IT-avdelningen Ulf Färjare
Sida 1
Dokumentation för Exia
För lärare och administratörer Version: 2018-06-20 Senast redigerad: 2018-12-10 10:06
Om denna dokumentation
Syftet med detta dokument är att samla det allra mesta som finns att veta och förklara om Exia. Utöver den rena beskrivningen förekommer såväl lösningsförslag som andra resonemang. Just därför förekommer det inte några illustrationer, för det senare hänvisas till de snabbmanualer/lat- hundar som (snart) finns till flertalet av avsnitten nedan.
Innehållsförteckning
Om denna dokumentation ... 1
1 Allmän info, ingångsvärden ... 3
2 Arbetsfördelning och ansvar ... 4
3 Systemkrav ... 4
4 Kort om de centrala tentamenssalarna och datorerna däri ... 5
5 Examinationsformer, poäng och betyg ... 5
5.1 Examinationsformer som stöds ... 5
6 Frågetyper, formler, matematiska tecken ... 5
6.1 Frågetyper som stöds ... 5
6.2 Frågetyper som inte stöds ... 5
6.3 Formler, matematiska tecken etc. ... 5
6.4 Svars- och slutkommentar ... 5
6.5 Poäng ... 6
6.6 Betyg ... 6
6.7 Bedömningsprotokoll ... 6
6.8 Lösningsförslag när vissa stöd saknas ... 6
7 Adresser ... 6
7.1 URL ... 6
7.2 Utbildning, egna tester m.m. ... 6
8 Behörigheter ... 7
8.1 Examinator ... 7
8.2 Delegering ... 7
8.3 Tentamensvakt ... 7
9 Skapa tenta (salstentamen) ... 7
9.1 Allmänt ... 7
9.2 Försättsblad ... 7
9.3 Essätenta... 7
9.4 Flervalstenta ... 8
Sida 2
9.4.1 Frågebank ... 8
9.4.2 Flersvarsfråga, work around ... 8
9.5 Andra inställningar ... 8
9.5.1 Slumpvis ordning ... 8
9.5.2 Hemligstämpla tenta ... 8
10 Schemalägga en tenta ... 9
10.1 Allmänt om schemaläggning, tider etc. ... 9
10.2 Essä och flervalstenta (gäller även kamratbedömning) ... 10
10.2.1 Publik tentamen ... 10
10.2.2 Central tentamenssal ... 10
10.2.3 Publik eller central tenta? ... 10
10.3 Åtkomstkod ... 11
10.4 Delegera en tentamen ... 11
10.5 Tentamensvakter ... 11
10.6 Hemtentamen ... 12
10.7 Kopiera en tentamen ... 12
11 Bedömning ... 12
11.1 Översikt ... 12
11.2 ”Bedöm per student” resp ”Bedöm per fråga” ... 12
11.3 Klar med bedömningen ... 13
11.4 ”Vi tryckte av misstag på Klar med bedömningen!” ... 13
12 Loggar och varningar ... 13
12.1 Inloggningar ... 13
12.1.1 ”Normal, gul och röd” ... 13
12.1.2 ”Det finns studenter som misstänks hantera tentamen på fel sätt.” 13 12.1.3 Flikarna ... 13
12.2 Oinlämnade tentor ... 14
12.2.1 ”Det finns studenter som inte lämnat in sin tentamen” .. 14
12.2.2 Fönstret ”Hantera/Manage” ... 14
12.2.3 (Skärmdump) ... 14
13 FAQ ... 14
13.1 ”Tentan med alla svar försvann!” ... 14
13.2 ”Fel personnummer, går det att byta?” ... 15
13.3 ”Går det att använda Urkund?” ... 15
13.4 ”asd” ... 15
14 fgh ... 15
15 vbn ... 15
16 Bilagor ... 15
Sida 3
1 Allmän info, ingångsvärden
Exia (Tentamenstjänsten) är ett vid SU egenutvecklat digitalt system för digital examination. Det stödjer inmatning, besvarande, rättning och ut- lämning av tentor. I termer av plattform är Exia en examinationsplattform till skillnad från t.ex. lärandeplattform.
Examination i allmänhet är en mycket vid och omfattande process, och när ordet examination nämns lägger var och en in olika betydelser, hän- delser och processer i det. Vissa tänker ”vad skönt att slippa läsa alla handskrivna tentor”, andra tänker ”automatisk rättning”, den tredje att det inte finns några papper som kan komma på avvägar.
