Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 oktober 2020

Susanne Hansson (S), ordförande Göran Bergström (S) (via länk) Gudrun Hansson (S) (via länk) Mats Gärd (C)

Simon Högberg (M) (via länk) Ej beslutande

Bertil Johansson (S), ej tjänstgörande ersättare (via länk) Kerstin Engkvist (C), ej tjänstgörande ersättare (via länk) Justerare

Mats Gärd utses att justera protokollet, paragraf 136-154. Justeringen sker på kommunkontoret i Strömsund måndagen den 12 september 2020.

Underskrifter

Susanne Hansson, ordförande

Hans-Erik Jansson, sekreterare

Mats Gärd, justerare Anslag/Bevis

Protokollet är justerat och publiceras på kommunens webbplats under perioden måndag 12 oktober 2020 till tisdag 3 november 2020. Protokollet förvaras på kommunkansliet i Strömsund.

Justerare

Hans-Erik Jansson, sekreterare Anneli Svensson, kommundirektör

Richard Persson, teknik- och serviceförvaltningen, § 137 Ingela Sonidsson, kommunledningsförvaltningen, § 138 Tommy Antonsson, kommunledningsförvaltningen, § 138

Veronica Hjorter Stenklyft, kommunledningsförvaltningen, § 139 Carina Wiik, kommunledningsförvaltningen, § 143

Björn Amcoff, framtids- och utvecklingsförvaltningen, § 140

Anna Backman Wikström, framtids- och utvecklingsförvaltningen, § 140 Ann-Louise Hansson, kommunledningsförvaltningen, §§ 152-153

Justerare

§ 136 Ändringar i föredragningslistan

 Ärende om köp av fibernät i Junsterforsen läggs till föredragningslistan.

 Ärende om ansökan till Strömsunds kommun om medel för utbyggnad av bredband läggs till föredragningslistan.

Yrkande

Ordföranden yrkar bifall till ändringar i föredragningslistan.

Arbetsutskottets beslut

Ändringar i fördragningslistan godkänns.

Justerare

§ 137 Information om strategiska lokalfrågor

Richard Persson, teknik- och serviceförvaltningen informerar om aktuella lokalfrågor.

 Den utredning av skollokaler i Strömsund som pågått under en längre tid läggs på is, detta enligt beslut i barn-, kultur-, och utbildningsnämnden

§ 81/2020.

 Köp av Armeraren 2 är klart och sedan 1 oktober 2020 ägs fastigheten av kommunen.

 Rivning av det så kallade Annexet i Gäddede planeras till december 2020.

 Försäljning av Solgården i Hoting. Den köpare som tidigare visat intresse har dragit sig ur affären. Framtids- och utvecklingsförvaltningens enhet, näringsliv- och utveckling, för en dialog med företagare i Hoting med syfte att inventera om intresse finns för ett eventuellt förvärv av fastigheten.

 Åtgärder kring förbättringar av personalutrymmen på Tåsjögården är återupptaget.

 Takarbeten på Gröna skolan i Strömsund kommer att påbörjas efter årsskiftet 2020/2021 och pågå till 30 april 2021.

 Arbetet med åtgärdande av brister på Strömvallen är slutfört. Kostnaden var planerad till 120 000 kronor, totalsumman för genomförda åtgärder blev något lägre, 81 000 kronor.

 Planerade åtgärder utifrån Brismarksgårdens tidigare legionellautbrott är genomförda. Utöver detta pågår målning av korridorer. Fjärrvärme kommer att anslutas innan årsskiftet 2020/2021.

 I Engconhallen kommer 2-års garantibesiktning att utföras den 7 oktober 2020. Utredning av problem med fukt pågår.

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet tar del av informationen.

Justerare

§ 138 Information om personalfrågor

Ingela Sonidsson, kommunledningsförvaltningen och Tommy Antonsson, kommunledningsförvaltningen informerar om aktuella personalfrågor.

Centrala förhandlingar avseende lönerevisionen 2020 har återupptagits den 1 oktober 2020. Ledarna, Vision, Akademikerförbundet och kommunal är de förbund som inte slutfört avtalsrörelsen.

Årligen görs en jämförelse av lönenivåerna i länets kommuner. En jämförelse mellan Krokoms-, Strömsunds-, och Östersunds kommuner visar följande:

 Lönenivåerna för chefer inom äldreomsorg är lägre i Strömsunds kommun, medianlönen här är cirka 36 000 kronor. I Krokom är medianen över 41 000, Östersund kommun har en medianlön på cirka 43 000 kronor.

 Skillnaden för de 10 procent av chefer inom äldreomsorg med lägst lön är ännu större. I Strömsunds kommun har de 10 procent lägst betalda cheferna inom äldreomsorgen en snittlön på 30 400 kronor. I Krokom är siffran 38 104 kronor och i Östersund 37 120 kronor.

 För de 10 procent av chefer inom äldreomsorg som har högst lön är skillnaderna mot Krokoms- och Östersunds kommuner inte lika stora.

 Relativt stora skillnader kan noteras för handläggare inom

ekonomi. Där de 10 procent med högst lön har cirka 36 000 kronor i medellön, i Krokom är medellönen cirka 43 000 kronor och i Östersund cirka 45 000 kronor.

 För undersköterskor som är en stor personalgrupp är skillnaderna mellan kommunerna relativt små.

Nämndens beslut

Arbetsutskottet tar del av informationen.

Justerare

§ 139 Information inför revidering av budget 2021

Veronica Hjorter Stenklyft, kommunledningsförvaltningen, informerar om och deltar i dialog kring kommande budgetrevidering.

Parternas förslag till reviderad budget 2021 ska presenteras till kommun- styrelsens sammanträde den 21 oktober 2020.

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet tar del av informationen.

Justerare

§ 140 Information från framtids- och utvecklingsförvaltningen

Björn Amcoff och Anna Backman Wikström, båda framtids- och utvecklings- förvaltningen, informerar om pågående aktuella aktiviteter inom gymnasie- skolan.

Regelbunden kvalitetsgranskning

Skolinspektionen har initierat en så kallad regelbunden kvalitetsgranskning av gymnasieskolan i Strömsunds kommun. Syftet med denna är höja utbildningens kvalitet och bidra till en god utbildning i trygg miljö för alla elever.

Granskningen fokuserar på två huvudområden:

 Huvudmannens analys av studieresultat och trygghet.

 Huvudmannens kompensatoriska arbete.

Inför inspektionen efterfrågas viss dokumentation, denna översändes till Skol- inspektionen den 2 oktober 2020.

Intervjuer kommer att genomföras med både tjänstepersoner och politisk ledning. Skolinspektionen sammanställer därefter intervjuerna till ett protokoll.

Om Skolinspektionen identifierar behov av kvalitetshöjningar kommer man att peka ut ett utvecklingsområde. Syftet med detta är att stötta skolan där det största utvecklingsbehovet finns.

Remiss om idrottsgymnasier

Ett förslag till organisationsförändring av landets idrottsgymnasier är ute på remiss.

Intag till idrottsgymnsier är organiserade i tre nivåer, riksidrottsgymnasium (RIG), nationellt idrottsgymnasium (NIU) och lokalt idrottsgymnasium (LIU).

Skyttegymnasiet i Strömsund klassas som nationellt idrottsgymnasium.

Riksidrottsgymnasium för skytte finns idag i Sävsjö.

Förslaget i remissen är att nivån NIU tas bort och att dessa utbildningar flyttas till kategori RIG eller LIU.

