Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn
TJÄNSTESKRIVELSE
Verksamhetsberättelse med budgetuppföljning för utbildningsverksamheten år 2017
UN/2018:18
Förvaltningens förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelse för utbildningsnämnden år 2017.
Sammanfattning av ärendet
Överlag har Utbildningsnämnden god måluppfyllelse på de effektmål som går att analysera.
Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott på 9 702 tkr vilket är 3,4 % över budget.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2018-02-14 Årsredovisning 2017
Ärendet
I Utbildningsnämndens årsredovisning för år 2017 görs en omfattande genomgång av måluppfyllelsen för de kommunspecifika målen som rör verksamheten samt de av Utbildningsnämnden uppsatta effektmålen. Detta ger en indikation på vad som behöver prioriteras framöver för att verksamheten ska få en bättre måluppfyllelse.
Följande effektmål har uppnåtts under året:
Alla barn i våra förskolor upplever trygghet och trivsel
Samtliga vårdnadshavare upplever att förskolan är lärande och utvecklande för sina barn.
Barnkonventionen är vägledande för Utbildningsnämndens beslut
Hållbart medarbetarengagemang ska ha ett totalindex på minst 80
Alla elever når kunskapsmålen i samtliga ämnen. I årskurser där betyg ges ska eleverna nå lägst betyg E i alla ämnen
Kommunens elever kan läsa i årskurs 1
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 ligger minst 10 poäng över riksgenomsnittet
Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning
Josefine Alan
Verksamhetscontroller 08-5551038
josefine.alan@nykvarn.se
Utbildningsnämnden
2018-02-14
TJÄNSTESKRIVELSE
Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99
TJÄNSTESKRIVELSE
Utvecklingsområden för utbildningsnämnden är framför allt att bibehålla den höga
Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn
TJÄNSTESKRIVELSE
måluppfyllelsen och samtidigt få fler elever att nå de högre betygsstegen d.v.s. att fler lär sig mer. Tryggheten och trivseln i skolan ligger lite lägre än i förskolan men fortfarande mycket bra. Detsamma gäller vårdnadshavarnas uppfattning om skolan som lärande och utvecklande för sina barn. Samtliga av dessa mål följs även upp i det systematiska kvalitetsarbetet som sammanställs läsårsvis där även åtgärder tas och följs upp.
Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott på 9 702 tkr vilket är 3,4 % över budget.
Prognoserna under 2017, i mars och augusti, har pekat på ett utfall på ca 2 % över budget.
Skillnaden beror till stor del på det sparbeting på 2 % med medföljande anställningsstopp som rått under hösten. Anställningsstoppet gjorde att det tog längre tid att få godkännande att anställa i en situation där arbetstagarna har alla möjligheter att hitta arbete på annat håll vilket medförde att kommunen tappade ett flertal tilltänkta anställda. Verksamheterna har även varit restriktiva med nya kostnader över lag samtidigt som intäkterna blev högre än budgeterat.
Klart är också att budget och prognosarbetet behöver utvecklas så att de blir mer precisa för att resurserna ska komma barns och elevernas lärande och utveckling till godo. Därför behövs det framför allt bättre systemstöd, i form av t ex prognosverktyg, så att fokus kan ligga på att göra rättvisande analyser av utfallet istället för att manuellt ta fram prognoser.
Vad det gäller de mål som ligger under perspektivet företrädare för kommunen kommer en djupare analys att kunna göras först till marsuppföljningen då samtliga resultat från
medarbetarenkäten ännu inte är färdigställda.
Barnkonventionskonsekvenser
Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att utbildningsverksamheten följs upp för att säkerställa att barns och elevers lärande och utveckling följer de uppsatta målen.
Årsredovisningen definierar verksamhetens styrkor och förbättringsområden och vilka eventuella åtgärder som behövs för att målen ska uppnås. Detta bidrar till att
utbildningsverksamheten under nästkommande år kan arbeta med förbättringar i verksamheten vilket ska gynna barns och elevers lärande och utveckling i skolmiljön.
Genom det systematiska kvalitetsarbetet som utbildningsverksamheten utvecklat och
förbättrat under läsåret 2016/2017 får dessutom barn och elever kontinuerligt själva möjlighet att beskriva och lämna förslag/synpunkter på vad som för dem bidrar till en lärande skolmiljö.
Detta bidrar till att barnen och eleverna själva blir delaktiga i verksamhetsutvecklingen och kan påverka sin lärandeprocess.
Josefine Alan Inger Fransson
Verksamhetscontroller Utbildningschef
Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99
TJÄNSTESKRIVELSE
Beslutet expedieras till
Akten
Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen
Årsredovisning 2017
Utbildningsnämnd
Innehållsförteckning
1 Utveckling och framtid ... 4
1.1 Omvärldsanalys...4
2 Kommunens verksamheter ... 5
2.1 Viktiga händelser ...5
2.2 Verksamhetens utveckling ...6
3 Målavstämning... 9
3.1 Medborgare/Kund ... 10
3.1.1 Nykvarns kommun skall vara en attraktiv bendeort ... 11
3.1.2 Kommuninvånarna skall vara nöjda med den kommunala servicen ... 12
3.1.3 Kommuninvånarna skall ha en hög delaktighet i kommunens verksamhet och dess utveckling ... 14
3.2 Företrädare för kommunen ... 15
3.2.1 Våra medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll. ... 15
3.2.2 Nykvarns kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och nöjda medarbetare. ... 16
3.2.3 Medarbetarna ska ha en låg sjukfrånvaro. ... 18
3.3 Process och utveckling ... 18
3.3.1 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige ... 18
3.3.2 Kommunen skall ha Sveriges bästa skola... 21
3.4 Ekonomi ... 22
3.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning ... 23
3.4.2 Genomförda åtgärder för att nå budget ... 23
3.4.3 Uppföljning av ordförandebeslut avseende sparbeting (2%) ... 24
4 Driftredovisning ... 26
4.1 Budget/Utfall Prestationsersättning (tkr) ... 26
4.2 Förskola ... 26
4.2.1 Budget/Utfall Inskr Fsk-barn egen regi ... 27
4.2.2 Utfall/År Fsk-barn i egen regi (15 okt) ... 28
4.3 Grundskola ... 28
4.3.1 Budget/Utfall Grundskolelever i egen regi F-9 ... 29
4.3.2 Utfall/År Grundskoleelever F-9 i egen regi (15 okt) ... 29
4.3.3 Budget/Utfall Inskr fritidsbarn egen regi ... 30
4.3.4 Utfall/År Fritidsbarn inskrivna i egen regi (15 okt) ... 30
4.4 Köp av verksamhet ... 30
4.4.1 Gymnasium ... 31
4.4.2 Vuxenutbildning ... 32
4.4.3 Grundsärskola och gymnasiesärskola ... 33
4.5 Kostenheten ... 33
4.6 Kulturskolan... 34
1 Utveckling och framtid
1.1 Omvärldsanalys
Nykvarn är en inflyttningskommun och det är främst barnfamiljer som attraheras av att etablera sig i kommunen. Detta medför att utbildningsverksamheten stadigt ökar i omfattning vilket får konsekvenser för dimensionering av såväl personal som lokaler.
Lärarbristen i Sverige är dessutom högst påtaglig, framförallt i Stockholmsregionen.
Det är svårt att rekrytera och att behålla utbildad personal. Kommunerna och de fristående aktörerna inom skola och utbildning bjuder lönemässigt över varandra och personalen är mycket rörlig. Att rekrytera utbildad personal till vikariat, så som vid till exempel föräldraledigt och studier, är i stort sett omöjligt. I detta avseende är det ingen ljus framtid vi går till mötes. Det är få sökande till lärarutbildningarna och
dimensioneringen av utbildningsplatser har under flera år varit alldeles för låg.
