Kandidatuppsats
Ekonomprogrammet 180 hp
Corporate Governance och Corporate Social Responsibility
En kvantitativ studie om hur CG-variabler kan samvariera med svenska företags CSR
Företagsekonomi 15 hp
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla som har väglett oss genom hela arbetet och som gjort det möjligt för oss att utföra denna studie. Först vill vi tacka vår handledare Elias Bengtsson som har varit ett ovärderligt stöd genom hela processen. Vi vill även rikta ett stort tack till våra opponentgrupper och examinator Per-Ola Ulvenblad som givit oss konstruktiv kritik, vilket har hjälpt oss att utveckla studien ytterligare.
Jessica Nelson och Emmy Säfqvist Halmstad, 2020-06-11
Sammanfattning
Syfte - Studien syftar till att undersöka sambandet mellan Corporate Governance, CG, och Corporate Social Responsibility, CSR, i svenska företag.
Metod - Urvalet består av de 99 svenska large cap-företag som finns listade på Nasdaq Nordic.
De CG-variabler som undersöks är styrelsestorlek, antal kvinnor i styrelsen och CSR-kommitté.
CSR är den beroende variabeln och mäts genom antal sidor i respektive företags hållbarhetsrapport. För att analysera datan och testa sambandet mellan CG och CSR används statistisk hypotesprövning samt korrelations- och regressionsanalys.
Resultat och analys - Samtliga analyser med CSR-kommitté resulterade i ett signifikant samband med CSR. Däremot indikerade resultaten på att CSR inte har någon samvariation med varken styrelsestorlek eller antal kvinnor i styrelsen, något som motsäger majoriteten av tidigare forskning.
Diskussion - En orsak till att studien inte fann någon samvariation mellan styrelsestorlek och CSR kan vara att det är antalet oberoende ledamöter som samvarierar med CSR, snarare än styrelsens storlek. En oberoende styrelse kan antas vara mer hängiven företagets intressenter, däribland företagets hållbarhetsarbete. Anledningen till att studien inte fann något positivt samband mellan antal kvinnor i styrelsen och CSR kan bero på att alla, oavsett kön, redan arbetar hårt för en hållbar utveckling. CSR-kommitté visade sig samvariera med CSR i samtliga analyser. Detta resultat kan motivera företag att implementera en sådan kommitté. Framtida forskning kan fokusera på att undersöka andra CG-variabler, däribland styrelsens oberoende.
Nyckelord: Corporate Governance, Corporate Social Responsibility, styrelsestorlek, antal kvinnor i styrelsen, CSR-kommitté, Sverige
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Problemdiskussion ... 5
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 6
2. Teoretiskt ramverk ... 7
2.1 Teoretisk bakgrund ... 7
2.1.1 Storlek på styrelsen ... 7
2.1.2 Antal kvinnor i styrelsen ... 8
2.1.3 CSR-kommitté ... 9
3. Metod ... 10
3.1 Forskningsstrategi ... 10
3.2 Insamling av litteratur ... 10
3.3 Data ... 10
3.4 Dataanalys ... 12
3.5 Trovärdighet och forskningsetik ... 14
4. Resultat och analys ... 15
5. Diskussion ... 20
6. Referenser ... 22
Appendix ... 25
A. Test av modellen ... 25
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Miljö och hållbarhet har den senaste tiden blivit ett allt viktigare ämne i samhället, och allt fler inser vikten av att tänka och leva hållbart. Alla har vi ett ansvar och kan vi alla bidra med något kan vi kanske tryggare blicka framåt. Ett stort ansvar ligger hos företagen som både har en större miljöpåverkan men också resurserna att faktiskt göra skillnad (Mihalache, 2013). Det finns många faktorer som spelar in när det kommer till företagens hållbarhetsarbete, som benämns corporate social responsibility (CSR). En av dem är corporate governance (CG) som handlar om hur företagen arbetar med sin företagsstyrning.
Till varje aktiebolag finns det en styrelse som ansvarar för verksamheten, det vill säga att de ansvarar för bolagets organisation, förvaltning och beslutfattande. Med andra ord har styrelsen en stor inverkan i hur företaget styrs (Visma, 2019). Vill man studera hur ett företag styrs och till vilket syfte, ser man till företagets CG. Det kan beskrivas som en sammansättning av regler, praxis och processer som ligger till grund för hur företag styrs och kontrolleras.
Företagsstyrningen i sin tur måste ta hänsyn till företagets alla intressenter. Dessa kan vara aktieägare, kunder, leverantörer, ledningen, staten m.fl. Företagen måste kunna skapa en balans i de olika intressenternas intressen för att kunna tillgodose deras behov i så stor utsträckning som möjligt. CG gör det också möjligt för företag att uppnå sina mål och hantera de risker som uppkommer i strävan efter att uppnå dem. Trots att styrning med lönsamhet som mål är vanligast så kan CG drivas av andra mål såsom förbättring av företagens sociala ansvar, något som har blivit en allt viktigare målsättning för företagen idag (Elston, 2019).
När det kommer till CG kan det se olika ut i världen och många företag styr därmed sina bolag på olika sätt. Detta på grund av att juridiska och finansiella strukturer skiljer sig åt. Det finns även skillnader i företagsägande, kulturer och andra ekonomiska faktorer (Mohamad & Sori, 2011). Hur bra respektive dålig ett företags CG är kan bero på en mängd olika variabler. Dessa kan vara styrelsens mångfald, storleken på styrelsen och huruvida styrelsen är oberoende av bolaget eller inte. Finns det en skillnad mellan ägande och kontroll i bolaget kan det skapa problem för hur bolaget styrs då ledningens mål inte alltid stämmer överens med intressenternas (Brealey, Myers och Allen, 2019).
Då omvärldens intresse för företagens sätt att bedriva verksamheten på ett sätt som anses socialt och miljömässigt accepterat har ökat, riktas större fokus på hur CG kan kopplas till företagens CSR. Att kombinera en sund relation mellan ägare och intressenter med att bedriva en socialt ansvarig verksamhet anses vara en svår balansgång (Kumar och Kumar, 2019). CSR har länge varit en viktig fråga som tas på allt större allvar. Begreppet socialt ansvar omfattas av tre perspektiv; samhälle, miljö och ekonomi. Europeiska kommissionen definierar CSR som
”företagens ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället” (Regeringskansliet, 2013).
Företagsskandaler är en stor bidragande faktor till att CSR tagit sin framfart de senaste åren, vilket har lett till att majoriteten av de stora bolagen idag publicerar CSR-rapporter i syfte att förbättra sitt rykte. Global Reporting Initiative (GRI), som vuxit fram ur miljöorganisationen CERES, har tagit fram riktlinjer för rapportering av hållbarhet och har på så sätt en stor effekt på CSR genom att företagen vill följa deras riktlinjer när de upprättar sina hållbarhetsrapporter.
Förutom riktlinjer för redovisning av hållbarhetsrapporter har det tillkommit diverse lagar, utsetts CSR-ministrar och tagits fram rapporter om vad regeringen kan bidra med.
genom att initiera CSR-initiativ över hela Europa. Allt för att CSR ska tas på större allvar. Det går även att se utvecklingen i skolor, där majoriteten av företagsekonomiska utbildningar innehåller någon form av diskussion om hållbarhet och vad företagen har för ansvar (Hopkins, 2006).
Det finns fortfarande motståndare som är skeptiska till idén om CSR. De menar att det har en negativ effekt på företagens resultat genom ökade kostnader. Det har dock bevisats att etiska företag ökat sin vinst genom förbättrat rykte och lägre risk, som CSR bidrar med. Dessutom har socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) varit det snabbast växande finansiella instrumentet i USA och Europa under de senaste 10 åren. Trots att en CSR-strategi bedöms ha en längre löptid än andra investeringar har det visat sig vara en progressiv företagsstrategi i både upp- och nedgångar jämföra med konkurrenter (Hopkins, 2006).
