Handläggare: Maria Grahm Till
Tfn 08-508 275 97 Stadsbyggnadsnämnden
Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för del av Årsta 1:1, Enskede Gård 1:1 samt Västända 1 m fl i
stadsdelen Årsta (ca 400 lägenheter)
Förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar år kontoret att ställa ut planförslaget.
Susanne Lindh
Torsten Malmberg Katrin Berkefelt
Sammanfattning
Förslag till detaljplan var på samråd under mars 2010. Planen innehåller bebyggelseexploatering längs Johanneshovsvägen/Årstavägen med ca 400 lägenheter och en förskola med fem till sex avdelningar.
Två välbesökta samrådstillfällen gavs; ett samrådsmöte en vardagskväll och ett Öppet hus i Årsta centrum en lördag. Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från remissinstanser och allmänhet under samrådstiden.
Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder etc.
Bilaga: Remiss och samrådsredogörelse
Utlåtande Planprogram
2005-04-07 godkände Stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för Årstastråket.
Programmets syfte är att ange en inriktning för hur man kan ta tillvara de nya strukturer som skapas i och med att kraftledningen genom Årsta tunnelförläggs.
En fördelaktig faktor var att trafikmängderna på Johanneshovsvägen och Boliden- vägen minskade då vägtunneln Södra länken öppnades för biltrafik. Det gav möjligheter att smalna av dessa vägar och på så sätt ge utrymme för en stadsmäs- sig exploatering. Programmet syftar även till att förbättra de nord-sydliga
kontakterna mellan Årsta, Valla gärde och Årstafältet.
Översikt Årstastråket. Aktuellt planområde markerat. Uppdaterad bild 2010.
Årstastråket följer till stor del tvärbanans sträckning och får ett mycket bra
kollektivtrafikläge. Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med en stadsmässig trafik- och gatumiljö. Planprogrammet ligger till grund för det fortsatta planarbetet för Årstastråket.
I programsamrådet framkom synpunkter på bl a ökande trafik, buller från bil- och spårtrafik, värnande av kulturmiljön, tätheten på ny exploatering.
Programmet kan sammanfattas enligt följande:
- Innehåller ca 1500 nya lägenheter.
- Ny bebyggelse utgör en egen, ny struktur och kompletterar de befintliga bostadsområdena istället för att spegla dem.
- Ny bebyggelse koncentreras till trafikstråk och knutpunkter.
- Tvärbanan integreras bättre i området och befintligt gatunät kompletteras med nya gator och tvärförbindelser för att förbättra kontakten mellan Årstas olika stadsdelar.
- För att tydliggöra vad som är privat och offentligt skapas nya privata och halvprivata rum närmast bostaden.
- Ny bebyggelse får en genomsnittlig höjd om 5 våningar.
- Viktiga platser och knutpunkter ges en tydlig arkitektonisk gestaltning.
- Parkering måste, på grund av markbrist, främst förläggas i garage.
- Årstas gröna struktur behålls i stort och förstärks där så är möjligt.
- Kommersiell service bör förstärkas och lokaliseras till Årsta centrum.
- Nya lokaler för förskola och skola kommer behövas för att tillgodose uppkommande behov.
Planförslaget
Stadsbyggnadsnämnden gav kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för aktuell detaljplan 2009-11-26.
Planens syfte är att möjliggöra ny bebyggelse i området kring korsningen Johanneshovsvägen/Årstavägen och skapa en sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. Planen rymmer ca 400 lägenheter med möjlighet till lokaler i del av bottenvåning samt en förskola med fem till sex avdelningar. Byggherrar engagerade i planeringen av denna etapp av Årstastråket är JM, Familjebostäder, SBC och Sisab.
Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med en stadsmässig trafik- och gatumiljö. Konkret betyder det att dagens trafikled omvandlas till stadsgata med ett körfält i varje riktning med omgivande bebyggelse, träd, parkering och gc-banor längs sidorna.
Årsta C
Gullmars- plan
Globen Årstafältet
Årstabergs station
planområde
Gatumiljö, bild från planbeskrivningen.
När Södra länken öppnades för trafik, år 2004, minskade trafiken på Johannes- hovsvägen från ca 48 000 fordon/dygn till dagens 8 000-11 000 fordon/dygn. Ett omfattande arbete har genomförts under hösten/vintern 2009-2010 för att samord- na planeringsförutsättningen för trafik på Johanneshovsvägen mellan Årstastråket och Årstafältet. Trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret har varit representerat. Förutsättningen för de båda projekten är ca 13 000-17 000 fordon/dygn (2020) på Johanneshovsvägen. Slutsatsen är att det går att åstadkom- ma godtagbar framkomlighet även om vägen i enlighet med planprogrammet smalnas av till två körfält.
Illustrationsbild; Johanneshovsvägen, mot cirkulationsplats.
I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, ingår Årstastråket som en del av den centrala stadens utveckling.
Det övergripande målet med planeringen av Årstastråket är att skapa en samman- hängande stadsmiljö. En stor del av bebyggelsen blir möjlig sedan staden inves- terat ca 680 mnkr i nedgrävningen av kraftledningar genom området.
förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i en växande stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna nås.
Kartbild från Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm.
Plansamrådet
Aktuell detaljplan har varit ute på remiss och samråd under perioden 3 - 31 mars 2010. Under remisstiden visades förslaget i Fyrkanten i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, på Årsta-Enskede-Vantörs stadsdelsförvaltning, Slakthusplan 4 samt i Årsta centrum, vid Årsta Torg.
