RAPPORT
NCC Boende AB Ursvik, delområde 3
Uppdragsnummer 1143489000 Dagvattenutredning
Stockholm2012-02-22
Sweco Environment AB Sthlm Dagvatten och ytvatten
Gudrun Aldheimer & Andrej Nikolaev
1 Sammanfattning 3
2 Inledning 3
3 Bakgrund och förutsättningar 4
3.1 Avrinningsområde före exploatering 5
3.2 Avrinningsområde efter exploatering 6
4 Flöden 8
4.1 Metod för beräkning 8
4.2 Resultat beräkningar 9
4.2.1 Flöden före exploatering 9
4.2.2 Flöden efter exploatering 9
4.3 Sammanfattning flöden före och efter exploatering 10
5 Föroreningar 11
5.1 Metod för beräkning 11
5.2 Resultat beräkningar 11
5.2.1 Före exploatering 11
5.2.2 Efter exploatering, utan LOD 11
5.2.3 Efter exploatering, med LOD 12
6 Framtida dagvattenhantering 13
6.1 Övergripande avvattningsprinciper 13
6.2 Dagvattenhantering Ursvik 3, överblick 13
6.2.1 LOD på tomtmark 15
6.2.2 Avledning från gatumark 17
7 Källor 20
1 Sammanfattning
Ett nytt bostadsområde är planerat att bebyggas i Ursvik, Sundbybergs kommun.
Området är kuperat och har tidigare använts av försvarsmakten för
forskningsverksamhet. Verksamheten lämnade efter sig en hög markförorening. År 2005 sanerades marken av NCC och den bedöms idag bestå av ej kontaminerade massor.
Det nya bostadsområdet kommer att bestå av en blandning av flerbostadshus och villor och kan medföra en större andel hårdgjorda ytor än i dagsläget, vilket befaras orsaka en ökning av dagvattenflödet till Råstabäcken. På grund av risk för överbelastning i bäcken som följd av nyexploateringen, bestämde Sundbybergs kommun att dagvattenutflödet från det nya bostadsområdet inte får överskrida flödet innan exploatering. SWECO har därav, på uppdrag av NCC, fått i uppgift att kontrollera om så blir fallet. Uppdraget innefattar även att ge förslag på eventuella lösningar och utföra en beräkning och bedömning av föroreningshalter.
Flödesberäkningar gjordes med hjälp av tid-area metoden och föroreningsberäkningar med dagvatten- och recipientmodellen StormTac.
Utförda beräkningar visar att, om LOD-principer1 tillämpas, så kommer man att klara kommunens krav på flödesbegränsning samt föroreningshalterna kommer att understiga Regionplane- och trafikkontorets förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp.
2 Inledning
Swecos Dag- och ytvattengrupp har på uppdrag av NCC utfört en utredning av dagvattenhanteringen för Ursvik delområde 3.
Syftet med denna utredning är att undersöka möjligheten att uppnå kommunens krav på att dagvattenflöden från Ursvik 3, efter exploatering, inte ska öka jämfört med idag.
Utredningen ska ge förslag på principlösningar på dagvattenhantering samt beräkna föroreningstransport före och efter nyexploatering
Kommunen har önskemål på synliga LOD-lösningar inom området.
1 LOD är en förkortning för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten och innebär att dagvatten fördröjs och renas lokalt, med hjälp av t.ex. infiltration, diken, fördröjnings- magasin, gröna tak, dammar o.d. Se avsnitt 6 ”Framtida dagvattenhantering” för en noggrannare presentation av för Ursvik föreslagna dagvattenlösningar.
3 Bakgrund och förutsättningar
Recipient för det dagvatten som rinner från område Ursvik 3 är i första hand Råstabäcken som sedan rinner vidare till Råstasjön (se fig. 1). Råstasjön är näringsrik och innehåller höga halter av såväl fosfor som kväve. Höga föroreningshalter av bl.a. tungmetaller förekommer i sedimentet (Solna Stad, 2011).
Figur 1 Recipienten för dagvattnet från Ursvik 3 är Råstabäcken, som mynnar ut i Råstasjön.
Området har tidigare varit militärmark och användes av militären för
forskningsverksamhet. NCC sanerade området 2005 och det betraktas idag som rent från diverse föroreningar som forskningsverksamheten kan förväntas ha lämnat ifrån sig (Försvarsmakten, 2006).
