• No results found

Bättre kommunikation för fler investeringar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bättre kommunikation för fler investeringar"

Copied!
156
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Delbetänkande av Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar Stockholm 2018

för fler investeringar

(2)

Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018 ISBN 978-91-38-24834-8

ISSN 0375-250X

(3)

Till statsrådet Ann Linde Utrikesdepartementet

Det offentliga främjandet av utländska investeringar i Sverige har ökat i betydelse under senare år. Svenska storföretag expanderar på ut- ländska marknader. En snabb omställning i arbetslivet drivs på av globalisering. Tekniska framsteg och nya behov av både varor och tjänster utvecklas. Utländska investeringar bidrar till att bygga upp ny produktionskapacitet, skapa nya jobb och driva på produktivitet och innovation i Sverige. Därför har utländska investeringar en stigande betydelse för Sveriges välstånd, tillväxt och sysselsättning.

Regeringen beslutade den 8 februari 2018 om direktiv till en offent- lig utredning för att genomföra en översyn av investeringsfrämjandet.

I beslutet framgick att regeringen i juni 2018 ville ha ett delbetänkande som

1. identifierade och analyserade framgångsfaktorer för Sverige samt lokala och regionala styrkeområden, och

2. analyserade den strategiska marknadsföringen av och kommuni- kation om Sverige och dess regioner som destination för utländska investeringar, samt samordningen kring varumärkesbyggandet.

Statsrådet Ann Linde förordnade verkställande direktören Jan Larsson som särskild utredare fr.o.m. den 1 mars 2018. Samma dag anställdes Susanna Silversol som sekreterare i kommittén.

Som experter förordnades den 1 mars 2018 kanslirådet i Utrikes- departementet Pia Roed, ämnesrådet i Näringsdepartementet Johan Norin, departementsrådet i Miljö- och energidepartementet Bengt Toresson, militärsakkunniga i Försvarsdepartementet Björn Wollentz, vice verkställande direktören Ulrika Cederskog Sundling, professorn och verkställande direktören Johan Eklund, chefsekonomen Andreas Hatzigeorgiou, verkställande direktörerna Isabella de Feudis och Stefan

(4)

Ann-Christine Schmidt. Experterna har sammanträtt vid två tillfällen för att behandla uppdraget för delbetänkandet.

Delbetänkandet är formulerat i vi-form, men det är utredaren ensam som är ansvarig för såväl fakta och analys som förslag och bedömningar.

Under arbetet med delbetänkandet har intervjuer med över 70 myn- dighets-, organisations-, och näringslivsföreträdare och ett antal inves- teringsfrämjandeaktörer på nationell och regional nivå genomförts.

Studiebesök på plats har gjorts i utredningens tre referensländer Nederländerna, Danmark och Finland. Utredningen har även deltagit vid ett antal för delbetänkandet relevanta möten och konferenser, bl.a.

med Team Sweden och Team Sweden Invest samt vid Business Swedens regionmöte för investeringsfrämjande.

I samarbete med utredningen har Sveriges export- och investerings- råd (Business Sweden) genomfört en enkätundersökning med ut- ländska företag som investerat i Sverige under de senaste fem åren.

Resultaten från undersökningen redovisas i delbetänkandet.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Bättre kom- munikation för fler investeringar (SOU 2018:56), i vilket redovisas uppdraget om en förbättrad kommunikation och marknadsföring av Sverige som destination för utländska investeringar. De ytterligare frågor som uppdraget omfattar – ansvarsfördelning, samverkan mel- lan de aktörer som finns inom investeringsfrämjandet, former för en långsiktig finansiering till regionernas investeringsfrämjande samt hinder som försvårar utländska investeringar och förslag på en sam- ordnad rapportering – kommer att behandlas i utredningens slut- betänkande som ska lämnas senast den 31 december 2018.

Stockholm den 15 juni 2018 Jan Larsson

/ Susanna Silversol

(5)

Sammanfattning ... 7

1 Inledning ... 13

1.1 Utredningens uppdrag ... 13

1.1.1 Kostnader och uppföljning ... 14

1.2 Definitioner ... 16

1.3 Varför utländska investeringar? ... 18

2 Sveriges framgångsfaktorer och styrkeområden ... 23

2.1 Bakgrund ... 23

2.2 Sveriges framgångsfaktorer ... 35

2.2.1 Regionala och lokala styrkeområden ... 35

2.2.2 Sveriges position i index, och hur de kan och ska tolkas ... 43

2.2.3 Sammanfattning och slutsatser ... 49

2.3 Resultat av enkätundersökningen ... 51

2.3.1 Planer på nya investeringar ... 51

2.3.2 Lojalitetsindex – Net Promoter Score (NPS) ... 53

2.3.3 Rangordning av olika styrke- och svaghetsområden ... 54

2.3.4 Resultatet för enskilda frågeställningar ... 57

2.4 Slutsatser: utredningens bedömning ... 73

(6)

3 Strategisk kommunikation och marknadsföring ... 77

3.1 Direktivens frågeställning ... 77

3.2 Vad är och varför behövs strategisk kommunikation? ... 78

3.2.1 Allmän teori ... 78

3.2.2 Nationellt varumärkesarbete ... 80

3.2.3 Aktörer inom nation branding och offentlig diplomati ... 82

3.2.4 Internationella jämförelser inom nation branding och offentlig diplomati ... 89

3.2.5 Desinformation ... 92

3.3 Strategisk kommunikation från intresse till investering ... 94

3.3.1 Varumärket Sverige ... 96

3.3.2 Syftesbaserad kommunikation om Sverige som destination för utländska investeringar ... 101

3.3.3 Processer för investeringsrelationer ... 116

3.3.4 Eftervård ... 130

Litteraturförteckning ... 135

Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2018:3 ... 141

Bilaga 2 Utredningens experter ... 147

Bilaga 3 Intervjuade ... 149

(7)

Utländska investeringar1 bidrar till ökad tillväxt, sysselsättning, pro- duktivitet och innovation samt internationalisering av svensk eko- nomi. På en internationell marknad med globala värdekedjor ökar betydelsen av strategisk marknadsföring av och kommunikation om Sverige som destination för utländska investeringar.

Denna utrednings uppdrag är att göra en översyn av det offentliga främjandet av utländska investeringar i Sverige. Delbetänkandet be- handlar uppdraget om en förbättring av den samlade strategiska mark- nadsföringen av Sverige som destination för utländska investeringar.

Det finns många aktörer som är involverade i investeringsfräm- jandet i Sverige. Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) ansvarar för det statligt finansierade investeringsfrämjandet.

Även regionala och lokala investeringsfrämjandeaktörer har en central roll då alla investeringar sker i ett lokalt sammanhang. Till detta till- kommer berörda myndigheter och andra offentliga och privata aktö- rer. Utredningen ska i slutbetänkandet analysera och föreslå för- bättringar i fråga om målformulering, ansvarsfördelning och sam- verkan mellan aktörer. Uppdraget innefattar även att identifiera hinder för investeringar och lämna förslag på hur berörda myn- digheter och andra offentliga aktörer kan involveras för en samordnad rapportering av sådana investeringshinder. Dessa frågor berörs inte i delbetänkandet.

1 Utländska investeringar är ett brett begrepp med vilket utredningen syftar på direktinvester- ingar i form av nyetableringar, förvärv och fusioner, liksom samarbetsavtal och investeringar i forsknings- och innovationssamarbeten samt expansionsinvesteringar.

(8)

Slutsatser

Utredningen drar ett antal övergripande slutsatser:

1. Arbetet med såväl nationella framgångsfaktorer som lokala och regionala styrkeområden bedrivs med kraft och framgång runt de behov som uppstår och efterfrågas. Det innebär att relativt många regioner har identifierat samma eller liknande styrkeområden och att Sveriges framgångsfaktorer och styrkeområden ofta är relativt lika andra länders. Inom de områden som valts är därför konkur- rensen stor både mellan regioner i Sverige och mellan regioner i norra Europa.