Enligt Hopkins (2006) är det ingen tvekan om att idén om CSR kommer fortsätta utvecklas och expandera. Inte bara i välutvecklade länder, det kommer även ske en allt större implementering av CSR i utvecklingsländer, bland annat genom att välutvecklade företag importerar från dessa länder. Företagen måste även våga möta dagens globala utmaningar, exempelvis den globala uppvärmningen, och inte ignorera frågor som rör hållbarhet. De kommer inte överleva om de inte tydligt kan visa sina intressenter att CSR är en viktig del i företagskulturen.
1.2 Problemdiskussion
Det finns en mängd CG-variabler som kan kopplas till företags arbete med CSR, och mycket forskning har gjorts i just detta ämne. Sett till tidigare forskning har studier gjorts runt om i hela världen; allt från Malaysia och Australien till Frankrike och Spanien. Forskning har även gjorts i mindre utvecklade länder, såsom Libanon och Jordanien, där sambandet studerats från ett utvecklingslands perspektiv. Utöver undersökningar i olika länder, har andra forskare valt att istället fokusera sina undersökningar inom specifika branscher, där miljöfrågor är mer framträdande. Baserat på tidigare forskning pekar mycket på att det finns relationer mellan hur företagsstyrningen ser ut i verksamheten och hur det i sin tur påverkar deras CSR (Chan, Watson och Woodliff, 2014; Crifo, Escrig-Olmedo och Mottis, 2019; Cucari, Esposito De Falco och Orlande, 2017; Godos-Díez, Cabeza-García, Alonso-Martínez och Fernández-Gago, 2018;
Ibrahim och Hanefah, 2016; Jamali, Safieddine och Rabbath, 2008; Said, Hj Zainuddin och Haron, 2009).
Adel, Hussein, Mohamed och Basuony (2019) har undersökt relationen mellan olika CG- variabler och CSR hos 350 företag inom hela Europa. De har genom sin studie kunnat konstatera att det finns vissa variabler, såsom styrelsestorlek, mångfald i styrelsen och förekomsten av en CSR-kommitté, som har en positiv inverkan på företagens CSR. En CSR- kommitté är en specifik kommitté som är ansvarig för CSR-arbetet inom företaget. Kommitén ansvarar för hållbarhetsfrågor och lägger mer fokus på företagens arbete med CSR-relaterade frågor för att säkerställa att arbetet utförs på bästa sätt.
Gangi, Meles, D’Angelo och Daniele (2019) har bland annat undersökt variabler som könsfördelning och styrelsestorlek i 35 olika länder och hur dessa variabler i sin tur påverkar företagets CSR-engagemang. Undersökningen visade att styrelsestorlek och könsfördelning har en positiv effekt på hur företaget arbetar med CSR. Studien visar bland annat att en större styrelse bidrar med fler åsikter och kompetenser, som i sin tur leder till ett större miljötänk.
Kvinnor anses vara mer riskaverta än män, vilket leder till färre risker, däribland risker förknippade med miljön.
Andra forskare har valt att studera förhållandet i specifika länder. Chan et al. (2014) har till exempel fokuserat på företag i Australien för att se hur relationen mellan CG och CSR ser ut.
De kom i sin studie fram till att det förelåg ett samband och att en bra styrelse skapar större ansvarstagande då det kommer till bland annat miljöfrågor. Cucari et al. (2017) har undersökt sambandet i Italien och kom bland annat fram till att CG-variablerna som antal kvinnor och CSR-kommitté har ett positivt samband med CSR. Tagesson, Blank, Broberg och Collin (2009) har studerat svenska företag och fann att storleken på företaget har betydelse för omfattningen av företagets CSR.
Som tidigare nämnts kan CG-strukturen skilja sig mellan länder. I Sverige styrs företag av diverse lagar och förordningar som bland annat säger att styrelser i svenska börsnoterade bolag ska till övervägande del bestå av oberoende ledamöter. Detta med syfte att skapa ett ansvarsfullt ägande. Styrelsen har rätt, att med ansvarsfull övervakning, delegera beslutsfattande till olika kommittéer. I Sverige finns det en specifik styrelsekommitté som ansvarar för utforma en uppsättning normer, ”koden”, som ska fungera som ett komplement till lagstiftning och andra förordningar. Koden har som syfte att skapa och bibehålla förtroende för svenska börsbolag för att befintliga eller potentiella aktieägare ska vilja investera i bolagen. God CG innebär att företag ska drivas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt som skapar värde för sina aktieägare.
Detta bedrivs bland annat genom att visa öppenhet gentemot aktieägare, kapitalmarknaderna och samhället i allmänhet. Dessutom är det viktigt att ha en tydlig och balanserad fördelning av roller och ansvar mellan ägare, styrelser och verkställande ledning (Swedish Corporate Governance Board, 2020).
Vad gäller CSR har Sverige samma definition som EU; “CSR är det ansvar företag har för den påverkan man har i samhället där man verkar. CSR är en process att integrera mänskliga rättigheter, miljö, socialt ansvar, anti-korruption i strategi och verksamhet.” (CSR Sweden, 2019). Sverige arbetar hårt för hållbar utveckling och hör till ett av de mest hållbara länderna i världen. Detta påvisas bland annat genom FN:s “Agenda 2030” med 17 globala mål där Sverige ska vara ledande i genomförandet. Agendan behandlar hållbarhet ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv och kommer att vägleda all svensk politik fram till 2030. Detta innebär att hela samhället måste vara delaktigt och många företag har enats om att bidra till att uppfylla agendans mål (Regeringskansliet, 2020).
Tidigare forskning har studerat sambandet mellan styrelsestorlek, antal kvinnor samt CSR- kommitté och CSR i ett flertal länder, men antal studier på hur sambandet ser ut i Sverige är begränsat. Då svensk CG inte är identisk med den i resten av världen och Sverige ligger i framkant vad gäller CSR, vill vi undersöka sambandet i svenska företag.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Tidigare forskning har visat att styrelsestorlek, antal kvinnor i styrelsen, och CSR-kommitté har ett positivt samband med CSR. Vi ska nu undersöka om detta även gäller svenska företag.
Vi syftar till att svara på frågorna; vad har storleken på styrelsen, antalet kvinnor i styrelsen respektive förekomsten av en CSR-kommitté för samband med företagets CSR-engagemang?
2. Teoretiskt ramverk
I den här delen presenteras tidigare forskning om sambandet mellan olika CG-variabler och CSR samt teori som motiverar de hypoteser som ställs upp.
2.1 Teoretisk bakgrund
Elgammal, El-Kassar och Canaan Messarra (2018) menar att företag som implementerar ett välfungerande CG-system kan dra nytta av en mängd fördelar, bland annat lägre kapitalkostnader, bättre prestanda och lättare tillgång till extern finansiering. Dessa fördelar säkerställer en ökad sysselsättning och bättre välstånd, vilket i sin tur leder till en bättre ekonomi. Företag som dessutom inkluderar CSR i sin strategi har visat sig få positiva finansiella resultat, vilket skapar värde för företagets aktieägare. Genom att företaget, oavsett motiv, tar sitt etiska ansvar som förväntas av samhället skapar de sig en positiv identitet på marknaden.
Företag blir allt mer medvetna om betydelsen av CSR och inser att det inte är tillräckligt att enbart fokusera på vinst för att kunna konkurrera globalt. Det krävs att de beslut som tas är godtagbara för alla inblandade parter; aktieägare, kunder, anställda, leverantörer och som samtidigt är socialt och miljömässigt ansvarsfulla (Menges och Yuanqiong, 2019).
Forskning visar att CSR har ett positivt inflytande på konsumentbeteende och är en viktig faktor i konsumenters köpbeslut. Med andra ord gynnas företag av att vara socialt och miljömässigt ansvarsfulla genom att kunder väljer att handla deras produkter, men också att det ökar möjligheten till potentiella arbetstagare som vill förknippas med en ansvarsfull arbetsplats (Lloyd, 2018).