Figur 2 visar en jordartskarta över Ursvik. Från den kan vi utläsa att området består till stor del av berg och sandig morän. Förutsättningarna för infiltration är gynnsamma på områdena med sandig morän, medan infiltrationsmöjligheterna i berggrunden är beroende av om berget har mycket sprickbildningar eller inte.
Figur 2 Jordartskarta över Ursvik 3 (SGU Kartgenerator)
3.1 Avrinningsområde före exploatering
En vattendelare delar området i två delar, ett i norr som rinner av mot ett naturområde och ett i söder som rinner av mot Råstabäcken (fig. 3).
Då området har varit en gammal militärmark har det varit svårt att få fram ordentliga ledningsunderlag. På grund av detta har inga tydliga utsläppspunkter kunnat identifieras.
Från de ledningsunderlag som funnits att tillgå och från grundkartan bestämdes hur stor del av området som bidrar med avrinning till Råstabäcken (se vattendelare i figur 3).
Avrinningsområdet består idag till stor del av naturmark och glest industriområde med en beräknad medelavrinningskoefficient för hela området, söder om vattendelaren, på 0,35 och en area på 7,1 ha.
Figur 3 Ursvik 3 innan exploatering, med inritad entreprenadgräns och vattendelare.
3.2 Avrinningsområde efter exploatering
Området är tänkt att bebyggas med villor och flerbostadshus, två till fem våningar höga (se fig. 4). Avrinningsområdet har en area på 10,1 ha (att jämföra med 7,1 ha innan exploatering). Den större arean efter exploatering beror på omläggningen av dagvattenrör som gör att en större del av området inom entreprenadgräns bidrar till avrinning mot Råstabäcken. Avrinningen mot Råstabäcken sker genom två utloppspunkter, en väster om entreprenadgränsen (bidragande områden: A, C, D) och en öster om
entreprenadgränsen (bidragande områden: B), se fig. 4.
ENTREPRENADGRÄNS VATTENDELARE
Figur 4 Ursvik 3, efter exploatering med vattendelare, entreprenadgräns, rinnsträcka och utloppspunkter.
ENTREPRENADGRÄNS VATTENDELARE AVVATTNINGSVÄGAR
4 Flöden
4.1 Metod för beräkning
Flödet ut från avrinningsområdet är beroende av regnet (intensitet och varaktighet) och systemets tröghet (avrinningskoefficienter, rinnsträcka, rinnhastighet).
Flödesberäkningarna har här gjorts med hjälp av tid-area metoden med den
dimensionerande återkomsttiden 10 år. Som dimensionerande regnvaraktighet valdes den varaktigheten som gav det största flödet.
Förenklat, användes följande algoritm för flödesberäkningen2: (i) tkonc = s/v
Ared = φ *A
(ii) Qdim = i*Ared
(ger en uppfattning om områdets storlek och tiden det tar innan hela området börjar bidra till flödet vid utloppspunkten)
(är ett mått på hur stor andel av den totala arean som bidrar till ytavrinning)
(det dimensionerande flödet beräknas med hänsyn taget till tkonc för de olika delavrinningsområdena)
När avrinningsområdet består av flera delavrinningsområden blir flödet:
Qdim = i*∑Ab,red
där: Ab,red är den ”bidragande reducerade arean”, dvs. den arean som hinner bidra till utflödet under regnets varaktighet (ex. om vi räknar på ett regn med 10 min varaktighet och området som vi tittar på har en
koncentrationstid på 20 min hinner bara 50% av området bidra till flödet innan regnet upphör, Ab,red blir alltså 0,5*Ared)
2 Basflödet försummas, då det förväntas spela en mycket liten roll för storleken av maxflödet. I föroreningsberäkningarna (nästa kapitel) tas dock hänsyn till basflödet då det under längre tidssträckor utgör en icke försumbar del av den hydrauliska
föroreningstransporten.
tkonc = koncentrationstid s = rinnsträcka
v = rinnhastighet Ared = reducerad area φ = avrinningskoefficient A = area
Qdim = dimensionerande flöde i = regnintensitet
där:
4.2 Resultat beräkningar
4.2.1 Flöden före exploatering
Resultat från beräkning av flöden före exploatering:
tkonc = 10 min (koncentrationstid, tiden då hela avrinningsområdet bidrar till avrinning)
i = 228 l/s/ha (10-års 10-minuters regn enligt Dahlström (2010))
φmedel = 0,35 (medelavrinningskoefficienten för hela avrinningsområdet)
Atot = 7,1 ha (avrinningsområdets totala area)
Qtot = i * φmedel * Atot = 228 * (0,35 * 7,1) ≈ 550 l/s Resultatet representerar, med tanke på det bristande ledningsunderlaget (se kapitel 3.1), det mest troliga flödet från området inom entreprenadgräns mot Råstabäcken.
