01.1. Bilaga - Utredning om förutsättningarna för att starta musikverksamhet i Sollentuna enligt el Sistema metodiken

El Sistema Sollentuna

Sammanfattning

I Dnr 2013/0093 KFN-1 ger Kultur och Fritidsnämnden Kultur- och Fritidskontoret i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att utveckla verksamhet i

Sollentuna enligt El Sistema.I föreliggande sammanställning presenteras dels vad El Sistema är och erfarenheter från projekt där El Sistema används, dels skisseras hur ett sådant projekt kan utformas i Sollentuna. El Sistema bygger på visionen om musikens förmåga att få människor att växa i ett socialt sammanhang. Musiken används som verktyg för kulturell och mänsklig utveckling och försöker motverka att barn och unga dras in i kriminella och gängrelaterade subkulturer. Modellen har således två syften, att barn lär sig spela symfoniorkesterns olika instrument och sjunga i kör, men har också ett tydligt socialt mål. El Sistema Sollentuna kommer att involvera 260 elever och deras familjer – barn och unga som vanligtvis inte nås av kulturskolans verksamhet. Projektet löper över tre år till en kostnad av 5760 tkr.

För utbyte av erfarenheter och kunskap kan projektets personal delta i nationella och internationella nätverk. En nationell hemsida sprider projektets process. En uppföljning av projektets erfarenheter och utfall redovisas i en slutrapport.

El Sistemas bakgrund

I El Sistema används musiken som verktyg för kulturell och mänsklig utveckling och försöker motverka att barn och unga dras in i kriminella och gängrelaterade subkulturer. Det sociala arbetet bygger således på visionen om musikens förmåga att få människor att växa i ett socialt sammanhang. Det uppnås genom att den lokala omgivningen stimuleras till att bli mer socialt hållbar genom en ökad integration och att man skapar sammanhang där värderingar för det goda samhället står i fokus. El Sistema har därigenom två syften, dels att barn lär sig spela

symfoniorkesterns olika instrument och sjunga i kör, dels ett socialt syfte.

El Sistema är en modell för kör- och orkesterskola som har arbetats fram i Venezuela av José Antonio Abreu – ekonom, lärare och amatörmusiker. Abreu startade 1975 med elva barn som började spela tillsammans. 34 år senare belönades han med Polarpriset för att ha spridit El Sistema över världen med hundratusentals musicerande barn och ungdomar. I Sverige etablerades El Sistema för första gången genom ett projekt i Hammarkullen i Göteborg av Gustavo Dudamel, Göteborgs Symfonikers tidigare chefsdirigent, som själv utbildats genom El Sistema. Med Dudamel som inspiratör och ledstjärna lyckades man på kort tid skapa en musikalisk mötesplats för många barn och familjer i Hammarkullen.

För lärarna i El Sistema i Hammarkullen var det en utmaning att vinna föräldrars förtroende. För att lyckas med detta utvecklade man en mötesplats som de kallar Vänstay, vilket innebär att föräldrar träffas varje vecka (Nahm, 2012). Genom Vänstay växte insikten om familjens betydelse för barnens lärande och att barnen når utstakade mål i högre grad om familjen är delaktig. Utvärderingen av El Sistema i Skottland visar att modellen stärker barns och ungdomars självkänsla, identitet och gemenskap. Familjer i socioekonomiskt svaga områden får möjlighet att delta och vara en aktiv del i samhällets kulturliv. Föräldrar till barn i El Sistema

får också en ljusare bild av sina barns framtid. Nya förebilder skapas och kontakten med samhället ökar (Scottish Government, 2011).

Abreus erfarenheter visade också att individen utvecklas allra bäst i en grupp, i samspelet och interaktionen med sina medmusikanter.¹ Stor vikt läggs här vid att barnet skall få utveckla sin ”spirit”, moral, intellekt, engagemang och förstå sig själv i relation till gruppen. Dessa insikter kan kopplas till den senaste forskningen kring musiken och hjärnan. Genom att mäta aktiviteter i hjärnan har man kunnat visa att hjärnas självbelöningssystem aktiveras av musik. Musik utsöndrar dopamin som gör att hjärnan/vi mår bra, njuter och utvecklas (Bjursell).