Jamali et al. (2008) visar att sambandet mellan CG och CSR är ett entydigt tvåvägsförhållande som måste beaktas för en hållbar affärstillväxt i en globaliserad miljö. Ett företag kan inte tillämpa ett fristående CSR-program utan en stadig grund i sin företagsstyrning. För att kunna bedriva CSR krävs en långsiktig syn på ledarskap, intern kontroll och ett stort ansvar gentemot interna intressenter för att skapa förtroende. Utan ett tydligt ramverk i sin företagsstyrning kan företagets CSR-engagemang tas som ett desperat försök till god PR för att försöka skapa en positiv bild av företaget. En välfungerande CG kan i sin tur främja ett mer hållbart CSR- engagemang för att svara på intressenternas behov och skapa värde för sina aktieägare. Detta genom att CSR kan bidra till ett stärkt varumärke och en förbättrad offentlig bild av företaget.
2.1.1 Storlek på styrelsen
Fuente, García-Sánchez och Lozano (2017) diskuterar förhållandet mellan styrelsestorlek och CSR-engagemang. Stora styrelser gör det lättare att involvera sig i hållbarhetsrelaterade frågor, vilket ökar engagemanget. Det kan man se exempelvis genom att företagens hållbara investeringar ökar. De menar även att ju större antal styrelseledamöter, desto större variation och utbud av expertiser, som reflekterar positivt på företagets redovisning, ekonomi och hållbarhet. Studien visar också att storleken påverkar mängden information i företagens hållbarhetsrapporter.
Gangi et al. (2019) visar att en större styrelse innebär en större kontroll över företagets chefer och deras aktioner. Detta kan minska risken för opportunistiska beteenden som i sin tur kan leda till riskfyllda ageranden, däribland miljörisker. Studien påvisar även betydelsen av en större styrelse i form av att ju fler styrelsemedlemmar, desto fler och olika åsikter och kompetenser. Det leder också till större visioner, vilket kan öka möjligheten för ett större
miljötänk. Adel et al. (2019) följer samma spår; att en större styrelse medför positiva effekter.
De anser att ju större företag och styrelse desto mer information om bolaget krävs av omvärlden.
Dessa företag har därmed en skyldighet att dela med sig av mer information än vad mindre företag har. Således måste de lägga mer fokus på bland annat sitt arbete med CSR, vilket i sin tur medför positiva effekter.
Walls, Berrone och Phan (2011) konstaterar dock motsatsen och menar att en större och mer oberoende styrelse med mindre mångfald påverkar CSR-engagemanget negativt. Detta sett till att en större styrelse är svårare att övervaka. Trots detta väljer vi att utgå från ett positivt samband mellan styrelsestorlek och CSR då majoriteten av den forskning som studerats påvisar detta.
H1: Ju större styrelse, desto större positiv samvariation med CSR.
2.1.2 Antal kvinnor i styrelsen
Tidigare forskning visar att styrelsens könsfördelning har en påverkan på företagets CSR- engagemang. Ju större andel kvinnliga medlemmar i styrelsen, desto större fokus på miljö och etik. Bear, Rahman och Post (2010) har i sin forskning studerat företag inom hälso- och sjukvårdsindustrin. Enligt deras resultat så finns det ett positivt samband mellan just antal kvinnor och företagets prestation inom CSR. Anledningen till varför kvinnor kan bidra till en större inverkan på företagets CSR är att de vanligtvis visar större omsorg till sin omgivning, samt deras beslutsstil som också skiljer sig och som båda skapar en förbättrad bild av vad företagets sociala ansvar är. Vidare förklarar de att det krävs mer än en kvinna i styrelsen för att det faktiskt ska medföra en positiv påverkan på CSR. Detta på grund av att man som ensam kvinna i styrelsen klassas som en minoritet och har därmed svårare att få sin talan hörd.
Forskningen påvisar att ju fler kvinnor desto bättre för företagets CSR-engagemang.
Ibrahim och Hanefah (2016) har forskat om samma samband i Jordanien, och även de kunde dra slutsatsen att det föreligger ett positivt samband mellan antal kvinnor i styrelsen och företagets CSR-engagemang. De förklarar det som att kvinnor ses som en viktig och värdefull resurs i företaget genom att de förser styrelsen med nya perspektiv och insikter. Detta leder i sin tur till ett bättre beslutsfattande. Samma samband har även studerats i Europa; antal kvinnor i styrelsen och företagets påverkan på miljö och etik. Forskningen gjordes i 16 olika länder inom Europa och 350 företag undersöktes. Sett till europeiska företag kunde även de dra slutsatsen att det föreligger ett positivt samband. De beskriver det som att kvinnor bidrar till mervärde och oberoende vilket, som tidigare nämnt, skapar en positiv effekt på företagets CSR (Adel et al., 2019).
Det finns även studier som visar motsatsen till majoriteten av de artiklar som studerats.
Muttakin, Khan och Subramaniam (2015), som undersökt sambandet i Bangladesh, konstaterar istället ett negativt samband mellan antal kvinnor i styrelsen och CSR. De menar att det beror på att kvinnorna i styrelsen har lägre utbildning och expertis i relation till männen och på så sätt har antalet kvinnliga medlemmar i styrelsen inte någon positiv effekt på företagets CSR.
Då majoriteten av den litteratur som undersökts påvisar ett positivt samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och företagets CSR utgår vi från detta.
H2: Ju fler kvinnor i styrelsen, desto större positiv samvariation med CSR.
2.1.3 CSR-kommitté
Tidigare studier visar att det finns ett positivt förhållande mellan CSR-kommitté och företagets CSR-engagemang. Miljökommittéer är ett effektivt organ som verkar som ett stöd för företaget och kan tillhandahålla expertis i miljöfrågor (Walls et al., 2011). Genom erfarenhet och kunskap inom området kan de föreslå CSR-policys och strategier som företaget ska följa. Kommittéen har större benägenhet att följa principer och globala standarder och har visat sig ha ett inflytande på både volym och kvalitet av den hållbarhetsinformation som upprättas av företaget (Baraibar- Diez och Odriozola, 2019).
Adel et al. (2019) har i sin forskning om CG-variablers påverkan på CSR studerat hur förekomsten av en CSR-kommitté kan påverka företagens fokus på miljö och etik. I deras resultat föreligger ett positivt samband, och de förklarar det som att företag med en CSR- kommitté tenderar att ägna mer uppmärksamhet åt CSR-relaterade ämnen och detta i sin tur skapar högre kvalitet i deras CSR-arbete. Godos-Díez et al. (2018) påvisar att förekomsten och storleken av en CSR-kommitté har en positiv inverkan på företagets CSR-engagemang. De menar att en större andel oberoende styrelseledamöter, utan VD:s delaktighet, leder till en högre nivå av CSR-utveckling. Detta genom att de hanterar företagets affärer och ägarnas intressen parallellt. Kommittén bör på så sätt vara sammansatt av externa experter och personer som representerar företagets intressenter.
Andra har tittat på betydelsen av att företaget har en CSR-kommitté och externa rådgivare som båda visat sig ha en positiv effekt. En CSR-kommitté är en specifik kommitté som är ämnad för att arbeta med företagets hållbarhetsfrågor, vilket ökar företagets CSR-engagemang.
Tillgång till externa expertrådgivare underlättar styrelseledamöternas arbete med att uppfylla både företagets och intressenternas mål (Godos-Díez et al., 2018).
All forskning som studerats påvisar ett positivt samband mellan förekomst av CSR-kommitté och företagens CSR-arbete. Vi vill därför undersöka om detta även gäller i svenska företag. Då mycket forskning pekar på ett positivt samband kan vi anta att detta även gäller företagen i Sverige. Anledningen till att vi ändå valt att ta med den som en variabel är för att visa en CSR- kommittés påverkan och därmed kunna motivera företag att implementera en sådan kommitté i verksamheten för att gynna det viktiga arbetet med CSR.
H3: Att ha en CSR-kommitté har en positiv samvariation med CSR.