4.2.2 Flöden efter exploatering
Tabell 1 – 2 visar resultat från flödesberäkningar efter exploatering med och utan LOD för utflöde väst och öst respektive.
4.2.2.1 Efter exploatering, utan LOD
Utan lokalt omhändertagande av dagvatten beräknas avrinningskoefficienten för området att bli 0,45.
Vid utloppspunkt väst är det delavrinningsområden A, C och D som bidrar till utflödet. Vid utloppspunkt öst bidrar bara område B till utflödet. Tabell 1 visar bl a koncentrationstid och reducerad area för dessa områden.
Tabell 1 Koncentrationstiden och den reducerade arean efter exploatering utan LOD, utloppspunkt väst och öst.
Omr. s [m] v [m/s] t
konc[min] A [ha]
φAred
väst
A 1000 1,5 11 4,2 0,45 1,9
C 810 1,5 9 3,7 0,45 1,7
D 720 1,5 8 1,3 0,45 0,6
öst
B 400 1,5 4 0,9 0,45 0,4
Koncentrationstiden för samtliga delavrinningsområden är omkring 10 min eller kortare, vilket gör att dimensionerande varaktighet för hela området är 10 min (kortaste
dimensionerande varaktighet enligt P90).
Ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 min har en intensitet på 228 l/s/ha, vilket ger följande flöde för utsläppspunkt väst & öst summerat:
Qefter expl utan LOD, tot = i*∑Ared = 228*[(1,9+1,7+0,6)+(0,4)] ≈ 1050 l/s
4.2.2.2 Efter exploatering, med LOD
Med lokalt omhändertagande av dagvatten beräknas avrinningskoefficienten för området att bli 0,22. Tabell 2 visar resultatet för den beräknade reducerade arean med den nya koncentrationstiden följt av en uträkning av det beräknade flödet vid utloppspunkt väst respektive öst. Det beräknade flödet är baserat på tidigare erfarenheter där LOD- lösningar har installerats i flerbostadsområden (Stormtac, version 2012-01). Resultatet från uträkningarna bör ses som orienteringsverktyg och inte som det verkligt slutliga flödet då detta är beroende av vilka av lösningarna som exploatören väljer att använda.
Detta i sin tur är baserat på såväl ekonomiska som fysiska begränsningar.
Tabell 2 Koncentrationstiden och den reducerade arean efter exploatering med LOD, utloppspunkt väst och öst.
Omr. s [m] v [m/s] t
konc[min] A [ha]
φ3Ared
väst
A 1000 0,8 21 4,2 0,22 0,9
C 810 0,8 17 3,7 0,22 0,8
D 720 0,8 15 1,3 0,22 0,3
öst
B 400 0,8 8 0,9 0,22 0,2
Ett 10-årsregn med en varaktighet på 20 min har en intensitet på 151 l/s/ha detta ger följande flöde:
Qefter expl med LOD, tot = i*∑Ared = 151*[(0,9+0,8+0,3)+(0,2)] ≈ 350 l/s
4.3 Sammanfattning flöden före och efter exploatering
Från tabell 3 kan man utläsa att om inga LOD-lösningar görs kommer flödet efter exploatering att överskrida flödet före exploatering medan LOD-lösningar minskar utflödet.
Tabell 3 Sammanfattning av flöden före och efter explotering. Rödmarkerad markerar ett högre flöde i förhållande till före exploatering.
Före expl.
[l/s]
Efter exploatering utan LOD [l/s]
Efter exploatering med LOD [l/s]
550 1050 350
3 Avrinningskoefficient 0.22 är framtagen från mätdata från flerbostadshusområden där fördröjning har skett både på gård (stuprör ut på gräsmatta) och i gata (makadamstråk &
skelettjordar). Dessa områden hade inte gröna tak. Med gröna tak skulle flödet,
förmodligen, kunna fördröjas ytterligare (se kap. 6.2.1 för en diskussion om gröna tak och dess inverkan på fördröjning och rening av dagvatten).
5 Föroreningar
5.1 Metod för beräkning
Föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen
StormTac, version 2012-01 (www.stormtac.com). StormTac är en vetenskapligt granskad modell som använder sig av schablonvärden på föroreningar och reningseffekt, som den kopplar till varje givet scenario definierat av användaren.
Nederbördsintensiteten för Stockholmsområdet, 636 mm/år, har använts som indata till belastningsvärdena. Detta värde har beräknats utgöra den verkliga nederbörden i
Stockholm efter mätförluster; enligt SMHI. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening) används den ackumulerade årliga nederbörden då det är volymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras/tillförs recipienten.
De beräknade föroreningshalterna har jämförts med varandra och med förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp enligt Regionplane- och trafikkontoret (2009).
5.2 Resultat beräkningar
I tabell 4 – 5 redovisas resultat av föroreningsberäkningarna för fallen med och utan LOD efter exploatering. I tabellerna redovisas också belastningen (kg/år) för de förorenande ämnena.
5.2.1 Före exploatering
Marken är en gammal militärmark och har använts av militären för forskning. Vad man exakt forskade på är hemlighållet, varför det är svårt att ge en bra uppskattning av föroreningssituationen innan exploatering. En rening av marken, i form av bortschaktning av översta jordlagret, har utförts år 2005 av NCC och marken anses idag vara sanerad (Försvarsmakten, 2006). I brist på nödvändig information och med vetskap om att området inte längre anses som förorenat, har vi här valt att inte presentera några föroreningshalter för området innan exploatering. Istället antar vi att
föroreningskoncentrationerna för dagvatten som idag släpps ut från området ligger under Regionplane- och Trafikkontorets (2009) förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp.
5.2.2 Efter exploatering, utan LOD
Utan lokalt omhändertagande av dagvatten kommer en stor del av dagvattnet att, utan vidare fördröjning, rinna ut i dagvattenrörsystemet. Eftersom ingen större infiltration sker förväntas höga – över riktvärdesgränsen – föroreningshalter, se tabell nedan för resultat.
Tabell 4 Beräknad föroreningsbelastning efter exploatering, utan LOD. Rödmarkerat är förslag på riktvärden (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) och alla värden som överstiger dessa.
Koncentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil
mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l Utan LOD 0,26 1,6 12,5 26 87 0,58 10,1 8,2 0,022 60 0,59 Riktvärden [2M]4 0,18 2,5 10,0 30 90 0,50 15,0 30,0 0,070 60 0,70
Belastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil
kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Utan LOD
9 56 0,45 0,9 3,1 0,02 0,36 0,3 0,0008 2143 21
Från tabellen ovan kan man utläsa att, om man inte använder sig av lokalt
omhändertagande, förväntas halterna av fosfor, bly och kadmium att vara något högre än förslagen på riktvärden.
5.2.3 Efter exploatering, med LOD
Med lokalt omhändertagande av dagvatten (se avsnitt 6) förväntas förorenings-
koncentrationerna att minska jämfört med föregående fall. (Se tabell nedan för resultat).
Tabell 5 Beräknad föroreningsbelastning efter exploatering med LOD. Rödmarkerat är alla förslag på riktvärden. Inga beräknade värden överstiger dessa.
Koncentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil
mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l
Med LOD 0,16 1,4 5,7 14 56 0,27 5,5 5,3 0,020 36 0,30
Riktvärden [2M] 0,18 2,5 10,0 30 90 0,50 15,0 30,0 0,070 60 0,70
Belastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil
kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Med LOD 4 32 0,13 0,3 1,2 0,006 0,12 0,12 0,00045 812 7 Från resultaten i tabellen ovan ser vi att värden på fosfor, bly och kadmium nu ligger
under sina respektive riktvärdesgränser samt att de resterande föroreningarna och suspenderat material beräknas att minska ytterligare, jämfört med föregående scenario.
4 Mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 gäller för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient (utsläpp sker inte direkt ut i recipienten utan via en transportsträcka utanför området).
6 Framtida dagvattenhantering
6.1 Övergripande avvattningsprinciper
Målsättningen för området bör vara att så stor del som möjligt av den totala nederbörden skall infiltreras lokalt. Genom att låta regnvattnet infiltrera ner i marken påverkas
grundvattenbalansen inom området minimalt, samtidigt som dagvattenflödet från området minskar.