2. Framgångsfaktorer och styrkeområden skulle kunna bli skarpare genom en mer framåtblickande analys av de kommande investe- ringsbehoven och på vilket sätt Sverige skulle kunna positionera sig för att marknadsföra sig mot den typen av investeringar. Det tar tid att etablera en upplevelse av ett land, och genom ett mer proaktivt förhållningssätt till positionering skulle Sverige kunna finna mer unika styrkeområden och arbeta upp en förståelse för svenska framtida framgångsfaktorer.

3. Svenska institutet (SI) bör ha det övergripande generella ansvaret för att samordna varumärkesbyggandet för Sverige, och i det arbetet lägga en bas som fungerar för såväl bistånd och demokrati som export och investeringar i Sverige. I det ingår att arbeta med och genom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) och göra NSU och framför allt dess arbete mer känt hos de många olika intressenterna inom svenskt varumärkesbyggande.

4. Det saknas i dag en strategi och kommunikationsplan specifikt för att öka de utländska investeringarna i Sverige. En sådan bör utvecklas av Business Sweden, i nära samarbete med Utrikes- departementet (UD) som uppdragsgivare. Strategin, den strate- giska planen och framför allt innehållet i kommunikationen bör vidare förankras med deltagarna i samverkansgruppen Team Sweden Invest för att säkra att alla som har intresse kan förstärka kommunikationen och undvika suboptimering och motverkande kommunikation.

(9)

5. De svenska insatserna för att finna, bearbeta och utveckla kund- relationer med potentiella investerare är väl utvecklade. Ett pro- gram för att öka digitala stöd i processen och integrera säljverk- samhet med kommunikation genomförs av Business Sweden under 2018. Såväl intervjuer med svenska främjandeaktörer och utländska främjandeorganisationer som jämförelser av resurser visar tydligt att Sverige riskerar att halka efter i utlandsrepresen- tationen för investeringsfrämjandet. Därför föreslås ökade anslag för att Sverige ska kunna företrädas nära de potentiella investe- rarnas hemmamarknad, gärna i kombination med svenska inno- vations- och forskningsråd.

6. Sverige har en outvecklad eftervård av de företag som har investerat i landet. Jämförbara länder har en betydligt effektivare kontakt med företagen genom uppföljande intervjuer, enkätundersök- ningar och olika former av nätverkande. Andra länder har också mer utvecklade metoder för att välkomna personal och med- följande när nya företag etablerar sig i landet. I de länder där efter- vården prioriteras utgör också investeringar av nyetablerade före- tag en betydande andel av de utländska investeringarna. Utländsk personal som etablerat sig i Sverige är också ofta viktiga påverkare inför nya beslut både i sina egna företag och gentemot andra företag i hemlandet. Därför bör Sverige utveckla en mer aktiv organisation både nationellt och regionalt för att följa upp hur företagen upplever sin etablering, vilket stöd man behöver för att göra tilläggsinvesteringar och säkerställa att personal och med- följande trivs i Sverige.

7. Det finns en i huvudsak starkt positiv upplevelse av Sverige bland de utländska företag som har etablerat sig här. I en enkätunder- sökning som Business Sweden har genomfört i nära samarbete med utredningen uppger 72 procent av företagen som har investerat i Sverige de senaste fem åren att de planerar att expandera sin verk- samhet i landet inom de närmaste åren. I ett s.k. lojalitetstest, eller en mätning av Net Promoter Score (NPS), får Sverige ett index på 5 procent, vilket antyder att respondenterna generellt sett har en benägenhet att tala väl om Sverige. Svårigheter att hitta rätt kom- petens är det viktigaste hindret för att expandera i Sverige. Kompe- tensbristen upplevs som speciellt allvarlig inom branscherna efter- marknad, produktutveckling och affärstjänster.

(10)

8. En rangordning av olika styrke- och svaghetsområden visar att företagens representanter upplever att faktorer som berör mark- nad och effektivitet talar mycket starkt för att investera i Sverige, medan tillgång till prisvärd energi och andra insatsvaror och till- gången på bostäder rangordnas lågt:

– Marknad och effektivitet. De tillfrågade företagen upplever att närheten till kunder, bra flygförbindelser och närhet till sam- arbetspartners talar mycket starkt för att investera i Sverige.

– Arbetsmarknad. Även arbetsmarknadsrelaterade faktorer som tillgång till kompetens, låg nivå av arbetsmarknadskonflikter och svensk ledarskapskultur ses generellt som relevanta styrke- områden för Sverige.

– Innovationsinsatser. De svenska insatserna för att främja sam- arbete och innovation – samverkan om forskning och utveck- ling samt svenska testmarknader hamnar i mitten av de testade potentiella styrkeområdena.

– Att leva i Sverige. Att leva i landet upplevs som ett starkt talande skäl för att investera i Sverige vad beträffar livskvaliteten för medföljande och Sveriges väl utvecklade jämställdhet och jäm- likhet. En mycket negativ uppfattning om tillgången till bostä- der drar dock ned snittvärdet inom kategorin.

– Att verka i Sverige. De företag som svarade i undersökningen upplever inte möjligheterna att rekrytera kompetens från utlan- det som en faktor som talar till Sveriges fördel. Inte heller priset på energi och insatsvaror eller möjligheterna att bedriva hållbar produktion och få tillgång till grön el upplevs som några starka skäl till att etablera sig i Sverige.

(11)

Kostnader

I tabellen nedan ges en översikt av de förslag med kostnadspåverkan som presenteras i utredningen.

(12)

Det är utredningens bedömning att de föreslagna åtgärderna inom fyra år kommer att ha en avsevärt positiv effekt på statsfinanserna eftersom de bidrar till ökad ekonomisk aktivitet och därmed högre sysselsättning och större skatteintäkter.

Business Sweden uppskattar att de har en potential att i det när- maste fördubbla antalet högkvalitativa investeringar (så kallade HQI) till 50 stycken per år från och med 2020 – förutsatt att man kan använda större resurser för marknadsföring, försäljning och eftervård.

Utredningen menar att de förslag som presenteras i detta delbetän- kande bör kunna räcka för en sådan positiv utveckling.

De samhällsekonomiska effekterna av 20 fler HQI per år torde vida överstiga de förslag till kostnadsökningar som utredningen föreslår.

Tidigare analyser som är gjorda på uppdrag av Invest Sweden visar på stora positiva samhällseffekter av investeringsfrämjande. Den senaste analysen som kommit till utredningens kännedom är dock från 2011.

Därför bör de satsningar som här föreslås utvärderas efter fyra år, dvs. under 2023, för att säkerställa att de insatser som möjliggjorts genom satsningarna netto har bidragit positivt till den svenska samhällsekonomin.

Tillväxtanalys bör få i uppdrag att utveckla en utvärderingsmodell för investeringsfrämjandet på samhällsekonomin och utvärdera de satsningar som här föreslås. Om åtgärderna inte bidrar positivt till statens finanser och ekonomiska utveckling bör de omprövas eller avskaffas.

Under de förutsättningarna bör finansieringen av förslagen i första hand ske genom ökade anslag i den kommande budgetberedningen.

I andra hand bör förslagen finansieras genom omfördelning av sakanslagen för myndigheter eller medel för regeringsuppdrag till andra organisationer som är inblandade i svenskt tillväxtfrämjande och arbetet med Sverigebilden.

(13)

1.1 Utredningens uppdrag

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av det offentliga främjandet av utländska investeringar i Sverige. I utredningens direk- tiv (Dir. 2018:3) konstateras att betydelsen av investeringsfrämjandet i Sverige har ökat under senare år. Som en följd av att svenska stor- företag expanderar på främst utländska marknader behöver nya arbetstillfällen skapas i utländska företag som etablerar sig i Sverige.