Corporate Governance
Storlek på styrelsen
Antal/Andel Kvinnor
CSR- kommitté
Corporate Social Responsibility
Figur 1: Förhållandet mellan CG-variabler och CSR.
3. Metod
3.1Forskningsstrategi
Studien utfördes genom en deduktiv metod som innebär att datainsamlingen utgår från existerande teori för att sedan utveckla hypoteser. Valet av metod grundar sig i att det finns en stor mängd av tidigare forskning. Datainsamlingen användes sedan för att undersöka om de hypoteser som utvecklats överensstämmer med den empiriska datan. Hypoteserna testades genom regressionsanalyser med och utan kontrollvariabel, som i detta fall är företagens omsättning. Sett till studiens syfte valdes en kvantitativ metod där den insamlade datan kunde kvantifieras i kategorier och siffror. Detta med syfte att generalisera resultaten (David och Sutton, 2016).
3.2 Insamling av litteratur
Undersökningen började med att studera tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar genom olika databaser. Detta för att se vad andra kommit fram till och hur de gått tillväga för att få fram sina resultat. Genom att granska tidigare studier kunde vi konstatera vad som saknades och vad som kunde utvecklas, och med hjälp av dessa kunde vi bygga upp vår teoretiska referensram.
Litteraturen som användes i studien har samlats in från Google Scholar samt från Högskolan i Halmstads databas som nås via högskolans bibliotek. Via dessa källor gjordes sökningar för att finna relevanta artiklar där följande sökord användes; CSR, corporate social responsibility, corporate governance, board size, board diversification, CSR-committee, Sweden. Utöver vetenskapliga artiklar användes även kurslitteratur för att finna relevant och trovärdig information för studien.
3.3Data
För att genomföra vår undersökning gjordes sedan ett urval baserat på storleken på företagen.
De bolag som tillhör large cap har ett börsvärde på över en miljard euro (Nordnetbloggen, 2018). För att testa sambandet mellan CG-variabler och CSR gjordes ett urval från börsbolaget Nasdaq Nordic (Nasdaq Nordic OMX, 2019). På Nasdaq Nordic finns 336 svenska bolag listade varav 99 är large cap-företag som utgör studiens urval. Ju större urval desto bättre bild av populationen som helhet, men då urvalet endast består av 99 av totalt 336 företag kan detta ha en negativ påverkan på den externa validiteten eftersom resultatet från det begränsade urvalet inte gäller för hela populationen (David och Sutton, 2016). Dock anses att en grundlig beskrivning av forskningsförfarandet och en hög intern validitet ändå kan möjliggöra för framtida generaliseringar och fortsatt forskning inom ämnet.
Undersökningen fokuserade endast på large cap sett till det krav som årsredovisningslagen ställer om att upprätta en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport ska upprättas av företag som uppfyller minst två av följande villkor:
• Medelantalet anställda är fler än 250 personer.
• Den redovisade balansomslutningen är större än 175 miljoner kronor.
• Den redovisade nettoomsättningen är större än 350 miljoner kronor (Bolagsverket, 2019).
Samtliga företag i urvalet uppfyller minst två av kraven.
Baserat på urvalet granskades sedan företagens årsredovisningar för att samla in relevant information. Då detta är en tvärsnittsstudie användes den senaste utgivna årsredovisningen för att få en så korrekt bild av hur det ser ut i företagen idag. Detta i kombination med noggrannhet i datainsamlingen bidrar till en högre intern validitet (Bell, Bryman and Harley, 2019).
Mätningen av variablerna gjordes konsekvent för att på så sätt generera så exakta resultat som möjligt. De variabler som används i denna studie är:
Variabel Mätning
Beroende variabel (y)
CSR Hållbarhetsrapport; antal sidor.
Oberoende variabel
𝛃1 Storlek på styrelsen Antalet medlemmar i styrelsen
Oberoende variabel
𝛃𝟐 Kvinnor i styrelsen Antalet kvinnor i styrelsen
Oberoende variabel
𝛃𝟑 Andel kvinnor i
styrelsen
Antalet kvinnor i förhållande till det totala antalet i styrelsen
Oberoende variabel
𝛃𝟒 CSR-kommitté Finns det en CSR kommitté; ja eller nej
Kontrollvariabel
𝛃𝟓 Omsättning MSEK
Tabell 1: Variabler och mätning.
Den beroende variabeln mättes baserat på antal sidor i hållbarhetsrapporten. Metoden kräver hög precision för att bibehålla en hög reliabilitet (David och Sutton, 2016). Att enbart mäta antalet sidor kan dock resultera i missvisande resultat då ett större antal sidor inte nödvändigtvis indikerar på ett bättre CSR-arbete. Undersökningen uteslöt antalet ord då detta skapade ineffektivitet vid mätningen, som i sin tur hade kommit att påverka resultaten för vår analys.
Problemet var att det inte var möjligt att kopiera in allt innehåll från hållbarhetsrapporterna, vilket hade kunnat leda till felaktiga resultat. Mätning av enbart sidor ansågs därför som det alternativ som generade bäst och mer trovärdiga resultat.
I denna studie undersöktes både antal kvinnor i styrelsen och andelen kvinnor i styrelsen. Detta för att se om resultaten skiljer sig då man studerar det absoluta antalet kvinnor i styrelsen eller antalet i förhållande till totalen.
Variabeln CSR-kommitté mättes enbart baserat på förekomst eller inte.
Regressionsmodellerna testades både med och utan kontrollvariabel, som i detta fall är företagens omsättning. Detta för att testa om storleken på omsättning kunde komma att påverka modellen och resultaten.
CSR Styrelsestorlek Antal kvinnor i
styrelsen Andel kvinnor i
styrelsen Omsättning
(MSEK)
Medelvärde: 23 9.17 3.14 0.34 39 304
Median: 17 9 3 0.33 18 581
Min: 3 5 0 0.00 1 064
Max: 109 16 7 0.64 431 980
25th percentil: 10 7 2 0.25 6 805
75th percentil: 26 11 4 0.43 42 825
Standardavvikelse: 19.45 2.78 1.43 0.14 60 796
Tabell 2: Deskriptiv statistik av urvalet.
Saknade observationer: 0.
Tabell 3: Deskriptiv statistik av urvalet.
Saknade observationer: 0.
3.4 Dataanalys
För att analysera datan från undersökningen användes statistisk hypotesprövning samt korrelation- och regressionsanalys. Detta för att testa sambanden mellan undersökningens CG- variabler och deras individuella påverkan på företagens arbete med CSR.
Regressionsanalysen som användes är minsta kvadratmetoden, och modellen ser ut som följande:
Regression 1: CSR = C + B1Styrelse + e Regression 2: CSR = C + B2Antal kvinnor + e Regression 3: CSR = C + B3Andel kvinnor + e Regression 4: CSR = C + B4CSR-kommitté + e
Regression 5: CSR = C + B1Styrelse+ B2Antal kvinnor + e Regression 6: CSR = C + B1Styrelse+ B3Andel kvinnor + e Regression 7: CSR = C + B1Styrelse+ B4CSR-kommitté + e Regression 8: CSR = C + B2Antal kvinnor + B4CSR-kommitté + e Regression 9: CSR = C + B3Andel kvinnor + B4CSR-kommitté+ e
Regression 10: CSR = C + B1Styrelse+ B2Antal kvinnor + B4CSR-kommitté + e Regression 11: CSR = C + B1Styrelse + B3Andel kvinnor + B4CSR-kommitté+ e
CSR-kommitté (Ja eller nej)
Antal Ja 34
Antal Nej 65
Andel Ja 0,343
Andel Nej 0,657
I ett andra steg inkluderades omsättning som en kontrollvariabel i samtliga regressionsmodeller.
För att testa om modellen är adekvat utfördes en rad tester i Limdep; se appendix A för teststatistik. Testerna genomfördes med signifikansnivå (alfa) = 1%, 5% och 10%.