För kommunens skyttegymnasium innebär detta, förutsatt att förslaget går igenom, en omklassning till endera RIG eller LIU. En omklassning till LIU innebär inte någon större skillnad mot nuvarande läge. En omklassning till RIG skulle däremot vara ekonomiskt fördelaktig.

Vad som styr en eventuell omklassning är främst ifall Sportskytteförbundet anser att underlag finns för två riksidrottsgymnasier inom skytte.

Justerare

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet tar del av informationen.

Justerare

§ 141 Återbetalning av förlagslån och inbetalning av kapitalinsats till Kommuninvest ekonomisk förening

Vid Kommuninvests föreningsstämma den 16 april 2020 beslutades om förändrade stadgar för Kommuninvest Ekonomisk förening. Förändringarna avsåg främst medlemmarnas insatskapital och Kommuninvests fortsatta kapitalisering.

Stämman beslutade att den framtida kapitaliseringen av Kommuninvest ska omfatta en kapitaliseringsperiod på fyra år.

För varje kapitaliseringsperiod beslutar föreningsstämman om en kapitalise- ringsplan för de kommande fyra åren. Beslutet vid föreningsstämman 2020 avser åren 2021 till 2024.

Förlagslånet avvecklas. 2010 upptog föreningen av dåvarande medlemmar ett förlagslån om 1 miljard kronor. Nuvarande lagstiftning ställer nya krav om vilken typ av kapital som kan ingå i kapitalbasen, vilket förlagslånet numera inte gör.

Underlag till beslut

Tjänsteskrivelse med bilagor.

Yrkande

Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta enligt upprättat förslag.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut.

1. Strömsunds kommun ska till Kommuninvest ekonomisk förening (”Före- ningen”) inbetala ett insatsbelopp om 2 484 800 kronor, efter avräkning av förlagslånet på 2 200 000 kronor, under kapitaliseringsperioden 2021−2024.

2. Kommunstyrelsen delegeras att besluta om och vidta de åtgärder som krävs för inbetalning av kapitalinsats i Föreningen till följd av ökade krav på

kapitalinsats under åren 2021, 2022, 2023 och 2024, upp till ett belopp mot- svarande maximalt 1 300 kronor per invånare.

3. Strömsunds kommun ska tillse att protokollet från fullmäktiges möte (inne- hållande beslutet enligt ovan, inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis) finns tillgängligt för Föreningen vid förfrågan.

Justerare

§ 142 Skattesats 2021

Skattesatsen för 2020 är 23:22 per skattekrona.

Rambeslut för budget 2021 är taget i fullmäktige § 40 den 9 juni 2020 med en oförändrad skattesats. Även efter revidering av budget 2021 kvarstår en oförändrad skattesats.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Yrkande

Ordföranden föreslår arbetsutskottet att godkänna upprättat förslag.

Arbetsutskottets föreslår kommunstyrelsen att besluta

Kommunfullmäktiges beslut.

Skattesatsen för 2021 fastställs till 23:22 per skattekrona.

Justerare

§ 143 Dialog kring budget för kommunledningsförvaltningen

Carina Wiik, kommunledningsförvaltningen, informerar om och deltar i dialog kring budget 2021.

Utifrån tidigare beslut att revidera budgetramarna för 2021 är det ännu förtidigt att kunna gå in djupare i detalj kring kommunledningsförvalt- ningens budget.

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet tar del av informationen.

Justerare

§ 144 Program mot våld i nära relationer

Den första versionen av program mot våld i nära relationer fastställdes av socialnämnden den 3 december 2013 § 137. Programmet riktades huvud- sakligen till barn och kvinnor med insatser som kan ges inom individ- och familjeomsorgen.

Vid senaste revidering som beslutades av socialnämnden den 24 maj 2017 § 70 hade målgruppen vidgats till att tydligt omfatta även äldre personer samt personer med funktionsvariation.

Det finns idag en medvetenhet om att våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem. Arbetet mot våld behöver få ett större genomslag i alla kommunens verksamheter. Därför bör en uppdatering av programmet mot våld i nära relationer inte enbart ske inom socialnämndens ansvarsområde utan utformas till ett kommunövergripande program.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse

Socialnämnden § 47/2020

Förslag till program mot våld i nära relationer Yrkande

Ordföranden föreslår arbetsutskottet att bifalla upprättat förslag till beslut.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut.

1. Program mot våld i nära relationer fastställs enligt upprättat förslag. Bilaga.

2. Kommundirektören får i uppdrag att se till att samtliga anställda ges en utbildningsinsats med syfte att uppnå en grundläggande kompetens om våld i nära relationer.

”‘‰”ƒ‘–˜ƒǑŽ†‹ƒDž”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”

–”‘Dž•—†•‘—

Innehållsförteckning

1.Giltighet ... 4

2. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem... 4

ʹǤͳ¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”•–”‹†‡”‘–¡•Ž‹‰ƒ”¡––‹‰Š‡–‡” ... 4

ʹǤʹŽ‹ƒ ˆ‘”‡” av ˜¤Ž† ‹ ¡”ƒ ”‡Žƒ–‹‘‡” ... 4

3. Vision ... 6

4. Ansvar ... 6

ͶǤͳ•˜ƒ”ˆÚ”ƒŽŽƒ‘—‡•˜‡”•ƒŠ‡–‡” ... 6

ͶǤʹ‹†‹••–ƒ‡‡ŽŽ‡”˜‡–•ƒ’‘ƒ––¤‰‘ˆƒ”‹ŽŽƒ - dz‘”‘•ƒ¡Žƒdz . 6 ͶǤ͵¡Ž‹‰••›Ž†‹‰Š‡–ˆÚ”’‡”•‘ƒŽ‹˜‹••ƒ˜‡”•ƒŠ‡–‡” ... 6

ͶǤͶ‘Ž‹•ƒ¡Žƒ ... 7

ͶǤͷ‡”‡–‡••„”›–ƒ†‡„‡•–¡‡Ž•‡”ˆÚ”’‡”•‘ƒŽ‹•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡ ... 7

5. Bakgrund ... 7

ͷǤͳ–‡”ƒ–‹‘‡ŽŽƒژ‡”‡•‘‡Ž•‡” ... 7

ͷǤʹ¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”¡”–‡…‡’¤„”‹•–ƒ†‡Œ¡•–¡ŽŽ†Š‡– ... 8

ͷǤ͵¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”¡”•˜¤”–ƒ––—’’–¡…ƒ ... 9

6. Målgrupper ... 9

6.1 –•ƒ–– ˆÚ” ˜¤Ž† ... 9

͸Ǥʹ’’Ž‡˜– ˜¤Ž† ... 9

͸Ǥ͵–Ú˜ƒ” ˜¤Ž† ... 10

7. Kommunens stöd ... 10

͹Ǥͳ ڔ‡„›‰‰ƒ†‡ƒ”„‡–‡ ... 10

͹Ǥʹ•ƒ–•‡”ˆÚ”˜¤Ž†•—–•ƒ––ƒ ... 10

͹Ǥ͵‘…‹ƒŽ¡†‡••¡”•‹Ž†ƒƒ•˜ƒ” ... 11

8. Länsövergripande verksamheter ... 11

ͺǤͳ¡••–›”‡Ž•‡ ... 11

ͺǤʹ‡–”— mot ˜¤Ž† (CMV) ... 11

ͺǤ͵˜‹‘Œ‘—”‡ ‹ Y•–‡”•—† ... 12

ͺǤͶ‰†‘•‘––ƒ‰‹‰‡ ... 12

ͺǤͷ¤”† o…Š •–Ú† ‹‘ Š¡Ž•‘- ‘…Š •Œ—˜¤”†‡ ... 13

ͺǤ͸”‘––•‘ˆˆ‡”Œ‘—”‡ ... 13

9. Nationella stödverksamheter ... 13

ͻǤͳ–Ú†˜‡”•ƒŠ‡–‡” ˆÚ” ˜‹‘” ... 13

ͻǤʹ–Ú†˜‡”•ƒŠ‡–‡” ˆÚ” „ƒ” ‘…Š —‰ƒ ... 14

ͻǤ͵–Ú†–‹ŽŽ˜‡”•ƒŠ‡–‡”‹ƒ”„‡–‡–‘–˜¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡” ... 15

10. Referenser ... 15

1. Giltighet

Detta program mot våld i nära relationer gäller inom alla kommunens verksamheter där möten sker med enskilda. Det kan vara kunder, ele- ver, brukare, vårdtagare, patienter, anställda eller andra målgrupper som kommunens verksamheter möter.

2. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

2.1 Våld i nära relationer strider mot mänskliga rättigheter Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära re- lation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanli- gen i offrets egen bostad och kan ofta öka i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Maktutövning är våldets kärna. Betraktad som en makthandling har våldet ett mål, det vill säga att påverka andra människor. Frihet från våld är en grundläggande fri- och rättighet och att säkra mänskliga rättigheter är en av de viktigaste uppgifterna för samhället. Våld mot kvinnor oavsett ålder definieras idag som en allvarlig överträdelse av kvinnors mänskliga rättigheter och lyfts fram som ett allvarligt sam- hällsproblem och en folkhälsofråga.

Även pojkar och män kan vara offer för våld i nära relationer eller för hedersrelaterade brott.

2.2 Olika former av våld i nära relationer

x Fysiskt våld – varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta.

x Sexuellt våld – när någon blir tvingad att delta i eller se på sexu- ella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande.

x Ekonomiskt våld – förövaren kan ta kontroll över ekonomin och vägra den närstående insyn. Den närstående kan tvingas skriva på papper eller blir utsatt för ekonomisk utpressning.

x Materiellt våld – våld som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla.

x Psykiskt våld – kränkningar med ord och handlingar. Direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot annan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet.

Barn som bevittnat våld har upplevt våld.

x Latent våld – stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

x Försummelse – en våldsform när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, att lämna någon utan hjälp och tillsyn långa perioder, att försvåra istället för att underlätta.

x Digitalt våld – handlar oftast om ungas relationer, kan exempel- vis vara när en pojkvän eller flickvän tar reda på den andres lö- senord, kräver att få lösenorden som ett bevis på kärlek/ärlighet, loggar in på den andres konton, sprider rykten, bilder etc. digi- talt, skickar hot eller överdrivet många sms och meddelanden som ett sätt att kontrollera den andre.

x Hedersrelaterat våld - våld och begränsningar som i hederns namn tar sig specifika uttryck och kännetecknas bland annat av att individens intressen anses vara underordnade familjens, att individens handlingar anses påverka hela familjens anseende och att individens sexualitet är hela familjens angelägenhet.

Bakom hedersbrott ligger ett kollektivt tryck om bestraffning för att återupprätta familjens heder.

3. Vision

Våldsutsatta ska få adekvat hjälp och likartad bedömning oav- sett vilken verksamhet de vänder sig till. De ska kunna garant- eras ett snabbt och säkert skydd. Barnens situation ska priorite- ras och deras behov av stöd och skydd ska utredas. Den som lever i hedersvåld och förtryck ska uppmärksammas så att de får rätt insatser i rätt tid. Allt arbete ska ske i samverkan uti- från en helhetssyn.

4. Ansvar

4.1 Ansvar för alla kommunens verksamheter

Alla kommunens verksamheter ska arbeta för att öka medvetenheten och kunskapen om våld i nära relationer. Inriktningen ska vara att förebygga att våld uppkommer genom att tillämpa bästa tillgängliga kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och skapa samverkan.

Våldsutsatta ska bemötas med respekt oavsett kön, etniskt ursprung eller socioekonomisk bakgrund. Insatserna ska utgå från gällande lagstiftning för respektive verksamhet.

4.2 Vid misstanke eller vetskap om att någon far illa-”oro- sanmälan”

Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Alla kan också anmäla till social- nämnden eller polisen vid misstanke om att någon vuxen person far illa. Anmälan kan göras anonymt.

4.3 Anmälningsskyldighet för personal i vissa verksamheter Anställda inom vissa verksamheter som berör barn och unga har en

Ingen - vare sig kvinna, man, flicka eller pojke - ska utsättas för våld eller andra övergrepp från närstående.

anmälningsskyldighet. Det gäller till exempel personal i hälso- och sjukvård, tandvård, förskola, skola, socialtjänst och kriminalvård.

Det gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område.

Det innebär en skyldighet att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att social- nämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

4.4 Polisanmälan

De flesta former av våld i nära relationer är brottsliga handlingar. Den som är eller har varit utsatt för våld i nära relationer avgör själv om hon/han vill göra en polisanmälan mot den som utsatt henne eller honom för brott men även andra personer som får vetskap eller miss- tanke om brott kan anmäla, tipsa eller lämna uppgifter till polis eller åklagare.

4.5 Sekretessbrytande bestämmelser för personal i social- tjänsten

För personal inom socialtjänsten finns begränsningar på grund av sekretessregler. För att bryta sekretessen när det gäller brott mot vuxna krävs att det föreskrivna straffet för brottet är minst ett års fängelse eller vid försök till brott minst två års fängelse. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel, människohan- del eller olaga f rihetsberövande. Sekretessen kan även brytas vid misstanke om brott mot någon som inte fyllt 18 år, om det gäller brott mot liv och hälsa, d.v.s. kroppsskada eller exempelvis misshandel, brott mot frid och frihet eller sexualbrott, eller brott mot förbud av könsstympning.

5. Bakgrund

5.1 Internationella överenskommelser

FN-konventioner som utgör viktiga grunder för arbetet med våld mot kvinnor och barn är konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) och barnkonventionen (1989).

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rät- tigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Beslutet innebär ett förtydli- gande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

2014 antog Sverige konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (den s.k. Istanbul-konvent- ionen). Istanbul-konventionen omfattar alla former av våld mot kvin- nor, men parterna uppmuntras att tillämpa konventionen på alla som utsätts för våld i hemmet (artikel 2).

5.2 Våld i nära relationer är tecken på bristande jämställdhet Det råder en enighet i vårt samhälle om att mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. De nuvarande nationella jämställdhetspolitiska målen antogs av riksda- gen 2017. Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspoli- tiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sam- hället och sitt eget liv och två av delmålen är att mäns våld mot kvin- nor ska upphöra samt att det ska råda ekonomiskt jämställdhet.

Som en del i det jämställdhetspolitiska arbetet har en nationell stra- tegi antagits som gäller 2017-2026 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin inbegriper bland annat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och innehåller åtgärder som stärker skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkö- nade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulini- tet och hederstänkande. Strategin sätter fokus på mäns delaktighet och ansvar att stoppa våldet.

”Ett viktigt folkhälsoproblem är det våld och de övergrepp som kvinnor utsätts för av framför allt närstående män. Detta är en tydlig orsak till ohälsa bland kvinnor och även bland de barn som tvingas bevittna, och ofta själva bli utsatta för, misshandel och övergrepp.

