Handledning och stöd för dig som är
trafiksäkerHetsombud
reflexer/synbarhet • halkskydd • cykelhjälm • övergångsställen
Trafiksäkerhetsarbetet bygger på personligt engagemang och på samarbete mellan många individer, myndigheter och organisationer. Här har pensionärsorganisationerna en viktig roll.
Handledning för dig som är trafiksäkerhetsombud
Den här handledningen syftar till att ge inspi- ration och vägledning. Den vänder sig till alla pensionärsorganisationer, och framför allt till dig som är trafiksäkerhetsombud i din förening, på såväl regional som lokal nivå. Vi tackar alla som har bidragit med fakta, tips, bilder och synpunk- ter.
Välj bland tips och råd
Vi hoppas att du ska ha glädje och nytta av mate- rialet. Välj bland tips och råd och använd det som passar dig och din organisation.
Din insats är betydelsefull! Kontakta ditt distriktsombud om du vill ha råd och hjälp.
Vi blir skörare
Ju äldre vi blir, desto skörare blir våra kroppar.
Vi skadar oss lättare och det tar längre tid för kroppen att återhämta sig efter en olycka.
Vi som är äldre löper större risk att skadas i tra- fikolyckor än yngre. Förmågan att klara krockvåld börjar minska redan när vi är i tjugoårsåldern. Vi vill alla känna oss trygga när vi ska promenera, ta en cykeltur eller åka bil. Det är därför viktigt att vi själva tar ansvar och skyddar oss i trafiken.
En viktig roll
Innehåll
Reflexer/synbarhet ... 3
Tips inför mötet ... 4
Halkskydd ... 6
Modeller ... 7
Tips inför mötet ... 9
Cykelhjälm ... 10
Tips inför mötet ... 11
Övergångsställen och gångpassager ... 12
Tips inför mötet ... 14
Egna anteckningar ... 14
Litteraturhänvisning ... 15
Materialet är framtaget under 2007 av en arbetsgrupp inom NTF och Vägverket och förankrat vid de centrala konferenserna med pensionärsorganisationernas trafikombud, samt av NTFs Centrala Äldreråd.
Flest olyckor i mörker
Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. 40 procent av alla trafikolyckor där gående är inblandade sker i mörker eller skymning. Äldre drabbas oftare än yngre av denna typ av olyckor.
Bilföraren ser dig tidigare när du har reflex
• Har du reflex och möter en bil med halvljus i mörkret, ser föraren dig på ungefär 125 meters håll.
• Utan reflex och med mörka kläder syns du däremot inte förrän på 20 till 30 meters håll.
Även vid regn och dåligt väder försämras sikten, så att du behöver ha reflexer för att förarna ska se dig tidigt.
• När du syns dåligt får föraren kortare tid att reagera och risken att bli påkörd är större.
• Även om du ser bilen kan du inte vara säker på att bilföraren ser dig.
Reflexer/synbarhet
Reflexer/synbarhet
Fakta om reflexer för fotgängare
• Det finns reflexer för alla behov på marknaden.
• Reflexer är färskvara. De förlorar sin förmåga att re- flektera efter några år, sär- skilt om de ligger i fickan och nöts mot till exempel nycklar.
• En bra reflex ska vara CE- märkt, ha bruksanvisning på svenska och ha minst 15 cm2 yta.
• Det är viktigt att du an- vänder reflex även där det finns gatubelysning. De flesta mörkerolyckor där gående är inblandade, sker i tättbebyggda områden med tänd gatubelysning.
• Påsydda reflexer av textil har fördelen att de alltid sitter där de ska. Men en nackdel är att de har kor- tare livslängd eftersom de slits i tvätten.
• I dag finns även reflexväs- tar, som inte är särskilt dyra. Med en reflexväst ökar du möjligheten att bilförarna ser dig.
Reflexer är färskvara, de kan förlora sin förmåga att reflektera efter några år.
Börja prata reflexanvänd- ning redan vid höstens första månadsmöte och upprepa påminnelsen i olika former under följande månadsmöten.
Det räcker oftast med några minuter om tiden används ef- fektivt!