Test Resultat
Breusch-Pagan Godkänt
Reset-test Godkänt
Jarque-Bera Ej godkänt Model F-test Godkänt Kolinjäritet Godkänt Multikolinjäritet Godkänt Tabell 4: Resultat från modelltest.
Efter att ha genomfört samtliga tester kunde det konstateras att modellen är adekvat, trots resultat från Jarque-Bera-testet som visade att residualerna inte kan anses normalfördelade.
Detta eftersom urvalet anses vara tillräckligt stort för att resultatet ska kunna gälla approximativt. Därmed kunde regressionsanalyser och hypotestester påbörjas.
Hypotesprövningen gick ut på att testa urvalet för att se om hypoteserna stämmer, och vad som kan tänkas säga om populationen som helhet. Studiens tre hypoteser antar att det föreligger ett samband mellan de olika variablerna och CSR. Hypotesprövningen avgör sedan om hypoteserna ska förkastas eller icke-förkastas (Hill, Griffiths och Lim, 2011).
Hypoteser som testades:
H1: Ju större styrelse, desto större positiv samvariation med CSR.
H2: Ju fler kvinnor i styrelsen, desto större positiv samvariation med CSR.
H3: Att ha en CSR-kommitté har en positiv samvariation med CSR.
För att testa detta samband och dess styrka användes korrelations- och regressionsanalys.
Regressionsanalysen visar hur de oberoende variablerna samvarierar med den beroende variabeln, och om det faktiskt föreligger ett samband. Med hjälp av korrelationsanalysen testades styrkan på detta samband.
Även analysen av datan gjordes i Limdep. Där genomfördes en bivariat analys för varje oberoende variabel för att kunna testa sambandet mellan varje enskild variabel och företagens CSR-arbete. Analysen byggdes sedan på med en variabel i taget och på så sätt utfördes multivariata analyser av datan. Detta för att kunna upptäcka förändring i regressionen och dess styrka då de olika variablerna inkluderades vilket kan generera en djupare förståelse för hur de olika oberoende variablerna samvarierar med den beroende variabeln. I ett andra steg inkluderades en kontrollvariabel för omsättning i företagen för att se hur detta kan komma att påverka analysen. Syftet med detta var att testa om även omsättning kan ha en påverkan på företagens arbete med CSR. Precis som i tidigare analyser testades en variabel i taget för att sedan öka på till en multivariat analys. Samtliga regressioner utfördes på tre olika signifikansnivåer; 1%***, 5%** och 10%*, för att kunna se vad det kunde få för påverkan på studiens resultat.
3.5 Trovärdighet och forskningsetik
För att en kvantitativ studie ska anses trovärdig måste studien uppfylla fyra kriterier. Dessa kriterier beskriver Bell, Bryman och Harley (2019) är intern- och extern validitet, tillförlitlighet samt utsträckningen av objektivitet. Med intern validitet beskrivs giltigheten i det som är avsett att mäta, med andra ord exaktheten i mätningen (Bell et al., 2019). För att uppnå detta har vi varit noga med den data som har samlats in och enbart använt oss av företagens senaste årsredovisningar. Vi har varit konsekventa med mätningen av våra variabler för att på så sätt generera så exakta resultat som möjligt.
Extern validitet beskriver studiens generaliserbarhet till omvärlden (Bell et al., 2019). Då vi valt att undersöka 99 företag kan det anses att den externa validitet påverkas då ett mindre urval inte ger en rättvis bild av hur det ser ut i populationen som helhet. Däremot inkluderades en grundlig beskrivning av forskningsförfarandet vilket vi anser kan möjliggöra för framtida generaliseringar och fortsatt forskning inom ämnet.
I ett tredje led har vi försökt att uppnå tillförlitlighet i vår studie, med andra ord studiens reliabilitet. Detta kan beskrivas som noggrannheten i forskningen och huruvida studien går att upprepa med samma resultat (Bell et al., 2019). Här kan kopplingar dras till vår noggrannhet i utförandet av studien i form av datainsamling av våra mätvariabler och vår analys som skapar reliabilitet i studien. Att CSR mättes enbart baserat på antal sidor i hållbarhetsrapporten kan anses sänka studiens reliabilitet, men då andra forskningsartiklar har beskrivit ett liknande förfarande kan denna mätmetod anses vara tillförlitlig (Said, et al., 2009). Slutligen krävs objektivitet i studien för att uppnå trovärdighet. I utförandet av vår studie har vi i så stor utsträckning som möjligt undvikit att blanda in personliga åsikter och värderingar för att kunna generera så rättvisa och korrekta resultat som möjligt.
4. Resultat och analys
Korrelationsmatris
Variabler CSR Storlek på
styrelse Antal
kvinnor Andel
kvinnor CSR-
kommitté Omsättning
CSR 1.000 0.168 0.168 0.082 0.290 0.264
Storlek på styrelse 0.168 1.000 0.556 -0.097 0.015 0.383
Antal kvinnor 0.168 0.556 1.000 0.735 -0.059 0.260
Andel kvinnor 0.082 -0.097 0.735 1.000 -0.024 -0.027
CSR-kommitté 0.290 0.015 -0.059 -0.024 1.000 -0.060
Omsättning 0.264 0.383 0.260 -0.027 -0.060 1.000
Tabell 5: korrelationsmatris med kontrollvariabel.
Korrelation
I tabell 5 presenteras en korrelationsmatris som visar att koefficienterna för samtliga CG- variabler är positivt korrelerade med den beroende variabeln, vilket kan indikera på att ett samband föreligger. Korrelationen mellan de oberoende variablerna och CSR genererar värden mellan 0.082 och 0.290 vilket kan tolkas som att styrkan på samvariationen inte kan anses hög.
Högst korrelation föreligger mellan CSR och CSR-kommitté, samt CSR och omsättning.
Korrelationen mellan de oberoende variablerna påvisar ett samband, men samtliga värden är tillräckligt låga för att konstatera att det inte föreligger multikolinjäritet mellan de oberoende variablerna. Detta innebär att samtliga ska finnas med i modellen och att de inte har någon påverkan på varandra.
Regression 1 2 3 4
Storlek på styrelse 1.30** (1.68)
Antal kvinnor i styrelsen 2.52** (1.67)
Andel kvinnor i styrelsen 13.33 (0.81)
CSR-kommitté 12.97*** (2.98)
Intercept 11.49 15.50 18.80 18.83
R2 0.02 0.02 -0.00 0.07
N 99 99 99 99
Regression 5 6 7 8 9 10 11
Storlek på styrelse 0.84 (0.90) 1.37** (1.80) 1.27** (1.70) 0.68 (0.76) 1.35** (1.80)
Antal kvinnor i styrelsen 1.61 (0.89) 2.79** (1.93) 2.04 (1.17)
Andel kvinnor i styrelsen 16.16 (0.98) 14.48 (0.91) 17.23 (1.09)
CSR-kommitté 12.86*** (2.99) 13.46*** (3.13) 13.07*** (3.00) 13.27*** (3.08) 12.97***(3.01)
Intercept 10.65 5.21 7.25 9.90 13.78 6.05 0.52
Justerat R2 0.02 0.02 0.09 0.1 0.07 0.10 0.09
N 99 99 99 99 99 99 99
Tabell 6: Regressionsanalys utan kontrollvariabel.
Tabellen visar koefficienter med t-värden inom parantes.
* Statistiskt signifikant på 10%-nivå.
** Statistiskt signifikant på 5%-nivå.
*** Statistiskt signifikant på 1%-nivå
Tabell 6 presenterar resultaten för samtliga CG-variabler med CSR-arbete som beroende variabel. Analysernas justerade R! anses vara relativt låga. Jämförelsevis med tidigare forskning har det justerade värdet även där visat sig vara lågt. Därför behöver låga värden inte innebära lågt eller icke-existerande samband.