När det gäller lokalfrågan handlar det främst om att få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Lokaler som stödjer det pedagogiska arbetet, ger möjlighet till samverkan och samordning samt som öppnar upp för mer flexibilitet kan dessutom vara extra viktigt när det är svårt att rekrytera behörig och kompetent personal.
När kommuninvånarantalet ökar behöver kommunen dessutom se över tilldelningskriterierna för de verksamheter inom utbildningsavdelningens
ansvarsområde som i dagsläget inte omfattas av prestationsersättning, dvs. den så kallade skolpengen som betalas ut till förskola och grundskola beroende på antal barn i verksamheten. Till dessa verksamheter hör bland annat de lagstadgade verksamheterna vi är ålagda att bedriva såsom den kommunala vuxenutbildningen och det kommunala aktivitetsansvaret men även Kulturskolan.
2 Kommunens verksamheter
Inom utbildningsavdelningens verksamhet i Nykvarn finns åtta kommunala förskolor, en fristående förskola och fyra grundskoleenheter. Grundskoleenheterna består av:
En enhet med årskurserna F-1 (i nuläget, färdigutbyggd F-6)
Två enheter med årskurserna F-6.
En enhet med årskurserna 7-9.
Förskolorna leds av en förskolechef och en enhetschef, samt biträdande förskolechef.
Skolorna leds av rektorer och biträdande rektorer.
Inom utbildningsavdelningen finns även kulturskolan organiserad liksom kommunens gemensamma kostenhet. Vidare har utbildningsavdelningen också ansvar för frågor rörande gymnasieskolan, vuxenutbildningen och det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar 16-20 år.
Inom utbildningsverksamheten i förskola och skola, finns legitimationskrav för lärargruppen. Andelen behöriga lärare i Nykvarn har sjunkit något men är fortfarande förhållandevis hög. Det är främst till högstadiet som det är svårt att rekrytera behöriga lärare och det finns många flera lärartjänster att söka i länet än det finns behöriga lärare. För att vara betygssättande krävs lärarlegitimation.
Som tidigare nämnts kommer utbildningsverksamheten under en tid framöver att behöva expandera på grund av den höga inflyttningen av barnfamiljer till kommunen.
Det är främst förskoleverksamheten som behöver utökas, troligtvis med ett par tre enheter kommande år. Även grundskolans verksamhet är ansträngd på vissa enheter men byggandet av Furuborgskolan etapp 2 kommer att på sikt jämna ut situationen.
Dock behöver kommunen redan nu påbörja planeringsarbetet för ytterligare grundskolor för att hamna i fas på längre sikt.
Lokalerna som utbildningsavdelningen bedriver verksamhet i är också delvis i behov av renovering. Det gäller främst ytskikt men även större förändringar behöver ses över. Det finns också behov av att se över hur skollokalerna stödjer verksamheten och att de är rätt utrustade, till exempel med salar för praktisktestetiska ämnen, eller om det finns anledning att göra förändringar för att pedagogiskt nå högre måluppfyllelse. Fem förskolekök, Tallbacken, Sandtorp, Gammeltorp, Hökmossen och Winklerska, är i stort behov av renovering för att klara de lagkrav som ställs. Skolgårdarna är också i varierande skick och behöver både renovering och upprustning.
2.1 Viktiga händelser
Höstterminen 2017 startade med att Nykvarns fjärde grundskola, Furuborgskolan, togs i bruk. Furuborgskolan är byggd som en F-3 enhet och har idag verksamhet för två förskoleklasser och en årskurs 1. Färdigbyggd kommer skolan att kunna bedrivas som en F-6 enhet. Furuborgskolan samnyttjar även lokaler med Lillhaga förskola, som evakuerats från ordinarie lokaler då dessa bedömts som otjänliga. Furuborgskolan delar skolledarskap, elevhälsa, skoladministration och biblioteksfunktion med Björkestaskolan. Allt detta för att bibehålla kvalitet och ha en startpunkt för
verksamheten som baseras på både erfarenhet och kompetens men också tillhörighet och kollegial samverkan. Detta har även sparat ekonomiska resurser.
Björkestaskolan och Turingeskolan är från och med höstterminens start F-6 enheter och Lillhaga skolan är en 7-9 enhet. I och med organisationsförändringen har vissa lokalanpassningar genomförts.
Den gemensamma kompetensförsörjningsplanen har legat till grund till att en
kommungemensam rekrytering av förstelärare har skett under året. De 18 som nu har försteläraruppdrag driver utvecklingsarbete på alla skolorna oavsett var de har sin bas i vardagen. Fokus för arbetet är att utveckla:
Kunskapsuppdraget i form av kompetens kring att synliggöra vilka lärprocesser som är framgångsrika samt bedömning och rättsäkerhet kring betygssättning.
Ledarskapet i klassrummet beroende på vilket behov som finns på de olika skolorna. Kollegialt lärande är en del av denna process och pedagogerna är med och observerar varandra regelbundet. Till detta finns stödstruktur i form av reflekterande samtal kopplat för att processa det som synliggjorts.
Språkutvecklingsarbetet med fokus på metoder och processer som gör skillnad för högre måluppfyllelse.
Utbildningsavdelningen har tillsammans med verksamheten fortsatt arbetet med att skapat strukturer och system för att rapportera verksamhetens kvalitet, ett systematiskt kvalitetsarbete. De första rapporterna på verksamhetsnivå för verksamhetsåret
2016/2017 delgavs utbildningsnämnden i september 2017.
Lärarförbundet rankar årligen Sveriges skolkommuner och Nykvarn rankades i oktober som nummer 1 av Stockholms läns kommuner och som nummer 42 i riket.
SKL, Sveriges kommuner och landsting, presenterade i december, resultaten kring skolan i sin årliga rapport Öppna jämförelser. Även här placerade sig Nykvarn som nummer 1 bland Stockholmskommunerna och som nummer 5 i riket.
Även inom Kostenheten utmärker verksamheten sig. I våras blev Lillhagskolans kök nominerade i kategorin "Sveriges bästa skolkök" av White guide junior. Tävlingen avgjorde den 19/9 i Göteborg och skolköket fick en hedersvärd 26:e plats. Samma vår fick Kostenheten också ett diplom av Ekomatsligan för inköpta ekologiska livsmedel, totalt 45 % för hela Nykvarns kommun.
2.2 Verksamhetens utveckling Möjligheter
Nykvarns utbildnings- och skolverksamhet håller en jämn och hög nivå. Den viktigaste framgångsfaktorn i skolutvecklingshänseende är kopplad till personella resurser, personalens kompetens och ledarskapet. I dagsläget har Nykvarns kommuns
utbildningsverksamhet en personalgrupp med hög kompetens, andelen behöriga lärare är god och verksamheten har ett tydligt fokus på ledarskapet. Detta ger goda
förutsättningar för att bibehålla verksamhet som levererar goda resultat.
Det systematiska kvalitetsarbetet som det senaste året har arbetats fram av förskolor
och skolor kan bidra till att ytterligare utveckla verksamheten. Dokumentationen har som fokus att följa verksamheternas kvalitets-, förbättrings- och utvecklingsarbete utifrån de nationellt fattade målen.
Från och med höstterminen 2017 har skolorna i Nykvarn en stadieindelad
grundskoleorganisation. Stadieindelningen motsvarar de förändringar som träder i kraft under 2018 då timplanen för grundskolan förändras. Björkestaskolan och
Turingeskolan har numer årskurs 6 i sin verksamhet vilket medför att betygssättningen sker även på dessa enheter. Det ger bättre förutsättningar för en kontinuitet i de formativa processerna. För Lillhagaskolan har det underlättat i rekryteringsarbetet att verksamheten är riktad mot årskurserna 7-9.
Kommande år har utbildning bland annat fokus på övergångar mellan skolformer och stadier. Verksamheterna behöver bli bättre på att följa barnens och elevernas formativa processer genom hela skoltiden. I det arbetet ligger också att
verksamheterna/stadierna behöver ha en verksamhetsförståelse.
