• Varför ska vi acceptera den semantiska 3. Misstagsteorin

3. Misstagsteorin

• Varför ska vi acceptera den semantiska premissen?

 Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt använder. En sådan tolkning kommer alltid att kännas ofullständig.

M: Både naturalistiska och non-kognitivistiska tolkningar av vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

redogöra för moralens ”skenbara auktoritet”:

1. Nat genom att inte kunna förklara varför moraliska krav är

”kategoriska imperativ”;

2. NK genom att inte kunna redogöra för moralens anspråk på

”objektiv giltighet och sanning”.

3. Misstagsteorin

• Varför ska vi acceptera den metafysiska premissen?

– Tre argument:

1. Relativitet: Den bästa förklaringen av den utbredda moraliska oenighet som råder är att den reflekterar skilda sätt att leva på, snarare än att de är ”perceptioner” (ofta felaktiga) av objektiva moraliska fakta. [OBS! Ett empiriskt argument.]

2. ”Konstighet”: Om det fanns objektivt preskriptiva moraliska fakta så skulle de vara oerhört konstiga. Detta är därför att

a. de är både oberoende av oss samtidigt som de ger oss skäl att handla;

b. de är med nödvändighet kopplade till naturliga egenskaper på ett oförklarligt sätt (superveniens).

3. Kunskap: Om det fanns objektivt preskriptiva moraliska fakta så skulle det vara svårt att förklara hur vi kan ha kunskap om dem.

• Här förutsätter M någon sorts ”kausal” teori om kunskap, enligt vilken vi bara kan ha kunskap om det vi kan ha kausal kontakt med. Plus att han antar att vi inte kan ha kausal kontakt med objektivt preskriptiva fakta.

3. Misstagsteorin

• Problem för Mackie:

1. Svårsmält att även de mest uppenbara moraliska utsagor är falska.

2. Det är inte självklart att vi faktiskt ser på moralen som objektivt preskriptiv.

3. Mackie förutsätter en naturalistisk världsbild utan att argumentera för den.

4. McDowells kritik:

a. Moraliska fakta kan vara objektiva utan att vara oberoende av oss (i analogi med fakta om färger och andra sekundära egenskaper).

b. Deras preskriptivitet kan förklaras med att vår förståelse av dem

förutsätter motivation (i likhet med hur vår förståelse av färgbegrepp förutsätter färgupplevelser).

 Problem: Färger är inte objektiva på samma sätt som moralen tycks vara (vilket McD verkar medge).

3. Misstagsteorin

• Om misstagsteorin är korrekt, hur bör vi då göra?

– Respons 1: Sluta använda det moraliska språket.

– Respons 2: Behålla moralen som en sorts fiktion. [Mer om denna lösning senare.]

– Respons 3: Byta ut det existerande moraliska språket mot en naturalistisk variant som inte implicerar

existensen av objektivt preskriptiva moraliska fakta.

Då försvinner också misstaget.

• Det är tydligt att M inte väljer den första vägen, men det är oklart vilken av de andra två han

föredrar.

3. Misstagsteorin

• M menar att moralen fyller en väsentlig funktion och kan rättfärdigas av just den anledningen.

• Närmare bestämt behöver vi en uppsättning

handlingsregler som är sådana att vi kan uppnå en mängd fördelar endast om vi följer dessa regler.

• Dessa regler utgör/kan utgöra moralen, men de är något vi

”uppfinner” snarare än ”upptäcker.”

• Detta leder dock till följande fråga: varför inte istället säga att vårt moraliska språk redan som det är helt enkelt bara uttrycker dessa regler (d.v.s. är naturalistiskt).

 Ett möjligt svar: moralen kan bara ha sin gynnsamma effekt om vi tror att den är objektivt preskriptiv.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Moralisk realism: moraliska fakta/egenskaper existerar oberoende av människors omdömen.

• Det finns två sorters realism: naturalistisk och non-naturalistisk.

