5
Övriga synpunkter om vattenförvaltning?
1) Ett skrivfel noterades på sidan 13 under rubriken "Behov av fungerande...": "2021-2027" bode nog vara "2016-2021"?
2) Under rubrik 5.4 bör man även kommentera att
exploatering av redan i anspråkstagen mark i många fall kan förbättra vattenhanteringen och leda till positiv utveckling för såväl samhället som vattenförvaltningen (om det görs på rätt sätt). Tillexempel kan husbyggnation på en stor asfalterad parkeringsyta ofta leda till mindre och renare dagvatten.
Ja, helt och hållet Ja, till stor del Nej, inte särskilt bra Nej, inte alls