Samrådsmöte hölls tisdag 9 februari 2010. kl. 18:30-21:00 i Årstaskolans nyrenoverade matsal. Ett femtiotal personer kom till mötet och diskuterade förslaget. Ett Öppet Hus hölls i Årsta centrum lördagen den 21 mars kl 11.00- 16.00, tillsammans med planprogrammet för Årstafältet som var ute på samråd samtidigt. En strid ström av intresserade och engagerade medborgare kom och diskuterade förslagen och hämtade material under dagen.
Sammanfattning av inkomna synpunkter
Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder mm.
Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från remissinstanser och allmänhet.
Synpunkter på planförslaget under samrådet.
Bebyggelsens skala och gestaltning
Synpunkter på höjden (för hög) på tillkommande bebyggelse närmast Linde station från flertalet boende samt från Skönhetsrådet och Stadsmuseet. Boende har även synpunkter på att planen medger för höga våningshöjder över lag.
Stadsmuseet och några boende har synpunkter på att den stadsmässiga karaktären på ny bebyggelse inte matchar den befintliga bebyggelsen. Synpunkter från boende och Skönhetsrådet på placeringen av planerad förskola för nära
villaområdet Enskede Gård. Många önskar en beskrivning av området Enskede Gård i planbeskrivningen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
De högsta våningshöjderna i planförslaget sänks från tio/elva våningar till sex/sju våningar. Ny bebyggelse kommer, i enlighet med planprogrammet, att
genomsnittligt ha en våningshöjd på fem våningar. Den nya bebyggelsens stadsmässiga karaktär följer också planprogrammets intentioner och ett sätt att realisera ”den centrala stadens utvidgning”. Planbeskrivningen kommer att kompletteras med en beskrivning av Enskede Gårds villaområde.
Framkomlighet för bil- och busstrafik
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och SL vill att kollektivtrafikkörfält på Johanneshovsvägen studeras i det fortsatta arbetet. Trafikverket påpekar att framkomligheten på Johanneshovsvägen inte får försvåras eftersom den är omledningsväg för Södra länken. Länstyrelsen förutsätter beaktande av SL:s och Trafikverkets synpunkter.
NORR
långt fram i tiden med sitt genomförande (Gullmarsplan och Slakthusområdet) och föreslår en fördjupad trafikanalys för hela söderort.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Planområdet är ett område som blivit möjligt att förtäta i och med att mark frigörs för bebyggelse genom kraftledningens tunnelförläggning och en avsmalning av Johanneshovsvägens köryta. Detaljplanen innebär att Johanneshovsvägen omvandlas från en väg med fyra körfiler till en stadsgata med gång- och
cykelvägar på båda sidor. Kontoret bedömer att den nya gatan kommer att klara av beräknad trafikmängd och fortsätta att vara en omledningsväg för Södra
länken. Omledningsvägnätets övriga delar har motsvarande kapacitet som den nya Johanneshovsvägen kommer att ha.
Området har ett bra kollektivtrafikläge, med både tvärbanan som planeras att bli turtätare och bussar på Johanneshovsvägen till Gullmarsplan. Framkomligheten för bussar bedöms även fortsättningsvis att vara god, även om dagens
överdimensionerade väg byggs om till en stadsgata. Busshållplatser kommer att förläggas i fickor.
Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och fortsatt samråd med berörda kommer att ske.
Buller & vibration
Inkomna synpunkter om att ny bebyggelse ska klara bullerriktvärden och vibrationsriktvärden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Studier om buller, vibrationer och stomljud kommer att göras och detaljplanen anpassas efter eventuella krav.
Fornlämning
Länsstyrelsen och Stadsmuseet påpekar att resten av Göta landsväg är en fornlämning och att en exploatering förutsätter tillstånd från Länsstyrelsen, dokumentation och borttagande. Skönhetsrådet anser att Göta landsväg inte bör bebyggas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen angående Göta landsväg i
Årstastråkets fortsatta planering. Området är borttaget ur aktuell detaljplan, pga att det delområdet helhetsmässigt hör ihop med Årstastråkets fortsättning västerut.
Fortsatt arbete
Med utgångspunkt i samrådssvaren kommer förslaget att bearbetas inom följande ämnesområden innan utställning:
§ Byggnadshöjder
§ Gestaltning av ny bebyggelse
§ Gatumiljöns utformning
§ Buller- och vibrationsutredning
§ Teknikfrågor
Tidplan
Utställning: 4e kvartalet, 2010 Antagande: 2011
Byggstart: 2012
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Bebyggelsens gestaltning
En bärande idé i Årstastråket är ombyggnaden av Johanneshovsvägen till en stadsmässig gata. Intentionen är att gaturummet ska vara urbant och ny bebyggelse ska utgöra en egen, ny struktur och komplettera befintliga
bostadsområden, istället för att spegla dem. En genomsnittlig våningshöjd på fem våningar, som varierar från tre till sju våningar.
Främja en levande stadsmiljö
Årstastråket är en del i det utvecklingsbara samband mellan Gullmarsplan och Liljeholmen som redovisas i Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm.
Vidare beskriver översiktsplanen i strategi 4, ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden”, att förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i en växande stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande
stadsmiljö ska kunna nås.
Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och fortsatt samråd med berörda kommer att ske. Kontoret avser att arbeta vidare med planförslaget och nästa steg i planprocessen är utställning, som planeras i slutet på 2010.
SLUT