Direktiven pekar på att utländska företag redan i dag har en stor betydelse för svensk sysselsättning och tillväxt. 600 000–700 000 personer är i dagsläget sysselsatta i drygt 14 000 utlandsägda dotter- bolag i Sverige. Det noteras att utöver att tillföra kapital, kunskap, kompetenser och nya marknader bidrar utländska investeringar till ökad konkurrens och produktivitet. Samtidigt står utlandsägda bolag för ungefär hälften av den svenska varuexporten, som samlat bidrar till cirka 45 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

Sverige kan i sin tur bidra till att stärka företagens innovationskraft och affärer. Strategiska partnerskap, samarbete inom forskning och utveckling och internationella investeringar eftersöks aktivt av både större etablerade svenska företag och mindre startup-företag, varför det finns potential att attrahera kunskap och innovationskraft genom utländska investeringar i Sverige.

I dag arbetar många länder med att strategiskt marknadsföra sig gentemot internationella företag och andra internationella investerare.

Mot bakgrund av detta har utredaren inom ramen för delbetänkandet i uppdrag att:

• med utgångspunkt i de nyckelområden som prioriteras av Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), identifiera och analysera framgångsfaktorer för Sverige som destination för ut-

(14)

ländska investeringar, inklusive lokala och regionala styrkeom- råden, t.ex. faktorer kopplade till samverkansprogrammen och Sveriges testbäddar,

• analysera strategisk marknadsföring av och kommunikation om Sverige och dess regioner som destination för utländska investe- ringar, inklusive kommunikationskanaler, samt analysera samord- ning kring varumärkesbyggande och vid behov föreslå förbätt- ringar, och

• analysera hur jämförbara länder såsom Nederländerna, Danmark och Finland, arbetar med investeringsfrämjande och belysa model- ler, samarbeten, strategisk kommunikation och andra lösningar som Sverige kan inspireras av.

Utredningens ambition är att genom de förslag som ges bidra till en effektivare marknadsföring av Sverige som destination för utländska investeringar.

1.1.1 Kostnader och uppföljning

I delbetänkandet föreslås årliga utgiftsökningar om drygt 44 miljoner kronor för att stärka arbetet med framgångsfaktorer, varumärkes- byggande för Sverige, förbättrad marknadsföring och kommunikation för investeringar, förbättrade säljverktyg och ökad representation i utlandet samt en helt ny verksamhet för att underlätta för personal och medföljande i utländska bolag att etablera sig i Sverige och beslutsfattare i utländska bolag som nyligen etablerat sig i Sverige att motivera fler investeringar.

Den allra största delen av de resurserna föreslås tilldelas Business Sweden. Det är behäftat med några speciella omständigheter. Business Sweden är nämligen inte en myndighet, utan bedriver en omfattande konkurrensutsatt konsultverksamhet vid sidan av de båda statliga uppdragen att främja export och investeringar. Under 2017 uppgick det statliga uppdraget för investeringsfrämjande till 64 miljoner kro- nor, dvs. mindre än en tredjedel av de intäkter Business Sweden fick från externa kunder genom exportrelaterade konsulttjänster. Totalt sett uppgick investeringsfrämjandet till cirka 10 procent av Business Swedens totala verksamhet.

(15)

Sedan 2015 har Business Sweden genererat ett positivt resultat, på i genomsnitt 20 miljoner kronor. Dessförinnan var resultatet negativt sedan sammanslagningen 2013. Svenska staten och regeringskansliet är således både delägare och en stor kund – bland många fler mindre kunder – till Business Sweden.

I remissrundan till förslaget om att slå samman Exportrådet och Invest Sweden 2013, och i riksdagsbehandlingen restes farhågor om att investeringsfrämjandet riskerade att urholkas vid en samman- slagning och att statens inflytande över investeringsfrämjandet efter en sammanslagning inte var tillräckligt kartlagt.

För att säkerställa en effektiv kontroll styrs Business Sweden på ett sätt som är snarlikt styrningen av myndigheter, genom riktlinjebrev, regelbunden dialog, revision och årsrapportering.

I riktlinjebrevet bestäms hur Business Sweden ska återrapportera sin verksamhet till uppdragsgivaren, UD. För verksamhetsåret 2018 ska återrapporteringen ske genom bl.a. ”uppföljning av intäkter samt kostnader i förhållande till budgeten”, redovisning av ”prestationer och effekter, med hänsyn till utfallet av de specifika resultatindika- torer som anges” samt redogörelse kring den mer långsiktiga, strate- giska inriktningen för verksamheten i relation till målen för verksam- heten.”

Därtill ges Business Sweden i uppdrag att redovisa verksamhet och uppnådda resultat inom ett antal mer konkreta områden, så som möj- ligtvis de prioriterade områdena, marknadsföring, pågående investe- ringsprocesser, antal förfrågningar, antal genomförda informations- insatser och antal högkvalitativa utländska investeringar ”till vilka Business Sweden på ett betydande sätt medverkat”.

I riktlinjebrevet för 2018 anges också att ”på särskild begäran från den statliga ägaren ska Business Sweden kunna redovisa sina intäkter för enskilda program eller aktiviteter fördelat på olika intäktskällor”.

Under en utvecklingsfas är det naturligt för både en ägare och en kund att vilja intensifiera sin delaktighet och öka sin insyn i arbetet som bedrivs. Därför bör UD under 2018 och 2019 öka sitt fokus på att samarbeta med Business Sweden i uppbyggnaden av den nya kom- munikationsstrategin för investeringsfrämjandet.

Inom ramen för de medel som avsätts till Business Sweden för att utveckla sin kommunikationsplan samt sina kommunikativa verktyg och innehållet i kampanjerna bör Business Sweden arbeta fram och

(16)

presentera för UD en detaljerad utvecklingsplan utifrån de kom- munikativa delarna i Team Sweden Invests strategiska inriktnings- dokument, det pågående utvecklingsarbetet av marknadsföring och kommunikation inom Business Sweden samt de i utredningen före- slagna åtgärderna.

Efter det att UD som beställare och Business Sweden som utförare är överens om inriktning, budget och kostnadsfördelning gentemot andra delar av Business Swedens verksamhet där samverkan kan ske, bör resurser tilldelas.

En liknande process bör upprättas mellan UD och Business Sweden för årliga kommunikationsplaner och budgetförslag runt kampanjer, utveckling av verktyg och andra kommunikationsrelaterade utgifter för att UD och regeringen ska involveras i de operativa avvägningarna under uppbyggnaden av ett nytt arbetssätt. Innan kampanjer eller andra större kommunikationsinsatser sjösätts bör de dessutom för- ankras inom samverkansgruppen Team Sweden Invest för att säker- ställa kunskap och delaktighet i de kommunikationsinsatser som genomförs.

Utredningen föreslår vidare att Tillväxtanalys ges i uppdrag att ut- veckla en utvärderingsmodell och under 2023 utvärdera de samhälls- ekonomiska effekterna av de nya åtgärderna samt de totala resurserna som läggs på investeringsfrämjande.

1.2 Definitioner

Begreppet utländska investeringar

Utländska investeringar är ett brett begrepp som innefattar olika typer av investeringar som nyetableringar, förvärv och fusioner, sam- arbetsavtal och investeringar i forsknings- och innovationssamarbeten samt expansionsinvesteringar.

En utländsk direktinvestering (eng. Foreign Direct Investment (FDI)) uppstår när en utländsk aktör investerar kapital i ett företag i ett annat land. Då aktierna eller röstvärdet utgör minst 10 procent räknas investeringen som en direktinvestering, medan investeringar med mindre ägarandelar klassas som en portföljinvestering och är en ren finansiell placering. Syftet vid en direktinvestering är att påverka

(17)

verksamheten genom att skapa ett bestående inflytande i det ut- ländska företagets ledning.1

Direktinvesteringar sker främst genom då företag gör en ny- etablering från grunden (en s.k. greenfield-investering) och genom förvärv och fusioner (sammanslagningar) där ett företag köper upp eller går ihop med ett redan existerande företag eller verksamhet i ut- landet (e.g Mergers and Acquisitions (M&A)).2 I Sverige är nyetablering den vanligaste etableringsformen för utländska bolag (44 procent under 2015) följt av förvärv (34 procent) och fusion (1.7 procent).3

Utländska investeringar – flöden och tillgångar

Flödet av utländska investeringar ingår i ett lands betalningsbalans- statistik och samlas in av Statistiska centralbyrån (SCB) på Riks- bankens uppdrag.