Mörkertalet kring förekomsten av våld riktat mot kvinnor antas vara stort och hälsokonsekvenserna är omfattande.”(Prop. 2017/18:249)

5.3 Våld i nära relationer är svårt att upptäcka

I socialstyrelsens dödsfallsutredningar av barn och vuxna som avli- dit med anledning av brott framkom att våldet inte upptäcktes om inte den våldsutsatta på eget initiativ berättade om sin utsatthet.

Med anledning av detta finns det skäl att arbeta aktivt och systema- tiskt för att öka upptäckten av våld. Socialstyrelsen fick 2018 tillsam- mans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrations- verket i uppdrag att ta fram en plan för utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer.

6. Målgrupper

6.1 Utsatt för våld

Våldet drabbar framför allt flickor och kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. Vissa grupper är dubbelt utsatta och det är viktigt att ta hänsyn till deras speciella behov, till exempel i riktlinjer och informationsmaterial.

Grupperna överlappar varandra vilket innebär att kvinnan till exem- pel kan vara både äldre, funktionsnedsatt och ha en utländsk bak- grund. Kvinnan kan därmed vara extra sårbar. Våld i nära relationer som drabbar pojkar och män förekommer också men i mindre ut- sträckning. Det är alltid individens behov som måste vara utgångs- punkten för bedömningen av situationen.

Målgruppen för detta program är alla personer som bor eller vistas i Strömsunds kommun och som är eller riskerar att bli utsatta för våld i nära relationer samt deras närstående. Kvinnor och barn som utsatts för våld framhålls särskilt eftersom de är i majoritet av de våldsutsatta.

Kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld.

6.2 Upplevt våld

Flickor och pojkar som lever med våld i familjen är offer för brott och har rätt till stöd och hjälp. Barn som lever med våld mellan närstående löper också stor risk att själva utsättas för våld.

Till ett barns närstående hör främst barnets mamma, pappa eller fa- miljehemsföräldrar men även andra vuxna i barnets närhet hör hit.

6.3 Utövar våld

Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet att förebygga och motverka att våldet upprepas. Det är även viktigt att ta reda på om de våldsutövande har barn. Den som utövar våld i nära relationer behöver hjälp att hitta alternativa handlings- mönster och strategier, förändra tankar, känslor och handlingar som leder till våld eller hot om våld samt prata om föräldraskap om det finns barn i familjen.

7. Kommunens stöd

7.1 Förebyggande arbete

Kommunen har ett ansvar att arbeta förebyggande med att motverka våld i nära relation. Detta kan ske genom attitydpåverkande och kun- skapshöjande arbete bland annat i förskola/skola, på arbetsplatser och i mötet med enskilda. Grundläggande kompetens om våld i nära relat- ioner ska finnas hos personal i kommunens verksamheter. Kommu- nens företrädare har ett ansvar om att frågan om våld i nära relationer lyfts i lokala samverkansarenor där kommunen deltar.

Barnkonventionen är svensk lag från 1 januari 2020 vilket innebär att barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Som stöd för kommunernas arbete med barnkonventionen har Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram ett antal tillämpningsnycklar som ge en bild av hur långt olika verksamheter kommit i tillämpningen av rättig- heterna. Tillämpningsnycklar finns för exempelvis förskola, skola, so- cialtjänst, kultur och fritid samhällsplanering och trafik samt perso- nalavdelning/HR-funktion.

7.2 Insatser för våldsutsatta

Våldsutsatta ska få effektiv hjälp och ett respektfullt och professionellt bemötande. Samarbete inom kommunen och med andra myndigheter och organisationer ska utgå från individens behov. Skydd ska alltid

ges till den som är i behov av det vid våld i nära relation. Stöd ska ges till samtliga inblandade individer och barnperspektivet ska alltid be- aktas. Insatser ska utgå från såväl akut som långsiktigt perspektiv. Vid arbete med våldsutövare ska alltid säkerheten för den våldsutsatta prioriteras.

Kommunen ska ta ansvar för att stödet är av god kvalitet samt att uppföljning av insatser sker regelbundet.

7.3 Socialnämndens särskilda ansvar

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i be- hov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstå- ende får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra över- grepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

Vid behov av stöd och hjälp kan enskilda vända sig till individ- och familjeomsorgen via telefon, mejl eller personligt besök. Utanför kon- torstid finns en social beredskap som nås via 112.

8. Länsövergripande verksamheter

Kontaktuppgifter till de länsövergripande verksamheterna finns på kommunens webbplats på sidan Våld i nära relationer.

8.1 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Jämtlands län har ett samordningsansvar för den reg- ionala överenskommelsen om myndighetssamverkan mot våld i nära relationer. Syfte att effektivisera arbetet genom en utökad regional samverkan och genom ett helhetsperspektiv.

8.2 Centrum mot våld (CMV)

CMV ingår i kommunens utbud av insatser för invånarna genom att det finansieras och arbetar på uppdrag av alla kommuner i Jämtlands län. Genom CMV kan personer som bor i länet få råd och stöd, om personen är eller varit utsatt för våld. Barn och unga som upplever el- ler har upplevt våld får särskilt stöd och personer som utövar eller har

utövat våld kan få behandling.

Centrum mot våld erbjuder:

x Krissamtal i ett akut läge för våldsutsatta

x Individuella stödsamtal till våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Även stöd till personer med funktionsnedsättning, miss- bruk, hedersrelaterat, utländsk bakgrund, äldre samt personer i samkönade relationer

x Praktisk rådgivning om till exempel stöd från olika myndig- heter, polis och brottsofferjour

x Samtal om våld – en individuell behandling för den som använder eller har använt våld och/eller hot mot någon närstående och som vill förändra sitt beteende

x Gruppsamtal för våldsutsatta vuxna

x Trappan-samtal. Stödjande och bearbetande samtal för barn och ungdomar som upplevt våld

x Barngrupp med parallell föräldragrupp x Konsultationssamtal för yrkesutövare 8.3 Kvinnojouren i Östersund

Kvinnojouren – en fristad i ingenmansland – ingår i kommunens ut- bud av insatser för kommuninvånarna genom att samverkansavtal finns med alla kommuner i Jämtlands län som också delvis finansierar deras verksamhet.

Kvinnojouren som är en ideell förening ger stöd till kvinnor och de- ras barn genom

x Skyddat boende med möjlighet till dygnet runt bemanning.

x Stödverksamhet via telefon och rent praktisk hjälp x Personliga möten även på hemmaplan

x Säkerhetsplanering med kvinnor x Allmänna råd- och stödsamtal x Dygnet runt jour för myndigheterna x Användning av tolk vid behov 8.4 Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagning bedrivs av region Jämtland Härjedalen. Det finns mottagning i Östersund och i Strömsund. Filialen i Strömsund bedrivs med stöd av kommunen. Verksamheten vänder sig till ungdomar som

exempelvis behöver någon att prata med eller har frågor om familj och relationer.

