Bilaga 1 - Budget med verksamhetsplan 2013 och ekonomisk plan 2013-2015

(1)

Bilaga 1

BUDGET MED

VERKSAMHETSPLAN 2013 OCH EKONOMISK PLAN

2013–2015

Sollentuna kommun

2012-05-29

(M, FP, KD, C)

(2)

Sollentuna kommun / 2012-05-29

i

Budget 2013

Innehållsförteckning

1 Politisk inriktning för budgetåret – Alliansen förslag ... 1

1.1 Våra politiska fokusområden ... 1

2 Omvärldsanalys ... 4

2.1 Sollentuna har goda strukturella förutsättningar att möta sina utmaningar ... 4

2.2 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 4

2.3 Integration och kommunikation ... 5

2.4 Miljö och klimat ... 5

2.5 Omsorg ... 6

2.6 Utbildning ... 7

3 Bostadsbyggande och befolkning ... 9

3.1 Bostadsbyggande ... 9

3.2 Befolkningsutveckling ... 9

4 Regler för framtagande av budget ... 11

5 Kommunövergripande mål ... 12

5.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 12

5.2 Utbildning ... 13

5.3 Omsorg ... 14

5.4 Miljö och klimat ... 14

5.5 Integration och kommunikation ... 15

6 Driftsbudget ... 17

7 Investeringsbudget ... 18

8 Nämnderna ... 19

8.1 Kommunstyrelsen ... 20

8.2 Överförmyndarnämnden ... 23

8.3 Trafik – och fastighetsnämnden ... 25

8.4 Barn- och ungdomsnämnden ... 27

8.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 30

(3)

Sollentuna kommun / 2012-05-29

ii

Budget 2013

8.6 Socialnämnden ... 34

8.7 Vård- och omsorgsnämnden ... 38

8.8 Kultur- och fritidsnämnden ... 42

8.9 Miljö – och byggnadsnämnden ... 45

8.10 Rösjöstyrelsen ... 48

8.11 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 50

9 Förslag till skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen ... 52

9.1 Skattesats ... 52

9.2 Övrig finansiering ... 52

9.3 Utdelning från kommunala bolag ... 52

10 Finansiella mål ... 53

11 Resultatbudget ... 54

12 Balansbudget ... 55

13 Kassaflödesanalys ... 56

14 Noter till resultatbudget ... 57

Nämndernas åtaganden och kommunövergripande mått ... 59

Information om mått och åtaganden ... 59

Ansvarsfull ekonomisk politik ... 60

Utbildning ... 65

Omsorg 68 Miljö och klimat ... 72

Integration och kommunikation ... 74

(4)

1

1 Politisk inriktning för budgetåret – Alliansen förslag 1.1 Våra politiska fokusområden

1.1.1

Ansvarsfull ekonomisk politik

En ansvarsfull ekonomisk politik har gjort att Sollentuna står väl rustat för framtiden. Ett effektivt utnyttjande av resurserna, med bibehållen och förbättrad kvalitet ställer krav på innovativa och utvecklingsbenägna verksamheter.

Kommunen ska vara en utåtriktad och aktiv aktör gentemot näringslivet och bidra till ett levande företagsklimat i nära samarbete med företagen. Ett gott samspel ökar den ömsesidiga förståelsen för varandras verksamheter och leder till att fler arbetstillfällen kan skapas.

Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens initiativkraft. Medarbetarna ska uppleva att de utvecklar sig själva och kommunens verksamheter där service är i fokus.

1.1.2 Utbildning

Kommunen ska skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter.

Samtliga skolor i Sollentuna ska hålla en hög kvalitet. På det sättet når vi målet att ha Sveriges högsta meritvärden.

Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov.

Kommunen samordnar nu arbetsmarknadsinsatser i syfte att erbjuda en väg in där individen är i fokus.

Övergripande mål:

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet.

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter.

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet.

Skapa förutsättningar för det livslånga lärandet.

(5)

2

1.1.3 Omsorg

Förebyggande insatser ska prägla omsorgsarbetet. Barnperspektivet ska vara i fokus. Vi har ambitionen att utveckla modellområdeprojektet som syftar till att förbättra ungas psykiska hälsa. Kommunen ska även utveckla nätverk, interna och externa, för att kunna erbjuda effektiva åtgärder som är anpassade efter individens behov och önskemål. Målet är att de förebyggande insatserna ska leda till att färre hamnar i utanförskap eller behöver långvariga vårdinsatser. Vi utgår från att en egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet.

Kommunens omsorgsarbete ska präglas av hög kvalitet som garanteras genom ett utvecklat

uppföljningsarbete och benchmarking. De invånare som kontaktar kommunen ska få snabb och korrekt information och medarbetarna ska beakta hela deras livssituation. Anhörigas insatser fyller en viktig funktion i vårdprocessen. De ska mötas med respekt och förståelse.

De äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Antalet äldre ökar och vi lever allt längre. Detta ställer höga krav på omsorgsarbetet.