Skolinspektionen besöker regelbundet Nykvarn för granskning och genomlysning.
Skolinspektionens granskningar har föranlett reflektion och verksamhetsförändring.
Bland annat har utbildningsavdelningen tagit ett samlat grepp kring dokumentation, rutiner och uppföljning. Detta får ses som en, över tid, pågående process med kontinuerlig översyn, kvalitetsgranskning och uppdatering.
Risker
Utbildningsverksamheten är personalkrävande. Verksamheten ska ge god omsorg och service genom att erbjuda barnomsorg/skolbarnsomsorg. Detta sker mellan 06:00- 18:30 dagligen för barn mellan 1-12 år. Verksamheten ska också erbjuda utbildning och undervisning och för detta krävs utbildad, företrädesvis legitimerad, personal.
Kommunens verksamhet är utifrån folkmängden förhållandevis liten. Detta skapar ibland svårigheter att göra organisationer där inkludering av alla barn och elever möjliggörs på ett sätt som kan anses som gott på individnivå. Att Nykvarns kommuns barn och elever ges möjlighet att lyckas med sina studier är i stor utsträckning helt beroende på verksamhetens förmåga att se och ta till vara varje barns/elevs
förutsättning. Detta betyder bland annat att skolorna i stor utsträckning behöver göra anpassningar i verksamheten så att skolgång inom de skolor som drivs i kommunens egen regi blir möjlig för de allra flesta av kommunens barn/elever. Om verksamheten inte kan organiseras och anpassas utifrån behoven kan verksamheten heller inte tillgodose utbildning i den omfattning som nu sker. Risken är då att verksamheten kan bli tvungen att ombesörja skolgång genom att köpa plats i annan kommun eller av någon annan verksamhetsanordnare. Då dessa platser ofta är mycket personalintensiva så är också kostnaden hög. Externplaceringar av denna art ger alltid kostnader som är större än den skolpeng som fördelningsmodellen till vår ordinarie verksamhet
erbjuder.
Antalet barn i behov av omfattande särskilt stöd som föranleder mycket speciella anpassningar kommer att öka med en ökad befolkning. Nykvarns skolverksamhet kommer ändå, de närmaste åren, att vara för liten för att möjliggöra kvalitativt god
verksamhet i egen regi, avseende sådana anpassningar. Således kommer detta att vara kostnadsdrivande. Därmed behöver anslagen för barn/elever i behov av omfattande särskilt stöd ha en tilldelningsmodell som baseras på befolkningsmängden.
I och med den ökande befolkningen blir det också allt svårare att tillgodose tillgången på skol- och förskoleplatser. I och med byggnationen av Furuborgskolan bör
efterfrågan på skolplatser för de yngre elevgrupperna tillgodoses medan det är mer oklart hur lokalsituationen inom förskolans verksamhet ser ut. Detta då det redan idag är i stort sett fullt på de befintliga förskolorna, varav flertalet även har ett behov upprustning. Samtidigt beräknas antalet barn i förskoleålder öka kraftigt de närmaste åren. Vi planerar för tillfälliga lösningar för att klarar den närmaste framtiden men dessa lösningar är inte på något sätt kostnadsneutrala utan genererar kostnader både vad gäller iordningställande och fördyrad drift. Tillfälliga lokaler är oftast inte heller utformade på ett sådant sätt att de möjliggör det pedagogiska utvecklande arbetsätt som våra styrdokument kräver. En mer långsiktig planering behöver därför komma till.
Vidare står Nykvarn inför stora utmaningar framöver när det gäller rekrytering till utbildningsverksamheten. Storstockholm växer och alla länets kommuner har stora behov av utbildad skolpersonal. Det råder stor brist på legitimerad skolpersonal, lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Detta kommer att påverka oss framöver när det gäller både nyrekrytering men också när det gäller att behålla personal inom
kommunen. Nykvarn har ett löneläge som väl svarar mot Stockholms läns löner och det är bra men ger långt ifrån en garanti för att vi får behålla vår personal.
Konkurrensen är hård och Nykvarn behöver arbeta för att nya eller utökade enheter ligger centralt så det är möjligt att komma inresande till kommunen för att arbeta.
Lärarbristen är även lönekostnadsdrivande. Eftersom kommunen växer befolknings- och verksamhetsmässigt betyder det dessutom att personalomfånget behöver utökas.
3 Målavstämning
Kriterier för mätarställning
God ekonomisk hushållning
Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål
BRA Enheten/
verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl. budget samtidig som man uppfyller fastställda mål.
Enheten/
verksamheten uppfyller fastställt mål.
Enheten/
verksamheten uppfyller fastställt mål.
Investeringen följer tidplan och budget.
OK Enheten/
verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl. budget eller en negativ avvikelse på max 2 % samtidigt som man uppfyller målen till 90 % eller mer.
Enheten/
verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90- 99%.
Enheten/
verksamheten redovisar en negativ ekonomisk avvikelse på max 2 %.
Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka.
VARNING Enheten/
verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl. budget eller en negativ avvikelse på max 2 % men man uppfyller målen till mindre än 90
%. Eller en ekonomisk avvikelse på mer än -2 %.
Enheten/
verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89 %.
Enheten/
verksamheten redovisar en negativ ekonomisk avvikelse på mer än 2 %.
Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen kan påverka.
Ingen status Målet är inte
relevant för enheten/
verksamheten.
Ekonomisk hushållning:
Begreppet god ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska använda de tilldelade medlen på ett sådant sätt att de uppsatta målen eller lagstadgade kraven nås så kostnadseffektivt som möjligt. De mål och krav som är satta för verksamheten bör därför alltid has i åtanke när fördelning av de ekonomiska medlen görs eller i de fall där omprioriteringar behöver göras under året. I annat fall finns det en stor risk att kvaliteten i verksamheten blir styrd av det ekonomiska läget vilket kan ge negativa konsekvenser även på ekonomin.
Det sparkrav som gick ut under 2017 gjorde att verksamheten "bromsade in". Då skolan praktiskt sett arbetar med ett brutet verksamhetsår, dvs. läsår som sträcker sig från höstterminsstart till slutet av vårterminen fastställs organisationen under
vårmånaderna för att sedan gälla kommande läsår. Vid läsårsplaneringen för 2017/2018 innebar sparkravet att skolledarna förhöll sig mycket restriktiva inför läsårets tjänstefördelning. Detta i kombination med ett mycket svårt rekryteringsläge i regionen blev en bidragande orsak till ett större överskott än vad som var önskvärt.
Utöver detta har organisationen valt att i uppstartsskedet ha en gemensam organisation för Björkestaskolan och Furuborgskolan. Hade verksamheten valt att tillsätta
skolledning, skoladministration, elevhälsa till Furuborg hade kostnaden ökat markant.
Processen att skapa prognoser sköts i dagsläget i stort sett manuellt på
ekonomiavdelningen utifrån tidigare utfall och input från de budgetansvariga. Det finns inget systemstöd för att ta fram tillförlitliga prognoser och inget ordersystem att kontrollera kommande kostnader i. Detta gör att prognosen är personberoende och även beroende av att kommunikationen mellan budgetansvariga och ansvarig ekonom fungerar tillförlitligt. Detta gör den i dagsläget oerhört sårbar.
Verksamhetens mål:
Som helhet uppfyller utbildningsavdelningen de målkriterier som avses, detta görs med jämn och god kvalitet. Då verksamheten mer och mer tenderar att förändras över tid är det stundtals svårt att ha god framförhållning. En bidragande orsak till detta är att inflyttning sker under hela året, inte enbart vid terminsstart. Då Nykvarn är en liten kommun kan utbildningsavdelningen inte i alla lägen, i egen regi ordna kvalificerad utbildning till alla kommunens barn och elever. Det saknas såväl lokaler som
kompetens och volym. Externa lösningar för att ge enskilda eleverna en god utbildning och ett gott sammanhang blir därför nödvändiga.
