HOGSTORP DAGVATTENUTREDNING

DAGVATTENUTREDNING

DETALJPLAN FÖR HOGSTORPS VERKSAMHETSOMRÅDE DAGVATTENUTREDNING

UDDEVALLA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNAD

U

: 2019-04-10

Upprättad av Granskad av Godkänd av

Peter Wigeborn Lars Nilsson Maria Rimstedt

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ...3

2 Inledning ...4

2.1 Syfte och bakgrund ...4

2.2 Uppdrag ...4

3 Befintliga förhållanden och förutsättningar ...4

3.1 Underlag...4

3.2 Grundprinciper för dagvattenhantering ...4

3.3 Befintliga förhållanden...5

3.4 Recipient och reningskrav för dagvatten...8

3.5 Dikningsföretag ...8

3.6 Förslag på planområdets utformning ...9

3.7 Reningskrav ...10

3.8 Flödeskrav...10

4 Förslag till dagvattenhantering...10

4.1 Dimensionerande parametrar ...10

4.2 Grönytefaktor ...12

4.3 Förslag på utformning av dagvattenhantering...13

5 Skyfallskartering ...15

5.1 Kartering av lågpunkter ...15

5.2 Kartering av markavrinning vid 100-års regn ...15

5.3 Hantering av skyfall...16

6 Föroreningar ...16

6.1 Metod och förutsättningar ...16

6.2 Föroreningar före och efter exploatering...16

6.3 Påverkan på miljökvalitetsnormer ...18

7 Kostnadsbedömning...19

7.1 Investeringskostnader ...19

7.2 Drift av föreslagna dagvattenåtgärder...19

1 Sammanfattning

Uddevalla kommun arbetar med att skapa förutsättningar för utvidgning av Hogstorp

Industriområde i Uddevalla. Syftet med planen är att skapa nya verksamhetsytor i anslutning till ett redan etablerat industriområde. Planområdet omfattar cirka 8 hektar. Uppdraget omfattar flödesberäkningar före och efter exploatering, förslag på hantering av extrema regn,

föroreningsberäkningar, förslag på höjdsättning, påverkan på MKN och dikningsföretag, förslag på dagvattenåtgärder inklusive drift- och investeringskostnader.

Recipient för planområdet är Skredsviksån. Recipienten finns med i VISS

(Vatteninformationssystem Sverige) och berörs av miljökvalitetsnormer enligt Vattendirektivet.

Enligt VISS är den ekologiska statusen för recipienten måttlig och den kemiska statusen uppnår ej god status.

Dimensionerande flöden, regnintensitet och återkomsttid tas fram enligt Svenskt Vatten

Publikation P110 och P104. Med återkomsttid 10 år, rinntid 10 minuter och klimatfaktor 1,25 blir dimensionerande regnintensitet 285 l/s per hektar.

För att hitta långsiktiga och hållbara dagvattenlösningar som även tar hänsyn till

klimatanpassning jobbar Uddevalla kommun med en så kallad grönytefaktor (gyf). Syftet med en grönytefaktor är att vara ett styrmedel för att få in mer grönska i stad en men också ett instrument för att dämpa flöden vid skyfall. En grönytefaktor på 0,5 eftersträvas inom det aktuella planområdet.

Byggnader bör höjdsättas högt och gator lågt. Instängda områden bör undvikas.

Parkeringsplatser och kvartersmark föreslås utformas på ett sådant sätt att marken ges en lutning mot föreslagna fördröjningsanläggningar. För att få en säker avrinning av dagvatten bort från huskropparna föreslås markytan att luta ca 5 % de första 3 meterna och därefter cirka 1%

(Svenskt Vatten Publikation P105)

Dagvatten från de nya fastigheterna föreslås hanteras på varje enskild fastighet innan avledning med dagvattenledningar till befintligt dike. I utredningen föreslås kassettmagasin till

takdagvatten och biofilter till parkeringsytor som ger en god rening av bly, zink, kadmium, nickel och SS (partiklar) och ökar grönytefaktorn.