Det är viktigt att Sollentuna är väl rustade inför den utmaningen.

1.1.4 Integration och kommunikation

Tillgänglighet och dialog ska prägla kontakterna med kommunen och dess verksamheter. Satsningarna på dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas.

Kommunen ska utveckla den interna kommunikationen och invånarna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges ökade möjligheter att mötas och vara delaktiga i den demokratiska dialogen. Samarbetet med den ideella sektorn ska ha fortsatt goda förutsättningar.

I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser. Detta ska kommunen vårda genom ett fortsatt engagemang.

1.1.5

Miljö och klimat

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg.

Fortsatt kartläggning av kommunens energiförbrukning och klimatpåverkan kommer att ske. Det är angeläget att möjligheten att mäta och påverka energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter stärks.

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet.

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Utveckla den interna kommunikationen.

Öka öppenhet och mångfald så att barn, ungdomar och vuxna är trygga.

(6)

3

Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.

Detta kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats för källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information.

Sollentuna ska vara en kommun med god boendemiljö där invånarna har närhet till grönområden. Det är viktigt att kommunen hanterar utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete.

Douglas Lithborn (M) Lennart Gabrielsson (FP)

Carlos Romero (KD) Anna Myrhed (C)

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa

förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser.

(7)

4

2 Omvärldsanalys

2.1 Sollentuna har goda strukturella förutsättningar att möta sina utmaningar

Sollentuna kommun har en växande befolkning, särskilt i vissa åldersgrupper, med hög skattekraft och utbildningsnivå samt en förhållandevis låg arbetslöshet. Liksom i övriga länet och i riket som helhet är dock arbetslösheten betydligt högre för ungdomar och utrikes födda. Kommunen har en blandning av arbetsgivare och många invånare pendlar ut från kommunen till arbetet. En stor andel av verksamheten bedrivs i enskild regi. Kommunens ekonomi är god i termer av resultat och soliditet. Sollentunas strukturella förutsättningar att möta framtida utmaningar måste därför sammanfattningsvis betraktas som goda.

2.2 Ansvarsfull ekonomisk politik

Tillgängliga prognoser om världsekonomin och samhällsekonomin är försiktigt positiva, men ett stort mått av osäkerhet finns. Statliga förändringar och lagstiftning får ekonomiska effekter genom den s.k.

finansieringsprincipen kommande år. Under 2011 kom Utjämningsutredningen med sitt förslag till för- ändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Det skulle innebära vissa justeringar i delmodell- erna i kostnadsutjämningen, främst individ- och familjeomsorg och barnomsorg. Effekterna blir relativt stora för Sollentuna kommun om förslagen genomförs.

Det kommunala ledarskapet är en förutsättning för att det bedrivs en ansvarsfull ekonomisk politik. Det finns en alltmer ökande konkurrens om ledare, såväl inom näringsliv som såväl inom den offentliga sektorn. Samtidigt förändras förutsättningarna för chefer, och för att kunna möta förväntningarna hos de framtida cheferna behöver kommunerna anpassa karriärmöjligheterna och förutsättningarna att jobba som chef.

Högre krav reses på en modern arbetsgivarpolitik. Rekryteringsbehovet av kompetent arbetskraft kommer att öka. Samtidigt ställer den unga generationens arbetstagare nya krav på framtidens arbets-givare.

Utbildning och personlig utveckling är den högst rankade kategorin bland olika jobbförmåner, liksom möjligheten att få arbeta med starka coacher och mentorer. Ett led i att bli en attraktiv arbetsgivare är att stärka sitt varumärkesbyggande. Det handlar om att identifiera sitt arbetsgivarvarumärke samt vårda och renodla det i syfte att skapa förutsättningar att bygga ett varumärke som medarbetarna både vill leva med, kommunicera och utveckla.

Värderingsstyrt ledarskap kan vara en möjlig väg för att skapa förutsättningar för en hög delaktighet och ett högt engagemang i verksamheten. En gemensam värdegrund med valda värderingar utgör en kom- pass som påverkar medarbetarnas attityder och beteenden och förstärker den önskade kulturen.

De kommuner som har ett långsiktigt strategiskt kompetens- och utvecklingsarbete med ledar- och med- arbetarutveckling skapar goda resultat, där bland annat uppföljning och analys av effekter av satsningar på t ex ledarutveckling är viktigt.

De förändringar i omvärlden som återgetts ovan pekar ut ett antal olika utmaningar för Sollentuna kommun kommande år. Dessa handlar om att

• ha beredskap för om de samhällsekonomiska prognoserna visar sig felaktiga

• reservera medel om förändringar i utjämningssystemet skulle genomföras inför 2013

• hantera effekterna av det minskade statsbidraget till gymnasieskolan.