Ur infiltrationssynpunkt är det önskvärt att de hårdgjorda ytorna inom tomt minimeras i storlek. Dagvatten från ytor som hårdgörs bör om möjligt avledas på bred front till närliggande grönytor. Alternativt kan genomsläppliga material användas för garageuppfarter och liknande ytor.
Infiltration av dagvatten på grönytor är inte bara flödesreducerande utan också ett effektivt sätt att rena dagvattnet från föroreningar. Den största fastläggningen av föroreningar sker i markens översta skikt, vilket medför att man om möjligt bör låta dagvattnet infiltrera genom markytan.
Områdets naturliga förutsättningar för infiltration är som tidigare nämnts varierat. Lokalt kan infiltration komma till användning, dels genom nyttjande av lokala förutsättningar och dels genom anläggande av konstgjorda infiltrationsytor på genomsläppliga
fyllnadsmassor.
Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga infiltrationskapaciteten. Då uppkommer det ytavrinning från tomten. Denna avrinning måste kunna avledas utan att det uppstår olägenheter för fastigheterna.
6.2 Dagvattenhantering Ursvik 3, överblick
Den här föreslagna dagvattenhanteringen beskrivs schematiskt i figur 5 och mer i detalj i resterande kapitel. Den föreslagna lösningen innebär övergripande en fördröjning av dagvattnet inom såväl tomt- som gatumark. Olika alternativ på detta presenteras i efterföljande kapitel där dagvattenhanteringsförslagen är uppdelade i två delar: ett som redovisar möjliga lösningar inom tomtmark och ett som redovisar möjliga lösningar för gatumark. Dessa två delar är sammanlänkade enligt figur 5.
Figur 5 Schematisk beskrivning av föreslagen dagvattenlösning.
Lösningarna som föreslås här är:
Tomtmark:
Gatumark:
Dessa förslag presenteras mer i detalj i följande kapitel. Exakt vilka lösningar som kan bli aktuella måste avgöras från fall till fall baserat på lokala förutsättningar och planerad bebyggelse.
(i) Stuprör med avledning till grönyta (ii) Öppen avledning
(iii) Gröna tak på komplementbyggnader
(i) Växtbäddar med skelettjord (ii) Makadamfyllda diken
6.2.1 LOD på tomtmark
(i) Stuprör med avledning till grönyta
Dagvatten från hårdgjorda ytor bör, om möjligt, ledas ut på angränsande grönytor för lokal infiltration. Takvattnet bör på motsvarande sätt ledas ut på tomtens gräsmatta eller till annan grönyta via stuprörsutkastare. Från stuprörsutkastaren skall ränndalsplattor anläggas som leder vattnet bort från husgrunden. Plattorna skall läggas minst 2 meter ut från grunden (se fig. 7).
Figur 6 Principskiss för stuprörsutkastare.
För att systemet skall fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt.
Marken skall luta ut från husgrunden, 5 % lutning de första tre metrarna är ett riktvärde.
Därefter kan lutningen minskas och vara c:a 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Den del av fastigheten som gränsar mot en gata skall möjliggöra ytavrinning genom att marken lutas ut mot gatan.
(ii) Öppen avledning
Avrinningsstråk skall finnas som leder vattnet vidare, se figur 8 för exempel.
Där fastigheter gränsar mot varandra skall det tillses att överskottsvatten bräddas till avvattningssystemet och inte till grannens tomt. Detta kan göras genom att anlägga speciella avrinningsstråk vid tomtgränsen. Tomtmarken skall då anläggas med lutning mot avrinningsstråket. Avrinningsstråken bör förses med kupolsilar på varje tomt för bräddning av överskottsvatten till dagvattenledning i gatan.
Figur 7 Exempel på avrinningsstråk (Bo01 Malmö).
(iii) Gröna tak
För att minska och utjämna flöden kan man ha ett vegetationstäckt tak (”grönt tak”), exempelvis bestående av sedumväxter. Takvegetation tar upp, magasinerar och
medverkar till avdunstning av nederbörd. Gröna tak reducerar den årliga avrinningen från en takyta och ger också en viss avlastning av toppflöden vid kortvariga regn. Sedumtak klarar en lutning på upp till ca 27 %, vid brantare lutning torkar taken mot söder så pass mycket att växterna tar skada.