En skyfallskartering har gjorts, resultatet av simuleringen av ett regn med 7,5 mm visar att endast ett mindre område nära bäcken som ligger lite lägre (marknivå cirka +55) riskerar att svämmas över vid ett 100-års-regn. Se kapitel 5.2.

2 Inledning

2.1 Syfte och bakgrund

Uddevalla kommun arbetar med att skapa förutsättningar för utvidgning av Hogstorp

Industriområde i Uddevalla. Syftet med planen är att skapa nya verksamhetsytor i anslutning till ett redan etablerat industriområde. Planområdet omfattar cirka 8 hektar.

2.2 Uppdrag

December 2018 har Sigma Civil AB fått i uppdrag att utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, fördröjning/rening av dagvatten samt eventuella tekniska skyddsåtgärder som behöver vidtas. Uppdraget omfattar flödesberäkningar före och efter exploatering, förslag på hantering av extrema regn, föroreningsberäkningar, förslag på höjdsättning, påverkan på MKN och dikningsföretag, förslag på dagvattenåtgärder inklusive drift- och investeringskostnader.

3 Befintliga förhållanden och förutsättningar

3.1 Underlag

I arbetet med utredningen har följande underlag använts:

 Primärkarta (dwg)

 Framtida fastighetsgränser (dwg), daterad 2019-12-19

 Underlag på befintliga ledningar (dwg), daterad 2019-12-07

 Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla kommun, 2018-03-29

 Publikation P110, Svenskt Vatten 2016

 Publikation P105, Svenskt Vatten 2011

 SGU Kartvisare

 VISS databas Vatteninformations System Sverige

 Infokartan, Länsstyrelsen

3.2 Grundprinciper för dagvattenhantering

Kommunen, Miljöförvaltningen och Svenskt Vatten tar fram och ansvarar för rekommendationer och krav på dagvattenhantering i Sverige. Nedan följer en sammanställning av gällande

funktionskrav och riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun.

 Dagvatten ska fördröjas så nära källan som möjligt för att minska belastningen på ledningssystem och recipienter.

 Naturens sätt att omhänderta vatten genom avdunstning, fördröjning och infiltration ska eftersträvas vid hantering av dagvatten.

 Öppna lösningar som synliggör dagvattenhanteringen ska anläggas när det är ekonomiskt, estetiskt och ekologiskt lämpligt.

 Dagvatten tas omhand på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt vilket innebär att utsläppen inte skall påverka människors hälsa eller miljön negativt över tid.

 Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten, om möjligt redan vid föroreningskällan.

 Vid varje ny detaljplan, förhandsbesked och när allmänt VA byggs ut, ska ställning tas till om dagvattenhanteringen behöver utredas.

 Vid startbesked eller vid byggnation ska frågan om dagvattenhantering säkerställas så att översvämning eller annan olägenhet för omgivningen och recipient inte sker.

 En dagvattenanläggning ska dimensioneras utifrån gällande branschrekommendation och myndigheternas riktlinjer.

 Kommunen ska aktivt arbeta med att koppla bort dag- och dräneringsvatten från allmän spillvattenledning.

 Rening av dagvatten ska som princip bekostas av den som förorenar.

3.3 Befintliga förhållanden

3.3.1 Planområdets läge, topografi och markslag

Planområdet är beläget öster om väg E6, cirka 13 km nordväst om Uddevalla centrum. Aktuellt planområdet omfattar ca 8 ha. Figur 1 visar planområdets läge och figur 2 nedan visar

planområdets avgränsning.

Figur 1: Området för detaljplanen markerat på översiktskartan, Uddevalla kommun

Figur 2: Ungefär avgränsning av detaljplanområdet, Uddevalla kommun

3.3.2 Geoteknik

Marken inom planområdet sluttar åt sydväst från högpunkten i öst, höjder varierar mellan +61 och +54 meter över havet. Enligt SGU består jordarterna inom om rådet av glacial lera. Se bild nedan och bilaga 3.

Figur 3: Jordartskarta för området. Gul färg betyder glacial lera och röd färg betyder urberg, Uddevalla kommun (https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html,

3.3.3 Befintligt VA-system och avvattning

Allmänna dagvatten-, spillvatten- och vattenledningar finns utbyggt inom planområdet. Se bilaga 3.