• Två frågor:

1. Vilka skäl finns för att vara moralisk realist?

2. Givet att vi bör acceptera MR, bör vi välja Nat

eller N-nat?

4. Moralisk realism och Naturalism

• Det finns ett antal fenomen som kan förklaras om man antar existensen av oberoende moraliska

fakta.

 Vi skiljer moraliska frågor från rena smakfrågor.

 Konvergens och framsteg.

 Fenomenologi: vi kan ”inse” moraliska fakta.

• Dessa observationer ger visst stöd åt MR, men är inte tillräckliga för att visa att den är sann. Detta beror på i vilken utsträckning de observerade

fenomenen kan förklaras utan att anta existensen

av oberoende moraliska fakta.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Den stora fördelen med moralisk naturalism är att den inte implicerar förekomsten av

”konstiga” icke-naturliga egenskaper.

• Men hur ska MN förstås?

4. Moralisk realism och Naturalism

• Den stora fördelen med moralisk naturalism är att den inte implicerar förekomsten av ”konstiga” icke- naturliga egenskaper.

• Men hur ska MN förstås?

Moralisk naturalism

Analytisk naturalism Syntetisk naturalism

Synonymi Analytisk

funktionalism

Reduktionistisk SN

Icke-

reduktionistisk SN

4. Moralisk realism och Naturalism

• Analytisk naturalism

 Den enklaste formen av AN säger bara att varje moralisk term, t.ex. ’rätt’, är synonym med någon term eller uttryck som refererar till en naturlig egenskap.

 Vad är en ”naturlig egenskap”?

[Naturen] studeras av naturvetenskaperna och psykologin. Den kan sägas inkludera allt som har existerat,

existerar eller kommer att existera i tiden.

Moore

4. Moralisk realism och Naturalism

• ÖFA utgör ett kanske oöverstigligt hinder för synonymiversionen av AN.

• Men idén att man kan komma fram till en form av naturalism genom begreppsanalys lever kvar i den s.k. ”analytiska

funktionalismen” (”the Canberra Plan”).

• Se From Metaphysics to Ethics (1998) av F. Jackson.

• Enligt en funktionalistisk teori om ett visst fenomen går det att

definiera detta fenomen genom att ange den roll eller funktion som fenomenet har i en större helhet.

Frank Jackson (1943-)

4. Moralisk realism och Naturalism

• Varje cirkel i diagrammet till höger svarar mot ett

fenomen som ska definieras.

• Det som kännetecknar A, t.

ex., är att det står i en viss relation till B och i en viss annan relation till E (men inte till någon annan cirkel i diagrammet).

• Dessa relationer till andra fenomen är tillräckliga för att definiera just A.

B

G

C

I E

D

H A

F

4. Moralisk realism och Naturalism

• Tanken med analytisk funktionalism om moralen är att varje moraliskt begrepp kan definieras med hjälp av sina relationer till andra moraliska begrepp, och även icke- moraliska begrepp.

• Denna funktionalism är analytisk därför att den använder sig av (påstått) analytiska eller a priori s.k. ”plattityder” som beskriver de relevanta relationerna mellan begreppen.

Exempel:

 ”Ingenting kan vara både fel och rätt (samtidigt)”

 ”Om någon handling har egenskapen att vara moraliskt rätt så ger oss detta ett skäl att utföra den handlingen”

 ”Om A säger att det är rätt att utföra en viss handling och B

säger att det inte rätt att utföra den handlingen så kan högst en av dem tala sanning”

4. Moralisk realism och Naturalism

• Tanken är att ”rätthet” är den naturliga

egenskap som står i just alla dessa relationer till alla dessa andra egenskaper.

• Det är också viktigt för AF att definitionen som

erbjuds är reduktiv. Det betyder att definiens

inte innehåller några moraliska termer.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Tanken är att ”rätthet” är den naturliga egenskap som står i just alla dessa relationer till alla dessa andra egenskaper.