3.1 Medborgare/Kund
Samtliga egna mätningar under perspektivet gjordes på våren genom enkäter för både förskola och skola. För förskolan gick enkäterna ut till vårdnadshavarna medan det i grundskolan var både elever och vårdnadshavare som uppmanades svara på två olika enkäter. Antalet anmälningar om kränkande behandling består av egen data från samtliga enheter. Då både förskolans och grundskolans verksamhetsår är brutet, dvs.
sträcker sig från skolstarten i augusti till juni påföljande år, är samtliga av de siffror som anges nedan från verksamhetsåret 2016/2017.
Resultaten har generellt sett sjunkit något i de egna mätningarna, det kan finnas flera orsaker till detta men det som uppmärksammats är bland annat att verksamheten valt ett annat sätt att genomföra enkäterna på än tidigare. När enkäterna genomfördes hade verksamheten fortfarande en F-5 och 6-9 organisation och det har
uppmärksammats att situationen för de äldre eleverna inte var helt optimal då det blev mycket trångt. När det gäller antalet anmälda kränkningar finns givetvis inga rätt eller fel. Verksamheten får in de anmälningar om kränkningar som individen har upplevelse om och verksamhetens uppdrag är att hörsamma detta, utreda och åtgärda. Det pågår ett ständigt förebyggande arbete med att motverka kränkningar ute i verksamheterna.
Alla enheter inom verksamhetsområdet arbetar aktivt med frågor rörande trygghet och trivsel och åtgärderna blir beroende av vad underliggande analyser visar för respektive enhet.
3.1.1 Nykvarns kommun skall vara en attraktiv bendeort
För utbildningsverksamheten innebär en attraktiv boendeort framför allt att barn och elever i våra verksamheter trivs och känner sig trygga och på daglig basis får möjlighet till en verksamhet som bidrar till deras utveckling och lärande. Enligt de mätningar som är gjorda har vi fortsatt trygga och trivsamma skolmiljöer. Att kommunens skolor har ett gott rykte är förmodligen en av anledningarna till att så många barnfamiljer väljer att flytta till Nykvarn.
3.1.1.1 Alla barn i våra förskolor upplever trygghet och trivsel
Bakgrund: Mätningarna görs på våren genom en enkät till samtliga vårdnadshavare med barn i förskolan.
Analys: Vårdnadshavare med barn i förskolans verksamhet upplever att deras barn är trygga i verksamheten. Inga anmälda fall av kränkningar har inkommit.
Mått Utfall Avvikelse
Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn är trygga på förskolan
94 % -6 %
Antalet anmälda fall av kränkningar inom verksamheten förskola
0 st 0 st
3.1.1.2 Alla elever i våra skolor upplever trygghet och trivsel.
Bakgrund: Mätningarna görs på våren genom en enkät till samtliga elever. Våren 2017 var första gången som enkäterna var i ett digitalt format. Även formuleringen i
frågorna ändrades något.
Analys: Elever i Nykvarns skolor trivs och är trygga i verksamheten. Dock kan verksamheten konstatera att resultaten sjunkit något från förra året.
När det gäller enkätresultatet för eleverna på F-5 skolorna kan resultatförsämringen bero på att verksamheten förändrat hur enkäten genomförts. Det har kommit synpunkter på detta. Bland annat har de yngre eleverna haft svårt med förståelsen av begreppen i enkäten.
På fritidshemmen har ett medvetet arbete kring återkoppling och delaktighet bidragit till att resultaten är fortsatt höga när det gäller trygghet och trivsel.
Det har framkommit att elever och personal upplever miljön på Lillhagaskolan som lugnare efter organisationsförändringen som skedde vid terminstart 2017 och innebär att det numer är endast årskurserna 7-9 på Lillhagaskolan.
Åtgärder:
Tydligare frågor samt instruktioner och process vid genomförandet av enkäter för att säkerställa att vi får rätt värden.
Fortsatt arbete med förebyggande, stödjande och åtgärdande processer som utifrån resultaten på de olika skolorna.
Mått Utfall Avvikelse
Andel elever som upplever trivsel i grundskolan
87 % -13 %
Andel elever som upplever trygghet i grundskolan
89 % -11 %
Antalet anmälda fall av kränkningar inom verksamheterna grundskola och
fritidshem
29 st 29 st
Andel elever som trivs på fritidshemmet 96 % -4 %
Andel elever som upplever trygghet på fritidshemmet
97 % -3 %
3.1.2 Kommuninvånarna skall vara nöjda med den kommunala servicen
Utifrån de egna mätningar som gjort genom enkäter till vårdnadshavare går det att konstatera att en mycket stor del av dessa anser att förskolan respektive grundskolan är lärande och utvecklande för sina barn. Resultatet är något lägre för grundskolan än för förskolan men fortfarande högt.
Måttet Nöjd Medborgar-Index mäts genom SCB:s medborgarundersökning. Denna gjordes senast hösten 2017 då ett slumpmässigt urval på 800 personer i åldrarna 18-84 år tillfrågats. Av dessa besvarade 45 % enkäten. Måttet är uppdelat i olika områden. Av dessa går två att koppla mot de verksamheter Nykvarns kommun har i egen regi inom utbildningsverksamheten. Dessa är Nöjd Medborgar-Index Förskola och Nöjd Medborgar-Index Grundskola där resultatet utgår från frågor om vad medborgarna tror eller tycker om förskolan och grundskolan. För både förskolan och grundskolan ligger resultaten betydligt högre än både riket och länet vilket visar på att våra egna verksamheter har ett gott rykte bland våra medborgare. För båda verksamheterna har resultatet ökat betydande sedan 2011, men särskild utmärkande är det för
grundskoleverksamheten.
Mått Utfall Avvikelse
Nöjd Medborgar-Index - Förskolan 76 %
Nöjd Medborgar-Index - Grundskola 71 %
3.1.2.1 Samtliga vårdnadshavare upplever att förskolan är lärande och utvecklande för sina barn
Bakgrund: Mätningarna görs på våren genom en enkät till samtliga vårdnadshavare för barn i förskolan.
Analys: Resultatet betyder att de allra flesta har upplevelsen av att förskolan bidrar till deras barns utveckling. För att göra ytterligare iakttagelser kring detta resultat behövs följdfrågor ställas för att ta reda på vad vårdnadshavarna egentligen menar med sitt svar. Betyder resultatet att några av vårdnadshavarna inte upplever förskolan som utvecklande eller är det kommunikationen om vad förskolan gör och hur det är tänkt
att leda till utveckling på individnivå som behöver förbättras? Det kan också vara så att några vårdnadshavare vid frågetillfället var nya i verksamheten och inte riktigt har hunnit bilda sig en sådan uppfattning. Eftersom resultatet ändå visar att de allra flesta upplever förskolan som lärande och utvecklande för barnen väljer vi att inte fokusera på att göra en fördjupad analys av detta resultat just nu.
Åtgärder:
Se över frågorna i enkäten och hur de ställs för att kunna fördjupa analysen.
Mått Utfall Avvikelse
Andel vårdnadshavare som upplever att förskolan är lärande och utvecklande för sina barn
93 % -7 %
3.1.2.2 Samtliga vårdnadshavare upplever att skolan är lärande och utvecklande för sina barn
Bakgrund: Mätningarna görs på våren genom en enkät till samtliga vårdnadshavare för elever i grundskolan.
Analys: Resultatet skiljer sig mellan de olika skolorna och det är svårt att via enkäten utläsa vårdnadshavarnas upplevelse av i vilken utsträckning skolan är lärande och utvecklande för deras barn. Kommunens utbildningsverksamhet håller en jämn och hög nivå när det gäller meritvärden för utbildningen och ändå visar enkäterna att vårdnadshavarna inte fullt ut upplever att skolan är lärande och utvecklande.
Åtgärder:
Fortsatt dialog med vårdnadshavarna kring elevernas kunskapsutveckling
Analys av resultaten och uppsättning av åtgärder per skolenhet
Mått Utfall Avvikelse
Andel vårdnadshavare som upplever att skolan är lärande och utvecklande för sina barn.