Vad gäller Exia så har systemet utvecklats utifrån klassisk salstentamen som utgångspunkt. Systemet fungerar även som hemtentamen eller som dugga-system, men det är inte i sig anpassat för att stödja en inlärnings- process (jmf. lärplattform); Exia är i huvudsak kontrollerande.
Avsikten systemets design är att det ska vara så enkelt som möjligt, trös- keln för att komma igång ska vara så låg som möjligt. I den ursprungliga analysen framkom det att den kategori som hade svårast att komma igång med digitala tentor var lärare/examinatorer, trots att det är just denna kategori som har mest att vinna. Som ett motiverande effektmål sattes därför att ”en lärare med redan konstruerade frågor, och med nor- mal IT-vana, och med endast summariska instruktioner, ska på egen hand kunna få upp sin första digitala tentamen på 15 minuter”. Kaxigt, mätbart och hyfsat möjligt.
En annan avsikt med systemet var att det skulle medföra så liten påverkan på redan invanda tentamensprocesser som möjligt, d.v.s. varje part: ad- ministratör, student, tentamensvakt och examinator, ska kunna fortsätta med innevarande processer endast genom ett utbyte av själva verktyget.
Detsamma gäller begrepp m.m.
Andra ingångsvärden vid systemets konstruktion är att hålla nere såväl antalet integrationer som integrationsnivå. Det beror på att systemets ut- veckling har drivits förhållandevis agilt, d.v.s. funktioner m.m. har tillförts allt eftersom behov har uppstått. Det har därför varit viktigare att komma igång för att tidigt kunna vinna erfarenheter framför att invänta en mer eller mindre färdig och fullständig leverans.
Ett exempel på frånvaro av integration är att Exia inte tekniskt autentise- rar studenten vid inloggning. Det beror på att en salstentamen omgärdas av tentavakter som redan gör detta, de kontrollerar identiteten manuellt med hjälp av ID och närvaroprotokoll. Frånvaron av teknisk autentisering löser även andra problem, t.ex. studenter med skyddad identitet, studen- ter som inte tillhör det egna lärosätet etc.
Sida 4 En annan utgångspunkt var den analys som visade att i stort sett alla
tentavakter vid SU saknade universitetskonto. Vakterna är fortfarande inte (när detta skrivs) anställda på SU centralt, de är det istället av resp.
institution och ibland enbart inom ramen för en viss kurs. I och med att den gruppen alltså saknar en sammanhållande organisation hade det va- rit alltför utmanande att utveckla flertalet stödfunktioner, t.ex. att han- tera glömda lösenord m.m., för att sedan kunna ge alla en adekvat utbild- ning. (När detta skrivs, sommaren 2018, har arbetet med att införa en mer central tentamensorganisation påbörjats. Arbetet förväntas bli klart till sommaren 2019 varför införandet och utbildningen av dessa gradvis kan påbörjas tidigast hösten 2019.)
Ett annat exempel på icke integration är att studenter inte behöver vara föranmälda i Exia. Jämför med papperstentor: i de fall att föranmälan fö- rekommer så återfinns den informationen på annat sätt, t.ex. i tentavak- ternas förberedda närvaroprotokoll. På detta sätt håller Exia öppet för vem som kan/får göra en tentamen, sådan kontroll och avväganden görs istället i tentasalen av närvarande vakter och kursadministratörer (precis som vanligt).
2 Arbetsfördelning och ansvar
SU är av tradition en ocentraliserad organisation, varje institution och arbetsenhet har valt sina egna arbetssätt och processer. Även inom en institution kan de variera rejält. Av det skälet gör Exia ingen åtskillnad el- ler bestämmer vem som gör vad. Istället är, blir, det upp till de som ge- nomför tentan som bestämmer vem som gör resp. inte gör vad.
Tidiga erfarenheter av att använda Exia visar därför på vikten av att ha noggranna regler för vem som gör vad och varför, att det är några stycken som genomför e-tentan, intern uppdelning, kollegialt samarbete samt att såväl administratörer som lärare/examinatorer deltar och delar upp arbetet.
3 Systemkrav
Exia är i stort sett plattforms- och systemoberoende. Det enda som krävs är en internetansluten dator och en webbläsare. Mobila plattformar (mo- biler, läsplattor etc.) går med viss reservation att använda (d.v.s. ingen garanti).