Under 2016 uppgick det globala inflödet av utländska direkt- investeringar till 1,75 biljoner USD.4 5 I Sverige uppgick inflödet av utländska direktinvesteringar 2016 till 104 miljarder kronor, vilket är i nivå med det genomsnittliga inflödet under perioden 2000–2016.6 Under 2016 uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 2 725 miljarder kronor, motsvarande 62 procent av BNP.7 Svensk ekonomi är alltså starkt internationaliserad, även jämfört med andra OECD-länder.

Det utländska ägandet i Sverige är främst koncentrerat till företag från Norden och andra europeiska länder. Under de senaste åren har asiatiska företag, främst från Kina och Indien, ökat sin närvaro på den

1 OECD definierar FDI som “a category of cross-border investment made by a resident in one economy (the direct investor) with the objective of establishing a lasting interest in an enterprise (the direct investment enterprise) that is resident in an economy other than that of the direct investor.” (OECD (2008) OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Invest- ment, 4th Edition, s. 17.)

2 OECD (2008) OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment, 4th Edition, s.17.

3 Tillväxtanalys (2017) Utländska företag i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet?, s. 20.

4 UNCTAD (2017) UNCTAD Handbook of Statistics 2017 – Economic trends, Fact sheet #9:

Foreign direct investment.

5 1 USD = 8,64 SEK (juni 2018).

6 Business Sweden (2018) När företagen investerar – Sverige i den globala konkurrensen om direktinvesteringar.

7 Ibid.

(18)

svenska marknaden. Små länder med förmånlig skattelagstiftning8 som Luxemburg och Guernsey har även fått en mer framträdande roll.9 Företag från Nederländerna och Luxemburg är genom holding- bolag stora investerare i Sverige, även om moderbolaget ofta finns på annan ort.10 Det kan noteras att samtliga transaktioner som ingår i statistiken över inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige är av rent finansiella karaktär. För att bedöma resultatet av investerings- främjande verksamhet använder sig främjandeaktörer därför ofta av referensmått som också fångar upp i vilket utsträckning investeringar omvandlas i utländsk operativ verksamhet. En del av referensmåtten tas upp i nästa avsnitt.

1.3 Varför utländska investeringar?

Investeringsfrämjandets nytta för Sveriges ekonomi har lyfts fram i Sveriges exportstrategi (skr. 2015/16:48) och ett flertal tidigare utred- ningar och rapporter.11 Utländska investeringar till Sverige bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning. I Sverige ökade det utländska ägandet kraftigt efter en rad förvärv och fusioner under det sena 1990-talet12 och år 2016 fanns cirka 630 000 anställda vid drygt 14 000 utlandsägda företag i Sverige.13

Totalt sett av alla anställda i utländska företag 2016 var 62 procent (393 073 personer) anställda i tjänstesektorn, 32 procent inom till- verkningsindustrin (200 525 personer) och 5 procent inom bygg- sektorn. Fördelat per bransch inom tjänstesektorn hade de utlands-

8 Utredningen ska enligt direktiven inte lämna skatteförslag men betänkandet SOU 2016:46 En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad har behandlat de skatteskillnader mellan länder som föreligger.

9 Tillväxtanalys (2017) Utländska företag i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet?.

10 Business Sweden (2018) När företagen investerar – Sverige i den globala konkurrensen om direktinvesteringar.

11 Utrikesdepartementet (2015) Sveriges Exportstrategi, s. 22; SOU 2011:21 En utrikesförvaltning i världsklass, s. 225-6; Ds 2011:29 Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande, s. 24-25; Arthur D. Little (2007) Oberoende översyn av Sveriges export- och investeringsfrämjande åtgärder., s. 11-12; SOU 2001:109 Statens roll för att främja viktiga utländska investeringar i Sverige, s. 35-9.

12 Ökningen följde utländska uppköp av ett antal svenska multinationella företag som Nobel/Akzo 1994, Pharmacia/Upjohn 1995, Saab Automobile/General Motors 1998, Stora/

Enso 1998, Enator/Tieto 1999, Volvo Personvagnar/Ford 1999, Astra/Zeneca 1999, Aga/

Linde 2000 samt Arla/MD Foods 2000.

13 Tillväxtanalys (2017) Utländska företag 2016.

(19)

ägda företagen flest anställda inom partihandeln (71 650); detalj- handeln (51 727); och transport och magasinering (43 641). Inom tillverkningsindustrin fanns flest anställda inom transportmedels- industrin (47 549) och dator och elektroindustrin (42 830).14

Över tid har företagsstrukturerna förändrats och i dag uppvisar mindre bolag med aktiva ägare högre tillväxt och skapar fler jobb än passivt ägda företag. Detta ställer högre krav på förbättrade villkor för entreprenörer men även för att kapital attraheras till Sverige.15

Utlandsägda bolag bidrar till en ökad internationalisering av svensk ekonomi, bl.a. genom att exportens andel av produktionen stiger.

I dag står utlandsägda bolag för ungefär hälften av den svenska varu- exporten, som samlat bidrar till cirka 45 procent av Sveriges BNP.

Multinationella företag (eng. Multinational Enterprises (MNEs)) är mer produktiva än nationella företag. Skillnaden i produktivitet i utlandsägda MNE jämfört med nationella företag är betydande (31 procent) enligt en rapport av Tillväxtanalys. Ofta har de multi- nationella företagen ägarspecifika tillgångar så som en unik produkt eller produktionsprocess och starka varumärken. Svenska företag som förvärvas av utländska bolag är dessutom ofta redan produktiva med en hög andel kvalificerad arbetskraft (russinplockning).16

Utländska uppköp av inhemska bolag har också positiva pro- duktivitetseffekter efter förvärvet genom bl.a. teknologi- och kun- skapsöverföringar och produktivitetshöjdande investeringar i t.ex.

maskiner (direkta produktivitetseffekter). Omgivande företag gynnas också av att kunskap och teknologi ’spiller över’ från utlandsägda bolag (indirekta produktivitetseffekter).17 I Sverige är den s.k. spill- over-effekten påtaglig bland start-up bolagen.18

Utlandsägda bolag har även stor betydelse inom forskning och utveckling (FoU). År 2015 investerade utländska företag 32 miljarder kronor i FoU i Sverige, vilket motsvarar 42 procent av näringslivets FoU-utgifter.19 Utländska investeringar i forsknings- och innova-

14 Ibid.

15 Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) & McKinsey & Company (2015) Aktiva Ägare Skapar Fler Jobb.

16 Tillväxtanalys (2017) Utländska företag i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet?.

17 Ibid.

18 Business Sweden (2018) När företagen investerar – Sverige i den globala konkurrensen om direktinvesteringar.

19 Ibid.

(20)

tionssamarbeten är mycket viktiga för att bibehålla Sveriges attrak- tivitetposition som en ledande kunskapsnation med ett av världens främsta innovationssystem.20 För att främja de investeringarna på sikt krävs att Sverige utvecklar strategiska relationer med både ledande och framväxande kunskapsekonomier, inom ramen för internationella innovationssamarbeten.

Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar i forskning- och innovationssamarbeten bygger bl.a. på förmågan till system- tänkande och kapacitet att lösa globala samhällsutmaningar genom samskapande eller co-creation mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Framstående forskningsinfrastruktur som European Spallation Source (ESS), MAX IV-laboratoriet i Lund och annan infrastruktur för innovation som attraktiva test- och demonstrationsmiljöer (initiativet Testbädd Sverige) bidrar också till att locka kapital och kompetens till landet. Målsättningen med Testbädd Sverige är att det ska bli mer attraktivt att investera i svenska forsknings- och innova- tionsmiljöer.