79 % -21 %
3.1.3 Kommuninvånarna skall ha en hög delaktighet i kommunens verksamhet och dess utveckling
När det gäller frågor om delaktighet och inflytande är detta ett avsnitt som är reglerat via skollagen och läroplanerna. Detta betyder att Nykvarns barn och unga ges
möjligheter till delaktighet och inflytande utifrån den verksamhet som de omfattas av samt utifrån barnens och elevernas ålder och mognad.
Verksamheten i förskolan tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets behov, önskemål och synpunkter när verksamheten planeras. Det betyder att man har det enskilda barnet för ögonen när barngruppens aktiviteter genomförs.
Elever i grundskolan ges även inflytande över sin utbildning genom formativa
processer på individnivå. Utifrån ålder och mognad har eleverna möjlighet att påverka
och ha inflytande över vardagsarbetet och undervisningen. Det är viktigt att ge
eleverna ökad kännedom om sitt eget lärande och att utmana eleverna i att pröva olika metoder och arbetssätt. Det leder till att eleverna i större utsträckning äger sin egen lärprocess. De äldre eleverna har möjlighet att själva leda sina utvecklingssamtal. Att kunna påverka hur man vill redovisa sina kunskaper är också ett sätt för eleverna att ha inflytande.
Delaktigheten och inflytandet tar sig också uttryck i mer formaliserade inslag som medverkan och representation i till exempelvis skolråd, matråd och liknande.
Vårdnadshavarna ges också möjlighet till inflytande genom både informella samtal och möten med verksamhetens personal men också genom till exempel delta vid
utvecklingssamtal, representera vid råd, delta på föräldramöten och genom att inkomma med synpunkter till och om verksamheten.
Delaktigheten mäts även genom enkäter till vårdnadshavare för barn och elever i förskola och skola samt till elever i grundskolan. Resultatet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet.
3.1.3.1 Barnkonventionen är vägledande vid utbildningsnämndens beslut
I utbildningsavdelningens arbete är barn och ungas perspektiv alltid avgörande och detta utgör vägledning i utredningsarbetet. När avdelningen får i uppdrag att bereda ärenden för beslut i nämnden utgår avdelningens arbete från barnkonventionen.
3.2 Företrädare för kommunen
Många av de mått som är tänkta att mätas under detta perspektiv kommer från medarbetarundersökningen. Denna gjordes om under 2017 och genomfördes först under januari 2018 vilket innebär att svaren ännu inte har brutits ner på enhetsnivå.
Därmed saknas möjligheter för att kunna göra fullvärdiga analyser av måluppfyllelsen.
De frågor som är ställda i enkäten är också inte alltid helt överförbara med de mått som är tagna för målen.
Nedan presenteras de mått där fullvärdig matchning går att göra men ges ingen djupare analys. Under början av året kommer en djupdykning i personalfrågorna göras enda ut på enhetsnivå. En mer utförlig analys med eventuella åtgärder inför det
resterande året kommer därför att kunna presenteras i marsuppföljningen 2018. Det är ännu inte klart när nästa medarbetarundersökning kommer att genomföras.
3.2.1 Våra medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll.
I dagsläget har Nykvarns kommuns utbildningsverksamhet en personalgrupp med hög kompetens, andelen behöriga lärare är god och verksamheten har ett tydligt fokus på ledarskapet. Detta ger goda förutsättningar för att bibehålla verksamhet som levererar goda resultat.
3.2.1.1 Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska ha ett totalindex på minst 80
Bakgrund: Detta är ett engagemangsindex för utbildning totalt enligt resultat från medarbetarenkät. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för Hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Frågorna besvaras på en skala 1-5 där 1 är stämmer mycket dåligt och 5 är stämmer mycket bra. Resultaten på varje fråga omvandlas sedan till ett index med skala 0-100. Totalindex formas som ett medelvärde av de nio frågorna. Ett högt värde indikerar en hög nivå på hållbart medarbetarengagemang.
Analys: Medarbetarengagemanget är på en total nivå högre än målet. För att kunna göra en fullständig analys behöver vi dock få tillgång till resultaten även på
underliggande enheter för att få förståelse över eventuella skillnader.
Mått Utfall Avvikelse
Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Totalindex
82 % 2 %
3.2.2 Nykvarns kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och nöjda medarbetare.
Nykvarns utbildningsverksamhet har ett löneläge som väl svarar mot Stockholms läns löner och det är bra men ger långt ifrån en garanti för att personalen väljer att stanna.
Konkurrensen är hård och kommunen behöver arbeta för att nya eller utökade enheter ligger centralt så det är möjligt att komma inresande till Nykvarn för att arbeta. Att arbetsmiljön är god, att lokalerna är anpassade för den aktuella verksamheten och att det ges möjlighet att få utvecklas är andra faktorer som gör att medarbetarna blir nöjda och engagerade.
3.2.2.1 Kunna rekrytera kompetenta och behöriga medarbetare till lediga tjänster
Andelen behöriga lärare i Nykvarn har sjunkit något men är fortfarande förhållandevis hög. Det är främst till högstadiet som det är svårt att rekrytera behöriga lärare och det finns många flera lärartjänster att söka i länet än det finns behöriga lärare. För
befogenheter som att vara betygssättande krävs lärarlegitimation. Det är i dagsläget kännbart svårt att rekrytera behörig personal till icke fasta tjänster och deltidstjänster.
Sådan tjänster kan vara vikariat för till exempel föräldralediga eller studerande.
Eftersom vi växer befolknings- och verksamhetsmässigt betyder det dessutom att vi behöver utöka vårt personalomfång.
3.2.2.2 Minst 80 % av medarbetarna ska anse att de får kompetensutveckling som motsvarar verksamhetens behov
Bakgrund: Resultatet baseras på svar från medarbetarundersökningen.
Analys: Då verksamheten, liksom övriga kommunen, haft ett betydande sparbeting under hösten 2017 har de flesta enheter valt att spara in på bland annat personalens
kompetensutveckling. Detta kan vara en bidragande faktor till att resultatet är lägre än önskvärt. Ytterligare analys kommer att göras när samtliga resultat är sammanställda så att vi har en möjlighet att se helheten.
Mått Utfall Avvikelse
Andel av medarbetarna som anser att de får tillräcklig kompetensutveckling
65 % -15
3.2.2.3 Alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan
Bakgrund: Resultatet baseras på de medarbetare som i medarbetarundersökningen svarat att de har en individuell kompetensplan.
Analys: Det antal som angett att de inte var anställda vid den tidpunkt som medarbetarsamalen genomfördes har räknats bort från det totala antal svarande.
Analys kommer att göras när samtliga resultat är sammanställda så att vi har en möjlighet att se helheten.
Mått Utfall Avvikelse
Andelen medarbetare som uppgett att de har en individuell
kompetensutvecklingsplan
82 % -18 %
3.2.2.4 Personalomsättningen bör årligen inte vara mer än 7 %
Bakgrund: Det råder, som nämnts tidigare, lärarbrist i Sverige i stort. I
storstadsregionerna är lärarbristen ännu större än i övriga landet. Detta betyder att det finns oändliga förutsättningar för lärare att byta arbetsställe och/eller huvudman om så önskas. Även pensionsavgångar och karriärförflyttningar har påverkat
personalomsättningen.
Analys: Då arbetsmarknadens behov inte går att mätta med tillgänglig legitimerad arbetskraft så uppstår bristytor. Kort och gott betyder det att andelen lärare i Sverige idag långt understiger behovet. Detta har öppnat upp för en allt rörligare arbetsgrupp och omflyttningen mellan arbetsplatser, kommuner och huvudmän har på den senaste tiden varit påtaglig, detta har inte undgått Nykvarn. Det finns givetvis många faktorer på såväl strukturell nivå som på lokal nivå som bidragit till enskilda personers val av arbetsplats och huvudman. Utbildningsavdelningen arbetar givetvis med dessa frågor för att vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt.