Testerna är enbart utförda på s.k. fasta plattformar, sådana med Win- dows och Mac-baserade system, och med de vanligaste webbläsarna (IE/Edge, Chrome, FF). Därav den reservation vad gäller de mobila platt- formarna, i synnerhet som det på dessa finns en uppsjö av proprietära webbläsarvarianter som det i stort sett är omöjligt att testa av eller ens hålla koll på.
Sida 5
4 Kort om de centrala tentamenssalarna och dato- rerna däri
Det finns fyra centrala tentamenssalar: Laduvik, Värta, Ugglevik och Brunnsvik. Salarna är särskilt beskaffade för att hålla tentamen, det är slutna miljöer, t.ex. finns det egna toaletter och i två av salarna finns det avskilda vädringsbalkonger. Alla fyra är sedan ht-17 utrustade med sär- skilda tentamensdatorer.
För att komma in i salarna krävs det att man har passagekort och behö- righet till dessa.
Datorlösningen skiljer sig åt mellan salarna. I Laduvik är det fasta dato- rer, de står på borden. I de tre andra salarna är det bärbara datorer som förvaras i särskilda skåp med kodlås och som är larmade. För att öppna skåpen krävs samma passagekort som ovan men med en särskild behö- righet till själva skåpen. Det räcker alltså inte enbart med att man har behörighet till själva salen.
Passagekort med tillhörande behörigheter samt kod till skåpen beställs via institutionen. Instruktioner för hur man av- och på-larmar samt öpp- nar och stänger skåpen finns i resp. sal.
5 Examinationsformer, poäng och betyg
5.1 Examinationsformer som stöds
Exia stödjer vanlig salstentamen, kamratbedömning (peer review) samt hemtentamen. Systemet går även att använda för s.k. duggor.
6 Frågetyper, formler, matematiska tecken
6.1 Frågetyper som stöds
Exia stödjer frågor med essäsvar och flervalsfrågor (ett svarsalternativ kan väljas).
6.2 Frågetyper som inte stöds
Exia stöder inte flersvarsfrågor (flera svarsalternativ kan väljas), s.k.
”word gap” i någon form, ”dra och släpp” m.m.
6.3 Formler, matematiska tecken etc.
Exia stödjer f.n. inte ritning och symboler, formler, matematiska tecken m.m.
6.4 Svars- och slutkommentar
Till varje svar kan det fogas en kommentar samt att hela tentan kan för- ses med en slutkommentar och vid behov med tillhörande filbilaga, t.ex.
bedömningsmall etc.
Sida 6 6.5 Poäng
Exia stöder decimaler, t.ex. ”1,5 p”, ”2,8 p” etc.
6.6 Betyg
Exia stöder bokstavsbetyg, men eftersom detta används på så olika sätt så finns det endast möjlighet att sätta ett bokstavsbetyg för hela tentan.
I de fall att varje svar ska ges ett eget bokstavsbetyg får dessa lägga 6.7 Bedömningsprotokoll
Allt eftersom poäng tilldelas (manuellt fråga för fråga resp automatiskt vid flervalsfrågor) läggs dessa in i ett bedömningsprotokoll. Protokollet går att när som helst att ladda ner under rättningsprocessen så att exa- minator löpande kan ”hålla koll” på utfallet. Protokollet är visserligen i Excelformat, men det innehåller inga formler för summeringen m.m., dessa tas direkt ut databasen.
NB! Beteckningen bedömningsprotokoll är medvetet valt eftersom det ska ses som tidig version av det mer formella rättningsprotokollet.
6.8 Lösningsförslag när vissa stöd saknas
När det saknas vissa stöd kan man överväga att göra en semidigital ten- tamen, på både papper och dator. I korthet går det ut på att ritningar etc.
skrivs ner på ett papper tillsammans med Exias anonymkod som sedan samlas in av vakterna och därefter distribueras ”som vanligt” till rättande lärare. Läraren rättar pappersbilagan samt för in poäng samt ev. kom- mentarer i Exia. Vid behov kan bilagan skannas in och bifogas med slut- kommentaren så att studenten kan ”få tillbaka” den rättade pappersbila- gan vid den digitala uthämtningen.