Området avvattnas av ett dike beläget i sydvästra delen av planområdet. Vattnet från

planområdet leds under lokalväg parallellt till väg E6 (väg 832) och väg E6 och vidare sydväst.

Se bilaga 3.

Befintliga dagvattenledningar finns i Lilla Bergavägen och Stora Bergavägen för avvattning av gatorna. Dagvattenledning har utlopp i dike. I samma ledningsgrav finns spillvatten- och vattenledningar. En större dagvattenledning dimension 1000 mm finns i exploateringsområdet i nordväst. Dimensioner och material visas i bilaga 3.

Industrifastigheten Berga 2:102 är ansluten till befintligt kommunalt dagvattennät genom en servisledning väster om fastigheten. Dagvatten från industrifastigheten Berga 2:98 släpps direkt till Skredsviksån. Hogstorp 1:23 avvattnas med dagvattenbrunn som leds till spillvattenledning.

Befintliga bostadsfastigheter Berga 2:24, 2:19, 2:15 och 2:25 avvattnas till befintlig dagvattenledning och kommer inte påverka utredningsområdet. Se bilaga 3.

Figur 4 (till vänster): Blockstenstrumma under väg 808 och plåttrumma under gång- och cykelbana.

Figur 5 (till höger): Trolig dagvattenservis med utlopp från fastighet Berga 2:33

Figur 6 (till vänster: Bräddledning från pumpstation.

Figur 7 (till höger): Bro för genomledning av vattendrag för väg 832, ca 3x2 meter

Figur 8 (till vänster: Analys av markavrinning.

Figur 9 (till höger): Avrinningsområde för Skredsviksån.

3.4 Recipient och reningskrav för dagvatten

Recipient för planområdet är Skredsviksån. Recipienten finns med i VISS

(Vatteninformationssystem Sverige) och berörs av miljökvalitetsnormer enligt Vattendirektivet.

Enligt VISS är den ekologiska statusen för recipienten måttlig vilket beror på övergödning från jordbruk och enskilda avlopp och hydromorfologiska förändringar genom yttre fysik påverkan.

Fiskar och andra djur saknar naturliga livsmiljöer i strandzon. Stora delar av strandzonen har försvunnit eftersom den är uppodlad eller har exploaterats med bilväg. Fiskstatusen har

klassats som god men bedömningen är osäker och trenden är negativ. Vid elfiske ca 500 meter nedströms planområdet har storspigg och öring observerats.

Den kemiska statusen uppnår ej god status med avseende på höga halter av Bromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver. Dessa gränsvärden överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Utsläpp har under lång tid skett i både Sverige och utomlands vilket lett till långväga luftburen spridning och storskalig atmosfärisk deposition av dessa ämnen. Om man bortser från PBDE och kvicksilver uppnår recipienten god kemisk status.

3.5 Dikningsföretag

Dikningsföretag är ett samlingsnamn för en samfällighet som skapats för att förbättra markavvattning och vattenavledning inom ett område.

I Vattendrag som rinner genom plan området ingår två dikningsföretag med benämning Nytorp och Ryttarehagen TF 1919 och Hogstorp och Svensland TF 1930.

(http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/)

Figur 10: Översiktskartan med dikningsföretag , Uddevalla kommun http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan

3.6 Förslag på planområdets utformning

Området ska byggas ut för att möjliggöra sex stycken industritomter. Industrimarken kommer omgivas av grönområden. Blått i figuren nedan är framtida industrimark och gult är befintligt bostadsområde. Figuren nedan visar framtida fastighetsgränser.

Figur 11: Planområdets utformning , Uddevalla kommun. 2018-12-19

3.7 Reningskrav

Kommunen jobbar idag med att ta fram förutsättningar för rening av dagvatten. I den här utredningen ansätts Göteborgs riktlinjer för rening av dagvatten dvs. Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten och pm:et Reningskrav för dagvatten.