• öka koncerntänkandet i kommunen

• arbeta aktivt för ett starkt varumärke som arbetsgivare

• efterfråga och skapa dialog med medarbetarna

• skapa attraktiva karriärvägar och förutsättningar för utveckling för kommunens chefer

(8)

5

2.3 Integration och kommunikation

Sveriges folkmängd har, under de senaste årtiondena, främst ökat tack vare att det varit fler personer som invandrat till Sverige än som utvandrat. Prognoserna pekar också på att invandringen fortsätter att bidra till en betydande del av befolkningsökningen framöver. Av detta mönster följer att en betydande andel av befolkningen har utländsk bakgrund. Arbetskraftsinvandrare bosätter sig oftast i de mer attraktiva områdena medan personer som fått asyl däremot tenderar att bosätta sig i de mindre attraktiva bostadsområdena. Att allt fler i befolkningen har utländsk bakgrund innebär flera utmaningar och möjligheter för den kommunala verksamheten. Det rör allt ifrån att kunna informera på olika språk till att kunna samtala med brukare inom t ex äldreomsorgen som inte behärskar svenska. En annan viktig fråga är hur kommunen själva rekryterar personer med utländsk bakgrund.

När fler i befolkningen har utländsk bakgrund ökar också betydelsen av frågor som rör integration och mångfald. Horisontella frågor som berör flera nämnder ökar i betydelse och det blir allt viktigare för organisationen att kunna hantera sådana frågor. Att samarbeta med andra aktörer, t ex inom föreningsli- vet, och dra nytta av kraften i civilsamhället är sannolikt en viktig komponent i arbetet med stötta nyan- ländas etablering och integration i kommunen.

Medborgardialoger sker på olika nivåer i kommunen, dels i den lokala demokratiska processen, dels inom verksamheternas olika områden med allt från vardagskommunikation till systematiserad uppfölj- ning som ett led att förbättra sin service (olika former av brukardialog). Det finns idag många olika verktyg för att lyssna på invånarna och involvera dem. Det är bland annat verktyg för dialog, chatt, medborgarbudget, mobilenkät och e-petitioner. Metodval för medborgardialog är dock underordnat syftet med dialogen, det är viktigt att vara klar över varför en medborgardialog ska genomföras.

Sociala medier öppnar nya möjligheter, men även utmaningar för kommunerna. Flera kommuner är idag flitiga användare av sociala medier för att föra en dialog med invånarna där invånarna befinner sig. Det ställer krav på myndigheten och det är viktigt att kommunen har en genomtänkt strategi med sitt använ- dande. Syftet behöver klargöras, vad kommunen lovar och på vilket sätt resultatet återkopplas. Utma- ningarna handlar bland annat om sekretess och hur den personliga integriteten ska behandlas.

En väl fungerande offentlig förvaltning kännetecknas av öppenhet, effektivitet och rättsäkerhet.

Effektiviteten i den offentliga förvaltningen är viktig för att hushålla med de allmänna medlen. En smartare intern organisation är en förutsättning för att kunna möta behovet av en enklare administ- ration som i sin tur även ökar servicen till invånare och företagare med olika digitala tjänster. I det sammanhanget är det nödvändigt för kommuner att utveckla sin e-förvaltning.

IT ska användas som möjliggörare för att uppnå verksamheters mål. Frågor rörande e-förvaltning måste därför vara väl förankrade i respektive verksamhet för att kunna besvara hur IT ska användas för att nå uppsatta mål, hur organisation och arbetssätt kan förbättras och avgöra hur stor nyttan och kostnaderna är.

• arbeta för minskad arbetslöshet och ohälsa bland utrikes födda i kommunen

• stärka samordningen internt i arbetet för en förbättrad integration

• finna lämpliga arbetssätt, metoder och verktyg för dialog med medborgare som bidrar till ökad kvalité i beslut och verksamhet

• utveckla indikatorer och sätt att mäta sin e-vision och sina mål kring tillgänglighet och öppenhet

• fortsätta utvecklingen på ett strategiskt sätt av enkla och användbara e-tjänster till medborgare och företag.

2.4 Miljö och klimat

En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna och enligt regeringen är det den högst priorite- rade miljöfrågan. Klimatförändringar yttrar sig främst genom att den globala medeltemperaturen stiger och enligt Naturvårdsverket är de flesta klimatforskare överens om att förändringarna delvis beror på att koldioxid och andra växthusgaser släpps ut i atmosfären.

(9)

6

Den samlade vetenskapliga bedömningen är att följderna av klimatförändringarna kan bli dramatiska och effekterna på samhällsbyggande, ekonomi och ekosystem stora och negativa. I klimatanpassnings- arbetet har kommunerna en viktig roll då de bl.a. ansvarar för vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, vård- och omsorgsinrättningar samt skolor och omsorg. Kommunen ansvarar också för myndighetsutövning inom områden som berörs av klimatanpassning. Även kommunernas krisberedskap och räddningstjänst är centrala i arbetet.

För att nå miljömål som exempelvis begränsad klimatpåverkan måste samhällets samtliga aktörer enga- gera sig och ta sitt ansvar. För att ytterligare intensifiera arbetet kan kommunerna anpassa arbetet med miljömålen till att integreras i egna pågående processer. En pågående utveckling är en ökad medvetenhet om vikten att redovisa verksamhetens arbete för att nå miljömålen. Detta gäller både inom näringslivet och inom offentlig sektor. Redovisningen sätter ett hårdare tryck på verksamheten att arbeta mot uppsatta mål.