7 Adresser
7.1 URL
Examinationsmiljöer (även benämnt som ”skarp” miljö):
Skapa, bedöma samt hämta ut tentamen: exia.su.se
Besvara tentamen: examination.su.se
7.2 Utbildning, egna tester m.m.
För egen utbildning, tester m.m. finns det en särskild miljö som SKA an- vändas (använd INTE den skarpa examinationsmiljön för dessa ändamål.) Utbildningsmiljön har alltid ha samma version som den skarpa miljön.
Skapa, bedöma samt hämta ut tentamen: exia-edu.su.se.
Besvara tentamen: examination-edu.su.se
(Det har tidigare funnits en test-miljö exia-test.su.se resp. examination- test.su.se. Dessa ska inte användas alls, de är endast till för IT-avdelning- ens interna tester m.m.)
Sida 7
8 Behörigheter
Det finns ett fåtal behörigheter i Exia:
8.1 Examinator
För att kunna skapa och schemalägga en tentamen krävs behörighet som Examinator. Den beställs via Serviceportalen och blir i regel upplagd samma eller kommande arbetsdag.
En skapad tentamen kan ändras och schemaläggas av den som skapat tentamen, eller av den som blivit delegerad till det schemalagda tillfället och som samtidigt själv har behörighet som examinator.
I dagsläget är såväl kursadministratör som lärare examinator, det finns ingen skillnad.
8.2 Delegering
Delegering är en behörighet som inte behöver beställas. Delegering ut- förs av den som skapat en tentamen och det kan ske till en eller flera kol- legor. Delegeringen gäller för ett visst schemalagt tillfälle.
Endast den som skapat tentan, eller blivit delegerad, kan bedöma tenta- tillfället. Den som blivit delegerad kan i sin tur delegera vidare. Det senare kan ske när och hur sent som helst och är en fördel t.ex. vid plötsligt för- hinder. En delegering kan även återkallas när som helst.
8.3 Tentamensvakt
Tentamensvakten övervakar tentamenstillfället. Denne har tillgång till en lista över de studenter där det framgår vilka som loggat in och startat upp sin tentamen resp. lämnat in den.
Tentamensvakten behövs även vid kamratbedömning för att ta tentamen genom de olika faserna.
Den som skapat tentan har automatiskt tentamensvaktsprivilegier.
9 Skapa tenta (salstentamen)
9.1 Allmänt 9.2 Försättsblad
Försättsbladet bör innehålla all slags allmän information som gäller för tentan. Det kan vara skrivtiden för tentan, skrivregler/akribi, tillåtna hjälpmedel, när och hur resultatet meddelas etc.
Försättsbladet börjar att visas en timma innan starttiden och under hela skrivtiden fram till inlämning.
9.3 Essätenta
Med essätenta menas klassiska skrivsvar, såväl långa som korta.
Sida 8 Det finns nästan inga gränser för hur långt eller kort ett svar kan vara.
Det går inte begränsa antalet ord som ett svar får innehålla, däremot finns det en ordräknare som räknar antalet ord varje gång som svaret sparas. Antalet ord visas för såväl tentand som examinator.
9.4 Flervalstenta
Till varje flervalsfråga finns det inledningsvis fyra svarsalternativ. Det går såväl att minska som att öka antalet alternativ. Endast ETT svar av de givna svarsalternativen är korrekt vilket även ska markeras. Varje fråga är inställd för att ge 1 poäng vid rätt svar men det går att vikta detta till en annan poäng. Systemet använder inga minuspoäng för felaktiga val.
9.4.1 Frågebank
Det finns inget särskilt stöd för frågebank. Däremot går det att lägga upp ett slags frågebank inom ramen för själva tentan. Det sker genom att ett större antal frågor läggs in varefter Exia ställs in att enbart använda ett bestämt urval av dessa, vilka då fördelas slumpmässigt på tentanderna.
Om ingen inställning görs används alla frågor.
9.4.2 Flersvarsfråga i st. f. flervalsfråga, work around
Exia stöder enbart flervalsfrågor (ett val). För att få en flersvarsfråga (flera alternativ kan vara korrekt) går detta att kringgå. Genom att i själva frågeställningen ställa upp ett antal påståenden (och ange dessa som 1), 2) o.s.v.) och sedan till lägga in ”färdiga” grupperingar av svars- förslag, t.ex. ”A) Alternativ 1 och 3 är sant”, B) ”Alternativ 2 och 3 är sant”, ”3) Inget alternativ är sant” o.s.v. erhålls nästan samma effekt.