När mindre innovativa företag köps upp av internationella företag är syftet i majoriteten av fallen att komma åt immateriella rättigheter och kompetens, snarare än marknad. Det gör att det köpande före- taget inte nödvändigtvis väljer att fortsätta utveckla företaget i Sverige, utan ofta väljer att flytta kompetensen till andra länder. Det är därför av vikt att svenskt investeringsfrämjande redan då ett företags köps upp börjar bearbeta köparna för att få dem att behålla sin investering i Sverige och helst gärna öka investeringen i forskning och innovation i dessa företag.

Utredningen noterar att vissa risker avseende russinplockning finns i relation till högteknologier som är av betydelse för Sverige, inom bl.a. försvarssektorn eller andra samhällsviktiga funktioner som infrastruktur och IT. Till dessa frågor avser utredningen att åter- komma i slutbetänkandet.

20 Internationaliseringsutredningens delbetänkande SOU 2018:3 En strategisk agenda för inter- nationalisering behandlar främjarfrågor och högre utbildning. I delbetänkandet föreslås bl.a.

ett tätt samarbete mellan regering, myndigheter och lärosäten för att skapa intresse och möjligheter för utländsk etablering av utbildnings- eller forskningsverksamhet vid svenska lärosäten och annan kunskapsintensiv verksamhet i Sverige.

(21)

Ökad global protektionism och granskning av direktinvesteringar Utländska direktinvesteringar regleras inte på global nivå eller av Världshandelsorganisationen WTO. Samtidigt finns en obalans i globala flöden av direktinvesteringar. Under de senaste åren har fokus till stor del riktats mot Kina som begränsar utländska investerares tillgång till den inhemska marknaden genom att klassa investeringar enligt en Foreign Investment Catalogue efter om de tillhör upp- muntrade, tillåtna, begränsade eller förbjudna industrier.21 Samtidigt har Kinas investeringar i Europa och Nordamerika ökat mer än dubbelt mellan 2015–2016 från 41 miljarder USD till 94,2 miljarder USD.22

Det är värt att notera Kinas utgående investeringar under 2017 minskade för första gången på ett årtionde. Delvis härrör detta från inhemska regleringar i Kina som begränsar utgående investeringar, bl.a. inom sektorer som fastigheter, hotell och restaurang samt sport och underhållning. I Sverige steg investeringarna från Kina dock betydligt under 2017 genom två stora affärer: Wandas förvärv av Nordic Cinemas och Shanyings förvärv av Nordic Paper. Mot den bakgrunden har nya initiativ tagits till ökad granskning av direkt- investeringar i USA och Europa, både på EU-nivå och i enskilda medlemsstater som bl.a. Tyskland och Storbritannien.23 Utredningen ska i slutbetänkandet beakta pågående arbete inom EU om utländska direktinvesteringar, inklusive förslaget att inrätta en ram för gransk- ning av utländska direktinvesteringar. Utredningen ska även beakta arbetet i utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) och kommittén om förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02).

I ett alltmer protektionistiskt geopolitiskt klimat är det viktigt att Sverige fortsätter arbetet för att underlätta en öppen global världs- handel som främjar ekonomisk utveckling. Samtidigt finns ett behov att skydda grundläggande intressen vid utländska direktinvesteringar.

21 Copenhagen Economics (2017) FDI In and Out of Sweden.

22 1 USD = 8,64 SEK (juni 2018).

23 Baker McKenzie (2018) Rising Tension. Assessing China’s FDI drop in Europe and North America.

(22)
(23)

och styrkeområden

Med utgångspunkt i Sveriges export- och investeringsråd (Business Swedens) prioriterade nyckelområden för investeringsfrämjandet ger detta kapitel ger en översikt över olika initiativ som syftar till att bygga upp nationella och regionala styrkeområden. Vi drar också paralleller till utredningens tre referensländer Finland, Nederländerna och Danmark samt går igenom Sveriges rankning i ett antal internatio- nella index med betydelse för investeringsfrämjandet. Slutligen presenteras resultaten från en undersökning om Sveriges investe- ringsklimat genomförd av Business Sweden i nära samarbete med utredningen.

2.1 Bakgrund Varför styrkeområden?

Utländska investeringar sker i global konkurrens men i en lokal miljö. Många länder arbetar med strategisk kommunikation och marknadsföring för att vässa det nationella erbjudandet till utländska investerare. Som tabellen visar använder nationella investerings- främjandeaktörer i jämförbara länder som Finland, Nederländerna och Danmark liknande argument som Sverige för att locka till sig utländska investeringar. För att vässa det investeringsfrämjande er- bjudandet är det därför viktigt att identifiera och kraftsamla kring Sveriges framgångsfaktorer och styrkeområden på nationell och regional nivå.

Business Swedens prioriterade nyckelområden inom kompetens-, resurs- och marknadsdrivna investeringar utgör en viktig grund för att bygga ett nära samarbete med regionala investeringsfrämjande

(24)

aktörer inom styrkeområden. Alla kan inte vara bra på ”allt” – snarare finns det en styrka i att nischa sig och bygga upp spets- kompetens. På så sätt bidrar nationella och regionala styrkeområden till att stärka Sveriges globala konkurrenskraft.

Källor: Business Sweden, Invest in Finland, Invest in Holland och Invest in Denmark.

Business Sweden

Business Sweden ansvarar för det statligt finansierade investerings- främjandet. Business Sweden ägs av svenska staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening (SAU) och bildades 1 januari 2013 då Exportrådet och Invest Sweden slogs samman.

Anslagen för Business Swedens verksamhet beslutas av Riks- dagen. För 2018 uppgår den statliga finansieringen för den investe- ringsfrämjande verksamheten till 67,3 miljoner kronor. Av denna summa kommer 10 miljoner kronor från regeringens exportstrategi genom ett årligt tillskott under åren 2016–2019.

(25)

Anställda inom investeringsfrämjandet i internationell jämförelse Business Sweden fanns den 31 december 2017 representerat på 53 egna kontor med totalt 480 anställda, varav 363 i utlandet och 117 i Sverige.

De för investeringsfrämjandet prioriterade utlandsmarknaderna är USA, Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Tyskland och Storbritannien.

Antalet anställda inom investeringsfrämjandet uppskattades i slutet av 2017 uppgå till totalt cirka 40 årsarbetskrafter, varav hälften i Sverige och hälften i utlandet. Detta motsvarar cirka 8 procent av den totala personalstyrkan. I utlandet fördelas tjänsterna på flera medarbetare som ibland delar sin arbetstid mellan investerings- och exportfrämjande. Som komplement till de egna personalresurserna anlitar Business Sweden underkonsulter med specialistkompetens.

I Business Swedens uppdrag ingår att samverka med Sveriges regioner i syfte att skapa förutsättningar för internationella investe- ringar regionalt och lokalt. Samverkan sker med svenska offentliga regionala och lokala samarbetspartners i hela landet.

Liksom i Sverige konstaterar utredningen att det finns en mängd relevanta aktörer inom investeringsfrämjandet i referensländerna Finland, Danmark och Nederländerna. I detta avsnitt ligger fokus främst på centrala investeringsfrämjare med ett nationellt investe- ringsfrämjaruppdrag motsvarande Business Swedens. En del andra investeringsfrämjaraktörer presenteras endast mycket kortfattat här.

Invest in Finland är en del av den nybildade organisationen Business Finland. Förutom investeringsfrämjande ingår i den nya centraliserade organisationen även aktörer inom export-, innova- tions-, och turismfrämjande. På Invest in Finland arbetar totalt cirka 35 personer med investeringsfrämjande, varav runt 20 personer i Helsingfors och regionerna samt 15 personer utomlands. Liksom på Business Sweden utgörs en del av personalen av delade resurser, vilket inte anses vara optimalt. Genom en extraordinär satsning från Arbets- och näringsministeriet har närvaron på den prioriterade geografiska marknaden Kina utökats från en till fyra personer i en temporär satsning som man hoppas kunna permanentera.