El Sistema Sollentuna

Precis som övriga satsningar på El Sistema i Sverige² och utomlands ska

El Sistema Sollentuna bygga på instrumental- och körverksamhet, kontakter med den professionella symfoniorkestern och att familjer kan mötas. I Venezuela handlar det ofta om fem till sex instrumentallektioner och körrepetitioner i veckan.

För Sollentuna föreslår vi tre grupplektioner per vecka, vilket verkar vara en bra frekvens för ett framgångsrikt lärande enligt erfarenheter från svenska projekt. En gång per termin musicerar barnen med en symfoniorkester. Vi avser att använda Sollentuna kulturskolas symfoniorkester för detta. Medlemmarna i denna orkester består av kulturskolans lärare och ordinarie elever, amatörmusiker från kommunen samt vid vissa tillfällen studenter från Kungliga Musikhögskolan/Edsberg. Denna mångfald av människor med olika erfarenheter, liv och kulturer kan stärka både integration och goda värderingar. Men vi vill också att barnen och deras familjer lär känna och blir vana vid andra inspirerande miljöer. Här kommer kontakter med Kungliga Operan i Stockholm att initieras om ett samarbete.³

Projektets struktur

Vi planerar en verksamhet med El Sistemas modell för 260 barn i åldern sex till 16 år. Undervisningen kommer att bedrivas vid Sollentuna International School (SIS).

Skolan bedriver sedan hösten 2012 en orkesterskola bestående av fiol och cello med lärare från kulturskolan. Orkestern består av 60 elever i årskurs 2 och 3. Dessa elever kommer att ingå i det skisserade projektet. Dessutom planeras en stråkklass med elever i årskurs 2 från Djupdalskolan, en klass som spelar blåsinstrument från åk 4 och 5 och är inskrivna elever vid SIS fritidshem, samt en kör bestående av högstadieelever från SIS och Djupdal. Det är alltså en samverkan mellan olika skolor och fritids.

Undervisningen bedrivs i grupp med tre speltillfällen per vecka. Eleverna kommer att få rikliga möjligheter att musicera tillsammans med medlemmar ur Kungliga Hovkapellet, Sollentuna kulturskolas symfoniorkester och Sollentuna musikklasser

1Ett intressant forskningsprojekt, som för närvarande bedrivs vid Karolinska Institutet, visar att framför allt pojkar ökar sin empatiska förmåga vid musicerande (Theorell, 2014).

2El Sistema bedrivs i Stockholm, Södertälje, Eskilstuna, Malmö, Umeå och Göteborg.

3El Sistema Södertälje har Stockholms filharmoniska orkester som samarbetspartner.

I andra projekten (Malmö, Umeå, Göteborg) samarbetar man med stadens symfoni- och opera/teaterorkester.

(kör). Vi föreslår en Vänstay (familjeträffar) en till två gånger i månaden. Eleverna spelar här för och med föräldrar, vänner och släktingar. Medlemmar från

exempelvis från Kungliga Hovkapellet eller från det kommunala föreningslivet för musik bjuds också in till dessa tillställningar. Här fikar man tillsammans och umgås över språk- och kulturella gränser. El Sistema utgör således en möjlighet för familjer och barn att få tillhöra ett socialt sammanhang på hemmaplan. I målbilden ligger också att El Sistema Sollentuna ger barn som vanligtvis inte nås av

kulturskolans verksamhet en möjlighet till kultur och eget skapande.