8.5 Vård och stöd inom hälso- och sjukvården

Vid våld i nära relationer kan det uppstå behov av insatser från hälso- och sjukvård. Det finns olika kontaktvägar för att få rätt hjälp.

x 1177 vårdguiden via telefon eller webbplats.

x Personal vid hälsocentral kan ge råd och stöd.

x Psykiatrins akutmottagning.

x Kvinnohälsan har ett specialistteam med allmänläkare, barn- morska, gynekolog och psykoterapeut dit kvinnor kan söka utan remiss och få behandling. En av kvinnohälsans inrikt- ningar är att stödja den som varit utsatt för övergrepp och har kvarstående psykiska, medicinska eller gynekologiska be- svär. De fungerar även som region Jämtland Härjedalens lots- funktion vad gäller våld i nära relationer.

x Ungdomsmottagningen har filial i Strömsund dit ungdomar kan vända sig vid olika typer av problem.

8.6 Brottsofferjouren

Brottsofferjouren i Jämtland är en ideell förening som har till uppgift att organisera och lämna kostnadsfritt stöd till brottsoffer. Här finns stödpersoner och vittnesstöd som informerar, stöttar och hjälper brottsoffer, anhöriga och vittnen.

9. Nationella stödverksamheter

9.1 Stödverksamheter för kvinnor

Kvinnofridslinjen - drivs av nationellt centrum för kvinnofrid för kunskapsutveckling om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och är en nationell stödtelefon för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våldsutsatta. Samtalen är gratis och syns inte på telefonräkningen. De som tar emot samta- len lyssnar, ger professionellt stöd och upplyser var man kan få hjälp.

Terrafem – är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. De erbjuder stöd i kris, juridisk rådgivning via juristjouren och praktisk hjälp i till ex- empel en rättsprocess. Terrafem driver en jourtelefon vardagar mel- lan 09.00-18.00 och besvaras av jourkvinnor som tillsammans be- härskar ca 60 olika språk.

Hedersrelaterat våld och förtryck, Länsstyrelsen Östergötland Kunskapscentrum för personal som i sin yrkesutövning möter barn och ungdomar som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersre- laterat förtryck och våld. Webbplats www.hedersfortryck.se

Nationellt kompetensteam – konsultativt stöd

Erbjuder råd och konsultation i situationer där ett barn eller ungdom är utsatt, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrela- terat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstymp- ning.

Barnafrid

Nationellt kunskapscentrum för kunskap om våld mot barn, Linkö- pings universitet. Webbplats www.barnafrid.se

9.2 Stödverksamheter för barn och unga

Unga relationer – webbplats med stöd och information till den som är under 20 år och blir utsatt i sin relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter.

BRIS – en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden Bris bistår barn som far illa. FN:s konvention om barns rättigheter är ett viktigt riktmärke i arbetet. Bris verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Kärnan i deras verksamhet är Barnens hjälptele- fon, Bris- mejlen och Bris-chatten dit barn och unga upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

Barnombudsmannen - en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och barnkonventionen^.

Barnombudsmannen har en chatt och ett telefonnummer som är gra- tis att ringa. Samtalet syns inte i telefonräkningen.

Ungdomsmottagningen på nätet (UMO) - en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla regioner.

Jourhavande kompis – Röda Korsets ungdomsförbund har en chatt- jour som besvaras av unga där man anonymt kan skriva med en kom- pis om problem man upplever i livet.

9.3 Stöd till verksamheter i arbetet mot våld i nära relationer Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har pågående uppdrag inom området våld i nära relat- ioner. Syftet är att bland annat utveckla kunskapsstöd för socialtjänst, hälso- och sjukvård och elevhälsa. De arbetar också med utbildning och fortbildning inom området samt kartläggning av bland annat om- fattning utbildningsbehov och insatser för våldsutsatta.

10. Referenser

Blånader och silverhår, utbildningsmaterial Socialstyrelsen 2013 Brottsbalken (BrB 1962:700)

Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Dödsfallsutredningar 2016-2017, Socialstyrelsen

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Skr. 2016/17:10

FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) Föräldrabalken (1949:381)

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, Prop.

2017/18:249

Istanbul-konventionen. Konventionen om förebyggande och be- kämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (2011)

Jämställdhetspolitikens mål (2017). https://www.regeringen.se/artik- lar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006)

Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer S2018/03696/JÄM

Regional överenskommelse för att motverka våld i nära relation.

Jämtlands län 2015-2020

Samverkan för barns bästa – en vägledning om barns behov av insat- ser från flera aktörer, Socialstyrelsen

SFS 2007:225 Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), ”brott- offerparagrafen”

Socialtjänstlagen (2001:453)

Socialstyrelsens föreskrift, Våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) Tillämpningsnycklar för att följa upp barnrättsarbetet i verksamheter, Sveriges kommuner och regioner, www.skr.se

VÅLD, Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ar- bete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen 2016

Justerare

§ 145 Remiss av kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken (SOU 2020:41)

Arbetsmarknadsdepartementet har översänt rubricerade betänkande, av utredningen om kommunernas medverkan i den statliga arbetsmarknads- politiken, på remiss till Strömsunds kommun.

Betänkandet pekar på att möjlighet skulle kunna finnas att överföra visst ansvar från Arbetsförmedlingen till kommunerna.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande

Sammanfattning av betänkande Yrkande

Ordföranden föreslår att yttrande avges enligt upprättat förslag.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Yttrande avges enligt upprättat förslag. Bilaga.

Diarienummer KS.2020.319

Signatur

Remissvar över betänkande ”Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen – en analys av de rättsliga

förutsättningarna” SOU 2020:41

Sammanfattning

Arbetsmarknadsdepartementet har översänt rubricerade betänkande, av utredningen om kommunernas medverkan i den statliga

arbetsmarknadspolitiken, på remiss till Strömsunds kommun.

Beskrivning av ärendet

Betänkandet ”Kommuner som utförare av tjänster åt arbetsförmedlingen – en analys av de rättsliga förutsättningarna” sammanfattas nedan.

Regeringen beslutade i november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vissa frågor kring kommunernas roll i den statliga

arbetsmarknadspolitiken när Arbetsförmedlingen reformeras och fristående aktörer ska rusta och matcha arbetssökande för de lediga jobben.

Arbetsmarknadspolitiken ska fortsatt vara statlig och nationellt sammanhållen och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ska vara oförändrad. Frågan i utredningen rör kommunernas möjligheter att mot ersättning vara leverantörer eller tillhandahålla insatser för arbetslösa åt Arbetsförmedlingen.

Utgångspunkten är att kommunernas deltagande ska vara frivilligt.

Utredningen ska analysera och bedöma om det är tillåtet för kommuner att leverera arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av och med ersättning från Arbetsförmedlingen inom nuvarande regelverk, dvs. lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) eller lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Utredningen ska bedöma om det är tillåtet att kommuner – utanför dessa två lagar – tillhandahåller arbetsmarknadspolitiska insatser under en avgränsad tid om tillhandahållandet annars är otillräckligt. Om det inom nuvarande

lagstiftning är otillåtet eller oklart ska utredningen lämna författningsförslag som möjliggör kommunernas medverkan.

Diarienummer KS.2020.319

I uppdraget ingår också att utredningen ska analysera och bedöma

förutsättningarna för och konsekvenserna av kommunerna medverkan och av de förslag och tydliggöranden som lämnas.

Utredningen drar slutsatsen är att det är tillåtet för kommuner att vara

leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser enligt LOV och LOU och att det finns vissa möjligheter att även på annat sätt tillhandahålla insatser om

tillhandahållandet annars är otillräckligt. Vad kommunerna kan göra åt

Arbetsförmedlingen begränsas av de kommunala befogenheterna enligt annan lagstiftning t ex kommunallagen, socialtjänstlagen och skollagen. Vid otillräckligt tillhandahållande kan Arbetsförmedlingen mot ersättning direkt ge en kommun ett uppdrag utan konkurrens från andra eller samarbeta med kommunen vid utförandet. Samarbetslösningar kan vara aktuella när två eller flera offentliga aktörer har ett gemensamt mål och gemensamma uppgifter med ett

allmänintresse.