Åtgärd: Att tillsammans med kommunen i stort arbeta för att stärka varumärket Nykvarns kommun. Arbeta med att förbättra arbetsmiljön, ta tillvara medarbetares synpunkter och arbeta med ständiga förbättringar på alla nivåer. Nykvarns kommun ska vara positiv till och ta emot studenter från olika lärarutbildningar för att på så sätt visa på vår verksamhet och bygga fortsatta relationer och förtroende för att de sedan söker lärartjänster i kommunen.
Mått Utfall Avvikelse
Personalomsättningen 13,9 % 6,9 %
3.2.3 Medarbetarna ska ha en låg sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro inom arbetsfält med omfattande omsorg är alltid problematiska.
Personalen inom förskola och skola har många mycket nära relationer med sina
förskolebarn och elever. Detta ger en ökad smittorisk. Personal med ansvar för de allra yngsta barnen och eleverna hamnar ofta i situationer då de utsätts för direkt smitta.
Det är något som inte går att undvika i denna typ av verksamhet. Den största sjukfrånvaron i verksamheten handlar om kortare frånvaro som är en följd av framförallt virusinfektioner. Uppdraget att arbeta i förskola och skola ställer också stora krav på medarbetaren. Detta kan ibland leda till upplevd stress.
3.2.3.1 Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska understiga 5.0% av den sammanlagda ordinarie arbetstiden
Bakgrund: Sjukfrånvaron inom utbildningsverksamheten är alltjämt något hög. Dock har sjuktalen minskat något mot förra året.
Analys: De som arbetar inom utbildningsverksamheten har många relationer med barn, elever, vårdnadshavare och kollegor. I kombination med att verksamheten också har ett omsorgsuppdrag är relationerna med barnen mycket nära och så även bitvis med eleverna. Nära relationer ökar risken för smittspridning och verksamheten rapporterar att när många barn/elever är hemma från förskolan/skolan på grund av sjukdom så är situationen ofta liknande i personalgruppen.
Det finns givetvis andra orsaker till att personalen blir sjuk och inom verksamheten finns också ett antal långtidssjukskrivna medarbetare där Nykvarn som arbetsgivare inte kan motverka ohälsa.
Åtgärd: Fortsätta att arbeta med arbetsmiljön och identifiera ohälsosamma riskfaktorer på såväl arbetsplatsnivå som på individnivå.
Mått Utfall Avvikelse
Sjukfrånvaro 7,38 % 2,38 %
3.3 Process och utveckling
Den nya strukturen och systemet för systematiskt kvalitetsarbetet, som byggdes upp under föregående läsår, har skapat ett tydligare sätt att följa upp att den utbildning vi erbjuder håller kvalitet. Framför allt utifrån de lagkrav som finns uppsatta men även från verksamheten egna mål. Under detta läsår arbetas det med de åtgärder som identifierades utifrån detta arbete. Tydligare mätprocesser och djupare analyser behövs för att vi ska få full förståelse för vilka parametrar vi kan påverka. Det finns även ett värde i att ha mätt samma saker under en längre tidsperiod för att kunna analysera trenden över tid.
3.3.1 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige
Nykvarns skolor håller en jämn och hög kvalitet över åren med en hög andel elever som når kunskapskraven, höga meritvärden i årskurs 9 samt en mycket stor andel av
eleverna som kan läsa i slutet av årskurs 1.
Det som verksamheten främst identifierat i årets kvalitetsredovisning är att
skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är anmärkningsvärda, verksamheten behöver utveckla det pedagogiska ledarskapet och att förskolor och skolorna måste blir ännu bättre på att arbeta språkutvecklande.
3.3.1.1 Alla elever når kunskapsmålen i samtliga ämnen. I årskurser där betyg ges ska eleverna nå lägst betyg E i alla ämnen
Bakgrund: Verksamheten måste ges utrymme att förhålla sig till lärande och
kunskapstillägnande som en process. Därför är det svårt att ta varje enskild årskurs och göra en målavstämning kring, på annat sätt än som underlag för fortsatt arbete och då nedbrutet på individnivå. Det är dock viktigt att ett sådant arbete pågår och att varje skola är vaksam på om de kan se olika typer av mönster och orsakssamband.
Andelen elever som lämnar Nykvarns grundskola och nått kunskapsmålen i samtliga ämnen är hög 89,7% mot riket där andelen uppgår till 74,1%.
Analys: Andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen på grundskolan har sjunkit något men är i jämförelse med till exempel riket fortsatt hög. Verksamheten konstaterar att fler elever än året innan har nått högre betyg, förflyttat sig uppåt i betygsskalan samtidigt som fler elever inte nått måluppfyllelse. Då populationen i årskurs nio är begränsad ger enskilda elevers resultat ett markant avtryck och på individnivå är det givetvis inte tillfredsställande att lämna grundskolan utan nått kunskapskraven i samtliga ämnen. Fortsatt har 93,4% av Nykvarns avgångselever behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram jämfört med 82,5% i riket.
Åtgärd: Att genom fördjupad ämnesanalys på individ- och gruppnivå kartlägga inom vilka områden och kunskapskrav elever inte når måluppfyllelse. Utifrån denna analys se över undervisningens inriktning, omfattning och innehåll.
Mått Utfall Avvikelse
Andelen elever som når kunskapsmålen i samtliga ämnen i slutet av årskurs 9
89,7 % -10,3 %
3.3.1.2 Kommunens elever kan läsa i årskurs 1
Bakgrund: Måttet utgörs av bedömning av läsförståelse bland elever i åk 1 vid slutet av läsåret.
Analys: 98 % av eleverna kan läsa efter åk 1. Över tid har andelen elever som kan läsa efter åk 1 legat stabilt mellan 97-100%. Läskunnigheten bedöms med utgångspunkt av Ingvar Lundbergs metod " God läsutveckling". En del elever är läskunniga redan som fem- och sexåringar, andra som sju- och åttaåringar. Vår målbild om att alla barn är läskunniga i årskurs 1 gör att Nykvarns grundskolor arbetar strukturerat med att utveckla elevernas språk redan från förskoleklass. Att vi inte når 100 % läsförmåga med alla elever i årskurs 1 är en utmaning för oss på individnivå, inte en organisatorisk fråga. I det systematiska kvalitetsarbetet tydliggörs både målbild och uppföljning av alla skolresultat, inkluderat läskunnigheten i åk 1. Detta skapar bättre förutsättningar för
både förskolors och grundskolors arbete mot målet. Rektorer/förskolechefer och pedagoger får verktyg för att synliggöra framgångrika lässtrategier och sprida kunskapen inom organisationen.
Åtgärd: Eftersom åtgärderna inte bedöms vara av organisatorisk karaktär behöver Nykvarns skolor fortsätta att arbeta med individanpassningar för fortsatt hög måluppfyllelse.
Mått Utfall Avvikelse
Andel elever som kan läsa i årskurs 1 98 % -2 %
3.3.1.3 Genomsnittliga meritvärdet för åk 9 ska ligga 10 poäng över riket.
Bakgrund: Meritvärdena ligger stabilt över tid och den stora majoriteten har förflyttat sig uppåt i betygsskalan samtidigt som fler elever inte nått måluppfyllelse och betyg i alla ämnen.
Analys
Meritvärdet är fortfarande högt i förhållande till riket, mer än 10 poäng över.
240,6 p jämfört med riket 223,5 p. Nykvarn har jämförelsevis goda skolmiljöer, hög andel kompetenta och behöriga medarbetare som sammantaget ger
mycket goda förutsättningar för goda skolresultat.
Kommunen har sjunkit med 1,8 meritpoäng jämfört med förra året. Här är den troliga orsaken att statistiken i år har räknat med samtliga elever vilket inte gjorts tidigare år.