Invest in Denmark är organisatoriskt en del av Exportrådet, som i sin tur är en del av det danska Utrikesdepartementet sedan 2001.

Totalt arbetar på Invest in Denmark runt 50 investeringsfrämjare, varav cirka 29 på 12 utlandsmarknader, 10 på UD och 10 i regionerna.

(26)

Danmark har även sedan 2006 satsat stort på innovation som en del i främjandearbetet. Genom ett samarbete mellan UD och Depar- tementet för Forskning och Högre Utbildning finns danska innova- tionscenter Innovation Centre Denmark i dag i åtta städer.1 På de flesta kontoren finns runt 6–7 experter, men Silicon Valley har flest (21 anställda) och Sao Paolo har minst (tre anställda). Ett nytt kon- tor med särskilt fokus på life science kommer att öppnas i Boston under 2018.

Det finns ett nära etablerat samarbete med regionala investerings- främjandeorganisationer som Copenhagen Capacity. I nuläget disku- teras dock en förenklingsprocess inom investeringsfrämjandet för att minska antalet aktörer genom att skapa en nationell investerings- främjandestyrelse. Det finns en uppfattning hos Invest in Denmark om att de regionala aktörerna skapar för mycket duplikation i investerings- främjandet.

Den centrala investeringsfrämjandeaktören i Nederländerna är Netherlands Foreign Investment Agency (NFIA). NFIA är en opera- tionell enhet under det nederländska Ekonomi- och klimatdeparte- mentet. NFIA har totalt 115 anställda, varav 35 på huvudkontoret i Haag och 80 utomlands. NFIA har ingen egen regional personal.

I utlandet arbetar NFIA:s personal vanligtvis på ambassader och konsulat.

Nätverket Invest in Holland lanserades under 2015 och har i dag 12 deltagande aktörer. En gemensam strategi utgör basen för sam- arbetet. Relationer med existerande investerare (eng. Investor Relations) står för en betydande del av Invest in Hollands verksamhet och genererar en stor andel nya leads.

I Nederländerna finns även StartupDelta, ett ideellt offentligt- privat partnerskap som arbetar aktivt på den internationella markna- den med att locka investeringar inom techsektorn och kompetens samt förstärka ekosystemet för start-ups. StartupDelta fokuserar främst på kontaktskapande mellan entreprenörer, banker, riskkapital- investerare och stora företag.

Utredningen noterar att det i dag saknas transparens om olika nationella investeringsfrämjandeaktörer. Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) pågår dock ett arbete

1 Innovation Centre Denmark finns i Brasilien (São Paulo), Indien (New Delhi och Bangalore), Israel (Tel Aviv), Kina (Shanghai), Sydkorea (Seoul), Tyskland (München) och USA (Silicon Valley och Boston, som öppnar under 2018).

(27)

för ökad kunskap om internationell investeringsfrämjandeverksam- het, där Business Sweden deltar.

Källor: Business Sweden, Invest in Finland, Invest in Denmark och Invest in Holland.

Som framgår av tabellen finns det i dag stora variationer i antalet främjare. Sverige har i dagsläget en fjärdedel (20) av Nederländernas resurser (80) i utlandet. Nederländerna har även störst antal anställda totalt sett (115) och Finland lägst (35). Samtidigt vittnar samtliga av de nationella investeringsfrämjandeaktörerna i utredningens referens- länder om vikten av närvaro och nätverkande för att stimulera genere- ring av leads. Fysisk närvaro anses vara en avgörande konkurrens- fördel och ett komplement till digitala kanaler. Regionala investe- ringsfrämjare i Sverige efterfrågar också en förstärkning av Business Swedens utlandsorganisation, med fokus på tillväxtländer i Asien men även i viktiga europeiska handelspartners som Tyskland.

För att stå sig i den internationella konkurrensen om utländska investeringar behöver Sverige öka sin utlandsnärvaro av investerings- främjare stort. Utredningen gör därför bedömningen att den inter- nationella representationen som bedriver investeringsfrämjande verk- samhet bör utvidgas. Resursfördelningen bör utgå ifrån Business Swedens prioriterade geografiska utlandsmarknader.

Ökade satsningar i Storbritannien till följd av brexit

Inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU, har Business Sweden i likhet med de nationella investeringsfrämjandeaktörerna i Finland, Danmark och Nederländerna tagit beslut om en ökad satsning på verksamheten i Storbritannien. Noterbart är att Nederländerna ökat personalstyrkan i Haag såväl som i Storbritannien. En del av för- stärkningen har redan gett utdelning – Nederländerna vann i början

(28)

av 2018 kampanjen om EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Det kan noteras att Sverige, Finland och Danmark också hade kampanjer för EMA.

En rapport av Business Sweden på uppdrag av regeringen konsta- terade bl.a. att cirka en femtedel av svenska företag i Storbritannien eventuellt kan omlokalisera investeringar från den brittiska mark- naden till följd av brexit. Rapporten rekommenderade bl.a. förstärkt marknadsföring mot utvalda utländska företag och investerare med särskilt fokus på IT och telekom (ICT), datacenter, life science, fordonsindustri och övrig tillverkande industri samt finansiella tjänster.2

Business Swedens prioriterade nyckelområden

Business Sweden ansvarar för Sveriges statliga investeringsfrämjande.

Regeringen beslutar om inriktningen för den statliga investerings- främjandeverksamheten i ett gemensamt riktlinjebrev till Business Sweden med två separata avsnitt för export- respektive investerings- främjande. Enligt årsuppdraget för 2018 ska Business Sweden främja och öka antalet utländska investeringar i Sverige som skapar syssel- sättning eller tillför kapital, kompetens och marknader till det svenska näringslivet i alla delar av landet. Utländska investeringar som leder till ny produktion i och export från Sverige och som bidrar till att stärka strategiska kluster och innovationsmiljöer ska ges särskild upp- märksamhet. I övrigt omfattar Business Swedens uppdrag nyetable- ringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal, förvärv och fusioner.3 Business Swedens strategiska inriktning för det företagsnära investeringsfrämjandet fokuserar på tre huvudsakliga drivkrafter bakom internationella företags investeringar: tillgång till kompetens, resurser och marknader. Företagens behov under investerings- processen skiljer sig beroende på de tre drivkrafterna, som påverkar alla investeringsområden men i varierande utsträckning. Genom att utgå från kompetens (eng. Science & Technology), resurser (eng.

Resources) och marknader (eng. Market) har Business Sweden identi- fierat ett antal prioriterade nyckelområden för investeringsfrämjandet enligt figuren.

2 Business Sweden (2016) Internationella Investeringar Efter Brexit – Möjligheter för Sverige.

3 Utrikesdepartementet (2017) Riktlinjer för budgetåret 2018 för Sveriges export- och investeringsråd avseende export- och investeringsfrämjande verksamhet.

(29)

Not: Utredningen använder sig genomgående av Business Swedens terminologi för investeringsfrämjandets prioriterade nyckelområden, som också används i kommunikation med regeringen. Flertalet engelska benämningar som ICT och life science är i dag vedertagna.

Källa: Business Sweden.

Inom majoriteten av de nyckelområdena har Business Sweden även identifierat profilområden för investeringsfrämjandet. Tabellen ger en översikt av utvecklingen av dessa områden mellan 2015–2018 baserat på Business Swedens redovisningar av det statliga uppdraget från 2015–2017. Det framgår att det skett få större förändringar inom de prioriterade nyckelområdena under de senaste åren. Life science, ICT, Datacenter, Materials, Manufacturing, Infrastructure & Construction samt Retail återfinns bland de områden som förblivit prioriterade.

Däremot finns inte längre Logistics, Travel & Tourism eller Contact Centers bland nyckelområdena. Under 2016 togs ett beslut att upphöra med det proaktiva arbetet med Cleantech till följd av en relativ ökning inom området Automotive. I detta skede överfördes även allokerade resurser för Cleantech till Automotive.

