• No results found

Teori för ryttarmärke 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Teori för ryttarmärke 1"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Teori för

ryttarmärke 1

En sammanställning av

Överby Hästsportförening

(2)

Hästens och ryttarens balans i fokus

Målsättning: Att ryttaren känner sig trygg i stallet ihop med hästen genom att få grundläggande förståelse för hur hästen fungerar och reagerar i olika situationer.

Ryttaren lär sig hur man umgås med hästen och att uppfatta hästens signaler. I ridningen ska ryttaren kunna sitta avspänt och i

balans på hästen, ha en god kontroll på sin kropp och kunna rida hästen i skritt och trav, samt i övergångar mellan desamma, innan man tar klivet upp till nästa nivå. I ridningen är målet att de rider i skritt och trav utan ledare. I särskilda fall får ryttaren ledhjälp.

Hästkunskap

 Olika hästtyper – Kallblod, varmblod och ponnyer. Vilken är skillnaden mellan ponnyer och stora hästar, vilka hästar finns i stallet?

 Hästens kroppsdelar

 Hästens dagliga skötsel och vård – Rundvandring i stallet. Vardagliga rutiner. Vad ingår i hästens vardagliga skötsel och vård?

 Hästens kroppsspråk – Ryttaren behöver känna sig trygg med hästen. Ju säkrare man känner sig tillsammans med hästen i stallet, desto lättare går det vanligtvis att känna sig trygg även i ridningen.

 Hur kommunicerar hästen och hur kan man läsa av hästens humör?

 Hästens utrustning – Känna till hästens utrustning för ridning. Hur sadlar och tränsar man en häst?

 Leda häst – Hur leder man en häst?

Ridlära

 Ridbanans enklare vägar – Ridbanans utformning. Fyrkanten, medellinjen, vändning över ridbanan, diagonalen och hörnlinjen.

 Ryttarens sits – Lodrät och djup lätt sits, dess balans och följsamhet samt grundhjälper.

 Bomserier – Enklare bomserier

 Ryttarens utrustning/ Personlig skyddsutrustning – Lämplig klädsel vid hästhantering och ridning.

 Fysträning och kostlära - Varför fysisk träning för ryttare?

 Etik och moral

 Kännedom om ridsportens ledstjärnor.

(3)

Checklista inför provet:

Jag känner till de grundläggande reglerna i stallet

Jag vet hur man går in till hästen i en spilta eller box på ett säkert sätt Jag kan leda hästen på ett säkert sätt

Jag kan borsta hästen

Jag har varit med och kratsat hovarna Jag har varit med vid sadling och tränsning Jag kan tränsets och sadelns delar

Jag kan de enklaste ridvägarna Jag kan hästens enklare kroppsdelar

Jag förstår vikten av fysisk träning för ryttaren Jag känner till ridsportens ledstjärnor

Jag känner till ryttarens skyddsutrustning

Jag kan sitta upp och av korrekt (på häst eller trähäst) Jag kan hålla tygeln på rätt sätt

Jag kan rida i lodrät sits Jag kan rida i djup lätt sits

Jag kan sätta igång hästen i skritt och göra halt Jag kan rida mellan koner i skritt

Jag kan sätta igång hästen i trav och sakta av till skritt Jag kan trava i lättridning

Jag kan rida på fyrkanten, medellinjen, vändning över ridbanan, diagonalen och hörnlinjen, i skritt och trav

O

Olika typer av hästar

Ridprov: Märke I (Caprilli). Bedömning enligt särskilt bedömningsprotokoll för Märke I. Det viktiga är att ryttaren sitter i god balans, med foten rätt i stigbygeln, har skänkeln rätt placerad och strävar efter en så korrekt sits som möjligt på hästen. Ridmomentet kan genomföras på valfritt sätt – exempelvis lektionstid, klubbtävling, programridning, ridläger, särskilda märkesaktiviteter eller som avslutning på terminen.

Teoriprov: Provet kan göras skriftligt eller muntligt i grupp. Det viktigaste är att ryttaren får kännedom om hur de teoretiska delarna fungerar i praktiken.

(4)

Olika typer av hästar

Stora och små, ädla och robusta. Hästen delas in i tre huvudgrupper, kallblod, varmblod och ponnyer, som i sin tur delas in i olika raser. Det finns mellan två- och trehundra kända raser i världen. Alla med olika temperament och

användningsområden. Hästar är ett varmblodigt djur och det har med

kroppstemperaturen att göra. Skillnaden mellan varmblodiga och kallblodiga hästar har med temperament och typ att göra, inte med kroppstemperaturen.

Kallblod

Kallblodiga hästar har en grov kroppsbyggnad. De är lugna och har tjockt tagel i man, pannlugg och svans.

Kallblod har även kraftigt skyddshår runt hovarna.

Nordsvensken är en medelstor kallblodsras med sträng avelskontroll för att behålla rasens karaktär. Fjordhästen är också en känd kallblodsras.

Varmblod

Varmblodiga hästar har en ädlare kroppsbyggnad än kallblodshästen. De har även ett livligare temperament än kallbloden. Det är hästar som används inom bland annat rid, trav- och galoppsporten. Till varmblodiga hästar räknas fullblod och halvblod.

Ponnyer

Ponnyer kallas alla hästar som är under 148 cm i mankhöjd. Ponnyn delas upp i fyra olika kategorier beroende på mankhöjd.