Då takytan motsvarar c:a 15% av områdets totala yta skulle gröna tak kunna bidra till fördröjning och rening av takdagvattnet. Beroende på takets lutning, grönytans initiala vattenmättnad och val av växter kan avrinningen från en takyta minskas med 20 – 80%.
(Bliss et al, 2009; Getter et al, 2007; Bengtsson & Villareal, 2005).
Om det inte går att utföra gröna tak i större omfattning pga. tekniska, ekonomiska, eller andra begränsningar, så kan vissa utvalda byggnader väljas, t.ex. komplement-
byggnader. Många uppskattar de estetiska värdena som gröna tak innebär och de skapar trivsel samt synliggör att man har ett LOD-tänkande inom området. De bidrar dessutom till fördröjningen lokalt.
Figur 6 och 7 visar olika exempel på gröna tak.
Figur 8 Grönt tak på en förskola i Ursvik.
Figur 9 Grönt tak på en komplementbyggnad, Augustenborg, Malmö.
6.2.2 Avledning från gatumark
Den nederbörd som faller på hårdgjorda ytor som gator och trottoarer kan inte infiltrera ner i marken. Detta dagvatten föreslås avledas via öppna rännor eller täta ledningar, vidare till växtbäddar med skelettjord och makadamfyllda diken. Dessa lösningar skall även kunna avleda överskottsvatten som ej kunnat infiltrera på tomtmark.
Det är viktigt att sekundära avrinningsvägar säkras så att det inte skapas några instängda partier inom området. Gatorna bör helst kunna fungera som ett sekundärt
avrinningssystem vid extrem nederbörd (100-års regn). Gatumarken bör således ligga
lägre än omgivande tomtmark och ges en lutning som tillåter uppdämning och vidaretransport av dagvatten utan att bebyggda ytor svämmas över.
(i) Växtbäddar med skelettjord
Figur 9 visar en principskiss över en möjlig lösning på en trädplantering i växtbädd med skelettjord. Lösningen är effektiv både med hänsyn till rening och fördröjning.
Figur 10 Principritning växbädd.
(ii) Makadamfyllda diken
Makadamfyllda diken kan anordnas enligt följande: Dagvattenbrunnarna kopplas samman via en otät fördelningsledning som går i ett magasin (dike) fyllt av grovt stenmaterial. Detta makadamfyllda dike kan vara täckt eller ha en grus- eller gräsyta. I magasinet kommer fördröjning av dagvattnet att ske. Grus eller gräs ger mer avskiljning av föroreningar. Beroende på den omgivande markens geologi kan eventuellt vatten perkolera dit från diket. Magasinets djup kan varieras beroende på markens
infiltrationsegenskaper. För att säkerställa avvattningen finns bräddmöjlighet till tät dagvattenledning. En skiss på denna lösning visas i figur 10.
Figur 11 Makadamfyllt dike med bräddmöjligheter, princip (P105).
7 Källor
Försvarsmakten Högkvarteret, SP Miljöstyrning, ”Slutrapport av genomförd miljöteknisk markundersökning och sanering av hela markområdet i Ursvik inom Sundbybergs stad, som tidigare tillhört FOI(FOA)”, Stockholm 2006
Bliss, Neufeld, Ries. “Storm Water Runoff Mitigation Using a Green Roof”.
ENVIRONMENTAL ENGINEERING SCIENCE, Volume 26, Number 2, 2009.
Getter, Rowe, Andresen. “Quantifying the effect of slope on extensive green roof stormwater retention”. ECOLOGICAL ENGINEERING 31, 2007.
Bengtsson, Villareal. “Response of a Sedum green-roof to individual rain events”.
ECOLOGICAL ENGINEERING 25, 2005.
SGU Kartgenerator. 2012. Kartgenerator. [ONLINE] Tillgänglig på:
http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html. [Besökt 15 Januari, 2012]
Regionplane- och trafikkontoret, ”Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp”, Stockholms läns landsting, 2009
Svenskt Vatten, Publikation P90, ”Dimensionering av allmänna avloppsledningar”, Stockholm, 2004
Svenskt Vatten, Publikation P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm, 2011.
StormTac, Version 2012-01”, www.stormtac.com.
Solna Stad. 2012. Råstasjön Fakta. [ONLINE] Tillgänglig på:
http://www.solna.se/sv/boende-miljo/natur/sjoar-och-vattendrag/rastasjon/. [Besökt 14 Januari 2012]