Samtidigt har förändringar skett inom profilområden med nytt fokus på bl.a. Health Tech, Fintech och New Materials sedan 2018.

Under 2017 tillkom Electromobility (e-mobility) som innefattar bl.a.

batterier, elbilar, hybridbussar och laddstolpar.

Smart industri-uppdraget för 2016–2019 inom ramen för reger- ingens nyindustrialiseringsstrategi tillkom 2017 under området Manu- facturing. Uppdraget har synergier med och förstärker Business Swedens Invest Manufacturing Initiative (IMI).4

4 Invest Manufacturing Initiative (IMI) är ett arbetssätt som tillämpas av Business Sweden och ett antal regionala investeringsfrämjandeaktörer inom ramen för investeringsområdet Manu- facturing och regeringsuppdraget Smart Industri. IMI verkar för att internationella företag med industriell verksamhet i Sverige expanderar sin verksamhet.

SCIENCE &

TECHNOLOGY DRIVEN

• ICT

• Life Science

• Tech scale-ups &

Venture Capital

RESOURCE DRIVEN

• Data Centers

• Automotive / e-mobility

• Materials

• Manufacturing

MARKET DRIVEN

• Infrastructure &

Construction

• Retail

Intersecting opportunities:

• Health Tech

• Smart & Autonomous Vehicles

• New Materials

• Smart Industry

(30)

Utredningen kan konstatera att de flesta förändringar som gjorts inom Business Swedens nyckelområden för investeringsfrämjandet har skett genom variationer av profilområden. Vi ser en potential för en tydligare redovisning av övergripande nyckelområden och speci- fika profilområden i Business Swedens årsredovisning till regeringen.

(31)

Källa: Business Swedens årsredovisningar av det statliga uppdraget 2015, 2016, 2017 samt Business Sweden.

Business Swedens prioriterade nyckelområden i internationell jämförelse Det finns stora överlappningar i Business Swedens prioriterade nyckel- områden jämfört med målsektorer (eng. target sectors) för den natio- nella investeringsfrämjande verksamheten i utredningens referens- länder Finland, Nederländerna och Danmark.

Som tabellen nedan illustrerar är investeringsområdena life science, ICT och datacenter prioriterade i samtliga länder. Jämförelsen är in- tressant som illustration av de stora likheter och därmed konkurrens som finns inom de för investeringsfrämjandet identifierade nyckelområdena.

Tabellen visar att Danmark, som framgångsrikt attraherat data- centeretableringar under de senaste åren, marknadsför investerings- området som en del av cleantech vilket framhäver hållbarhetsaspekten i investeringserbjudandet. En mer detaljerad jämförelse av mål- sektorerna och profilområden i Sverige och referensländerna visar att bl.a. logistik, cleantech och turism, områden som tidigare prioriterats i Business Swedens investeringsfrämjande verksamhet, fortfarande ingår bland Nederländerna, Danmark och Finlands målsektorer. Investe- ringsmöjligheter inom affärsverksamhet som huvudkontor och service- center, liksom innovation och olika typer av testmiljöer, marknadsförs av både Danmark och Nederländerna.

(32)

5

6

7

Källor: Business Sweden, Invest in Finland, Invest in Holland och Invest in Denmark.

Sverige har naturligtvis en konkurrensfördel inom de områden som inte prioriteras av jämförbara länder. Inom Materials, där endast Finland också marknadsför Bioeconomy och Mining, har Sverige en

5 Invest in Finlands målsektorer: Health & Well-being, ICT & Digitalisation, Cleantech, Bioeconomy, Travel & Tourism, Growth Capital samt Other Industries.

6 Invest in Hollands målsektorer: Life Science & Health, Information Technology, High Tech Systems, Energy, Creative, Aerospace, Agrifood samt Business Operations.

7 Invest in Denmarks målsektorer: Life Science, Tech, Cleantech, Design & Innovation, Maritime, Food samt Business Operations.

(33)

stark position. Genom innovations- och forskningssamarbeten mellan akademi och industri kring nya material samt vidareutveckling av klustersamarbeten kan Sveriges särställning förstärkas ytterligare. Det är därför bra att New Materials ingår bland Business Swedens profil- områden för investeringsfrämjandet.

Det ingår inte i utredningens uppdrag att göra en bedömning av Business Swedens prioriterade nyckelområden för investerings- främjandet. Vi kan dock konstatera att det finns många överlapp- ningar i de utvalda målssektorer som nationella främjandeaktörer i Sverige och utredningens referensländer prioriterar i den investe- ringsfrämjande verksamheten. Detta stärker behovet av en vass marknadsföring av Sveriges styrkeområden avpassad till konkurren- terna och gentemot utländska investerares behov.

Högkvalitativa investeringar inom prioriterade nyckelområden

Business Sweden fokuserar i den strategiska inriktningen för investe- ringsfrämjandet på att främja högkvalitativa investeringar (eng. High Quality Investments (HQI)). Syftet är att säkra de internationella investeringar som bäst bidrar till Sverigenyttan genom t.ex. ökad sysselsättning, förstärkning av forskning- och utvecklingsmiljöer (FoU-miljöer) eller den svenska marknaden med ny kompetens och teknologi.

Business Sweden använder en styr- och utvärderingsmodell för att kvalitetsbedöma investeringarna med hjälp av fyra indikatorer för:

1. Investeringens storlek (satsat kapital och planerat antal arbets- tillfällen)

2. Investeringens direkta nytta (bidrag till ny teknologi, innova- tioner, FoU, marknadsutveckling och internationalisering) 3. Investerarens kvalitet (varumärke och historik av internationella

investeringar)

4. Investeringens framtida nytta (potential för jobbskapande och expansionsinvesteringar).

Under 2017 definierades 29 av totalt 55 investeringar som högkvali- tativa, varav 90 procent av HQI:erna var inom Business Swedens prio- riterade investeringsområden, jämfört med 75 procent av samtliga

(34)

investeringar. Business Sweden har som mål att uppnå 50 HQI:er per år 2020.

Utländska investerare som valt att förlägga verksamhet eller kapital i Sverige är ur marknadsföringshänseende de främsta internationella ambassadörerna i Sveriges investeringsfrämjande. Andelen investe- ringar inom prioriterade investeringsområden är dessutom högre bland HQI:erna. Mot bakgrund av detta kan målsättningen på 50 HQI:er per år 2020 p.g.a. kriterier som investeringens storlek och varumärke förväntas bidra till förstärkt marknadsföring av Sverige som destination för utländska investeringar. För att kunna utnyttja den potential som därigenom skapas för eventuella följdinvesteringar behöver Business Sweden ha tillräcklig marknadsföringskapacitet.

Investeringsfrämjande för innovativa mindre företag

Parallellt med högkvalitativa investeringar finns ett behov av ett effek- tivt investeringsfrämjande för att attrahera mindre innovativa företag till Sverige. Beslut och internationella etableringar i dessa företag sker inte nödvändigtvis på samma sätt som i de större företagen och initialt så handlar det oftare om några enstaka anställda. Dock kan dessa investeringar vara strategiskt viktiga för ekosystemet samt leda till snabb expansion och tillväxt och därför vara minst lika viktiga på sikt.

Investeringsfrämjandet mot de mindre innovativa företagen behö- ver organiseras på andra sätt än investeringsfrämjandet mot HQI:er.

Målgruppen är bredare, det är svårare att identifiera vilka företag att fokusera på och investeringarna är initialt väldigt små. Besluten fattas dessutom oftare utifrån personliga preferenser än företagsekono- miska.

Inom ramen för Exportstrategin har Business Sweden ett särskilt uppdrag att stödja innovativa företag i tidiga faser, s.k. Born Globals.

Genom en årlig finansiering på 7,5 miljoner kronor driver Business Sweden i nära samarbete med Swedish Incubators and Science Parks (SISP) programmet Going Global. Bland Going Globals huvud- områden ingår bl.a. deltagande i internationella techmässor för nät- verksbyggande och möten med investerare och riskkapitalbolag. Busi- ness Sweden har även ansvar för att inspirera utländska start-ups att

(35)

etablera sig i Sverige samt att koppla ihop stora globala företag med små innovativa bolag.8

Utredningen bedömer att Business Sweden genom Born Globals- uppdraget stärkt sitt erbjudande mot mindre innovativa företag i exportfrämjandet, men att det finns fortfarande behov av att i nära samarbete med SISP se över hur investeringsfrämjandet kan organi- seras för att attrahera målgruppen.

2.2 Sveriges framgångsfaktorer 2.2.1 Regionala och lokala styrkeområden Nyckelområden samt regionala och lokala styrkeområden

Mot bakgrund av den internationella konkurrensen om investeringar spelar en nära samverkan mellan investeringsfrämjandeaktörer på nationell, regional och lokal nivå inom de prioriterade investerings- områdena en mycket viktig roll i att stärka Sveriges erbjudande till utländska investerare.

Business Sweden samverkar utifrån det proaktiva arbetet med kompetens-, resurs- och marknadsdrivna investeringar inom priorite- rade investeringsområden med regionala investeringsfrämjare och andra nyckelaktörer som bl.a. samverkansgruppen Team Sweden Invest och branschorganisationer. Under 2017 hade Business Sweden ett nära samarbete med 17 svenska regioner genom samarbetsavtal.9 Tabellen ger en översikt över samtliga regioner som Business Sweden samarbetade med i slutet av 2017. Punkterna anger prioriterade investeringsområden där en aktiv samverkan finns med respektive region. Exempelvis samarbetar Business Sweden inom det riktade operativa investeringsfrämjandet för life science med de regionala investeringsfrämjandeaktörerna Invest Stockholm, Invest in Skåne och Business Region Göteborg.

8 Business Sweden (2018) Redovisning av statens uppdrag till Business Sweden. Verksamhetsåret 2017, s. 39.

9 Sedan årsredovisningen har Business Sweden under 2018 slutit ett nytt samarbetsavtal med Borås (Business Region Borås).

(36)

Källa: Business Sweden (2017) Redovisning av statens uppdrag till Business Sweden Verksamhetsåret 2017, s. 69.

(37)

Tabellen visar att de sektorer inom vilka Business Sweden samarbetar med flest antal regioner är Datacenter och Manufacturing (båda 8 regioner), Materials (7 regioner) samt ICT och Automotive (båda 5 regioner).

Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne särskiljer sig med flest antal etablerade sektorsamarbeten inom mellan 6–8 av samt- liga 8 områden. Det är även i storstadsregionerna som det utländska ägandet är koncentrerat; en undersökning av Tillväxtanalys visar att under 2016 fanns 33 procent av alla utländska arbetsställen i Sverige i Stockholms län, 17 procent i Västra Götalands län och 15 procent i Skåne län.10

Vi bedömer att arbetet med prioriterade investeringsområden underlättar för investeringsfrämjare på regional och lokal nivå att med Business Swedens stöd kartlägga styrkeområden, vilket stärker Sveriges erbjudande till potentiella internationella investerare.11

Det finns dock en målkonflikt mellan att å ena sida behöva göra prioriteringar för att kunna vara skarp i budskapen från ett nationellt perspektiv och å andra sidan fånga upp de ambitioner och speciella förutsättningar som olika regioner eller städer har. Vissa regioner12 saknar, enligt Business Swedens årsredovisning, ett nära samarbete med Business Sweden, Sveriges nationella investeringsfrämjande- aktör. Regioner vars styrkeområden faller utanför Business Swedens nyckelområden och proaktiva investeringsfrämjandearbete riskerar därför att missgynnas. Utredningens uppdrag är dock begränsat till att kartlägga och utvärdera styrkeområden och framgångsfaktorer inom de av Business Sweden prioriterade nyckelområdena för investeringsfrämjandet – inte att utvärdera dem. Så här konstateras bara att det finns regionala styrkeområden som faller utanför de nationella nyckelområdena.

10 Tillväxtanalys (2017) Utländska företag 2016, s. 14.

11 Business Sweden organiserar seminarier bl.a. för att höja kunskapen om investerings- främjandet i syfte att mobilisera den lokala och regionala nivån samt utveckla specifika värdeerbjudanden (s.k. value propositions) hos regionala samarbetspartners. Under intervjuer med utredningen har regionala investeringsfrämjare uttryckt att seminarierna varit av stor hjälp för att definiera och enas om regionala och lokala styrkeområden.

12 Per december 2017: Halland, Kalmar, Sjuhärad, Skaraborg och Östergötland.

(38)

Källa: Tillväxtverket.

Utredningen noterar även att den ofta kortsiktiga projektfinansieringen av regionala investeringsfrämjandeaktörer utgör ett problem som för- svårar ett nationellt sammanhängande arbete med utgångspunkt i

(39)

styrkeområden. Utredningen kommer i slutbetänkandet se över frågan om den långsiktiga finansieringen av det regionala investe- ringsfrämjandet.

Smart specialisering

Smart specialisering är ett begrepp som initierats av EU-kommis- sionen i syfte att inom regioner prioritera utvalda sektorer och teknologier. I Sverige har Tillväxtverket i uppdrag att samordna smart specialisering på nationell nivå i 21 regioner fram till 2020. För detta syfte har Sverige över fem miljarder kronor i strukturfondsmedel under programperioden.

Tabellen ger en översikt av de områden som identifierats för smart specialisering i Sveriges regioner. Utredningen noterar att arbetet i svenska regioner har kommit olika långt och att trots viss över- lappning med Business Swedens prioriterade nyckelområden för investeringsfrämjandet så skiljer sig styrkeområdena åt till stor del. Vi ser därför en potential i att skapa större samordning mellan Business Swedens nyckelområden och regionernas arbete med smart speciali- sering.

Samtidigt utgör smart specialisering en möjlighet till förstärkt samarbete över regionsgränser och till klusteruppbyggnad, också mel- lan olika medlemsstater i EU.

Samverkan mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå är en grundläggande förutsättning för investeringsfrämjandet. En god och effektiv samverkan utgör en framgångsfaktor i den internationella konkurrensen om utländska investeringar. Samverkan har också en central roll i regeringens exportstrategi.

Inom ramen för slutbetänkandet har utredningen i uppdrag att föreslå förbättringar i relation till målformulering, ansvarsfördelning, resurssättning och samverkan inom investeringsfrämjandet. Därför ges här endast en begränsad översikt av initiativ till förbättrad sam- verkan inom investeringsfrämjandet. Utredningen bedömer att dessa initiativ utgör framgångsfaktorer för Sverige som destination för utländska investeringar.

References

Related documents

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om den nya Revisionsstandarden och införandet av Svensk kod för bolagsstyrning kommer att förtydliga revisorns samt

Än mer besynnerligt blir avhandlingens resone­ mang, när det hävdas att det ’förolyckade uttrycket’ (som på en gång ligger till grund för ett system av

”Det hemska i det här är att jag kan ju säga att jag dragits till de män som har varit lite lika min pappa […] och det har ju också skapat en del i mig i alla fall att jag har

Om kommu- ner agerar som om de inte kan påver- ka de beslut som fattas av andra kom- muner eller av det egna landstinget, och om de landstingskommunala be- slutsfattarna agerar på

Denna utbyggnad har resulterat i att den yngre befolkningen initialt visat på ett ökat intresse för högre utbildning och från sekelskiftet kan vi se att andelen 25–34- åringar

En annan studie gjordes av Colesca (2009) för att identifiera vilka faktorer som kan påverka medborgarnas förtroende för offentliga e-tjänster. Studien kom fram till att

Lärarstudenterna som har erfarenheter genom omfattande VFU och arbete i skolan visar, anser jag, på ett reflekterande förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i skolan

Vi blev positivt överraskade när vi upptäckte att polisen nationellt drev ett stort projekt (PKC) för att effektivisera polisens arbete och förbättra servicen för allmänheten.