Många av dagens miljöproblem är komplicerade och en stor del av dem kan härledas till våra konsumt- ionsmönster. Varje organisation och individ påverkar indirekt miljön genom konsumtion av varor och tjänster. De uppkomna miljöproblemen kan inte lösas enbart genom lagstiftning och myndighetsarbete utan behöver kompletteras med olika marknadsdrivna insatser. Miljöanpassad upphandling är ett viktigt sådant styrmedel. I EU:s pågående modernisering av den offentliga upphandlingen läggs stor vikt vid miljö och sociala hänsyn.

• säkerställa att miljömålen integreras i kommunens budget- och planeringsprocesser

• anpassa kommunens verksamheter utifrån kommande klimatförändringar

• öka användningen av förnyelsebar energi, biogas och andra alternativa drivmedel

• vid om och nybyggnation säkerställa att energieffektiva alternativ nyttjas

• säkerställa att miljökraven i kommunens upphandlingspolicy efterlevs.

2.5 Omsorg

Statens initiativ på omsorgsområdet är mångfacetterade. De handlar på vård- och omsorgsområdet om äldres rätt att bo tillsammans i särskilt boende, om nationella riktlinjer för vård och omsorg om demens- sjuka och krav i nya riktlinjer på grundläggande kunskaper hos personal som arbetar inom äldreomsor- gen. Inom socialtjänstområdet handlar statens initiativ om personer som skrivs ut från rättspsykiatrisk vård, stärkt skydd för placerade barn och en utökad möjlighet att bevilja åtgärder om inte båda vård- nadshavarna samtycker. Några andra förslag är förändrat huvudmannaskap inom missbrukarvården, att Migrationsverket ska kunna tvinga kommuner att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Nya regler gäller sedan årsskiftet för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Den ökade statliga styrning kan leda till likformighet och på sikt komma att kringskära socialsekreterarnas manöverutrymme.

Ett ökat fokus på evidensbaserade metoder kommer ställa högre krav på att bara vissa metoder får användas inom socialtjänsten.

Uppföljning och kontroll av externa utförare blir allt viktigare i takt med att alltmer verksamhet utförs av enskilda aktörer. Upphandling och utvärdering av externt utförda välfärdtjänster är komplicerat. Kom- munerna kommer även fortsättningsvis brottas med problemet att operationalisera begrepp som kvalitet, eller uttryckt med en lägre ambition, att undvika missförhållanden. Framgångsfaktorerna är att i upphandling specificera tydliga kvalitetsindikatorer som verkligen har betydelse för brukarna och ha en effektiv uppföljning på dessa faktorer.

Viktiga trender att förhålla sig till är bland annat att IT kommer spela en större roll inom äldreomsorgen, minskade behov av gruppboenden inom funktionshinderomsorgen men ökade kostnader för personlig assistans.

(10)

7

• säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet inom vård- och omsorgsverksamheterna genom tydliga upphandlingar, avtal och uppföljningar.

• anpassa verksamheten till förändrade volymer inom äldreomsorgen

• skapa beredskap för ökade kostnader för att tillgodose och följa upp kvalitetskraven

• fortsätta med det förebyggande arbetet för barn och unga

• implementera ett ledningssystem för kvalitetssäkring inom socialtjänsten

• skapa beredskap för och bejaka nya evidensbaserade arbetsmetoder

• definiera kvalitetsbegreppet inom de sociala verksamheterna

2.6 Utbildning

Staten fortsätter till stor del på den inslagna väg som påbörjades för några år sedan. Den nya skollagen gäller från och med juli 2011. Den närmaste tidens lagstiftning kommer att handla om förtydliganden, kompletteringar och anpassning av andra lagar. Pågående utredningar ser just nu över frågor som regler och villkor för fristående skolor, den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå samt ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Under 2011 lämnade flera statliga utredningar sina förslag, vilka handlade om anmälningsskyldigheten för missförhållanden inom skolväsendet, insyn och sekretess samt den gymnasiala lärlingsutbildningen. Regeringens har en liggan- de proposition på utbildningsområdet rörande gymnasiesärskolan.

Utifrån pågående politiska debatter kommer antagligen fokus på de fristående verksamheterna med likvärdig lagstiftning och bidragssättning att kvarstå. Elevhälsan, pedagogisk uppföljning och dokumentation samt personals utbildningsnivå är också områden som kommer att vara i fokus.

Skolverket har i uppdrag att genom olika projekt utveckla utbildningsområdet. Utvecklingsinsatserna indikerar fortsatt fokus på samma områden och ämnen som under de senaste åren.

De senaste åren har fler insatser riktats mot matematik, teknik och naturvetenskap. Detta fortsätter och nu har även andra ämnen börjat synas bl.a. idrott och hälsa. Breddning med utvecklingsinsatser inom andra ämnen bör vara en naturlig utveckling som kommunerna ska vara uppmärksamma på och följa.