9.5 Andra inställningar 9.5.1 Slumpvis ordning
Det går att ställa in så att frågorna kommer i slumpmässig ordning. Det går även att (vid flervalstentor) få svarsalternativen i slumpmässig ord- ning. Båda dessa val är att föredra när tentanderna sitter i olämpliga lo- kaler som datorlabb etc.
9.5.2 Hemligstämpla tenta
I vissa fall finns det legala behov av att vilja hemlighålla frågor och av- givna svar på en tenta. Det kan gälla när tentan på olika sätt ska återbru- kas så att det över en längre tid får en säkerställd bedömning. Vid just flervalstentor är detta ett återkommande behov där offentliga tentor och svar ibland anses motverka den egna inlärningen etc.
När en tenta hemligstämplas i Exia medför detta att tentans resultat fortfarande kan lämnas ut på ett säkert sätt till studenterna utan att frå- gor och svar av misstag röjs. Endast resultatet med ev. tillhörande betyg lämnas då ut.
Sida 9 9.5.2.1 Får ett lärosäte verkligen hemligstämpla en tenta?
Ja, även om offentlighet är att förorda. I Offentlighets- och sekretessla- gen, SFS 2009:400, 17 kap 4§ stadgas:
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kun- skapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Det som står här gäller dels inför att en tenta ska ges, det ska inte i för- väg gå att få ut tentan som en offentlig handling. Men det gäller även ifall provet är återkommande, t.ex. ingår i en större frågebank av frågor och svar. I båda fallen faller det på ”att syftet med provet motverkas”.
Det mest kända exemplet på detta är körkortsprovet.
Det finns en väl utvecklad praxis (prejudikat) vad gäller just kunskaps- prov vid högskolor som alla tydligt bekräftat lagregeln, i synnerhet när dessa prov använts på ett återkommande sätt. Men, som sagt, öppen- het är att föredra.
10 Schemalägga en tenta
10.1 Allmänt om schemaläggning, tider etc.
Det finns inga hinder för att ha lång framförhållning vad gäller sche- maläggningen. När en tentamen schemaläggs så blir tentan synlig för in- loggning först när en timma återstår. Det går alltså bra att logga in lite i förväg till själva tentamenstillfället. Däremot visas enbart försättsbladet.
Först när klockslaget infinner sig kan tentanden starta själva tentamen, d.v.s. läsa och besvara frågorna.
Inloggning till ett tentamenstillfälle kan därefter ske under kommande två timmar från det satta klockslaget. Därefter är det inte möjligt att längre logga in och starta sin tentamen. Däremot går det bra att fortsätta sin tentamen längre än så. Skulle det t.ex. ske en ofrivillig utloggning finns det inga hinder att återinlogga efter att de två timmarna har löpt ut, un- der förutsättning att den inledande inloggningen och starten av tentan skett i tid.
De två timmarna är tänkta att korrelera mot den extra halvtimma som studenter normalt kan infinna sig till tentamen inkl. extratid för andra för- seningar som det kan vara svårt att annars ta höjd för.
Det finns av flera skäl INGEN stopptid i Exia. Att stopptiden i realiteten åtföljs får närvarande tentamensvakter sörja för. På så sätt behöver man inte oroa sig för förseningar, avbrott, resursstudenter som kan ha längre tid etc. (Precis som vid papperstentor, jämför avsnittet ovan vad gäller avsikten att hålla sig till invanda processer).
Sida 10 Kontroll av att en tentamen rent faktiskt har lämnats in inkl. inlämnings-
tider kan ske på flera sätt, både direkt i tentasal och i efterhand, se nedan.
10.2 Essä och flervalstenta (gäller även kamratbedömning)
Schemaläggning sker i Skapaläge under rubriken ”Schemalägg” och klicka på ”Som salstentamen”. Därefter väljs datum och klockslag samt säker- hetsinställning (publik eller central tentamen).
10.2.1 Publik tentamen
Vid Publik tentamen kan studenter komma åt tentan från vilken interne- tansluten dator som helst. Detta är att föredra om studenterna (även) sitter i andra lokaler än de centrala tentasalarna. Viktigast att komma ihåg vid publik tentamen är att sätta en åtkomstkod till tentan, se nedan, an- nars kan vem som helst logga in på tentan.
Notera att en publik tentamen alltid är åtkomlig från en central tenta- menssal.
10.2.2 Central tentamenssal
Med tenta i ”Central tentamenssal” menas att tentan är åtkomlig endast från någon av de fyra centrala tentasalarna (Laduvik, Värta, Ugglevik och Brunnsvik). Dessa lokaler är spärrade ut mot internet, och de särskilt an- passade datorer i dessa kommer endast åt Exia.
Även vid central tentamen är en åtkomstkod att föredra. Ofta förekom- mer det flera olika tentor samtidigt och genom att alla dessa har olika åtkomstkoder (som delas ut av tentavakterna, endast av dessa och endast i salen) minskar risken att studenten logga in på fel tentamen.
10.2.3 Publik eller central tenta?
Det är flera överväganden att ta ställning till vid digital tentamen. Ska stu- denterna kunna komma åt internet och andra källor eller inte? Hur göra när det även finns med resursstudenter?
Exia tar i sig ingen hänsyn till detta, Exia ”låser” inte datorn på något sätt.
Sådant får den som arrangerar en tentamen själv ta höjd för det. Så i de fall där åtkomst till internet etc. inte är önskvärt är därför datorerna i de centrala tentasalarna att föredra eftersom de datorerna är låsta. De kom- mer enbart åt Exia.
I andra fall, t.ex. med resursstudenter som sitter i andra lokaler, är man i regel hänvisad till publik tentamen. Då får man ev. problem med att de datorer som då används även kommer åt andra källor, vilket på något sätt får tas höjd för (t.ex. genom utbildade och alerta vakter, det kanske på något annat sätt går att reglera internetåtkomst i de lokalerna eller på annat sätt låsa ner datorerna (det finns verktyg för detta, t.ex. ”Safe Exam Browser”)).
Sida 11 Det går att schemalägga flera tentatillfällen till samma tentamen, den ena
publik och den andra central, men det är inte alltid att rekommendera.
Bättre då att kopiera tentan och ge kopian ett snarlikt namn som går att särskilja åt vid inloggning, annars är det risk att studenterna som sitter i en central tentamenssal loggar in på fel tenta. (Det KAN lösas genom att sätta en något avvikande starttid, det syns, men erfarenhetsmässigt ät det inte säkert att stressade studenter fångar upp en så pass subtil detalj.) Vid tvekan, kontakta IT-avdelningen eller någon annan (institution, kurs etc.) med egen erfarenhet kring detta för att få råd.
10.3 Åtkomstkod
Genom att sätta en åtkomstkod måste studenterna känna till denna för för att kunna skriva tentamensprovet. Koden delas lämpligast ut endast i tentasalen, meningen är att endast de som är och får vara där även är de som känner till koden.
Det är extra viktigt att åtkomstkod sätts vid publik tentamen eftersom publika tentor är åtkomliga från internet. Men även vid salstentor är det lämpligt att ha åtkomstkod eftersom det kan förekomma flera samtidiga tentor vilket då underlättar att studenterna loggar in på rätt tenta.
Valet av kod ska givetvis inte vara för enkel. Samtidigt visar erfaren- heten på att den inte får vara för komplex (studenter är stressade, det är lätt att vakten eller studenten missuppfattar koden som ofta läses upp etc, det kan vara ganska stökigt i en tentasal precis vid start.) Svag kod: ”abc123”, dagens datum, eller ett för tentan generisk ord m.m.
För komplex kod: ”Ab0o12”, d.v.s. undvik att blanda gemener och versa- ler. Vakter kan även blanda ihop en nolla med ett versalt O o.s.v.
Lagom kod: ”ab345”, ”9a7e”, ”23ostron” o.s.v. Håll dem korta och enkla att uppfatta.
10.4 Delegera en tentamen
För att kunna delegera ett tentamenstillfälle måste det först ha schema- lagts. Därefter kan det delegeras.
Delegering sker genom att ange det användarnamn (SU-konto) som kol- legan har samt att man lägger till @su.se. Exempel: kollegan har abc123 som användarnamn. Delegeringen anges då som abc123@su.se. Ange INTE e-post-adressen till kollegan (vilket är lätt gjort eftersom det ser ut som en sådan). Uppgifter om kollegors användarnamn kan sökas fram ge- nom sukat.su.se.