Även att skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärden har ökat, det skiljer 32 meritpoäng. Det finns i dagsläget ingen entydig bild av orsaken till detta utan det blir snarare ett arbete som behöver belysas ytterligare framöver.
Meritvärde åk 9 - källa: Skolverket SIRIS
Åtgärder
Fördjupade diskussioner ute på skolenheterna kring de stora skillnaderna i måluppfyllelse mellan pojkars och flickors måluppfyllelse och betygsresultat.
Här behöver skolorna bland annat granska hur bedömningskompetensen ser ut. Är bedömningen likvärdig och finns det andra sätt att fånga utfallet än de som redan används.
Följa de aktuella betygen i åk 7 och 8 för att kunna säkerställa högre måluppfyllelse generellt sätt och specifikt för pojkar.
Aktualisera kvalitetsarbetet på ett djupare plan både på grupp- och individnivå för att rektor ska få underlag för att kunna styra resurser och insatser
Öka kvaliteten i undervisningen genom att skapa strukturer för didaktiska samtal bland pedagoger för att diskutera metoder, strategier och bedömning för att öka kvaliteten.
Mått Utfall Avvikelse
Meritvärde för slutbetyg i årskurs 9 240,6 7,1
3.3.2 Kommunen skall ha Sveriges bästa skola
Även då Nykvarns skolor håller en jämn och hög kvalitet över åren är det viktigt att tänka på att samtliga rankningar bygger på olika typer av jämförelsetal. Här behöver vi hitta förbättringsytor som ger utfall på det totala resultatet. Det som verksamheten identifierat i årets kvalitetsredovisning är att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är anmärkningsvärda, verksamheten behöver utveckla det pedagogiska ledarskapet och att förskolor och skolorna måste blir ännu bättre på att arbeta språkutvecklande.
I SKL:s Öppna jämförelser är det just en jämförelse mellan kommunerna som genomförts. I detta fall innebär det att Nykvarns meritpoäng fortsatt ligger på en hög nivå, även om kommunen sjunkit med 1,8 meritpoäng sedan förra mätningen. I de öppna jämförelserna tar SKL även in mätetal kring andelen elever som är behöriga att söka till ett nationellt yrkesprogram på gymnasiet samt andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Dessa mätvärden jämförs sedan med kommunens socioekonomiska struktur, det vill säga en sorts mätvärde om ett förväntat resultat utifrån barn och elevers förutsättningar. Dessa utgörs av:
Föräldrarnas utbildningsnivå
Elevernas kön
Andelen nyinvandrade elever
Behov av ekonomiskt bistånd
Andelen elever med okänd bakgrund.
Sammantaget betyder det att resultaten ger Nykvarn en första plats i Stockholms län och en femte plats i riket.
Lärarförbundet gör dessutom en egen rakning för att se vilken kommun som de anser vara bästa skolkommun. Även i den rankningen kom Nykvarn bra till och toppar rankningen i Stockholms län, detta med motiveringen: Kommunen får utmärkelsen för att ha givit lärare, skolledare och elever förutsättningar för framgång i skolan.
Åtgärder:
Ytterligare analyser för att hitta de förbättringsytor som ger utslag på det totala resultatet.
Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Ranking bland Sveriges kommuner
Källa 2014 2015 2016 2017
Placering enligt Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) 5 2 4 5
3.4 Ekonomi
Utbildning har för 2017 ett betydande överskott som till viss del kan förklaras med det sparbeting som infördes i slutet av våren. Vid läsårsplaneringen för 2017/2018 innebar det att skolledarna förhöll sig mycket restriktiva inför läsårets tjänstefördelning. Detta i kombination med ett mycket svårt rekryteringsläge i regionen har varit bidragande orsaker till det lämnade överskottet.
Verksamheten har lyckats förhållandevis väl med att anställa behöriga lärare men inte fullt ut. Det saknas fortfarande utbildad personal inom vissa yrkeskategorier vilket syns som lägre personalkostnader.
I samband med uppstarten av Furuborgskolan valdes också att inte tillsätta ytterligare tjänster för skolledarskap, skoladministration, elevhälsa och bibliotekspersonal. Istället samnyttjas dessa funktioner med Björkestaskolan. Dessa funktioner hade annars varit ytterst kostnadsdrivande utifrån att elevvolymen är låg. Vidare använder Lillhaga
förskola annars outnyttjade delar av Furuborgskolans lokaler för sin verksamhet i väntan på att en ny förskola byggs. Den gamla förskolan bedömdes som lokalmässigt otjänlig för förskoleverksamhet.
Verksamheten har det senaste året arbetat med att hitta bättre lösningar kring gruppen externplacerade barn/elever. Detta är en grupp som är svårbedömd både antalsmässigt och kostnadsmässigt. Arbetet har först och främst varit inriktat mot att ge dessa barn och elever så kvalitativt god utbildning som möjligt men även platskostnaden i relation till behov och utfall har setts över. Antalet barn/elever som är i behov av
externplacering varierar från år till år men kommer till antalet att öka gradvis utifrån ökad befolkning. Inom utbildningsavdelningens förhållandevis lilla verksamhet går det inte att tillgodose alla barns/elevers behov av omfattande särskilt stöd och samtidigt ge en inkluderande verksamhet. Till denna grupp av barn/elever följer också
skolskjutskostnader.
Samtliga budgetansvariga inom utbildningsverksamheten har under 2017 erbjudits en månatlig genomgång av ekonomiskt utfall tillsammans med ansvarig ekonom på ekonomiavdelningen. Tillsammans korrigeras då prognosen framåt utifrån utfallet hittills samt de intäkter och kostnader som det finns vetskap om.
3.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning
Utbildningsnämndens resultat för 2017 innebär ett överskott på ca 9,7 miljoner kronor vilket är ca 3,4 % av årets ram. Kostnaderna uppgick till 98,3% av den tilldelade ramen samt övriga intäkter så som taxor och avgifter, bidrag etc.
Detta innebär också att kostnaderna under året har minskats med 1,7 %, eller ca 7,4 miljoner från de budgeterade kostnaderna. Resterande överskott, ca 2,3 miljoner, beror alltså på att intäkterna har ökat jämfört med vad som var budgeterat. Ca 1,3 miljoner av dessa är i sin tur bidrag för ökad personaltäthet i lågstadie- och fritidshem som hör ihop med kostnader under hösten 2016. Det var när budgeten sattes ännu inte klart ifall dessa pengar skulle betalas ut till skolorna eller återbetalas till Skoverket. Den sista miljonen beror på många olika faktorer så som ökat mjölkstöd från Jordbruksverket och övriga bidrag som inte var aktuella när budgeten sattes.
Mått Utfall Avvikelse
Årsprognos/Resultat jämfört med tilldelad ram eller ersättning
98,3 % 9 702 tkr
3.4.2 Genomförda åtgärder för att nå budget
Utbildningsavdelningen har under året aktivt arbetat för att effektivisera verksamheten och se över poster som är kostnadsdrivande. Arbetet är en pågående process och behöver ständigt ses över. Samtidigt får perspektivet på barn och elever inte tappas, de måste ges rätt förutsättningar till en bra utbildning.
I både förskolan och grundskola är det framförallt relationen mellan barn-/elevantal och bemanning som påverkar det ekonomisk utfallet. Det är faktorer som är svåra att förutsäga med den höga inflytt av barnfamiljer som är i kommunen. Fler elever
påverkar andelen av pedagoger om dessa inte ökas i motsvarande mängd. Rektorer och förskolechefer gör regelbundna analyser för att se att resurserna används effektivt eller om de behöver omprioritera och omfördela.
Då den enskilt största kostnaden i våra verksamheter är personal är ett sätt att hålla kostnaderna nere att vara återhållsam vid användandet av vikarier, något som samtliga enheter har varit under året. Detta kräver dock en ganska betydande administration för att kunna styra om verksamheten från dag till dag i förhållande till hur många som är frånvarande för att skapa så lite påverkan på barn-/elevgrupperna som möjligt. Det är också någon som tär på den personal som är närvarande om det skapar en känsla av att det alltid är för lite personal på plats. På sikt kan detta därför skapa
arbetsmiljöproblem som kan leda till högre kostnader.
