Att undervisa för förståelse
- några tips inför vfu:n
Föreläsning den 25 februari 2013
Lars Nohagen, Cesam
© Lars Nohagen 1
1. Några utgångspunkter
© Lars Nohagen 2
3
Vad handlar följande text om?
4
Hela proceduren är egentligen ganska enkel.
Först fördelar man enheterna på olika kategorier.
En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med.
Om man saknar egna resurser får man bege sig till ett annat ställe.
Om inte - så är förberedelsearbetet nu över.
5
Det är bättre att göra saker och ting genast än att samla på sig för mycket. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt, men komplikationer kan lätt stöta till.
Och misstag kan bli dyrbara.
6
I början verkar kanske hela proceduren
invecklad, men snart är den bara en detalj
bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt
att se ett slut på verksamheten i någon nära
framtid, men sådant vet man å andra sidan så
lite om.
7
Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt materialet i nya grupper.
Därefter kan det återföras till sina respektive platser. Så småningom
kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt.
Men detta är ju bara en del av vårt liv.
8
Att tvätta kläder
9
10
”Vi håller på att dränkas
av information,
samtidigt som vi är
utsvultna på kunskap”
11
Hur gör man kunskap av all denna information?
Hur får man omvärlden att bli mer begriplig?
12
Hur ser världen egentligen ut?
13
Afrika eller
gamla Sovjetunionen?
Vad är störst till ytan?
14
Afrika är mycket större än gamla Sovjet
Rätt svar:
Sovjetunionen = 22 milj. km² ↔ Afrika = 30 milj. km²
15
Kina eller Grönland?
Vad är störst till ytan?
16
Kina är mer än fyra gånger större än Grönland
Rätt svar:
Grönland = 2 milj. km² ↔ Kina = 10 milj. km²
17
Sydamerika eller Afrika?
Vad är störst till ytan?
18
Afrika är nästan dubbelt så stort som Sydamerika.
Rätt svar:
Afrika = 30 milj. km² ↔ Sydamerika = 18 milj. km²
19
Det handlar om runda klot på plana ytor
20
Hur klipper man bäst i en jordglob för att klistra denna på ett papper?
Det handlar om att gå från 3D till 2D…
21
Så här gick det till på 1500-talet…
22
Mercators kartprojektion
ur: SO-Direkt 3
från 1569
Gerardus Mercator (1512-1594)
23
2 milj. km²
30 milj. km²
24
Undervisning handlar till stor del om att göra omvärlden mer begriplig.
Men hur gör man det?
Vägen är alltså lång mellan information och kunskap
Hur får man 28 olika elevuppfattningar att bilda ett gemensamt fokus i
undervisningen?
Vad gör du till exempel när en av dina elever räcker upp handen och säger att
hen inte förstår?
© Lars Nohagen 25
… och samtidigt ber dig förklara…
2. Bildmässiga förklaringar
© Lars Nohagen 26
27
Kunskapens elfenbenstorn
V E R K L I G H E T E N PERSONLIG KUNSKAP
vardagskunskap förförståelse uppfattningar vetskap
intuition fördomar
’misconceptions’
’alternative frameworks’
VETENSKAP
ALLMÄN KUNSKAP
allmänbildning
erfarenheter vetenskapsjournalistik
populärvetenskap
T E O R I
Vygotsky: ”spontana strukturer”
Var bör undervisningen ligga för att skapa goda förutsättningar för lärande?
abstrakt
konkret
Forskningsprocessen
Verkligheten (Empirin)
Hur utvecklas vårt kunnande?
29
Abstraktionstrappan
teori
verklighet
ABSTRAKTA SYMBOLER ex. bokstäver och siffror
GRAFISKA SYMBOLER ex. kartor, diagram och modeller
FYSISKA SYMBOLER
ex. simuleringar, förstorade eller förminskade representationer av verkliga föremål.
Visualiseringar och kan fungera mer eller mindre bra som förklaringar.
Dess effektivitet beror på vilken grad av abstraktion de ligger på.
30
1. Abstrakta symboler
31 Abstrakta symboler…
32
2. Grafiska symboler
33
34 Grafiska symboler…
35
Välj ut 10 elever i klassen.
Dela in dem i två grupper:
8 stycken är ”fattiga”
2 stycken är ”rika”
Ge de ”fattiga” 2 stycken bullar att dela mellan sig och äta upp.
Ge de ”rika” 8 stycken bullar att dela sinsemellan och äta upp.
3. Fysiska symboler
36
Några exempel på bildmässiga förklaringar
1. Begreppsmodeller
- klargör sambanden mellan olika begrepp
37
”Jag tror att undervisningsarbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att de bildade sig riktiga begrepp.”
Ur ”Mitt pedagogiska credo” av John Dewey, 1897 John Dewey (1859-1952)
38
Mind Map (tankekarta)
39 Kognitiva verktyg för lärande i matematik
40
Sätter begreppen i relation till
varandra.
Ett exempel: Begreppshierarki
41
Hur har de indoeuropeiska språken utvecklats?