Ytterligare ett sätt att få uppgifter utförda mot ersättning skulle vara om

Arbetsförmedlingen hade möjlighet att lämna över (delegera) vissa uppgifter till kommuner. Utredningen konstaterar här att det krävs ett särskilt lagstöd för att det ska kunna genomföras och att det i en sådan lösning krävs överväganden som går utöver utredningens uppdrag.

Kommunernas förutsättningar att tillhandahålla insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen varierar stort men nästan alla kommuner har

arbetsmarknadsverksamhet. Genom kommunernas socialpolitiska ansvar ligger det närmas tillhands att bidra med insatser som rustar arbetssökande för arbetsmarknaden till exempel jobbsökaraktiviteter och praktikplatser. I

sammanhanget är den politiska inriktningen, ambitionsnivån i kommunen samt grundläggande personella och organisatoriska förutsättningar centrala faktorer.

Det finns ett brett intresse från kommunerna att medverka i den statliga

arbetsmarknadspolitiken och få finansiering för insatserna men tveksamhet att vara en marknadsaktör. Kommunerna ser hellre långsiktiga samarbetslösningar med Arbetsförmedlingen.

Diarienummer KS.2020.319

Utredningen föreslår regelförändringar för att förbättra kommunernas möjligheter att vara utförare åt Arbetsförmedlingen;

 De egna befogenheterna, dvs vad kommunerna kan göra, på arbetsmarknadsområdet tydliggörs.

o Kommunernas uppgifter enligt lagen om arbetslöshetsnämnd tas in i lagen om vissa kommunala befogenheter tillsammans med andra befogenhetsutvidgande bestämmelser. Kommunerna får därigenom förebygga eller minska verkningarna av arbetslöshet, bedriva stödverksamhet vid arbetslöshet och samarbeta med myndigheter och enskilda vilkas verksamhet rör

sysselsättningsfrågor.

o När kommunerna är leverantör i konkurrens med andra fristående aktörer måste kommunerna agera inom sina befogenheter.

o Då det inte finns konkurrens ska kommunerna kunna ges ytterligare befogenheter som de annars inte har och ta emot ersättning vid överenskommelser. Då kan Arbetsförmedlingen lämna över uppgifter till kommunerna som de annars inte skulle utföra.

 Kommunernas befogenheter vid konkurrens regleras för att uppnå likvärdiga förutsättningar med privata företag.

o Kommunerna ska agera affärsmässigt och ta ut vinst och uppdragen ska särredovisas.

o Undantag från den kommunala lokaliseringsprincipen får göras.

En ökad kommunmedverkan är enligt utredningen ett flexibelt sätt att ta tillvara resurser och erfarenheter. Den kan öka möjligheten att det finns insatser som är tillräckliga för alla grupper i samhället. Styrningen kan bli mera skräddarsydd genom ett enskilt uppdrag från Arbetsförmedlingen. En fördel med

kommunernas medverkan är till exempel möjligheter till lokal anpassning. Men utredningen gör också bedömningen att det finns en risk att den geografiska och yrkesmässiga rörligheten hämmas då kommunernas

kompetensförsörjningsperspektiv är lokalt.

Marknaden kommer att påverkas, i första hand om kommuner medverkar som konkurrent inom LOV eller LOU.

Diarienummer KS.2020.319

Utredningen bedömer att förslagen skapar ökad rättssäkerhet och ger ökad tydlighet och konkurrensneutralitet. Förslagen bedöms öka intresset för en kommunal medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken och bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att ta tillvara kommunernas kompetensFörslag till beslut

Förslag till beslut

Remissvar avges enligt upprättat förslag. Bilaga.

Ansvarig förvaltning och tjänsteperson

Framtids- och utvecklingsförvaltningen, Karin Holmquist, handläggare Bilagor

Remissvar

Diarienummer KS.2020.319

Signatur

Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen – en analys av de rättsliga förutsättningarna (SOU 2020:41)

Sammanfattning

Strömsunds kommun välkomnar utredningen om kommunernas medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken och stödjer i stora delar de slutsatser och förslag som lämnas i betänkandet ”Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen – en analys av de rättsliga förutsättningarna”.

Utredningen konstaterar att det redan är möjligt för kommunerna att, med vissa begränsningar, medverka som utförare åt Arbetsförmedlingen. Vi menar dock att det är angeläget att ta ytterligare ett steg så att alternativet som innebär att staten genom Arbetsförmedlingen, mot ersättning, lämnar över (delegerar) vissa uppgifter till kommuner också utreds.

Allmänna synpunkter

Vi välkomnar utredningen om kommunernas medverkan i den statliga

arbetsmarknadspolitiken och stödjer i stora delar de slutsatser och förslag som anges i betänkandet.

Specifika Synpunkter

4.1 Arbetsförmedlingens möjligheter att upphandla 4.1.2 Arbetsförmedlingens möjligheter att direktupphandla Utredningen gör bedömningen att Arbetsförmedlingen enligt

upphandlingsreglerna direkt kan vända sig till en kommun för att få en tjänst utförd om myndigheten genomfört en upphandling av tjänsten men inte fått in några anbud alls eller några lämpliga anbud.

I det här sammanhanget och även i övrig upphandling vill vi påminna om vikten av långsiktighet och kontinuitet för den som ska utföra tjänsten. Korta

anbudstider ger troligen sämre förutsättningar och intresse för en kommunal medverkan i upphandlingen.

Diarienummer KS.2020.319

4.3 Arbetsförmedlingens möjligheter till samarbete 4.3.2 Samarbete enligt upphandlingsreglerna

Vi stödjer utredningens bedömning att villkoren för samarbeten som innebär att Arbetsförmedlingen kan ge kommuner i uppdrag att utföra

arbetsmarknadstjänster för att uppnå gemensamma mål regleras i förordning (s.k. Hamburgsamarbeten).

7.2 Kommunernas befogenheter görs tydligare

7.2.1 Befogenheterna på arbetsmarknadsområdet förtydligas

Vi stödjer utredningens förslag att lagen om arbetslöshetsnämnd ska upphävas samt att kommunernas uppgifter enligt den lagen ska föras över till lagen om vissa kommunala befogenheter och vara frivilliga för kommunerna att utföra.

Vi saknar dock utredningsförslag kring alternativet att staten genom

Arbetsförmedlingen helt eller delvis, mot ersättning, lämnar över (delegerar) vissa uppgifter till kommuner. Vår bedömning är att många kommuner redan är verksamma på flera områden som bidrar till att genomföra den statliga

arbetsmarknadspolitiken. Utredningen beskriver att kommuner utför såväl rustande som matchande tjänster. Vi menar därför att alternativet att staten mot ersättning lämnar över vissa uppgifter till kommunerna också bör utredas.

7.2.2 Befogenheterna vid konkurrens regleras

Vi stödjer utredningens förslag att när ett uppdrag utförs i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihet ska undantag ges från kommunallagens självkostnadsprincip och förbud mot vinstdrivande

näringsverksamhet samt i viss mån från lokaliseringsprincipen. Vi stödjer också att intäkter och kostnader för sådana uppdrag ska redovisas särskilt.

Vi menar precis som utredningen att dessa förslag ger så likvärdiga

förutsättningar som möjligt mellan kommuner och andra fristående aktörer.

Diarienummer KS.2020.319

Kontaktuppgifter Strömsunds kommun Box 500

833 24 Strömsund 0670-161 00

kommun@stromsund.se www.stromsund.se

Justerare

§ 146 Redovisning av partistöd

Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2014, § 126, att anta regler för partistöd.

En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning senast den 30 juni efter räkenskapsårets utgång och som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kapitlet, 31 §, första stycket i kommunallagen (2017:725). Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Fullmäktige måste också fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet.

Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning.

Partistödet är för närvarande 10 000 kronor till varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Dessutom utgår ett stöd på 18 000 kronor per mandat.

Vänsterpartiet har i redovisningen uppgett att man erhållit 42 000 kronor i partistöd. Detta stämmer dock inte, utbetalt belopp är 46 000 kronor vilket också är det korrekta beloppet utifrån beräkningsmodellen.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse

Redovisningar av partistöd Yrkande

Ordförande föreslår arbetsutskottet att besluta enligt upprättat förslag.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut.

1. Redovisningarna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Rättvis demokrati och Sverige- demokraterna godkänns. Bilaga.

2. Partistödet för 2020 betalas ut i januari 2021 till partier med godkänd redovisning.

Jäv

Gudrun Hansson (S) och Simon Högberg (M) anmäler jäv och deltar inte i beslutet.

©Strömsundskommun20111201

ordMarcus /)cxm[&!950!)

wår») fw Åar/Sfon

Erhålletpmlistöd: &;ÖWÖ" krförår 20/3

22. (FO'O

Partistöd är ett ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier som syftar till att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Lokalt partistöd är enlig lagstiftarens mening avsett för det lokala partiarbetet.

. Redovisning av kommunalt partistöd

Redovisa hur partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin

M ad/erm mf;ci kurder. MM/o/m.f|cd. 1660» med—

Kmnor Va/ 1000 6/87) mÄåp (ÅbÅ-zck av /'//((5' (0 95/52,

.La/gäp__ maiehog (263532;

Måyéhaäerf Oi!...AOQ'HJG5/1He /7/äkmrmefc'[q/mm ?m

'åqoäz

ww? ww

M Wie ( (*R [

77/77”Perm” 12/20

! Wi

__ www[(bil”aclw

___ 832720

Suma(=emålletpanistnd) " 0,00

Övrigt

Granskningsintyg

Härmed intygas att redovisningen ger en rättvisande bild av partiets användning av kommunalt parti- stöd under det gångna året.

W%&%%©

S 2506 J ri/msscv)

Datumochorl

/? (%;) 020520 Åsngow

Funktionför paniet

Justerare

§ 147 Ägardirektiv 2021 för Jämtlands Räddningstjänstförbund

Förslag till ägardirektiv 2021 för Jämtlands Räddningstjänstförbund har

upprättats. Utformningen av ägardirektivet har behandlats vid ägarsamråd den 24 augusti 2020.

Medlemsbidraget för Strömsunds kommun år 2021 uppgår till 17 263 000 kronor. För budgetåret 2021 uppgår förbundets totala budgetram/medlems- bidrag till 133 204 000 kronor.

Personalkostnaderna har räknats upp med 2,5 procent + 1 procent, övriga kostnader med 1,8 procent. Intäkterna har räknats upp med 1,5 procent inför år 2021 då förbundet tror att dessa kommer att öka.

Ägarkommunerna beslutade vid ägarsamråd april 2019 att anta Berg/

Härjedalsmodellen som ny kostnadsfördelningsmodell. Det innebär att overheadkostnaden i förbundet fördelas efter invånarantal, resterande kostnader fördelas som tidigare efter ägarandel.

Förbundets kostnader för pensioner är högre än ramuppräkningen. År 2021 samt 2022 får förbundet därför sedvanlig uppräkning plus 1 procent för

personalkostnader. Indexuppräkning för övriga kostnader (och intäkter) bestäms i kommande års ägardirektiv. Inför beslut av ägardirektiv 2023 görs en

avstämning av det ekonomiska läget i förbundet.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Utkast till ägardirektiv

Medlemsbidrag per kommun Yrkande

Ordföranden föreslår att upprättat förslag till ägardirektiv 2021 för Jämt- lands Räddningstjänstförbund godkänns.

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut.

Upprättat förslag till ägardirektiv 2021 för Jämtlands Räddningstjänstförbund godkänns. Bilaga.

ÄGARDIREKTIV 2020 2021 för Jämtlands Räddnings- tjänstförbund

Adress: Fyrvallavägen 4, Östersund Förbunds-

ordning: Upprättad av ägarna 2007-05-03, reviderad 2009-12-17, rev 2011-10-25, rev 2014-03-12, rev 2015-05-29

Konsortial-

avtal: Upprättat av ägarna 2009-12-17, rev 2011-10-25, rev 2014-03-12, rev 2015- 04-15

Ägar- Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, direktiv: Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds

kommun och Östersunds kommun

Gäller fr.o.m.: den 1 januari 2020 2021 och tillsvidare eller senast den 31 december 2020 2021 då nya ägardirektiv skall vara fastställda.

Direktivens

innehåll: 1 Verksamhetens mål

• Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kom- munal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna. Verksam- heten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt mil- jön med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredställande och lik- värdigt skydd mot olyckor.

• Målet att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands räddningstjänstförbund arbe- tar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hus- hållning med förbundets resurser.

2 Ekonomiska mål och riktlinjer

• Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september 2019 2020. Direkt- ionen skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om.

• Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs. Om di-

Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.

• Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra be- sparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd.

• För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt 120 000 kronor.

3 Ekonomiska förutsättningar budget 2020 2021 och flerårsplan 2021- 2022 2022-2023

• Budgetramen/medlemsbidraget för budget 2020 2021 och flerårsplan 2021-2022 2022-2023 utgår från 2019 2020 års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddningstjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägar- kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Ny kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna beslutad av ägarsamråd 2019-04-29.

• Kostnadsfördelningen 2019 2020 års nivå är följande: Berg 12 845 12 202 tkr, Bräcke 10 183 9 764 tkr, Härjedalen 22 566 21 140 tkr, Kro- kom 17 895 17 636 tkr, Ragunda 9 925 9 405 tkr, Strömsund 16 967 16 414 tkr och Östersund 35 926 39 746 tkr – totalt 126 307 126 307 tkr.

• Indexuppräkningen från 2019-2020 2020-2021 års nivå uppgår till 2,5%

2,5% plus ytterligare 1 % för personalkostnader och 2,1% 1,8 % för öv- riga kostnader samt för intäkter 1,5%. (och intäkter). Effektiviseringskra- vet för förbundet år 2020 motsvarar uppräkningen för personalkostnad samt för övriga kostnader (och intäkter).

• För budgetåret 2020 2021 uppgår förbundets totala bud-

getram/medlemsbidrag till 126 307 133 204 tkr- varav från Berg 12 202 12 832 tkr, Bräcke 9 764 10 262 tkr, Härjedalen 21 140 22 222 tkr, Kro- kom 17 636 18 603 tkr, Ragunda 9 405 9 884 tkr, Strömsund 16 414 17 263 tkr och Östersund 39 746 42 136 tkr.

• För 2021-2022 bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv.

År 2022 får förbundet sedvanlig uppräkning plus 1 % för personalkost- nader. Indexuppräkning för övriga kostnader (och intäkter) bestäms i kommande års ägardirektiv. Inför beslut av ägardirektiv 2023 görs en av- stämning av det ekonomiska läget i förbundet under hösten 2022.

ställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott.

• Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital).

• Förbundet ska genomföra en verksamhets- och säkerhetsskyddsanalys där nödvändiga åtgärder för säkerhetsskyddet ska redovisas. Förbundet söker finansiering för drift- och investeringskostnader från medlems- kommunerna. Arbetet ska ske i samråd med medlemskommunernas sä- kerhetsskyddschefer.

• Årsredovisning

Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 feb- ruari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lek- mannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars.

Redovisning av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskan- den/behov inför kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari året före budgetåret.

• Delårsrapporter

Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrappor- terna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrappor- ten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bok- slut skall även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål.

Exakta tidpunkter meddelas i början av året.

• Statistikuppgifter

Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB mfl, enkäter etc).

• Övrig information

Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.

• Nyckeltal – jämförelser med andra

Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal – jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgär- der.

5 Speciella verksamhetskrav

• Principiella frågor

Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskom- munfår tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas.

• Internkontroll

Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisat- ionen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen vär- dera den interna kontrollen.

bar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som samman- ställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kom- municera smarta miljölösningar på kort och lång sikt.

• Upphandling

Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphand- lingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphand- ling.

• Förbundets IT-verksamhet

Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäl- ler informationssäkerhet och IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs.

• Personalpolitik

Förbundet ska aktivt verka för att:

- arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje.

- förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda ar- bets- och anställningsförhållanden.

- förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter.

• Säkerhetsskydd

Förbundet ansvarar för att utifrån sitt verksamhetsansvar följa säkerhets- skyddslagen. Förbundet ska ha en av direktionen fastställd säkerhets- skyddsanalys. Det ska inom förbundet finnas en säkerhetsskyddschef.

Förbundet ska i de fall det krävs genomföra säkerhetsprövning, register- kontroll och säkerhetssamtal med den personal som omfattas av detta.

• Extraordinära händelser och höjd beredskap

Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verk- samheter inom kommunkoncernen.

• Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för ex- traordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningspla-

inom respektive verksamhet.

• Förbundet ska i samverkan med ägarkommunerna delta i planeringen för det civila försvaret och planering för höjd beredskap.

Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäkti- geförsamlingar beslutat fastlägga dem.

Östersund 26,86% 28 001 11 744 39 746 29 382 12 754 42 136 2 390

Krokom 14,27% 14 876 2 760 17 636 15 610 2 993 18 603 967

Strömsund 13,66% 14 240 2 174 16 414 14 943 2 321 17 263 849

Berg 10,44% 10 884 1 318 12 202 11 420 1 412 12 832 630

Bräcke 8,23% 8 580 1 184 9 764 9 003 1 259 10 262 498

Ragunda 8,07% 8 413 992 9 405 8 828 1 057 9 884 479

Härjedalen 18,47% 19 255 1 885 21 140 20 204 2 018 22 222 1 082

Summa medlemsbidrag 100,00% 104 249 22 058 126 307 109 391 23 813 133 204 6 896

Justerare

§ 148 Motion - om barns rätt till fritidsplats

Rebecka Sjöstedt (S) har lämnat in en motion om barns rätt till fritidsplats. Mot- ionen pekar på att i Strömsunds kommun erbjuds plats på fritidshem till barn som har vårdnadshavare som arbetar, studerar, är sjukskrivna eller om barnet har särskilt behov av stöd i sin utveckling.

Skulle vårdnadshavaren bli arbetslös eller är föräldraledig upphör rätten till fritidsplats omgående. I motionen pekar man på att detta förhållningssätt kan innebära otrygghet och stress för barn och föräldrar. Utifrån detta föreslås i motionen att alla barn ska ha rätt till fritidsplats även om vårdnadshavarna är hemma.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse

Motion om barns rätt till fritidsplats Yrkande

*Gudrun Hansson yrkar bifall till motionen

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut.

Motionen bifalls. Bilaga.

Justerare

§ 149 Motion - Jämställt försörjningsstöd

Mats Gärd (C) har lämnat in en motion om jämställt försörjningsstöd. I denna yrkas att försörjningsstöd alltid ska betalas ut till båda parter i ett förhållande.

Ärendet har beretts i socialnämnden den 26 augusti 2020 § 102.

Underlag till beslut Tjänsteskrivelse

Socialnämnden § 102/2020

Motion om jämställt försörjningsstöd Yrkande

Ordföranden föreslår arbetsutskottet att återremittera ärendet till social- nämnden för vidare utredning utifrån följande punkter:

 Innebär två utbetalningar (en till vardera part) i form av ökad administration och ökade kostnader.

 Bör normen vara att försörjningsstöd delas och betalas ut till båda parter.

 Vem är den huvudsakliga mottagaren av försörjningsstöd i parförhållanden.

 Finns det andra kommuner som infört en modell med jämställt försörjningsstöd.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet återremitteras till socialnämnden för vidare utredning utifrån följande punkter:

 Innebär två utbetalningar (en till vardera part) i form av ökad administration och ökade kostnader.

 Bör normen vara att försörjningsstöd delas och betalas ut till båda parter.

 Vem är den huvudsakliga mottagaren av försörjningsstöd i parförhållanden.

 Finns det andra kommuner som infört en modell med jämställt försörjningsstöd.

Beslut skickas till Socialnämnden.

Ekonomiskt övertag är eii'ektivt för den som vill utöva makt Över sin partner.

Trots detta är det fortfarande vanligt i många kommuner att försöq'ningsstöd (i vardagstal kallat socialbidrag) til] par betalas ut till en av parterna.

Vem av dem som får pengarna skall paret själva bestämma. Detta leder ofta till att kvinnor hamnar i ekonomiskt underläge då det framförallt är männen som tar emot pengar.

Våld i nära relationer är en vardag som många kvinnor lever i. Ett sätt att minska kvinnors utsatthet och öka möjligheterna för kvinnor att lämna destruktiva relationer är att stärka kvinnors ekonomiska självständighet, och här spelar försäljningsstöd en central roll.

Att få tillgång till sina egna pengar är också viktigt för de kvinnor som nyligen kommit till Sverige. Vi vet att det i många kulturer är det mannen som ansvarar för ekonomin, ett mönster som enkelt kan fortsätta i Sverige om vi inte visar en annan väg. För att stärka nyanlända kvinnors position i samhället är det

centralt att de har tillgång till egen ekonomisk trygghet, därför behövs den här satsningen både för att stärka jämställdheten och integrationen.

Att inte ha bestämmanderått Över sin egen ekonomi är något som försvårar kvirmans möjligheter att ta makten över sitt eget liv. Som liberala feminister är det centralt för oss i Centerpartiet att öka människors frihet, för det krävs det makt över sina egna tillgångar.

Centerpartiet i Strömsund kommun vill därför att försäljningsstöd alltid skall betalas ut till båda parter i ett förhållande, i de fall då båda parter i ett

förhållande ansöker om försöxjningsstöd, för att säkerställa att båda parter har möjlighet till ekonomisk makt.

Vi yrkar:

- Att Strömsunds kommun beslutar att försöljningsstöd alltid skall betalas ut till båda parter i ett lörhållande om båda parter i ett förhållande ansöker om försöljningsstöd.

Strömsund 24/ 10 2019

Mats Gård (C)

%& ___?

| ' cgNTmPARTIET

& i * l'!