Varierande arbetssätt

I Sverige bedrivs El Sistema vid sex olika musik och kulturskolor. Arbetssätten skiljer sig åt. I Eskilstuna där projektet är inne på andra året har man startat med barn från fyra års ålder. Undervisningen har huvudsakligen karakteriserats av sång, lek och rörelse med fokus på fostran. Under det tredje året får barnen välja om de vill fortsätta och då bli ordinarie elever vid stadens musikskola där de väljer ett instrument eller ingår i körverksamhet mot normal avgift. Här finns en risk att barn inte fortsätter varpå hela projektet kan haverera och kunskapsmässiga och sociala effekter utebli. El Sistema Stockholm låter också barnen börja vid fem års ålder.

Men skillnaden är att de relativt snabbt börjar med instrumentalundervisning och bygger en relation med det professionella musiklivet (Sveriges Radio

Symfoniorkester). Stockholmsprojektet omfattar 340 barn och har en budget på nära 12 miljoner kronor under tre år.

I föreliggande utredning föreslår vi att projektet inkluderar ett större åldersspann, från lågstadiebarn till elever i högstadiet, men beroende på förutsättningar är vi öppna för att också inbegripa barn i förskoleklass. Vår erfarenhet med stråkelever i lågstadiet visar på bra resultat. För goda resultat på blåsinstrument ser vi att barn i mellanstadiet med mer utvecklad muskeltonus lyckas bättre än barn i lågstadiet.

Inga elever i projektets geografiska område exkluderas varför projektets kör bestående av unga i tonåren naturligt deltar i projektet.

Kostnader och projektledarskap

Projektets totala budget över tre år omfattar 5760 tkr och fördelar sig enligt tabellen nedan. Projektledare⁴ förprojekterar under fyra månader. Här föreslås ett delat projektledarskap om vardera 20 procent mellan kulturskolans chef och biträdande chef. Efter hand kan projektledarrollen flyttas över på lämplig lärare.

Projektet kan vara i full gång våren 2015 beroende på beslutsgång.

Uppföljning

Uppföljningen kommer att ske av projektets personal. För att kunna få en bild av projektets gång och utveckling över tid dokumenteras processen redan från start.

Intervjuer med elever, lärare och föräldrar fördjupar förståelsen av hur El Sistemas modell fungerar i Sollentuna. Erfarenheter och resultat från tre år redovisas i en rapport efter projektets slut.

4El Sistema Stockholm har under hela projekttiden en heltidsanställd projektledare.

Eskilstunas projektledare tjänstgör både som projektledare och lärare, 50 procent vardera.

Nätverk och spridning

Via hemsidan elsistema.se deltar El Sistema Sollentuna i ett nätverk med sex andra svenska kulturskolor. Vanligt är att representanter från dessa skolor besöker varandras verksamheter och delar erfarenheter och kunskap. Det finns även möjlighet att besöka 18 europeiska länder och flera utomeuropeiska länder som bedriver modellen. Hemsidan elsistema.se liksom artiklar i press och tidskrifter kommer att sprida de erfarenheter som görs i Sollentuna.

Tabell. Ekonomisk översikt

Kostnader (tkr) Förb. År 1 År 2 År 3 Totalt

Projektledare 70 205 211 217 703

Lärarkostnader 1000 1200 1236 3436

Kommunikation/

marknadsföring Material-

kostnader 15 20 20 55

Inköp av

instrument 500 400 - 900

Noter/

arrangemang 40 40 40 120

Utbildning/

fortbildning 15 15 15 45

Studieresor 30 30 40 30 100

Transporter till och från

spelningar (SL)

25 30 35 90

Övriga kostnader 10 80 80 80 240

SUMMA 110 1920 2046 1683 5759

10 10 10 30

Referenser

Bjursell, G. (Källa: http://www.hjarnfonden.se/gunnar-bjursell__489, 2014-01-20).

Nahm, J. & Wångerjö, M. (2012). Stjärnor som föds. Första året med El Sistema-Hammarkullen. Elanders Sverige AB.

Personlig kommunikation med professor emeritus Töres Theorell, Karolinska institutet (2014-01-26).

Scottish Government Social Research (2011). Evaluation of Big Noise, Sistema Scotland. (Källa: www.scotland.gov.uk/socialresearch, 2014-01-20).