Använd gärna ett par OH- bilder som visar skillnaden i synbarhet mellan en mörk- klädd gående med och utan reflex. Hör efter hos ditt NTF- förbund om det finns något material.
Köp eller låna olika slags reflexer. Visa upp dem och be- rätta var de finns att köpa och vad de kostar.
Ha gärna reflexer till försälj- ning för de som önskar köpa direkt.
Gör en frågesport med reflex- frågor som ger kunskap om varför och hur reflexer bör användas. Vinnaren får en reflex i pris!
Tips inför mötet
Reflexens räckvidd
Reflexer/synbarhet
Goda råd om reflexer
• Placera reflexen lågt och gärna så att den är i rörelse, då syns den bäst. Använd gärna flera reflexer.
• Reflexen behövs alltid i skymning och mörker.
• CE-märkta reflexer finns att köpa bland annat på apotek och i sportaffärer.
• I mörker måste cykeln ha: strålkastare med vitt eller gult ljus fram, lykta med rött ljus bak, vit reflex fram och röd reflex bak samt orange eller vita reflexer åt sidorna. Sätt gärna en snaponreflex om byxbenet.
• På vägar som saknar belysning kan du behöva komplettera reflexerna med en ficklampa eller lykta.
• Ha alltid en reflexväst tillgänglig i bilen, så du kan använda den när det behövs.
Förslag till demonstration vid månads- möten, studiecirklar och liknande tillfällen
Det går att göra en enkel demonstration av reflexer i möteslokalen:
1 Sätt på två personer mörka kläder. Den ena får reflexer på ben och armar, den andra har inga reflexer.
2 Mörklägg lokalen.
3 Håll en stark ficklampa i ögonhöjd och lys på reflexerna. Stå om möjligt fyra meter från perso- nen med reflexer.
4 Be personen med reflexer röra på armar och ben för effektens skull. Reflexerna ska helst sitta vid hand- och fotlederna så att man ser att det är en människa. Jämför med personen som inte har reflexer!
Använd gärna samma princip för att testa om din gamla reflex fungerar eller inte, det vill säga håll en ficklampa i ögonhöjd och lys på den gamla reflexen och en ny. Är skillnaden stor, släng den gamla!
Reflexens räckvidd
Reflexer/synbarhet
Illustration: John Clemente
Snapon-reflexer är lätta att använda.
Bilden visar en godkänd reflex i naturlig storlek, d.v.s. 1 cm.
Halkolyckor kan leda till svåra skador. För äldre och sköra kan rehabiliteringen ta mycket lång tid.
Genom att använda halkskydd minskar du risken för olyckor i samband med halka.
Halkskydden är enkla att använda, oftast lätta att få tag på och kostar inte mycket.
Fakta om halkskydd
• Halkskydd finns både för skor och käppar.
• Det finns halkskydd från 50 kr och uppåt.
• Det finns olika typer av halkskydd för skor:
hälskydd, framfotsskydd, helfotsskydd och dubbar.
• De säkraste halkskydden har dubbar under både hälen och framfoten.
Goda råd om halkskydd
• Välj halkskydd som är CE- märkta. Märkningen visar att produkten klarar vissa säkerhetskrav, bland annat att skyddet verkligen sitter fast på foten.
• Se till att det halkskydd du valt passar på dina skor.
Det ska också vara enkelt att ta på och av.
• Ta reda på om halkskyd- det kan sitta kvar på skon eller stöveln när du till exempel går in i en butik – det finns halkskydd också för detta ändamål.
Men tänk på att halk- skyddsytan på dessa slits snabbare än på dem som bara används utomhus.
• Kontrollera om skyddet kan användas både när det är snö, is, modd och bar- mark med isfläckar.
• Sätt ned hela foten i mar- ken, så får du säkrare gång. Särskilt viktigt är detta i nedförslut. Det gör du genom att gå med lätt böjda knän. Då får du dessutom mindre belast- ning av knät.
Halkskydd
Halkskydd
Nysnö på is kan vara förrädiskt och man bör vara försiktig.
Halkskydd Framfotsskydd kan vara enklare att använda än
hälskydd, men de är inte lika säkra. Men det är bättre att använda framfotsskydd än inget skydd alls.
