Teori för
ryttarmärke 1
En sammanställning av
Överby Hästsportförening
Hästens och ryttarens balans i fokus
Målsättning: Att ryttaren känner sig trygg i stallet ihop med hästen genom att få grundläggande förståelse för hur hästen fungerar och reagerar i olika situationer.
Ryttaren lär sig hur man umgås med hästen och att uppfatta hästens signaler. I ridningen ska ryttaren kunna sitta avspänt och i
balans på hästen, ha en god kontroll på sin kropp och kunna rida hästen i skritt och trav, samt i övergångar mellan desamma, innan man tar klivet upp till nästa nivå. I ridningen är målet att de rider i skritt och trav utan ledare. I särskilda fall får ryttaren ledhjälp.
Hästkunskap
Olika hästtyper – Kallblod, varmblod och ponnyer. Vilken är skillnaden mellan ponnyer och stora hästar, vilka hästar finns i stallet?
Hästens kroppsdelar
Hästens dagliga skötsel och vård – Rundvandring i stallet. Vardagliga rutiner. Vad ingår i hästens vardagliga skötsel och vård?
Hästens kroppsspråk – Ryttaren behöver känna sig trygg med hästen. Ju säkrare man känner sig tillsammans med hästen i stallet, desto lättare går det vanligtvis att känna sig trygg även i ridningen.
Hur kommunicerar hästen och hur kan man läsa av hästens humör?
Hästens utrustning – Känna till hästens utrustning för ridning. Hur sadlar och tränsar man en häst?
Leda häst – Hur leder man en häst?
Ridlära
Ridbanans enklare vägar – Ridbanans utformning. Fyrkanten, medellinjen, vändning över ridbanan, diagonalen och hörnlinjen.
Ryttarens sits – Lodrät och djup lätt sits, dess balans och följsamhet samt grundhjälper.
Bomserier – Enklare bomserier
Ryttarens utrustning/ Personlig skyddsutrustning – Lämplig klädsel vid hästhantering och ridning.
Fysträning och kostlära - Varför fysisk träning för ryttare?
Etik och moral
Kännedom om ridsportens ledstjärnor.
Checklista inför provet:
Jag känner till de grundläggande reglerna i stallet
Jag vet hur man går in till hästen i en spilta eller box på ett säkert sätt Jag kan leda hästen på ett säkert sätt
Jag kan borsta hästen
Jag har varit med och kratsat hovarna Jag har varit med vid sadling och tränsning Jag kan tränsets och sadelns delar
Jag kan de enklaste ridvägarna Jag kan hästens enklare kroppsdelar
Jag förstår vikten av fysisk träning för ryttaren Jag känner till ridsportens ledstjärnor
Jag känner till ryttarens skyddsutrustning
Jag kan sitta upp och av korrekt (på häst eller trähäst) Jag kan hålla tygeln på rätt sätt
Jag kan rida i lodrät sits Jag kan rida i djup lätt sits
Jag kan sätta igång hästen i skritt och göra halt Jag kan rida mellan koner i skritt
Jag kan sätta igång hästen i trav och sakta av till skritt Jag kan trava i lättridning
Jag kan rida på fyrkanten, medellinjen, vändning över ridbanan, diagonalen och hörnlinjen, i skritt och trav
O
Olika typer av hästar
Ridprov: Märke I (Caprilli). Bedömning enligt särskilt bedömningsprotokoll för Märke I. Det viktiga är att ryttaren sitter i god balans, med foten rätt i stigbygeln, har skänkeln rätt placerad och strävar efter en så korrekt sits som möjligt på hästen. Ridmomentet kan genomföras på valfritt sätt – exempelvis lektionstid, klubbtävling, programridning, ridläger, särskilda märkesaktiviteter eller som avslutning på terminen.
Teoriprov: Provet kan göras skriftligt eller muntligt i grupp. Det viktigaste är att ryttaren får kännedom om hur de teoretiska delarna fungerar i praktiken.
Olika typer av hästar
Stora och små, ädla och robusta. Hästen delas in i tre huvudgrupper, kallblod, varmblod och ponnyer, som i sin tur delas in i olika raser. Det finns mellan två- och trehundra kända raser i världen. Alla med olika temperament och
användningsområden. Hästar är ett varmblodigt djur och det har med
kroppstemperaturen att göra. Skillnaden mellan varmblodiga och kallblodiga hästar har med temperament och typ att göra, inte med kroppstemperaturen.
Kallblod
Kallblodiga hästar har en grov kroppsbyggnad. De är lugna och har tjockt tagel i man, pannlugg och svans.
Kallblod har även kraftigt skyddshår runt hovarna.
Nordsvensken är en medelstor kallblodsras med sträng avelskontroll för att behålla rasens karaktär. Fjordhästen är också en känd kallblodsras.