Genom att jämföra det justerade värdet i tabell 6 ges ytterligare stöd för att antal styrelsemedlemmar, antal kvinnor och förekomst av CSR-kommitté har ett positivt samband med företags CSR-arbete. Det justerade R! växer då ytterligare en variabel läggs till vilket indikerar på att ytterligare en variabel bidrar till regressionen.
Styrelsestorlek
Hi: Ju större styrelse, desto större positiv samvariation med CSR.
T-test vid en bivariat analys visar att styrelsestorlek är signifikant skild från noll på signifikansnivå 5%. Det innebär att med 95% sannolikhet ska variabeln tas med i modellen.
Koefficienten på 1.30 visar att om styrelsen ökar med en ledamot, ökar CSR med 1.30 sidor.
Då CSR-arbetets medelvärde är 23 sidor utgör en ökning på 1.30 sidor en ökning på cirka 5.7%.
Då ytterligare en variabel inkluderas ges skilda resultat. Inkluderas variabeln antal kvinnor ger låga t-värden både för styrelsestorlek och för antal kvinnor. Detta påvisar att på samtliga signifikansnivåer så anses styrelsestorlek och antal kvinnor vara skilda från noll och kan således inte tas med i modellen. Studeras andelen kvinnor så anses storleken ha en signifikant betydelse på nivå 5% och anses påverka den beroende variabeln med 1.37 sidor. Det innebär en ökning med 6% från medelvärdet. Samma resultat påvisas på CSR-kommitté inkluderas i modellen.
Vid den multivariata analysen där samtliga variabler inkluderas (antal kvinnor och andelen kvinnor var för sig) genereras två skilda resultat. Vid antal kvinnor visar storleken på styrelsen låga t-värden och kan inte tas med i modellen. Däremot anses storleken på styrelsen vara signifikant skild från noll då andelen kvinnor inkluderas. Med 95% sannolikhet ska variabeln då tas med i modellen.
Sammanfattningsvis anses storleken på styrelsen med 95% sannolikhet ha en positiv samvariation med CSR, dock i en liten utsträckning. Variabeln anses inte ha någon betydelse då antal kvinnor tas med i modellen. Detta kan bero på att då antalet styrelsemedlemmar ökar kan även antalet kvinnor i styrelsen öka, vilket kan resultera i ett inverst förhållande. Då styrelsen vid fyra av de sex regressionerna är signifikant skild från noll på signifikansnivå 5%
indikerar det att H1, med 95% sannolikhet, kan icke-förkastas; storleken på styrelse har betydelse för arbetet med CSR. Precis som för bland annat Fuente et al. (2017) antas en större styrelse medföra ett ökat engagemang när det kommer till hållbarhet och CSR. Däremot finns det indikationer på att storleken på styrelsen inte alltid samvarierar med CSR.
Antal kvinnor
H2: Ju fler kvinnor i styrelsen, desto större positiv samvariation med CSR.
Vid en bivariat analys anses antal kvinnor, baserat på dess t-värde, ha en signifikant påverkan i modellen med 95% sannolikhet. Koefficienten 2.52 indikerar på att en ökning med ytterligare en kvinna i styrelsen skulle generera en ökning i CSR med 2.52 sidor, vilket i sin tur är en ökning med 11%.
Då antal kvinnor testas tillsammans med var och en av de andra oberoende variablerna ges något skilda resultat. Tillsammans med styrelsestorlek anses den inte vara signifikant skild från
beroende variabeln. Studeras antal kvinnor tillsammans med CSR-kommitté ska variabeln med 95% sannolikhet finnas med i modellen och har en positiv samvariation med CSR med 2.79 sidor.
Vid en multivariat analys där samtliga variabler tas med i modellen visar resultaten att antal kvinnor inte ska tas med i modellen.
På grund av spridda resultat finns det inget stöd för H2 om att antal kvinnor har en positiv samvariation med CSR. Däremot går det inte heller att avvisa de tester som faktiskt fann ett samband. Det som kan konstateras är att den inte har en negativ påverkan i modellen. Vid jämförelse med tidigare forskning finns det spridda resultat. Bear et al. (2010) kom fram till att antal kvinnor bidrog till en förbättrad CSR medans Muttakin et al. (2015) kunde dra slutsatsen om att antalet kvinnliga medlemmar i styrelsen inte har någon effekt på företagets CSR. De slutsatser som kan dras är att denna studiens resultat påminner om Muttakin et al. (2015) som inte heller fann någon samvariation mellan antalet kvinnor och CSR.
Andelen kvinnor
Vid en bivariat analys uppvisas lågt t-värde vilket indikerar på att variabeln inte ska tas med i modellen för samtliga signifikansnivåer. Dock påvisar resultatet en hög standardavvikelse på 16.54 vilket kan innebära att andelen kvinnor i styrelsen faktiskt kan ha en hög samvariation med CSR. Det kan även innebära att det inte finns något samband och det går därför inte med tillräckligt stor sannolikhet uttala sig om detta.
Då andelen kvinnor analyseras tillsammans med styrelsestorlek respektive CSR-kommitté i modellen påvisas även här låga t-värden, 0.98 respektive 0.91, vilket innebär att variabeln inte kan anses ha någon påverkan i modellen. Även här är standardavvikelse hög och det går därmed inte med säkerhet att uttala sig om hur andelen kvinnor påverkar modellen.
Då samtliga variabler inkluderas anses variabeln även här inte vara skild från noll och ska inte tas med i modellen.
Baserat på analysens resultat finns det inget stöd för att andelen kvinnor i styrelsen har en positiv samvariation med CSR. Detta trots att antal kvinnor påvisade ett eventuellt samband.
CSR-kommitté
H3: Att ha en CSR-kommitté har en positiv samvariation med CSR.
Baserat på samtliga analyser; bivariat och multivariat regressionsanalys, finns det stöd för H3;
CSR-kommitté har en positiv samvariation med CSR. Vid en bivariat analys uppvisas t-värde på 2.98 vilket indikerar på att med 99% sannolikhet ska CSR-kommitté finnas med i modellen.
Koefficienten visar ett värde på 12.97 vilket innebär att om ett företag har en CSR-kommitté så påverkar det CSR positivt med en ökning på 12.97 sidor. Detta i sin tur är en ökning med 56%
vilket kan anses som en stor ökning. Även i de multivariata analyserna påvisas höga t-värden och visar att förekomsten av en kommitté påverkar CSR positivt.
Precis som för tidigare forskning är CSR-kommitté den CG-variabel som visar sig ha störst samband med företagens CSR-arbete och stödjer därmed H3.
Kontrollvariabel (omsättning)
Regression (Kontrollvariabel) 1 2 3 4
Storlek på styrelse 0.61 (0.74)
Antal kvinnor i styrelsen 1.60 (1.05)
Andel kvinnor i styrelsen 14.49 (0.90)
CSR-kommitté 13.72*** (3.28)
Omsättning 0.93*** (2.69) 0.83** (2.20) 0.83*** (2.33) 0.94*** (2.71) 1.00*** (3.01)
Intercept 19.75 14.58 15.11 14.70 14.65
R2 0.06 0.06 0.06 0.06 0.15
N 99 99 99 99 99
Tabell 7 presenterar resultaten för samtliga variabler inklusive en kontrollvariabel, som i denna studie är företagens omsättning. Genom att studera tabell 7 visar sig det justerade R2 ökar i samtliga fall. Det indikerar på att då företagens omsättning inkluderas så bidrar den till regressionen, vilket kan tolkas som att kontrollvariabeln har en positiv påverkan på modellen.
Styrelsestorlek
Då omsättning inkluderas i den bivariata analysen genereras ett mycket lägre t-värde, 0.74, vilket innebär att styrelsestorlek inte längre har en signifikant betydelse för modellen. Detta gäller på samtliga signifikansnivåer. Även vid de multivariata analyserna med kontrollvariabel är t-värdet lågt, oavsett om antal kvinnor, andel kvinnor eller CSR-kommitté inkluderas i modellen. Detta innebär att styrelsestorlek inte kan anses skild från noll och ska således inte räknas med i modellen.