10.5 Tentamensvakter
Sida 12 10.6 Hemtentamen
Hemtentamen skiljer sig åt från en salstentamen på ett par sätt, dels på- går den under längre tid, dels finns det ingen vakt som håller koll på in- lämningen. På samma sätt skiljer sig arbetsgången något åt vid sche- maläggningen av hemtentamen.
Den tvåtimmarsrespit som normalt gäller för salstentor går att förlänga vid hemtentamen. Förutom att ange den vanliga starttiden så anges även ”Senaste starttid”. I praktiken sammanfaller alltså stopptid/inläm- ningstid med senaste starttid. Fortfarande finns det ingen teknisk stopp- tid där tentan, kontroll av faktisk inlämningstid kan bl.a. göras via log- gen.
Något att tänka på i de fall då det finns resursstudenter med förlängd tid är att de fortfarande måste starta upp tentan i tid även om de kan/får lämna mycket senare.
Även vid hemtentamen rekommenderas att det sätts en åtkomstkod samt att den distribueras på ett så slutet sätt som det är möjligt för att förhindra obehöriga studenter.
10.7 Kopiera en tentamen
Det är enkelt att kopiera en tenta: ta fram aktuell tenta och välj ”Kopiera tentamensprov”. Kopian får samma namn men med tillägget ”Kopia av
…”. Därefter kan såväl namn på tentan som frågor ändras, tas bort eller läggas till efter behov.
11 Bedömning
Endast den som schemalagt tentatillfället eller blivit delegerad till det kan bedöma, se ovan om Behörighet. Det finns tre flikar: ”Översikt”, ”Bedöm per student” samt ”Bedöm per fråga”. Dessutom kan
11.1 Översikt
Denna flik ger information om antalet inlämningar inkl. antalet blanka sådana, hur mycket som rättats/återstår att rätta etc. Härifrån går det även att navigera direkt till nästa obedömda tenta.
11.2 ”Bedöm per student” resp ”Bedöm per fråga”
Exia stöder båda arbetssätten, så välj den flik som föredras. Även här ges det en översikt av hur mycket som bedömts och det går att hoppa direkt till nästa obedömda fråga eller student.
Det är VIKTIGT att alla som rättar är väl införstådda med vem som rättar vad. Det rekommenderas dessutom att varje person har något slags eget skriftligt underlag, så att det blir enklare att gå tillbaka, be en kol- lega titta på ett visst svar etc.
Sida 13 11.3 Klar med bedömningen
Det är mycket viktigt att bestämma VEM (singular) som klarmarkerar tentan, d.v.s. trycker på knappen ”Klar med bedömningen”. I normalfal- let är detta ansvarig kursadministratör.
När en tenta är klarmarkerad är det inte längre möjligt att rätta tentan.
Dessutom blir den avanonymiserad.
11.4 ”Vi tryckte av misstag på Klar med bedömningen!”
Om detta skett, kontakta IT-avdelningen via Serviceportalen. Dessa kan mot visst underlag om varför det skedde ”backa tillbaka” tentan.
12 Loggar och varningar
12.1 Inloggningar
12.1.1 ”Normal, gul och röd”
Systemet använder sig av tre stycken signalfärger, svagt grön, gul och röd och är baserat på ev. förflyttningar mellan datorerna inom det aktu- ella (schemalagda) tillfället. Det visar inte på förflyttningar mellan flera tentamenstillfällen. Vid grönt har det inte skett någon förflyttning, eller byte, av dator. Vid gult är det i regel fråga om en enkelriktad förflytt- ning, från dator A till dator B och av samma individ.
För att kunna tolka loggen korrekt krävs mer information. Det rekom- menderas starkt att tentavakterna använder t.ex. närvaroprotokollet som ett slags tentasalslogg för att anteckna alla de händelser som skett under tentan, t.ex. byte av dator, plats, problem som uppstått etc. An- teckna heller lite för mycket än för lite. Det är väldigt värdefullt ha denna information när datorloggen ska tolkas.
Länken ”Inloggningar” ändras inte så länge som ingen förflyttning skett.
Så snart som det senare har skett ändrar den dels färg till svagt gul eller röd, dels ändras texten till ”Det finns studenter som misstänks hantera tentamen på fel sätt.”
12.1.2 ”Det finns studenter som misstänks hantera tentamen på fel sätt.”
Det är viktigt att förstå att inget allvarligt behöver ha skett om denna text visas, i regel finns det inga allvarliga händelser bakom. Däremot är det en signal om att något bör undersökas, och ju tidigare desto bättre.
Samtidigt kan/bör rättningen påbörjas direkt utan att fördröjas av detta.
12.1.3 Flikarna
Det finns två flikar med olika information. Det kan upplevas som svårt att tolka loggarna. Vid tvekan kontakta IT-avdelningen via Serviceporta- len så kan en applikationsspecialist hjälpa till. Gör ändå egna försök att tolka loggarna, det är inte enda gången det genomförs och IT-avdel- ningen kan inte göra detta varje gång.
Sida 14 Notera att vakternas anteckningar i närvaroprotokollet (eller liknande)
ofta är till god, ibland nödvändig, hjälp för att kunna tolka loggen.
12.1.3.1 Fliken ”IpAdress”
Denna flik visar vad som hänt vid resp. dator. Varje dator har en unik be- teckning, IP-adress. Det visas dels vilken student (anonymkod) som an- vänt datorn (under tentatillfället), vilka händelser som skett samt tid- punkterna för detta. De händelser som visas är start av tenta, återin- loggning, inlämning, samt utloggning från tenta.
12.1.3.2 Fliken ”Student”
Denna flik utgår från resp. students aktiviteter. Den visar på anonym- kod, vilken eller vilka datorer (IP-adress) som studenten varit inloggad på, tidpunkt samt händelser (se ovan).
12.2 Oinlämnade tentor
Med oinlämnade tentor menas tentor som ännu inte aktivt lämnats in.
Det kan vara helt normalt, det kan bero på att tentan fortfarande pågår.
Viktigare är dock att den kan vara kvarglömd: jämför med en klassisk papperstenta när en tentavakt hittar en kvarglömd tenta på ett bord.
Vid digitala tentor blir detta svårare att upptäcka eftersom studenten inte längre går fram till vakten för att lämna in sin tentamen.
Det finns metoder för att såväl upptäcka detta i tid, se XXX, som att han- tera detta i efterhand.
I normalfallet är det kursens examinator som beslutar hur oinlämnade tentor ska hanteras. Utgångspunkten bör inledningsvis vara att tentan ska betraktas som att studenten valt att inte lämna in den. Det bör där- för övervägas att kontakta studenten för att klargöra om så är fallet. I slutändan är det ändå examinator som bestämmer.
Arbetet med att hantera oinlämnade tentor bör påbörjas direkt i sam- band med att tentan avslutats och rättningen tar vid, även om det inte är något hinder för att fortsätta med rättningen i sig.
12.2.1 ”Det finns studenter som inte lämnat in sin tentamen”
Vid oinlämnade tentor visas denna text i bedömningsläge till vänster på skärmen.
12.2.2 Fönstret ”Hantera/Manage”
12.2.3 (Skärmdump)
13 FAQ
13.1 ”Tentan med alla svar försvann!”
Detta händer då och då. Egentligen har inte tentan med sina svar för- svunnit. Det allra vanligaste är att studenten har blivit utloggad och vid
Sida 15 återinloggning angett ett annat snarlikt personnummer än vid den första
inloggningen. Extra lurigt är det när tentavakten konstaterar att studen- ten ÄR inloggad med korrekta uppgifter. Då har troligast den första in- loggningen skett med felaktiga snarlika uppgifter.
Lösningen under tentans gång är att studenten förses med båda inlogg- ningsuppgifterna samt ev. ges lite extratid för att kunna städa upp sina svar som kan ha fördelats på två inloggningar.
Detta går att upptäcka redan under tentan, se XXX. Man kan även kon- takta Helpdesk som skickar ärendet vidare till en applikationsspecialist.
Notera att detta även är ett exempel på när loggen blir rödmarkerad, d.v.s. loggen antyder att det finns ev. oegentligeter, vilket det inte är i just detta fallet. Se avsnittet om XXX.
13.2 ”Fel personnummer, går det att byta?”
Ja, det går att byta personnummer, och indirekt även namn, om det bli- vit fel. Lägg ett ärende via Serviceportalen.
13.3 ”Går det att använda Urkund?”
Nej, tyvärr är det ännu inte möjligt att göra textjämförelser med Ur- kund.
13.4 ”asd”