• Det är också viktigt för AF att definitionen som

erbjuds är reduktiv. Det betyder att definiens inte innehåller några moraliska termer.

”Definiendum” =_df det som ska definieras

”Definiens” =_df det som definierar Exempel: ”Ungkarl” – definiendum

”Ogift man” - definiens

4. Moralisk realism och Naturalism

• Tanken är att ”rätthet” är den naturliga

egenskap som står i just alla dessa relationer till alla dessa andra egenskaper.

• Det är också viktigt för AF att definitionen som erbjuds är reduktiv. Det betyder att definiens inte innehåller några moraliska termer.

• I praktiken innebär det att de moraliska

termerna i definiens ersätts av variabler, t.ex.

a

, a

o.s.v.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Det betyder att en AF-definition av t.ex. ”rätthet”

skulle kunna se ut ungefär så här:

 Rätthet är den egenskap a

som uppfyller samtliga villkor på följande lista:

1. Det finns en egenskap a_w sådan att ingenting kan vara både a_r och a_w samtidigt.

2. Om någon handling har egenskapen att vara a_r så ger oss detta ett skäl att utföra den handlingen.

3. Om A säger att en viss handling har egenskapen a_r och B säger att den handlingen inte har a_r så kan högst en av dem tala sanning.

…Många fler villkor. Kanske så många att det är i praktiken omöjligt att få till en färdig lista.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Förhoppningen är att en sådan definition kan identifiera en unik egenskap.

• Invändningar:

 ”Plattityderna” är inte a priori; flera av dem är tvärtom kontroversiella.

 Det går inte att hitta tillräckligt starka ”plattityder” för att identifiera en unik egenskap.

 ÖFA funkar fortfarande. Det som uppfyller alla

plattityderna kanske inte är rätthet (frågan är öppen).

 Enligt Jackson tillhör plattityderna inte vår nuvarande

vardagliga moraluppfattning utan en hypotetisk ”mogen”

version av denna då konsensus uppnåtts. Men varför tro

att något sådant ens är möjligt?

4. Moralisk realism och Naturalism

• Syntetisk naturalism: tanken att moraliska egenskaper är

naturliga egenskaper, men att detta bara går att visa empiriskt (a posteriori).

• Två versioner:

1. Icke-reduktionistisk (Cornell-realismen) 2. Reduktionistisk (Railton)

• IR och R är oeniga om sanningsvärdet hos följande tes:

 (RED) För varje moralisk egenskap M är det möjligt att finna en naturlig egenskap N, som kan formuleras i icke-moraliska termer, sådan att N = M.

 R accepterar (RED) medan IR förnekar den.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Bägge versionerna av SN växte fram som svar på ett skeptiskt argument formulerat av G. Harman (1977).

• Harmans argument:

 Icke-reducerbara moraliska fakta behövs inte för att

förklara våra observationer; de är inte relevanta för sådana förklaringar.

 H kontrasterar moraliska fakta med andra typer av icke (direkt) observerbara fenomen, som t.ex. protoner. Dessa behövs för att förklara vissa fenomen.

 ”Harmans princip”: Vi har bara skäl att acceptera

existensen av det som behövs för att förklara våra

observationer.

4. Moralisk realism och Naturalism

• Non-naturalister tenderar att förkasta Harmans princip (t.ex. Nagel, McDowell). Men SN accepterar den.

• Cornell-realisterna: för att visa att moraliska egenskaper existerar räcker det att visa att de förklarar vissa av våra observationer.

• Railton förnekar denna tes. Han menar att vi också måste förklara moralens inflytande på oss människor. (Men det är också

nödvändigt att visa att moralen har förklaringskraft.)

• Tanken att moraliska egenskaper förklarar våra observationer (och att de gör detta kausalt) är viktigt för fr.a. CR också på ett annat sätt: den förklarar vad skillnaden är mellan dem och non-

naturalismen. Den hjälper m.a.o. till att visa i kraft av vad moraliska egenskaper är naturliga egenskaper.