Den slutsats som kan dras då kontrollvariabeln för omsättning tas med i modellen är att det uppvisas skilda resultat än tidigare. I samtliga tester anses styrelsestorlek inte ha någon påverkan i modellen och H1 måste förkastas. Storleken på styrelsen har i detta fall ingen positiv samvariation med CSR. Utan kontrollvariabel gavs resultat som till stor del överensstämmer med tidigare forskare som funnit ett samband. Däremot finns det forskning som säger det motsatta; att det inte finns ett samband mellan storlek på styrelse och CSR eftersom en större styrelse är svårare att övervaka (Walls et al., 2011). Anledningen till att denna studie fick så skilda resultat kan vara att det finns ett beroende mellan omsättning och styrelsestorlek där
Regression 5 6 7 8 9 10 11
Storlek på styrelse 0.23 (0.24) 0.69 (0.83) 0.51 (0.64) 0.00 (0.01) 0.59 (0.75)
Antal kvinnor i styrelsen 1.38 (0.77) 1.82 (1.25) 1.81 (1.07)
Andel kvinnor i styrelsen 15.75 (0.98) 15.78 (1.03) 16.85 (1.10)
CSR-kommitté 13.61*** (3.24) 13.95*** (3.34) 13.83*** (3.31) 13.95*** (3.31) 13.71*** (3.27) Omsättning 0.81** (2.14) 0.82** (2.19) 0.91*** (2.53) 0.89*** (2.60) 0.00*** (3.04) 0.89*** (2.46) 0.90*** (2.52)
Intercept 13.80 8.44 10.40 9.29 9.10 9.27 3.81
Justerat R2 0.05 0.06 0.14 0.15 0.15 0.14 0.14
N 99 99 99 99 99 99 99
Tabell 7: Regressionsanalys med kontrollvariabel.
Tabellen visar koefficienter med t-värden inom parantes.
* Statistiskt signifikant på 10%-nivå.
** Statistiskt signifikant på 5%-nivå.
*** Statistiskt signifikant på 1%-nivå
på ett större företag, vilket i sin tur kan innebära en större styrelse. Korrelationskoefficienten mellan omsättning och styrelse (se tabell 5) är 0.383 vilket visar på att det finns en korrelation, däremot beskrivs styrkan inte som hög. Finns det ett beroende kan det innebära att styrelsestorlek inte längre anses påverka modellen positivt då kontrollvariabeln inkluderas, utan istället är det omsättning som har en positiv samvariation med CSR.
Antal kvinnor
Vid analys av antal kvinnor tillsammans med omsättning skiljer sig resultaten även här från den analys som gjordes utan kontrollvariabel. I samtliga test genereras låga t-värden vilket resulterar i att antal kvinnor i styrelsen inte kan anses vara signifikant skild från noll. Den anses därför inte ha någon positiv samvariation med CSR och H2 måste således förkastas. Dessa resultat kan förklaras på samma sätt som för styrelsestorlek och omsättning.
Andelen kvinnor
Här gavs samma resultat som vid analysen utan kontrollvariabel. Därmed kan det konstateras att andelen kvinnor inte har en positiv samvariation med CSR.
CSR-kommitté
Då omsättning inkluderas i modellen i den bivariata analysen sker ingen stor förändring. Den oberoende variabeln påvisar fortfarande ett högt t-värde, 3.28, vilket innebär att den har en betydelse för modellen på samtliga signifikansnivåer. Koefficienten på 13.72 förklarar att om det finns en kommitté så innebär det en ökning med 13.72 sidor och därmed föreligger ett positivt samband mellan en CSR-kommitté och CSR-arbetet.
Vid den multivariata analysen, oavsett om storleken på styrelsen, antal kvinnor i styrelsen eller andelen kvinnor i styrelsen inkluderas, så genereras höga t-värden. Detta innebär att variabeln CSR-kommitté skiljer sig från noll och ska tas med i modellen. Resultaten visar att om det finns en kommitté så påverkar det CSR med 13.61 respektive 13.95 sidor. Samma gäller när samtliga variabler tas med i modellen. Förekomsten av en CSR-kommitté har en positiv samvariation med CSR och ska därmed tas med i modellen.
Oavsett om analysen utförs med eller utan kontrollvariabel visar resultatet att en CSR-kommitté i företagen har en stor samvariation med CSR, och därmed icke-förkastas H3.
Omsättning
Då omsättning inkluderas som kontrollvariabel i modellen ges, som tidigare nämnts, förändrade resultat. Det kan konstateras att omsättning som en beroende variabel har en påverkan på modellen. I den bivariata analysen då omsättning inkluderas i modellen påvisar samtliga analyser att omsättning är skild från noll då t-värdena som genereras är högre än de kritiska värdena. Detta innebär att omsättning har en signifikant betydelse för modellen.
I de multivariata analyserna, då kontrollvariabeln kombineras med storleken på styrelse och antal/andel kvinnor, går det att med 95% sannolikhet påstå att omsättning har en betydelse för CSR. Då omsättning istället kombineras med CSR-kommitté och storlek på styrelse/antal kvinnor/andel kvinnor så är t-värdet tillräckligt högt för att anse att omsättning har en positiv samvariation med CSR på samtliga signifikansnivåer. Även då samtliga variabler inkluderas i analysen kan det konstateras att omsättning har en signifikant betydelse på samtliga nivåer.
5. Diskussion
Studien har undersökt samvariationen mellan olika CG-variabler och CSR hos large-cap företag i Sverige. Detta för att undersöka om det finns variabler som kan medföra positiva effekter på företagens CSR-arbete. Tidigare studier har kunnat konstatera positiva samvariationer mellan CSR-engagemang och storleken på styrelsen, antal kvinnor i styrelsen och förekomsten av CSR-kommitté, medans andra har dragit slutsatser om att sådana samband inte existerar.
Analyserna resulterade i att det inte gick att finna några starka bevis på att det föreligger ett samband mellan styrelsestorlek och CSR. Resultatet visade att det föreligger en korrelation mellan styrelsestorlek och CSR, däremot visade sig detta samband vara relativt svagt och när omsättning inkluderades som en kontrollvariabel ansågs detta samband inte längre existera.
Walls et al. (2011) kunde inte heller finna något samband mellan styrelsestorlek och CSR. De förklarar det som att en större och mer oberoende styrelse är svårare att övervaka vilket påverkar CSR-engagemanget negativt. Trots samma resultat som Walls et al. (2011) kan det finnas andra förklaringar. Istället kan det tänkas bero på att antalet oberoende styrelseledamöter kan ha en större påverkan på CSR än storleken på styrelsen. En oberoende styrelse kan antas vara mer hängiven företagets intressenter och lägger mer fokus på att tillgodose deras intressen, däribland arbetet med CSR. Då majoriteten av svenska företags styrelseledamöter är oberoende företagen kan det förklara resultaten där storleken på styrelsen i stor utsträckning inte resulterar i en större förbättring av CSR-arbetet. Då slutsatser angående samvariationen mellan CSR och styrelsens oberoende skiljer sig mellan forskare kan det vara intressant att studera vidare för att eventuellt kunna konstatera eller avvisa en positiv relation. En sådan forskning hade kunnat bidra till en djupare förklaring till resultaten i denna studie.
Det gick inte heller att konstatera någon samvariation mellan antal kvinnor i styrelsen, samt andelen kvinnor i styrelsen, och CSR. Resultaten går emot majoriteten av tidigare forskning, men överensstämmer däremot med vad Muttakin et al. (2015) kunde konstatera i sin undersökning. De menar att det beror på att kvinnorna i styrelsen har lägre utbildning och expertis i relation till männen. Förklaringen till denna studiens resultat kan istället vara att Sverige redan ligger i framkant när det kommer till CSR. Den svenska politiken drivs av hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar företagen (Regeringskansliet, 2020). Majoriteten av svenska företag bedriver därför sin verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Därmed kan det antas att styrelsens sammansättning av kön inte har någon större påverkan på företagens arbete med CSR, vilket kan förklara varför våra resultat avviker från större delen av tidigare forskning.