Utvecklingsinsatserna från statens sida kommer även en tid framöver i stora delar handla om matematik, teknik och naturvetenskap. Sannolikt kommer detta att breddas inom några år.

Dagens barn och elever befinner sig i förskolor och skolor som på flera sätt skiljer sig från de verksamheter deras föräldrar gick i. Samtidigt har dagens föräldrar mer tillgänglig information om barnens vardag, vad som styr den aktuella verksamheten och vilka krav de kan ställa. Vidare kan de jämföra olika verksamheter utifrån kvalitetsindikatorer. Dagens föräldrar är generellt mer pålästa än tidigare generat- ioners föräldrar vilket påverkar hur de engagerar sig. Samtidigt har lagstiftarna fört fram föräldrarnas deltagande som viktigt.

Skolverkets arbete med legitimering och behörighet har inletts men kommer enligt myndigheten att ta tid. Flera kommuner menar att oklarheten påverkar personalen som känner en viss oro då de inte vet med säkerhet om de får legitimation och vilken behörighet de har. Rektorer, skolledningar och ansvariga nämnder påverkas då oklarheten skapar svårigheter att planera på lång sikt samt att förutse rekryterings- behov.

• anpassa utbildningsverksamheten till förändrade volymer

• kartlägga nuvarande behörighet och därefter tillse behörighet för alla lärare

• höja lärarnas kompetensnivå, t ex genom att delta i lärarlyftet 2

• säkerställa fortsatt god kvalitet och öppenhet i ljuset av ett ökat engagemang och delaktighet från föräldrar.

• ha beredskap för att delta i utvecklingsprojekt

För att dra nytta av kommunens gynnsamma strukturella förutsättningar och för att kunna förbättra eller i alla fall bibehålla nuvarande kvalitetsnivå i ljuset av ett förändringstryck ser vi några övergripande

(11)

8

utvecklingsområden som Sollentuna kommun behöver förhålla sig till. Det handlar om att fortsätta arbetet med kvalitetssystem och analyser, att säkra kompetensförsörjningen framåt, att hantera och vara proaktiv inför ökad statlig styrning på välfärdsområdet, att säkra kvaliteten i fristående verksamheter, att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt samt i möjligaste mån anlägga ett regionalt perspektiv i viktiga frågor.

(12)

9

3 Bostadsbyggande och befolkning 3.1 Bostadsbyggande

För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en avgörande faktor för

befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.

Fram till 2021 planeras det för knappt fyra tusen bostäder, se tabell 1. Bland ny stora områden kan nämnas Väsjön, Sollentuna centrum östra delen samt Norra Silverdal.

Utöver bostadsbyggandet planeras det även för drygt 230 så kallade kategoribostäder – äldreboende och LSS-boende.

Bostadsbyggnadsprognosen utgår från kända förutsättningar i det detaljplanearbete och de

exploateringsförhandlingar som pågår. Prognosen visar kommunens viljeinriktningen för de kommande tio åren.

Tabell 1 Bostadsbyggnadsprognos 2012–2021

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Flerbostadshus 250 195 435 375 303 370 256 300 270 210

Småhus 32 29 79 95 100 105 75 75 75 75

Kategoribostäder 140 41 0 0 50 0 0 0 0 0

Summa 422 265 514 470 453 475 331 375 345 285

3.2 Befolkningsutveckling

Under 2010 ökade kommunens befolkning med drygt 1 260 personer motsvarande 2 procent till 65 891 invånare per den sista december.

Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den

samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.

Hur många som bor i kommunen och vilken ålder de har har även stor inverkan på kommunens

kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs entreprenad.

För att kunna dimensionera verksamheten och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antagande om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.

(13)

10 Figur 1 Befolkningsutveckling 2011–2021

Enligt prognosen kommer Sollentunas befolkning öka med knappt 11 000 personer under perioden och uppgå till 75 500 personer år 2021. Befolkningsökningen är som störst i mitten av perioden när det byggs mest bostäder.

Under perioden fram till 2021 kommer befolkningen att öka i stort sätt i alla åldersklasser – undantaget de yngre pensionärerna. Antalet skolbarn och antalet äldre 70-85 år kommer att öka kraftigt under perioden.

Figur 2 Sollentuna kommuns befolkningsstruktur 2011, 2015 samt 2021.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Folkmängd Befolkningsförändring

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95

Ålder

2011 2015 2021

(14)

11

4 Regler för framtagande av budget

Budgetprocessen regleras i kommunens regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning. I dessa regler beskrivs kommunens ledningssystem samt de styrprocesser som är knutna till ledningssystemet.

Framtagande av nämndernas budget följer principerna för resursfördelning i ledningssystemet.

De kommunövergripande målen samt nämndernas åtaganden är framtagna i enlighet med kommunens styrmodell som är en del i ledningssystemet.