Som tidigare nämnt är det i dagsläget inte lätt att få tag på personal. Även om det finns många sökande är hela ansökningsprocessen kostsam både ekonomiskt och i tid. Att det är stabilt ekonomiskt och goda förutsättningar är också en absolut förutsättning för att kunna rekrytera skickliga pedagoger. I de fall det inte har gått att få tag på behörig personal till de tjänster som varit utlysta har dessa istället tillsatts av vikarier som varit obehöriga och därmed resulterat i en billigare kostnad.
Samarbetet med ekonomiavdelningen med regelbunden uppföljning behöver utvecklas ytterligare för att budgetansvariga tillsammans med sin personal ska få en tydligare bild av det ekonomiska läget. Att mäta resultat framåt i relation till faktiskt utfall kommer att vara en åtgärd som gör skillnad och ger en större förståelse och ett större
förtroende för att ekonomin kommer att gå ihop.
3.4.3 Uppföljning av ordförandebeslut avseende sparbeting (2 %)
Utbildningsnämnden ger ett resultat som är 3,4 % av den givna ramen. Av detta beror ca 1,7 % av minskade kostnader i förhållande till de budgeterade.
Skolan arbetar praktiskt sett med brutet verksamhetsår, dvs. läsår som sträcker sig från höstterminsstart till slutet av vårterminen. Alla förändringar som skolan gör i sin verksamhet görs i skiftet mellan läsåren. Det är då som tjänstefördelningen görs och scheman läggs utifrån elev- och ämnesgrupper. Skolans hela organisation fastställs under vårmånaderna för att sedan gälla kommande läsår. Vid läsårsplaneringen för 2017/2018, innebar det uppsatta sparbetinget att skolledarna förhöll sig mycket restriktiva inför läsårets tjänstefördelning.
Följden blev att utbildningsverksamheten i en mindre kostym skulle garantera att kommunens barn får en gedigen utbildning, en trygg och stimulerande skoldag och mer garanterad timtid. Detta kan slå hårt mot de som redan har det tufft och som behöver stöd i sin skolvardag och rimmar illa med en skola för alla och kommunens vision om Sveriges bästa skola.
Tillsammans med den oro som detta skapade ur ett medarbetarperspektiv, både med tanke på arbetsbelastning och med tanke på mål och krav, blev detta mycket olyckligt i dessa svåra rekryteringstider. En stabil ekonomi och goda förutsättningar är en absolut förutsättning för att vi ska få behålla samt kunna rekrytera skickliga pedagoger. Det
anställningsstopp som sattes upp gjorde också att svarstiden till sökande blev betydligt längre än vad som hade varit önskvärt. Under den tiden hann den tilltänkta personalen hitta och tacka ja till andra jobb.
4 Driftredovisning
4.1 Budget/Utfall Prestationsersättning (tkr)
Prestationsersättning, eller skolpeng som den också kallas, är den peng som varje månad går ut från utbildningsavdelningen till förskolor och skolor för att täcka de driftkostnader de har för att bedriva sin verksamhet. Ersättningen betalas ut per antal barn i verksamheten per den 15 i aktuell månad. Under 2017 har den totala
prestationsersättningen legat stabilt strax under eller på genomsnittlig budget per månad. Under hösten låg den under samtliga månader. Det beror främst på att det var något färre barn i förskolan i början av hösten 2017 än vad det beräknades vara när budgeten gjordes.
4.2 Förskola
Förskolorna i Nykvarn gör tillsammans ett överskott på ca 1,8 miljoner. Det är 2,2 % av de budgeterade kostnaderna. Samtidigt har intäkterna minskat jämfört med de budgeterade som en följd av ett lägre barnantal under hösten än vad som var beräknat
i budget. Det innebär att kostnaderna har minskat med 3,9 % jämfört med de budgeterade kostnaderna. Även där hänger en del av minskningen ihop med att ett lägre barnantal kostar mindre att driva.
Antalet barn är så gott som alltid lägre på hösten på grund av en stor andel barn går över till förskoleklass i augusti. En svårighet är därför balansen med personal i förhållande till antalet barn. Det fungerar inte att avskeda personal i juni för att sedan återanställa i oktober-november. Det innebär oftast att enheterna inte får ihop
ekonomin de första månaderna under hösten. Denna höst har förskolorna främst hållit nere kostnaderna för vikarier på grund av sparbetinget.
4.2.1 Budget/Utfall Inskr Fsk-barn egen regi
I tabellen syns antal inskrivna barn i kommunens förskolor per månad jämfört med det budgeterade antalet. Det var budgeterat ett lägre antal under hösten men utfallet blev lägre ändå. Riktvärdet för Nykvarns kommun är beräknat utifrån målsättningen att ha max 15 små barn (1-3 år) respektive 20 äldre (4-5 år) per avdelning. Räknar vi utifrån de avdelningar som finns idag innebär det att förskolorna är fulla vid totalt 610 barn.
Om vi istället räknar på Skolverkets rekommendationer (max 12 respektve 15
barn/avdelning) skulle vi med dagens antal förskolor och skolor räknas som fulla vid totalt 471 barn.
4.2.2 Utfall/År Fsk-barn i egen regi (15 okt)
Antalet inskrivna barn i förskolan per den 15 oktober har varierat en del genom åren.
Som tidigare nämnts är hösten är den tid på året då antalet barn i förskolorna är som lägst. Detta på grund av övergången till förskoleklass för 6-åringarna medför att många platser frigörs samtidigt. I oktober brukar dock de flesta som ska skolas in under hösten ha börjat. Om förskolorna är fulla eller mer än fulla i oktober innebär det dock att det garanterat kommer att bli trångt till den kommande våren då det inte är lika många barn som säger upp sin plats i jämförelse med hur många som skolas in.
Antal platser är beräknade utifrån Nykvarns riktlinje att ha som mest 15 barn på småbarnsavdelningar och 20 äldre per avdelning. Med dagens antal förskolor och avdelningar räknas då förskolorna som fulla vid totalt 610 barn. När barnanatalet var som högst under de tidigare åren har det funnits tillfälliga lösningar i form av baracker och liknande för att skapa fler platser. Från och med 2013 har antalet platser dock varit desamma som idag.
4.3 Grundskola
Grundskolorna i Nykvarn gör tillsammans ett överskott på ca 8,7 miljoner. Det är 5,4
% av de budgeterade kostnaderna. Samtidigt har intäkterna ökat jämfört med de budgeterade som en följd högre bidrag än vad som var fastställt vid budgetarbetet.
Jämfört med de budgeterade kostnaderna har faktiska kostnader minskat med 3,3 % eller ca 5,3 miljoner. De minskade kostnaderna beror framförallt på lägre
personalkostnader än budgeterat på grund av en kombination av återhållsamhet med vikarier och svårigheter att rekrytera behörig personal.
4.3.1 Budget/Utfall Grundskolelever i egen regi F-9
Budgeterat antal elever låg på 1 621 st för vårterminen och 1 632 st för höstterminen vilket och stämde väl överens med det faktiska utfallet. Vid budgetarbetet beräknades antalet elever till våren vara detsamma som under senare delen av hösten. Antalet elever till hösten beräknades genom att flytta upp samtliga elever en årskurs, räkna bort de avgående 9:orna och räkna till de äldsta barnen i förskolan som beräknades börja i förskoleklass. Ökningen från budget bör alltså till största delen bestå av inflyttade elever efter att budgeten sattes.
4.3.2 Utfall/År Grundskoleelever F-9 i egen regi (15 okt)
Antalet elever i grundskolan har stadigt ökat genom åren och det finns inget som tyder på att ökningen skulle avstanna eller minska.