Samtliga analyser med CSR-kommitté resulterade i ett signifikant samband med CSR. En specifik kommitté som ansvarar för företagets hållbarhetsfrågor kan därmed konstateras ha en betydande roll för företagets CSR. Detta är resultat som förväntades då en sådan kommitté aktivt arbetar med frågor gällande CSR. Trots detta undersöktes relationen mellan CSR- kommitté och CSR för att konkret påvisa detta och motivera företag till att implementera en sådan kommitté. Då Sverige lägger stort fokus på hållbart företagande kan det tänkas underlätta, framförallt för svenska företag, att delegera frågor och uppgifter som rör hållbarhet till personer som har expertis inom området. Detta för att i högsta mån kunna bidra till en hållbar framtid.
Omsättning visade sig ha en stor inverkan på företagens CSR-arbete och bekräftar den tidigare svenska studien Tagesson et al. (2009) som fann att storleken på företaget har betydelse för omfattningen av företagets CSR. Sambandet kan tänkas bero på att ju större företag, i form av högre omsättning, desto fler möjligheter att fokusera på sitt CSR-engagemang. Detta genom att
intressen ska tillgodoses. Ett av dessa intressen kan vara att företaget har en tydlig hållbarhetsstrategi och att hållbarhet är en viktig del i företagskulturen.
Praktiska implikationer
Till följd av studien kan ett antal råd ges till svenska företag. Då storleken på styrelsen samt antal och andel kvinnor inte påvisade ett signifikant samband med CSR kan det konstateras att det inte är där företagen ska lägga sina resurser för att förbättra sitt arbete med CSR. Däremot visade sig CSR-kommitté ha en positiv samvariation med CSR och baserat på studien kan vi råda företag att implementera en sådan kommitté för att öka sitt engagemang och arbete med CSR.
Framtida forskning
Som ovan nämnts, kan sambandet mellan styrelsens oberoende och CSR vara intressant att studera vidare. Detta genom att göra en djupare analys av styrelsens sammansättning för att se vad oberoende ledamöter i styrelsen kan ha för effekt på företags arbete med CSR. Det kan även vara intressant att undersöka sambandet i länder med företagskultur liknande den i Sverige. En sådan studie hade eventuellt kunnat bidra till ytterligare stöd och förklaring till varför denna studie resulterade i ett icke-existerande samband mellan antal kvinnor och CSR.
Framtida forskning kan även lägga fokus på andra CG-variabler för att försöka hitta andra bidragande faktorer till ett lyckat CSR-arbete. Då omsättning visade sig ha en stor inverkan på CSR kan det vara en variabel att studera mer ingående.
6. Referenser
Adel, C., Hussain, M. M., Mohamed, K. A. E., & Basuony, A. K. (2019). Is corporate governance relevant to the quality of corporate social responsibility disclosure in large European companies? International Journal of Accounting & Information Management, (2), 301. doi: 10.1108/IJAIM-10-2017-0118
Baraibar-Diez, E., & D. Odriozola, M. (2019). CSR Committees and Their Effect on ESG Performance in UK, France, Germany, and Spain. Sustainability, 11(18), p. 5077. doi:
https://doi.org/10.3390/su11185077
Bell, E., Bryman, A. and Harley, B. (2019) Business Research Methods, 5th edn. Oxford:
Oxford University Press.
Bolagsverket. (2019). Hållbarhetsrapport. Hämtad 2020-03-18 från
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallbarhetsrapport- 1.17962
Brealey, R.A., Myers, S.C., & Allen, F. (2019). Principles of corporate finance. (Thirteenth edition). New York, NY: McGraw-Hill Education.
Crifo, P., Escrig-Olmedo, E., & Mottis, N. (2019). Corporate Governance as a Key Driver of Corporate Sustainability in France: The Role of Board Members and Investor Relations.
Journal of Business Ethics, (4), 1127. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s10551-018- 3866-6.
CSR Sweden. (2020). Hämtad 2020-01-30 från https://www.csrsweden.se/vad-ar-csr
Cucari, N., Esposito De Falco, S., & Orlande, B. (2017). Diversity of Board of Directors and Environmental Social Governance: Evidence from Italian Listed Companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 25(3), p. 250-266. Doi: 10.1002/csr.1452 David, M., & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Elgammal, W., El-Kassar, A., & Canaan Messarra, L. (2018). Corporate ethics, governance and social responsibility in MENA countries. Management decision, 56(1), p. 273-291. doi:
10.1108/MD-03-2017-0287
Fuente, J. A., García-Sánchez, I. M., & Lozano, M. B. (2017). The role of the board of directors in the adoption of GRI guidelines for the disclosure of CSR information. Journal of Cleaner Production, 141, p. 737-750. doi: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.09.155
Gangi, F., Meles, A., D’Angelo, E., & Daniele. L. M. (2019). Sustainable development and corporate governance in the financial system: Are environmentally friendly banks less risky?
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 26(3), p. 529-547.
doi: https://doi.org/10.1002/csr.1699
Godos-Díez, J., Cabeza-García, L., Alonso-MArtínez, D., & Fernández-Gago, R. (2018).
Factors influencing board of directors’ decision-making process as determinants of CSR engagement. Review of Managerial Science, 12(1), p 229-253. doi: https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s11846-016-0220-1
Hill, R.C., Griffiths, W.E. & Lim, G.C. (2011). Principles of econometrics. (4. ed.) Hoboken, N.J.: Wiley.
Hopkins, M. (2006). What is Corporate Social Responsibility all about? Journal of Public Affairs, 6(3-4), p 298-306. doi: 10.1002/pa.238
Jamali, D., Safieddine, A., & Rabbath, M. (2008). Corporate Governance and Corporate Social Responsibility Synergies and Interrelationships. Corporate Governance An International Review, 16(5), p 443-459. doi: 10.1111/j.1467-8683.2008.00702.x
Elston, J. (2019). Corporate governance: what we know and what we don’t know. Economia e Politica Industriale: Journal of Industrial and Business Economics, (2), 147. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s40812-019-00115-z
Ibrahim, H. A., & Hanefah. M., M. (2016). Board diversity and corporate social responsibility in Jordan. Journal of Financial Reporting and Accounting, 14(2), p. 279-298. doi:
10.1108/JFRA-06-2015-0065
Kumar, N., & Kumar, P. (2019). The Impact of CG and CSR Index on Profitability. IUP Journal of Corporate Governance, 18(2), p 39-59. ISSN: 09726853
Lloyd, R. A. (2018). The Impact of CSR Efforts on Firm Performance in the Energy Sector.
Review of Integrative Business and Economics Research, 7(3), p. 25-65. ISSN: 2304-1013.
Menges, W. S., & Yuanqiong, H. (2019). The Impact of CSR Reputation and Customer Loyalty: The Intervening Influence of Perceived Service Quality and Trust. International Journal of Research in Business and Social Science, 8(4), p. 185-198. doi:
10.20525/ijrbs.v8i4.302
Mihalache, S. S. (2013). Aspects regarding corporate social responsibility definition and dimensions. The Proceedings of the International Conference, Marketing - from Information to Decision, Issue 6, p 130-145. http://ezproxy.bib.hh.se/login?url=https://search-proquest- com.ezproxy.bib.hh.se/docview/1477968998?accountid=11261
Mohamad, S., & Sori, M. Z. (2011). Corporate Governance from a Global Perspective. SSRN Electronic Journal. doi: 10.2139/ssrn.1817082
MuiChing Carina Chan, John Watson, & David Woodliff. (2014). Corporate Governance Quality and CSR Disclosures. Journal of Business Ethics, 125(1), 59. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s10551-013-1887-8.
Muttakin, M., Khan, A., & Subramaniam, N. (2015). Firm characteristics, board diversity and corporate social responsibility. Pacific Accounting Review., 27(3), 353–372.
https://doi.org/10.1108/PAR-01-2013-0007