Den preliminära budget som tagits fram av kommunstyrelsen har remissbehandlats av nämnderna i enlighet med budgetprocessens utformning i ekonomi- och

verksamhetsstyrningsreglerna.

I samband med budgetbeslutet beslutas också om regler för nämndernas budget under verksamhetsåret.

(15)

12

5 Kommunövergripande mål

Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Nämndernas åtaganden som svarar mot de kommunövergripande målen redovisas sist i detta budgetdokument. Där återfinns också de mått som kommunstyrelsen planerar använda, tillsammans med åtagandena, vid uppföljning av de kommunövergripande målen.

5.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

Mål 1

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. Det krävs också ett större fokus på att utveckla

verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser utvecklas.

Ur det finansiella perspektivet handlar ett effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och en aktiv kontroll av hur medlen används samt beredskap att hantera avvikelser. Ur verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet

Att bedriva verksamheten med bibehållen kvalitet men med ett minskat resursutnyttjande är ett sätt att öka effektiviteten. Ett annat sätt är att höja kvaliteten med oförändrat resursutnyttjande. För att lyckas med ökad effektivitet krävs öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer och en vilja att ständigt utveckla och förbättra. Det kommer också vara nödvändigt att lyssna mot omvärlden och samverka med andra aktörer både inom kommunen, med andra kommuner och med olika typer av externa aktörer.

Ett led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad som ska åstadkommas, både i den dagliga driften och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa upp och utvärdera resultatet.

Mål 2

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla

företagsklimatet i kommunen. Det är viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv, dvs. att den ömsesidiga förståelsen för näringslivets och kommunens villkor ökar med ett aktivt agerande. Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser och därmed minskar friktionen i t ex detaljplaneprocesser.

Det kan ske bl.a. genom att:

• tillvara ta gemensamma intressen genom att utveckla samarbetet (ex. utveckling av stationssamhällena)

• träffa och besöka företag och företagare för att ta reda på deras behov och villkor

• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare (ex. handläggningstider, korta beslutsvägar, förenklingar i olika processer)

• ge information om vilka förvaltningarna och funktioner som ansvarar för vad

• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag

(16)

13 Mål 3

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare.

Genom olika insatser ska attraktionen för att arbeta inom kommunen öka.

Arbetserbjudandet ska vara attraktivt genom rätt lön och möjlighet till flexibla villkor. Äldre medarbetare ska uppmuntras till att arbeta kvar längre.

För att säkerställa en god kvalitét och minska risken för felrekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.

En god introduktion till arbetsuppgifterna och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta sig in i sitt arbete.

För att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbetsmiljöprocessen.

Mål 4

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter

Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan fastställs.

Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.

En medarbetare/chef som söker en intern tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.

Medarbetare/chef har både rättighet och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.

5.2 Utbildning

Mål 5

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i. Det innebär att det måste skapas en likvärdighet mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga och jämna kunskapsresultat. Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.

En förutsättning för goda resultat är att det finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är motiverade, engagerade och kompetenta.

Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.

Mål 6

Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande

Det livslånga lärandet börjar i förskolan och fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom ramen för den reguljära skolgången men även inom andra former av studier senare i livet. Det livslånga lärandet omfattar både lärande med koppling mot arbetslivet och lärande för ett gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare (SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc. Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg,

(17)

14

Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma sätt.

Med en stor valfrihet behövs bra vägledning för de individer som har svårt att göra sina val.

För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir möjlig.

5.3 Omsorg

Mål 7

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete. Alla barn ska ha rätt till en barndom och det är avgörande att barns problem uppmärksammas i tid. För att stärka barnens trygghet är det viktigt att ge stöd till föräldrar som önskar och behöver det.

Skolan och civilsamhället är viktiga arenor där barn och ungas problem kan identifieras och fångas upp.

Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.

Kommunen ska ha förståelse för invånarnas livspussel, eftersträva en god livsmiljö och arbeta för att uppnå jämlika levnadsvillkor.

En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har tak över huvudet och egen försörjning vilket vi aktivt ska verka för.

Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet och kvalitén inom äldreomsorgen.

Mål 8

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Sollentuna kommun ska erbjuda vård- och omsorg som i livets alla skeden präglas av hög kvalitet och värdighet. Den dagen brukaren behöver stöd ska de på ett enkelt sätt komma i kontakt med kommunen.

De ska mötas av förstående anställda som förmedlar korrekt information och som tar hela individens situation i beaktande. Vi ska motverka ”stuprörstänk” och eftersträva effektivitet.

Den höga kvalitén ska uppnås genom bland annat ett frekvent uppföljningsarbete och tydlighet i upphandlingsprocessen.

Valfrihet ska prägla kommunens verksamhet. Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet och mötas med förståelse.

Beprövade arbetsmetoder ska tillämpas och vi ska eftersträva att använda evidensbaserad praktik (EVP).

E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.

5.4 Miljö och klimat

Mål 9

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.

”Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.

Strategin för kommunens klimatarbete är:

1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.”

(18)

15

Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva effekter. Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

5.5 Integration och kommunikation

Mål 10

Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.