Hälskydd ger bättre skydd än framfotsskydd. Det beror på att det är när man sätter i hälen som man löper störst risk att halka.
Helfotsskydd sitter under både hälen och framfoten och ger bäst säkerhet på is och snö. Däremot kan halkrisken öka på hårt underlag som till exempel stenplattor.
Modeller av halkskydd
Dubbar finns i två varianter; långa och korta.
De långa dubbarna ger bättre grepp i snö och på
mjukare is. De kortare dubbarna ger ofta bättre balans.
Hälskydd
Framfotsskydd
Helfotsskydd
Halkskydd
Halkskydd för kryckkäppar finns i olika varianter och kan bl.a. köpas på Apotek. De olika halkskydden har alla sina för- och nackdelar.
Det finns halkskydd som man fäster på käppen och som kan fällas ut vid behov. Dessa är försedda med antingen en pigg eller en krona.
Pigg
Piggen kan slitas så att den blir trubbig. Kontrollera regelbundet att piggen är vass, byt annars ut den.
Det finns kryckkäppar med reglage på handtaget så att piggen kan fällas ut och in. Tänk på att en utfälld pigg utgör en halkrisk på till exempel ett marmorgolv.
Krona
Kronan kan fyllas med snö och grus, vilket gör att skyddet får sämre fäste. Den kan därför behöva rensas med jämna mellanrum. Kronan går enkelt att fälla upp och ned. Om man glömmer kronan i utfällt läge kan man riskera att halka inomhus.
Det finns också halkskydd för käppar i form av en doppsko med dubb som kan fällas in och ut vid behov.
Halkskydd för käppar
Doppsko med dubb Pigg
Krona
Genom att använda halkskydd minskar du risken för olyckor i samband med halka.
Gör din trafikmiljö säkrare
• Engagera medlemmarna i arbetet med att upp- täcka brister i snöröjning och sandning. Kontak- ta ditt NTF-förbund. De har blanketter där man kan anteckna de upptäckta bristerna. Berätta att varje medlems erfarenhet av riskfyllda trafikmil- jöer kommer att föras vidare via trafiksäkerhets- ombudet till ansvarig väghållare och därigenom förhoppningsvis åtgärdas.
• Berätta om ”Sanda för fotfäste i Smedjebackens kommun”. Där delade kommunen år 2006 ut 42 ton sand fördelat på 16 500 sandsäckar, som invånarna kunde hämta i affärerna. Man subventionerade också broddar som en förebyg- gande åtgärd. Kan du påverka din kommun att göra något liknande?
• Uppmana ansvariga på varuhus och i affärer att ha en stol innanför dörren så att man kan sitta och ta av och på halkskydden.
• Låt medlemmarna eller någon inbjuden gäst berätta om sina egna erfarenheter.
Halkskydd
Tips inför mötet
Prata om halka och halkskydd när det är aktuellt!
Om lokaltidningarna har artiklar om snöovädret och olyckor kan du citera ur dem på mötet. Be gärna polisen eller andra som har information att beskriva olycksbilden, om du har sådana kontak- ter, och redovisa den. Halkolyckor registreras inte som trafikolyckor. Därför är halkrisken för fot- gängare en fara som ofta blir bortglömd.
Låt föreningen köpa in några olika halkskydd och visa på mötet. Tala om var de finns att köpa och vad de kostar. Låt dem som vill få prova de olika halkskydden. Dessa kan sedan användas som pri- ser vid någon tävling. Ett alternativ är att bjuda in personal från någon sportaffär, skoaffär eller Apoteket som tar med sig och demonstrerar olika halkskydd.
Om lokaltidningarna har artiklar om snöovädret och olyckor kan du citera ur dem på mötet.
Engagera medlemmarna i arbetet med att upptäcka brister i trafikmiljön.
Peter tar en bild med snö, gångväg, blå himmel och äldre gångtrafikant
10
Den vanligaste cykelolyckan är att man cyklar omkull. Ofta är det grus på vägen, en grop i vägbanan eller ett fel på cykeln som är orsaken.
Det är lätt att tappa balansen.