42
Några exempel på bildmässiga förklaringar
2. Flödesmodeller
- synliggör komplicerade sammanhang
43
ur: Brolin-Nohagen:
Forum Samhällskunskap
Hur fungerar det svenska socialförsäkringssystemet
sid. 124
Transfereringssystemet – från vaggan till graven
Forum, s. 268
45
Några exempel på bildmässiga förklaringar
3. Lexivisioner
(”nyhetsgrafik”)
46
Nyhets-
grafik
47
SvD 19/9 1999 48
Behöver du bilder? www.multimedia.skolverket.se
49
Några exempel på bildmässiga förklaringar
4. Metaforer
realism (konservatism)
liberalism socialism
anarki interdependens exploatering
Hur kan världen beskrivas?
51
5. Geografiska kartor
Några exempel på bildmässiga förklaringar
52
Hur kan världen beskrivas?
SvD 21 mars 1995
Vad är egentligen upp och ned på ett klot?
53
Den ekonomiska världskartan
Den demografiska världskartan 54
Var bor alla människor?
55
Ett annat sätt att beskriva jordens befolkning
www.varldsarenan.se
Barbro Martell
56
Var bor alla
svenskar?
57
Hans Rosling och gapminder.com
58
Några frågor att ställa sig …
• Hur väl anknyter bilderna till elevernas förförståelse?
• Ser eleverna de fenomen som bilderna refererar till?
• Leder mötet mellan bilder och elevuppfattningar till ökad förståelse?
Om inte – använd andra visualiseringar!
3. Några råd inför vfu:n
Glöm inte styrdokumenten
Kursplaner
• Varför finns ämnet?
• Ämnets karaktär
• Undervisningsmål
• Långsiktiga lärandemål Vad ska behandlas i
undervisningen?
Vad eleverna ska lära sig
Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer?
(Betygskriterier för A, C och E)
Ämnesplanen
© Lars Nohagen 2006
Tankar inför egen undervisning
SYFTE och MÅL ELEVERNA
ALLMÄNNA FÖRBEREDELSER
UPPFÖLJNING
• Varför detta kunskapsområde? (syfte)
• Vad ska eleverna lära sig? (kunskapsmål)
• Ålder, sammansättning, förkunskaper, motivation, studieförmåga, etc.
• Egen inläsning av kunskapsområdet.
• Val av innehåll: nyckelidéer, centrala begrepp, etc.
Organisering av detta till en meningsfull struktur.
• Val av arbetsformer och läromedel. Lärobok?
• Hur förebereder sig eleverna?
• Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Studieplan?
• Hur inleder jag och hur avslutar jag?
• Hur är variationen mellan olika inslag?
• MAKIS: Motivation–Aktivitet–Konkretion–Individualisering–Samarbete
• Hur visar eleverna vad de lärt sig? (Examination)
• Hur tar jag reda på hur undervisningen fungerat i förhållande till målen? (Utvärdering)
RAMFAKTORER • Tidpunkt, lokal, möblering, utrustning, etc.
PLANERING AV LEKTIONERNA
62
Undervisningsmetoder
- några exempel
Lärare
Innehåll
Elev
• elevdiskussion
• ”bikupa”
• ”akvariet”
• rollspel, simuleringar
• kognitivt skrivande
• projektarbete
• problembaserat lärande (PBL)
• föreläsning
• demonstration
• laboration
• lärarledda samtal
• caseundervisning
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• Utgå från styrdokumenten och klargör tidigt syften, mål och kunskapskrav – både för dig själv och för eleverna.
• Se till att tydliga ”ramar” för undervisningen samt ha väl fungerande rutiner.
• Utgå från elevernas förförståelse. Särskilt från diffusa föreställningar, förutfattade meningar och ’missförstånd’,
• Presentera ny kunskap så att eleverna kan integrera den med och differentiera den från det de redan vet. Gör det gärna genom att jämföra eller kontrastera nya begrepp mot elevernas uppfattningar.
• Var klar över att elever har olika lärstilar, att de lär sig på olika sätt. Ta därför hänsyn till detta vid planeringen.
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• För att undervisningen ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs en medveten organisation av innehållet, dvs. en tydlig struktur (”en röd tråd”).
• Förankra undervisningen kring ett antal centrala begrepp och sammanhang, s.k. nyckelidéer.
• Försök arbeta medvetet med induktiva och deduktiva strategier – åk hiss” mellan mark- och helikopterperspektiv.
• Inrikta undervisningen mot tänkande och förståelse. Det kan du göra genom att låta eleverna lära sig:
- att skilja på fakta och värderingar
- att se det allmänna i det särskilda, dvs. att generalisera.
- att se orsakssamband, dvs. att förklara - att se likheter och skillnader, dvs. att jämföra
© Lars Nohagen 2006
Några råd inför vfu:n
• Utveckla förmågan att förklara komplicerade begrepp och sammanhang med hjälp av olika bildmässiga förklaringar, t.ex.
bildmodeller, begreppshierarkier, metaforer och lexivisioner.
• Ha tillgång till en bred och varierad repertoar av olika konkretiseringar, t.ex. rollspel, case, studiebesök, fotografier, filmer, nyhetsartiklar, etc.
• Utveckla den egna kompetensen med att arbeta med värderingsfrågor samt att leda och moderera diskussioner.
Kunna skapa god ”takhöjd” och ha klara regler för samtalet.
• Inrikta dig på kvalitet – inte kvantitet
• Signalera höga förväntningar – det ökar elevers lärande
• Försök förena nytta med nöje.