Kommunens, företagens och arbetsgivarnas delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex. genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och ungdomar innebär ett bättre resultat för elever och skola.

En förutsättning för att känna trygghet i sin vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.

Kommunen, med sina olika verksamheter, ska börja med att vara en god förebild när det gäller

rekrytering av personal – rekryteringen syftar till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.

Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.

Mål 11

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.

Det kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett politiskt beslut.

Syftet med dialogen måste vara klargjort och en plan för hur man ska informera om resultatet av dialogen samt hur processen ska går vidare måste finnas.

För att stärka dialogen behövs samlingslokaler i alla kommundelar för att främja samhörighet och underlätta för föreningslivet.

Ett annat exempel är att planera för hur en verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras med hjälp av brukardialoger eller e-tjänster.

Ett tredje exempel är att sprida information och nyheter om vad som händer i kommunen och dess verksamheter. Information ska utformas så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.

Vi ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.

Målet innebär, att nämndernas arbete inom ramen för gällande lagstiftning och kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på sådant sätt att tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.

(19)

16 Mål 12

Utveckla den interna kommunikationen

En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger möjlighet till värdefull kunskapsöverföring.

Vi måste arbeta för att påminna varandra om att driva den interna kommunikationen. Ansvar, roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sätt. Chefens har en viktig roll som budbärare och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.

Tillgång till rätt information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta vad som gäller. Vi måste arbeta för att säkerställa att alla medarbetare har tillgång till rätt information och att vi anordnar forum för dialog, detta är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av verksamheten.

Tillgång till information ökar kunskapen om kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt detta skall utvecklas och gemensamma modeller och processer för styrning och uppföljning ska följas.

En god intern kommunikation är en förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern kommunikation.

Vårt kommungemensamma intranät ska vara navet för den interna informationen och utgöra ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för förvaltning, underhåll och utveckling av intranätet avsätts och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.

(20)

17

6 Driftsbudget

Av driftsbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2013 avser budget medan hela

treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som kommunfullmäktige beviljar. Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check, peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.

Tabell 2 Driftsbudget per nämnd 2012–2015, miljoner kronor

Budget

2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Kommunstyrelsen -131,7 -126,4 -135,1 -126,5

Överförmyndarnämnden ingår ovan -4,9 -4,9 -4,9

Trafik- och fastighetsnämnden -112,7 -121,1 -121,1 -121,1

Barn- och ungdomsnämnden -1 264,9 -1 299,4 -1 315,4 -1 332,9 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-297,8 -296,7 -287,5 -288,2

Socialnämnden -235,1 -237,6 -236,9 -236,9

Vård- och omsorgsnämnden -749,1 -790,7 -783,9 -795,4

Kultur- och fritidsnämnden -107,5 -111,7 -114,9 -114,9

Miljö- och byggnadsnämnden -14,3 -14,9 -14,9 -14,9

Rösjöstyrelsen 0,1 0,1 0,1 0,1

Summa -2 912,9 -3 003,4 -3 014,4 -3 035,6

Pensionskostnader -55,0 -59,0 -65,0 -65,0

Avgår internränta 40,0 44,0 44,0 44,0

Kommungemensamma poster* -69,7 -89,0 -161,4 -250,2

Totalt -2 997,6 -3 107,4 -3 196,8 -3 306,8

* Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv -60 -122

Osäkerhetsfaktorer -25 -50

Buffert -30 -50 -50 -50

KS oförutsedda -39,7 -39,0 -26,4 -28,2

(21)

18

7 Investeringsbudget

Investeringar avser investeringar för samtliga berörda nämnder, således även till Rösjöstyrelsen. För investeringsprojekt för fastigheter och anläggningar anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Särskilda medel anslås årligen av

kommunfullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnader i förhyrda lokaler.

Tabell 3 Investeringsbudget per nämnd 2012–2015, miljoner kronor Budget

2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Kommunstyrelsen -2 200 -2 200 -2 200 -2 200

Överförmyndarnämnden 0 0 0 0

Trafik- och fastighetsnämnden -242 500 -309 700 -298 000 -109 000

Barn- och ungdomsnämnden -8 000 -8 000 -8 000 -8 000

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-1 400 -1 400 -1 400 -1 400

Socialnämnden -500 -500 -500 -500

Vård- och omsorgsnämnden -6 300 -6 300 -3 700 -3 700

Kultur- och fritidsnämnden -10 200 -8 900 -1 700 -1 700

Miljö- och byggnadsnämnden -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Rösjöstyrelsen -2 500 -500 -500 -500

Exploateringsverksamhet -134 800 -137 000 150 700 150 700

Summa -410 400 -476 500 -167 300 21 700

(22)

19

8 Nämnderna

Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds förutsättningar för åren 2013–2015.

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.

För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.

I förslaget till budget för nämnden finns ett avsnitt om förslag till uppdrag från kommunfullmäktige.

Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisning tas fram av kommunfullmäktiges presidium under hösten 2012.