Det finns inget ömtåligare än huvudet. Redan en måttlig stöt kan skada hjärnan. Du kan jämföra med en boll, fylld med vatten. Trycker man in på ett ställe, buktar det ut på ett annat. Hjärnan kan inte tryckas ihop utan att skadas. Arm- och benskador går i de flesta fall att reparera, medan hjärnskador många gånger ger bestående men.
Konsekvenserna kan bli förlamning, talsvårigheter eller personlighetsförändringar.
Hjälmens uppgift är att skydda huvudet genom att dämpa stötar och fördela krafter.
Fakta om cykelolyckor och cykelhjälm
• Varje år skadas minst 30 000 cyklister i trafi- ken, det vill säga cirka 100 varje dag.
• Hälften av alla cyklister som omkommer i trafiken är över 64 år.
• Mer än hälften av de cyklister som omkommer dör av huvudskador. 9 av 10 har inte använt hjälm. Bland äldre är männen sämst på att använda hjälm.
• Mer än hälften av alla cyklister som omkom- mer skulle ha överlevt om de använt hjälm.
• Tät trafik, stress, vårdslösa medtrafikanter, halka och lösgrus är vanliga orsaker till cy- kelolyckor.
• En cykelhjälm har en livslängd på ca 10 år – om den inte utsätts för kraftiga stötar. Den är därför en billig livförsäkring.
• Som cyklist är du alltid oskyddad i trafiken.
Detta gör det ännu viktigare att använda de skydd som finns.
Cykelhjälm
Goda råd om cykelhjälm
• Hjälmen ska vara CE- märkt. Märkningen visar att hjälmen klarar kravet på stötdämpning och att den sitter fast.
• Märkningen CE EN 1078 innebär att hjälmen är konstruerad speciellt för cykling.
• Se till att hjälmen sitter stadigt och bekvämt på ditt huvud.
• Hjälmen ska passa huvu- det, så att den inte kan trilla av eller skjutas bak- åt.
• Hjälmen ska täcka panna, bakhuvud, tinning och hjässa. Se till att den är ordentligt fastspänd.
• Byt ut hjälmen om den har blivit skadad.
Cykelhjälm
Tänk på att du är en betydelsefull förebild för dina barn och barnbarn, använd cykelhjälm.
11
Tips inför mötet
Välj ett tillfälle när du når de av föreningens medlemmar som brukar cykla. Om det finns många cyklister inom föreningen kan du till ex- empel ta med hjälminformation på programmet vid vårutflykten. Annars kan ett lämpligt tillfälle vara i samband med uteaktiviteter, till exempel när medlemmarna spelar boule. Rikta då infor- mationen till dem som cyklar till aktiviteten.
Viktigt är att informationen om cykelhjälmar kommer i rätt tid och till rätt målgrupp.
Som en praktisk övning, vid t.ex. ett månadsmöte, kan du använda ett okokt ägg och låta det falla mot marken. Detta ger en bild av vad som händer med våra huvuden om vi slår huvudet i marken utan hjälm. Prova gärna innan månadsmötet, så att du ser att det fungerar.
NTF har en ”ägghjälm” i frigolit. Med hjälp av denna kan du på ett pedagogiskt sätt visa nyttan av att använda cykelhjälm. Avsikten är att visa hur även mycket sköra föremål, i det här fallet ett okokt ägg, kan skyddas med rätt stötdämpande material. Visa också upp hur en skadad hjälm kan se ut. Prova innan månadsmötet, så att du ser att det fungerar.
Avtala med en cykel- eller sporthandlare om att få låna ett antal hjälmar som du visar upp och lå- ter medlemmarna prova. Försök gärna förhandla fram rabatt på hjälmarna via cykelhandlaren, det gör hjälmarna mer lättsålda.
Arrangera en ”rusta-upp-träff”. Avtala med en cykelreparatör om att ta emot ett antal cyklister som får tillfälle att kontrollera sina cyklar efter vinteruppehållet: kedja, däck, bromsar, belysning etc. Hjälmvisning hör till programmet, se punkten ovan.
Avslutningen kan vara en cykeltur med tipsfrågor.
Kontakta ditt NTF-förbund för råd om material som du kan behöva.