Varmblod
Varmblodiga hästar har en ädlare kroppsbyggnad än kallblodshästen. De har även ett livligare temperament än kallbloden. Det är hästar som används inom bland annat rid, trav- och galoppsporten. Till varmblodiga hästar räknas fullblod och halvblod.
Ponnyer
Ponnyer kallas alla hästar som är under 148 cm i mankhöjd. Ponnyn delas upp i fyra olika kategorier beroende på mankhöjd.
Svensk ponnykategoriindelning Kategori A ≤107 cm Kategori B >107 ≤130 cm Kategori C >130 ≤140 cm Kategori D >140 ≤148 cm
Hästens sinnen och instinkter – så fungerar hästar
Hästen hör mycket bra. Därför får du inte skrika och springa i stallet. Tala som när du pratar och gå lugnt. Hästar trivs tillsammans i en flock. De vill inte vara ensamma. Därför kan det ibland vara svårt att rida eller leda hästen bort från stallkamraterna. Hästar känner sig trygga om allting är som vanligt. Det som är nytt och annorlunda är otäckt. Till dess man har hunnit vänja sig. Hästen är ett flyktdjur. Om hästen blir rädd försöker den att springa ifrån det otäcka.
Hästens kroppsspråk
Medan vi människor pratar tusentals olika språk, har hästarna ett och samma oavsett var i världen de bor. Hästarna talar med hela kroppen. Med tiden lär du dig att tyda även små variationer i hästens kroppsspråk, men redan från dag ett kan du se om en häst är arg eller glad. Det syns på öronen.
Öronen lite åt sidorna – Hästen vilar och är avslappnad. Väck den försiktigt.
Öronen spetsade framåt – Glad och nyfiken.
Öronen strukna bakåt – Hästen är arg eller irriterad.
Ena örat bakåt – Kan betyda att den lyssnar bakåt.
Öronen spelar åt alla håll och kanter och kroppen är spänd – Rädd
Hästens dagliga skötsel och rutiner
När andra idrottare är klara med sin aktivitet, packar de ner sina redskap i väskan och åker hem. Då har vi hästmänniskor vanligtvis kvar en hel del arbete att utföra. Hästens skötsel sträcker sig från tidig morgon till sen kväll. Dag ut och dag in. Året om! Det gör vårt intresse unikt och hästhållningen till en stor del av vår idrott.
Varje dag behöver hästen:
Mat – minst tre gånger om dagen
Vatten – Hästen dricker ca 30-60 liter vatten om dagen!
Motion – Hästen behöver röra på sig varje dag!
Sällskap – Hästen behöver ha sällskap och kärlek
Vård – Hästen måste visiteras och ryktas. Boxen måste mockas och allt måste hållas rent (vattenkopp, krubba, utrustning)
Tränsa och sadla
Lägg på sadeln försiktigt på hästens rygg lite längre fram än sadelläget och dra den sakta bakåt tills du hittar rätt läge.
Sadeln ligger lagom långt bak när du kan få in en handflata mellan sadelgjorden och hästens framben.
Under sadeln ska det ligga en vojlock eller ett schabrak. Vojlocken är skuren efter sadeln medan schabraket är fyrkantig.
Sadelgjorden håller sadeln på plats, och spänns åt runt hästens buk. Tänk på att inte spänna åt sadelgjorden för hårt. Spänn i omgångar, lite i taget.
Stigbyglarna ska alltid vara uppdragna av säkerhetsskäl så att man inte fastnar i tex en dörröppning när man leder hästen.
Kotrollera att bettet är rent innan du tränsar. Om bettet är kallt kan du värma det med händerna eller under varmt vatten innan du sätter det i hästens mun.
Stå vid sidan om hästen när du tränsar och trä försiktigt öronen under nackstycket.
Nosgrimman spänns så du får in två fingrar och käkremmen så du får in en knuten näve.
Kontrollera att inget sitter snett.
1
2
3 4
11 10
7 6 5 9 8
Sadelns delar
1. Framvalv 2. Sits/säte 3. Bakvalv 4. Bossa 5. Schabrak 6. Sadelkåpa 7. Stigläder 8. Stigbygel 9. Knävulster10. Sadelgjordsstroppar 11. Sadelgjord
1
3 4
6 7
5 2
Tränsets delar
1. Tyglar2. Bett
3. Nosgrimma 4. Sidostycke 5. Käkrem 6. Pannband 7. Nackstycke
Hästens delar
Ridsportensledstjärnor
Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden!
Jag behandlar alla hästar med respekt!
1 2
3
4
5 6
7
8
9 12 11
13 10
14
15
1. Nacke 6. Öron 11. Rygg 2. Man 7. Bog 12. Länd 3. Hals 8. Framknä 13. Kors 4. Mule 9. Hov 14. Svans 5. Pannlugg 10. Manke 15. Has