(23)

20

8.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget

2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Nettoanslag, tkr -131 712 -126 415 -135 065 -126 465

Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200 -2 200 -2 200

8.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna

kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.

8.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Kommunstyrelsens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (2 mkr) för pris- och lönekompensation.

Därutöver tillförs kommunstyrelsen ytterligare 5,6 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.1.4. I kommunstyrelsens oförutsedda finns medel avsatta för IT-strategiska satsningar.

8.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2013

Nedan redovisas förslag till uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisningen, tas fram under hösten 2012.

• Utreda möjligheterna till fastighetsnära sortering och hämtning av ”avfall”

• Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden

(24)

21

8.1.4 Budget 2013 och plan 2014-2015 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2012 års budgetram.

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015 2012 års budgetram -131 712 -131 712 -131 712 -131 712

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. volym)

8 010 -640 7 960

Förändringar jämfört med 2012

Volym 0 0 0

Pris- och lönekompensation -1 976 -1 976 -1 976

Effektivisering 0 0 0

Tillägg/avdrag -737 -737 -737

Effekter av statliga beslut (+/-) 0 0 0

Effekter av tidigare beslut i

kommunen (investeringar etc.) (+/-)

4 913 4 913 4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

4 913 4 913 4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -5 650 -5 650 -5 650

Räddningstjänst -1 000 -1 000 -1 000

Upphandling -1 000 -1 000 -1 000

Ökade IT-kostnader -2 000 -2 000 -2 000

Plan-exploateringsverksamhet -800 -800 -800

Kommunrevision -250 -250 -250

Politiska arvoden -600 -600 -600

Tillfälliga satsningar (+/-) 0 0 0

Nettoanslag -131 712 -126 415 -135 065 -126 465

Årlig förändring, tkr 5 297 -8 650 8 600

Från 2012, tkr 5 297 -3 353 5 247

(25)

22

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Årlig förändring, % -4,0% 6,8% -6,4%

Från 2012, % -4,0% 2,5% -4,0%

(26)

23

8.2 Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden Budget

2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Nettoanslag 0 -4 913 -4 913 -4 913

Investeringslimit 0 0 0 0

Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

Inga förslag till förändringar. I kommunstyrelsens oförutsedda finns medel avsatta för ökad avgift till den kommungemensamma överförmyndarnämnden.

• Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden

(27)

24

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

2012 års budgetram 0 0 0 0

0 0 0

Volym 0 0 0

Pris- och lönekompensation 0 0 0

Tillägg/avdrag -4 913 -4 913 -4 913

-4 913 -4 913 -4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

-4 913 -4 913 -4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0 0 0

Nettoanslag 0 -4 913 -4 913 -4 913

Årlig förändring, tkr -4 913 0 0

Från 2012, tkr -4 913 -4 913 -4 913

Årlig förändring, % 0,0% 0,0% 0,0%

Från 2012, % 0,0% 0,0% 0,0%

(28)

25

8.3 Trafik – och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Nettoanslag, tkr -112 682 -121 072 -121 072 -121 072

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning. Nämnden är tillika trafiknämnd.

Nämnden förvaltar kommunens mark och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens fastigheter.

Trafik- och fastighetsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (1,7 mkr) för pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 10,2 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.3.4.

Investeringsramen 2013 har ökats med 67,2 miljoner kronor jämfört med 2012. I investeringsramen finns upptaget medel för satsning på två vindkraftverk under 2013 och 2014.

• Redovisa hur trafik- och fastighetsnämnden ska verka för ett miljömässigt byggande och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter.

(29)

26

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

2012 års budgetram -112 682 -112 682 -112 682 -112 682

3 500 3 500 3 500

Volym 0 0 0

Pris- och lönekompensation -1 690 -1 690 -1 690

Tillägg/avdrag -10 200 -10 200 -10 200

-7 000 -7 000 -7 000

Ökade kapitaltjänstkostnader -7 000 -7 000 -7 000

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -3 200 -3 200 -3 200

Gång- och cykelvägar -1 000 -1 000 -1 000

Indexuppräkning av avtal -2 200 -2 200 -2 200

Nettoanslag -112 682 -121 072 -121 072 -121 072

Årlig förändring, tkr -8 390 0 0

Från 2012, tkr -8 390 -8 390 -8 390

Årlig förändring, % 7,4% 0,0% 0,0%

Från 2012, % 7,4% 7,4% 7,4%

(30)

27

8.4 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Nettoanslag, tkr -1 264 868 -1 299 447 -1 315 427 -1 332 918

varav förskola -409 753 -407 500 -407 715

varav grundskola -754 622 -772 854 -790 131

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola och särskola.

8.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Barn- och ungdomsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (19 mkr) för pris- och lönekompensation. Volymuppräkningen 2013 för grundskolan och förskolan uppgår till 15,1 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 7,0 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.4.4. För satsningar inom förskola och grundskola samt nytt hyressystem finns medel avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda.

• Redovisning av IKT-satsningen, bland annat med inriktning på vad som sker inom den pedagogiska utvecklingen.