Cykelhjälm Med tanke på barn och barnbarn kan det vara bra att veta att alla under 1 år ska använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Det säger den nya lagen som trädde i kraft den 1 januari
00.
NTFs ägghjälm av frigolit kan användas för att på ett pedagogiskt sätt visa nyttan med att använda cykelhjälm.
1
Många av oss tror att vi kan känna oss helt säkra och skyddade när vi befinner oss på övergångsställen.
Men övergångsställena kan inge en falsk trygghet. Vid
övergångsställen ökar nämligen risken för personskador med i genomsnitt 25 procent.
Under åren 2001-2007 har ca 50 personer omkommit på obevakade övergångsställen, de allra flesta har varit äldre.
Det finns två typer av övergångs- ställen; bevakade och obevakade.
Bevakade övergångsställen De bevakade övergångsställena regleras av trafiksignaler eller en polisman. Övergångsstället är markerat med trafiksignaler och breda vita linjer i vägbanan.
Både som gående och fordons- förare måste du rätta dig efter trafiksignalerna eller polismans tecken.
Obevakade övergångsställen De obevakade övergångsställena är markerade med vägmärke för övergångsställe och/eller breda vita linjer i vägbanan. Ibland är övergångsstället upphöjt för att fordon ska köra sakta.
Vid obevakade övergånsställen har fordon väjningsplikt om du som gående ska korsa
övergångsstället. Detta gäller dock inte om du cyklar.
Väjningsplikten innebär att bilföraren:
• I god tid ska sänka hastigheten eller stanna om det behövs.
• Får köra vidare endast om det kan ske utan fara eller hinder.
Genom att vara uppmärksam och se dig för innan du korsar ett övergångsställe minskar du risken att bli påkörd. Då du ska korsa ett övergångsställe då det är mörkt, är det särskilt viktigt att du använder reflexer för att synas.
Gångpassager
Platser där gående brukar korsa en väg kallas ibland gångpassager. De kan se ut på olika sätt. En del är upphöjningar i vägen, andra är avsmalningar för att fordon ska köra sakta. Det finns även gångpassager där man inte gjort någon särskild åtgärd.
Trafiken behöver inte stanna för dem som vill gå över på en gångpassage. Som gående får du bara korsa vägen om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken. Fordonsförare ska hålla tillräckligt låg hastighet där gående korsar vägen.
Övergångsställen och gångpassager
Övergångsställen och gångpassager
Vägmärke för övergångsställe.
Övergångsställen och gångpassager 1
Fakta om övergångsställen
• Risken att skadas för en människa som blir påkörd beror på hastigheten, redan vid 30 km/tim skadas en av tio som blir påkörd.
För en äldre person är risken större att bli skadad eftersom skelettet är skörare.
• Risken för olyckor vid övergångsställen med dödlig utgång ökar i hastigheter över 30 km/tim.
• Risken för äldre att omkomma är högre på obe- vakat övergångsställe än på signalreglerat eller där övergångsställe saknas. *
• Gupp, vägkuddar, avsmalningar och sidoför- skjutningar är hastighetsdämpande åtgärder som minskar risken för skador vid övergångs- ställen. De finns där för vår säkerhets skull.
• Många olyckor vid övergångsställen sker på grund av bristande samspel eller missförstånd mellan förare och gående.
• Om du cyklar på ett övergångsställe har fordon som ska korsa övergångsstället ingen skyldighet att släppa fram dig. Om du däremot leder din cykel räknas du som gående.
*Källa: Vägverkets djupstudier över omkomna år och äldre (00-0).
Gå inte ut på övergångsstället förrän du ser att fordonet har stannat. Sök ögonkontakt med föraren.
Goda råd om hur du ska bete dig på övergångsställen
• Gå inte ut på övergångs- stället förrän du ser att fordonet har stannat.
Var uppmärksam och sök ögonkontakt med föraren.
• Passera övergångsstället utan dröjsmål.
• Som gående är det lämp- ligt att hålla till höger på övergångsstället.
1
Egna anteckningar
Övergångsställen och gångpassager
Tips inför mötet
Ta med informationsmaterial om övergångsställen. Beställ Vägverkets broschyr ”Över- gångsställen och cykelöverfar- ter”.