Svensk ponnykategoriindelning Kategori A ≤107 cm Kategori B >107 ≤130 cm Kategori C >130 ≤140 cm Kategori D >140 ≤148 cm

Hästens sinnen och instinkter – så fungerar hästar

Hästen hör mycket bra. Därför får du inte skrika och springa i stallet. Tala som när du pratar och gå lugnt. Hästar trivs tillsammans i en flock. De vill inte vara ensamma. Därför kan det ibland vara svårt att rida eller leda hästen bort från stallkamraterna. Hästar känner sig trygga om allting är som vanligt. Det som är nytt och annorlunda är otäckt. Till dess man har hunnit vänja sig. Hästen är ett flyktdjur. Om hästen blir rädd försöker den att springa ifrån det otäcka.

(5)

Hästens kroppsspråk

Medan vi människor pratar tusentals olika språk, har hästarna ett och samma oavsett var i världen de bor. Hästarna talar med hela kroppen. Med tiden lär du dig att tyda även små variationer i hästens kroppsspråk, men redan från dag ett kan du se om en häst är arg eller glad. Det syns på öronen.

 Öronen lite åt sidorna – Hästen vilar och är avslappnad. Väck den försiktigt.

 Öronen spetsade framåt – Glad och nyfiken.

 Öronen strukna bakåt – Hästen är arg eller irriterad.

 Ena örat bakåt – Kan betyda att den lyssnar bakåt.

 Öronen spelar åt alla håll och kanter och kroppen är spänd – Rädd

Hästens dagliga skötsel och rutiner

När andra idrottare är klara med sin aktivitet, packar de ner sina redskap i väskan och åker hem. Då har vi hästmänniskor vanligtvis kvar en hel del arbete att utföra. Hästens skötsel sträcker sig från tidig morgon till sen kväll. Dag ut och dag in. Året om! Det gör vårt intresse unikt och hästhållningen till en stor del av vår idrott.

Varje dag behöver hästen:

 Mat – minst tre gånger om dagen

 Vatten – Hästen dricker ca 30-60 liter vatten om dagen!

 Motion – Hästen behöver röra på sig varje dag!

 Sällskap – Hästen behöver ha sällskap och kärlek

 Vård – Hästen måste visiteras och ryktas. Boxen måste mockas och allt måste hållas rent (vattenkopp, krubba, utrustning)

Tränsa och sadla

Lägg på sadeln försiktigt på hästens rygg lite längre fram än sadelläget och dra den sakta bakåt tills du hittar rätt läge.

Sadeln ligger lagom långt bak när du kan få in en handflata mellan sadelgjorden och hästens framben.

Under sadeln ska det ligga en vojlock eller ett schabrak. Vojlocken är skuren efter sadeln medan schabraket är fyrkantig.

Sadelgjorden håller sadeln på plats, och spänns åt runt hästens buk. Tänk på att inte spänna åt sadelgjorden för hårt. Spänn i omgångar, lite i taget.

Stigbyglarna ska alltid vara uppdragna av säkerhetsskäl så att man inte fastnar i tex en dörröppning när man leder hästen.

(6)

Kotrollera att bettet är rent innan du tränsar. Om bettet är kallt kan du värma det med händerna eller under varmt vatten innan du sätter det i hästens mun.

Stå vid sidan om hästen när du tränsar och trä försiktigt öronen under nackstycket.

Nosgrimman spänns så du får in två fingrar och käkremmen så du får in en knuten näve.

Kontrollera att inget sitter snett.

1

2

3 4

11 10

7 6 5 9 8

Sadelns delar

1. Framvalv 2. Sits/säte 3. Bakvalv 4. Bossa 5. Schabrak 6. Sadelkåpa 7. Stigläder 8. Stigbygel 9. Knävulster

10. Sadelgjordsstroppar 11. Sadelgjord

1

3 4

6 7

5 2

Tränsets delar

1. Tyglar

2. Bett

3. Nosgrimma 4. Sidostycke 5. Käkrem 6. Pannband 7. Nackstycke

(7)

Hästens delar

Ridsportensledstjärnor

Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden!

Jag behandlar alla hästar med respekt!

1 2

3

4

5 6

7

8

9 12 11

13 10

14

15

1. Nacke 6. Öron 11. Rygg 2. Man 7. Bog 12. Länd 3. Hals 8. Framknä 13. Kors 4. Mule 9. Hov 14. Svans 5. Pannlugg 10. Manke 15. Has

(8)

Jag ser till att hästen

finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa!

Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av!

Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen!

Jag visar respekt för alla människor!

Jag bekräftar och

Berömmer andra!

(9)

Jag berättar öppet och tydligt om jag har olika uppdrag och roller!

Jag är en god förebild För ridsporten!

Jag tar ansvar och

agerar om någon bryter

mot våra regler!

References

Related documents

I detta arbete där jag försöker hitta kopplingar mellan skådespeleri och ridning gör jag även en djupdykning i mig själv som person och försöker lyfta fram de eventuella

För att komma vidare i kunskapen om hästens betydelse för motivationen i skolan, så skulle det vara intressant att se en fördjupning inom vanliga gymnasieklasser, då min studie

Isabell tror också att glädjen var extra svår att få till eftersom det är en »lätt» känsla, medan man när man imiterar hästen samtidigt måste få med hästens tyngd.. Om

På en lågskalig nivå har således även den som exem- pelvis inte medverkar till sin egen utvisning (utan åtskillnad) rätt till överlevnad (akut nödhjälp) och en

För socialt arbete som fält är en av kunskaperna i denna studie att normalisera den alternativa terapiformen hästunderstödd terapi, genom att visa den variation av terapeuter

Syftet med denna studie är att i ett nu- tidshistoriskt perspektiv belysa hur rid- verksamhet som fritidsverksamhet för ungdom har

Nyckelord: Kamratbedömning, Bedömning för lärande, Formativ bedömning, Lärprocess, Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse kring hur och varför lärare

Även om det verkar lite svårt att i undersökningen finna något helt tillfredställande svar på frågan om nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra