NACKA TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2016-03-22 meddelad i Nacka Strand
Mål nr P 5824-15
Dok.Id 449096
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen 20
08-561 656 30 08-561 657 99 måndag – fredag 08:00-16:30 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
KLAGANDE 1. David Neuman Klevgränd 1 C 116 46 Stockholm
2. Amy Simon Samma adress
Ombud för 1 och 2: Advokaten Lars Borgsten Box 27707
115 91 Stockholm
MOTPARTER
1. Per Anders Lönnqvist Torsvägen 18 C
137 70 Dalarö
2. Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommun 136 81 Haninge
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 7 september 2015 i ärende nr 4032-16582-2015, se bilaga 1
SAKEN
Bygglov på fastigheten Dalarö 5:61 i Haninge kommun _____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
1
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 5824-15Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommun (nämnden) beslutade den 1 april 2015 att ge bygglov för tillbyggnad av ett enbostadshus m.m. på fastigheten Dalarö 5:61 i Haninge kommun.
David Neuman och Amy Simon, ägare till grannfastigheten Dalarö 5:60,
överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), som i beslut den 7 september 2015 avslog överklagandet.
David Neuman och Amy Simon har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
David Neuman och Amy Simon har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva nämndens beslut. De har även yrkat att domstolen ska hålla syn på stället.
Till stöd för sitt överklagande har de hänvisat till det de framfört till länsstyrelsen och därutöver tillagt i huvudsak följande.
De gör gällande att byggnadshöjden i förevarande fall ska mätas utifrån markens medelnivå invid byggnaden och att byggnadshöjden för föreslagen byggnation vid sådan mätning överstiger sex meter. Länsstyrelsen har vid mätning av byggnads- höjden utgått från byggnadens långsida mot Torsvägen, trots att Torsvägen ligger mer än sex meter från byggnaden. Som skäl för ställningstagandet har länsstyrelsen angett att det inte föreligger skäl att frångå praxis på området som stipulerar att beräkningsgrundande fasad i första hand ska vara den som är riktad mot allmän plats. Fastigheten Dalarö 5:61 har en tomt som kraftigt sluttar mot deras fastighet.
Markens högsta punkt är belägen mot Torsvägen. Skillnaden i marknivå runt byggnaden skiljer sig enligt dem mer än en meter, där den lägsta marknivån och således högsta byggnadshöjden finns mot deras fastighet. I fall där marknivån, som i förevarande fall, skiljer sig avsevärt mellan långsidorna föreligger skäl att frångå
2
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 5824-15Mark- och miljödomstolen
länsstyrelsens bedömning att långsida mot allmän plats ska vara beräkningsgrundande. Vid bedömning utifrån medelmarknivå kommer byggnadshöjden väsentligen att överstiga planenliga sex meter.
Redan nu befintlig byggnad med tillhörande altan i sydost medför en besvärande insyn för David Neuman och Amy Simon, vars fastighet är belägen betydligt lägre än Dalarö 5:61. En byggnation i ytterligare en våning medför ytterligare negativ påverkan avseende insyn och boendekvalitet.
Även om de varit medvetna om den detaljplan som finns för området har de inte haft att förvänta sig en byggnation som sett utifrån deras fastighet väsentligen överstiger en byggnadshöjd om sex meter eller som väsentligt skiljer sig från befintlig bebyggelse i området. Vidare medför en byggnation enligt meddelat bygglov att en ca 25 meter lång barriär kommer att anläggas utefter Torsvägen, effektivt blockerande all utsyn över vattnet för passerande och skymmande sol för David Neuman och Amy Simon.
Meddelat bygglov har inte vad som framgår prövats utifrån varsamhetskravet.
Varsamhetskravet i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, gäller alla byggnader och vid alla ändringar, även för hela bebyggelsemiljöer. För att bevilja lov enligt 9 kap. 30 § PBL måste förslaget vara förenligt med 8 kap. 17 § PBL.
Underinstansernas beslut saknar information om prövningen i detta avseende. Det förefaller därför oklart om någon prövning överhuvudtaget skett i detta avseende.
Handläggaren av bygglovsärendet har överhuvudtaget inte genomfört en kvalitativ bedömning av bygglovet i förhållande till kulturskyddet, betecknat med litet q i detaljplanen.
Inte bara kulturvärdet av befintlig enskild byggnad är av betydelse utan hela bebyggelsestrukturen. Det saknas information i ärendet hur den kulturhistoriska inventeringen, som föreslagen bebyggelse ska bedömas mot, ser ut. Gällande detaljplan bygger på en ”Plan- och bevarandeutredning, Dalarö maj 1983” som har
3
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 5824-15Mark- och miljödomstolen
klassificerat byggnaderna och området. Det ska finnas tre klasser; omistlig, antikvariskt värdefull och miljömässigt värdefull. I förevarande fall saknas all information om hur bedömningen att antikvarisk expertis ”inte bedömdes erforderligt” har skett. Såvitt framkommit saknar Haninge kommun antikvarisk kompetens på förvaltningen och det har inte noterats att någon remiss skickats till något museum. Den nya byggnaden är trots allt mer än 100 procent större än den befintliga. Enligt detaljplanen ska byggnader uppföras friliggande men när huvudbyggnaden sammanbyggs med garage är avståndet så litet till
grannfastigheten att byggnaderna näst intill upplevs som sammanbyggda.
Volymmässigt skapar byggnationen en väsensskild bebyggelse jämfört med utgångspunkten. Bygglov borde därför inte ha beviljats, i vart fall inte utan inhämtande av utlåtande av antikvarisk expertis.
De kan konstatera att ingivna bygglovsritningar redovisar befintlig marklinje, BM, på fasadskiss nordväst. Den marklinjen ifrågasätts av dem. På fasadskiss sydost saknas befintlig marklinje helt. Utifrån dessa handlingar menar de att domstolen svårligen kan komma till någon slutsats såvitt avser markförhållandena på platsen.
Av nybyggnadskartan framgår dock att markförhållandena är sådana att marken sluttar kraftigt mot sydost och mot deras fastighet samt att nivåskillnaden mellan byggnaderna är ca sex meter. Även mellan fasaden mot nordväst och sydost
föreligger det en markant nivåskillnad om ca en meter. Utifrån dessa förutsättningar menar de att det finns skäl att frångå huvudregeln och i stället mäta byggnadshöjden utifrån markens medelnivå invid byggnaden. Vid en sålunda genomförd mätning överstiger byggnadshöjden för föreslagen byggnation sex meter.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har i beslut den 14 december 2015 avslagit David Neumans och Amy Simons yrkande om att hålla syn på stället.
David Neuman och Amy Simon har gjort gällande att byggnadshöjden bör beräknas utifrån markens medelnivå invid byggnaden och att befintlig marknivå är bristfälligt markerad på de till bygglovet hörande ritningarna. Mark- och miljödomstolen
4
NACKA TINGSRÄTT
DOM
P 5824-15Mark- och miljödomstolen
konstaterar att även länsstyrelsen funnit att beräkningen bör utgå från markens medelnivå, en bedömning som domstolen delar. Domstolen instämmer även i länsstyrelsens val av beräkningsgrundande fasad och noterar att det valet inte innebär att man vid beräkningen av byggnadshöjden utgår från marknivån enbart vid den beräkningsgrundande fasaden eller marknivån på Torsvägen. När det gäller klagandenas invändning att befintlig marklinje är bristfälligt markerad på
ritningarna konstaterar domstolen att Regeringsrätten i RÅ 1991 ref. 94 uttalat att byggnadshöjd ska beräknas från den höjdnivå som är avsedd att föreligga när byggnadsföretaget är avslutat och inte den ursprungliga marknivån. Enligt domstolens mening är de ritningar som getts in till nämnden tillräckliga för att beräkna byggnadshöjden och även i övrigt pröva bygglovet.
Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att föreslagen åtgärd är förenlig med detaljplan och bestämmelsen i 2 kap. 9 § PBL. Domstolen instämmer även i bedömningen att nämnden kunnat avgöra ärendet utan hörande av antikvarisk expertis och att anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL och detaljplanens krav på
hänsyn till kulturmiljön är uppfyllda. Såsom David Neuman och Amy Simon har påpekat har underinstanserna i sina beslut inte uttryckligen hänvisat till
varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL. Enligt domstolens mening får dessa dock anses ha prövat åtgärden enligt bestämmelsen i och med att de funnit att bygglov kan ges enligt 9 kap. 30 § PBL, där en av förutsättningarna är att åtgärden uppfyller
varsamhetskravet. Även domstolen bedömer att bygglovet uppfyller kravet i 8 kap.
17 § PBL. Sammanfattningsvis finner domstolen att nämnden haft fog för att ge bygglov. David Neumans och Amy Simons överklagande ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 12 april 2016. Prövningstillstånd krävs.
Magnus Hjort Maria Bergqvist
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Maria Bergqvist. Föredragande har varit beredningsjuristen Lina Tengvar.
5
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3
INKOM: 2015-10-22 MÅLNR: P 5824-15 AKTBIL: 3
Bilaga 1
www.domstol.se DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödom- stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel- sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov- rätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an- given på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm- nar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva över-
klagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil- jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