Lägg ut tipsfrågor vid kaffet.
Kontakta ditt NTF-förbund, som kanske har OH-bilder som illustrerar övergångsställen och visar olycksrisken i din ort.
Ta med några medlemmar, max tio per gång, på ett studiebesök vid ett eller ett par övergångs- ställen för att dokumentera hur olika trafikanter beter sig. Ha därefter en dialog om detta på nästa månadsmöte. Uppmana sedan medlemmarna att till nästa möte själva studera hur trafikanter beter sig vid olika övergångsställen.
Trafiksignaler för gående.
1
Litteraturhänvisning Böcker
Rätt och vett i trafiken:
handbok med studieplan
Trafikanter är vi alla. NTF. Art. nr. 108
Paket för studiecirklar med råd och trafikregler.
Lätt språk och många illustrationer.
www.ntf.se/ntfshop
Systematiskt arbete för äldres säkerhet:
Om fall, trafikolyckor och bränder
Räddningsverket, 2007. Publ. nr. I99-164
Boken ska inspirera kommuner, landsting och andra
intresserade till ett systematiskt säkerhetsarbete för att minska antalet skador till följd av olyckor bland äldre.
http://www.srv.se/Shopping/pdf/23297.pdf Äldre och klokare – trafik för tredje åldern:
studiehäfte/NTF. Art. nr. 9052
Studiehäftet baserar sig på NTF:s äldrebok:
Äldre, mobilitet och nollvision www.ntf.se/ntfshop
Broschyrer
Visa dig med reflexer:
Vägverket. Best. nr. 88360 Fickfakta
http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/
ShowItem____1291.aspx
Övergångsställen och cykelöverfarter:
Vägverket. Best. nr. 88513
Råd och regler för fotgängare, cyklister och bilister http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/
ShowItem____1201.aspx
Seniorolyckor med dödlig utgång:
analys av Vägverkets djupstudiematerial 2002-2004 Vägverket. Publikation 2006:74. 44 sidor
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/715/2006_
74_seniorolyckor_med_dodlig_utgang.pdf Säker senior:
tankar inför framtiden. Vägverket. Region Skåne.
Gatukontoret i Malmö 2003 Best. nr. 88359
www.ntf.se
www.srv.se
www.ntf.se
www.vv.se
www.vv.se
Litteraturhänvisning www.vv.se
www.vv.se
NTF Blekinge Karlskrona
www.ntf.se/blekinge NTF Dalarna
Falun
www.ntf.se/dalarna NTF FyrBoDal Vänersborg
www.ntf.se/fyrbodal NTF Gotland
Visby
www.ntf.se/gotland NTF Gävleborg Gävle
www.ntf.se/gavleborg NTF Halland
Halmstad
www.ntf.se/halland NTF Jämtlands län Östersund
www.ntf.se/jamtland NTF Jönköpings län Jönköping
www.ntf.se/jonkoping NTF Kalmar län Kalmar
www.ntf.se/kalmar NTF Kronoberg Växjö
www.ntf.se/kronoberg NTF Norrbotten Luleå
www.ntf.se/norrbotten NTF Skaraborg
Mariestad
www.ntf.se/skaraborg NTF Skåne
Höör
www.ntf.se/skane
NTF Stockholms län Solna
www.ntf.se/stockholm NTF Sörmland
Nyköping
www.ntf.se/sormland NTF Uppsala län Uppsala
www.ntf.se/uppsala NTF Värmland Karlstad
www.ntf.se/varmland NTF Väst
Göteborg
www.ntf.se/vast NTF Västerbotten Umeå
www.ntf.se/vasterbotten NTF Västernorrland Härnösand
www.ntf.se/vasternorrland NTF Västmanland
Västerås
www.ntf.se/vastmanland NTF Örebro län
Örebro
www.ntf.se/orebro NTF Östergötland Linköping
www.ntf.se/ostergotland NTFs centrala kansli Solna
www.ntf.se Vägverket Borlänge
www.vv.se Tryckår 00. Upplaga 000 ex. Tryck: Intellecta Strålins. Illustration: John Clemente. Foto: Ulf Palm, Jonny Mattsson, Trons Lasse, Swereco, Vägverket.