Enligt PM för reningskrav räknas industriyta som hårt belastande yta. Den planerade industriverksamheten bedöms dock inte vara en trafikintensiv verksamhet och därmed har ytorna bedömts vara medelbelastande avseende föroreningar i dagvatten. Andra ytor som räknas som medelbelastade är parkeringsplatser, flerfamiljshusområde, kontorsområde, centrumområde, skola/förskola och vägar med upp till 8000 ÅDT (årsmedeltrafik per dygn).

Enligt Viss är ekologisk status satt som måttlig med anledning av övergödning. Eftersom industriområden ökar mängden av fosfor och kväve bör detta beaktas när man väljer reningssätt.

Recipienten bedöms som känslig i samråd med Miljöförvaltningen eftersom fisk vandrar i vattendraget. Detta tillsammans med att ytorna bedöms vara medelbelastande resulterar i krav på enklare rening enligt figuren nedan.

Recipient Hårt belastad yta Medelbelastad yta Mindre belastad yta Mycket känslig Omfattande rening Rening Enklare rening

Känslig Rening Enklare rening Fördröjning

Mindre känslig Rening Enklare rening Fördröjning

Figur 12: Matris för dagvattenrening. Blå celler markerar de fall som behöver anmälas till miljöförvaltningen. Avstämt med miljöförvaltningen 161027

Enklare rening exemplifieras med avskiljning av partiklar företrädesvis genom översilning av växtlighet eller fördröjning. Exempel: Översilning och gräsdike, brunnsfilter, torra dammar, olika typer av magasin med väl dimensionerade sandfång och driftmöjligheter.

3.8 Flödeskrav

Där utsläpp av dagvatten från nya anläggningar till befintligt markavvattningsföretag föreslås, bör utloppet på anläggningen dimensioneras efter de dimensionerande uppgifter som står i handlingarna för markavvattningsföretaget. Det saknas dock uppgifter om dimensionerande flöden i handlingarna över dikningsföretaget och därför föreslås att dimensionerande flöden ska motsvara naturmarksavrinning.

4 Förslag till dagvattenhantering

4.1 Dimensionerande parametrar

Dimensionerande flöden tas fram enligt Svenskt Vatten Publikation P110 och P104.

För beräkningar av dimensionerande regnintensitet har Dahlströms (2010) ekvation använts.

Återkomsttiden har valts efter minimikrav på återkomsttider enligt P110. Återkomsttiden för regn vid fylld ledning för industri-/affärsområden sätts till 10 år. Koncentrationstiden för regn ligger på 10 min. Ekvationen ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s per hektar. En klimatfaktor på 1,25 har tillagts (regnintensitet 285 l/s*ha). Den totala avrinningen från planområdet före och efter exploatering redovisas i tabellerna nedan. För fullständiga beräkningar se bilaga 1.

MARKSLAG AREA M²

RED AREA M²

AVRINNING L/S

Industriområde _{16 777 8 389 239}

Lokalgata _{13 810 11 048 315}

Villor _{5 880 2 352 67}

Grönyta _{46 734 4 673 133}

TOTALT _{83 201 26 462 754}

Tabell 1: Dimensionerande parametrar före exploatering

MARKSLAG AREA

M² RED AREA

M² AVRINNING UTAN FÖRDRÖJNING L/S Industriområde ^{42 726 21 363 609}

Lokalgata ^{13 810 11 048 315}

Villor ^{5 880 2 352 67}

Grönyta ^{20 785 2 077 59}

TOTALT ^{83 201 36 850 1 050}

Tabell 2: Dimensionerande parametrar efter exploatering

Efter exploateringen ökar avrinningen med 39 % till 1 050 l/s. Detta beror på förtätningen av planområdet som avspeglas i viktade avrinningsfaktorer (kföre=0,32 kefter=0,44).

OMRÅDE AREA

M²

RED AREA M²

AVRINNING UTAN FÖRDRÖJNING L/S

FÖRDRÖJNINGSKRAV M³

Industriområde 1 _{3 844 3 460 55 35}

Industriområde 2 _{9 099 8 189 130 83}

Industriområde 3 _{4 973 4 476 71 46}

Industriområde 4 _{13 271 11 944 189 121}

Industriområde 5 _{6 663 5 997 95 61}

Industriområde 6 _{4 896 4 406 70 45}

TOTALT _{42 746 38 471 609 391}

Tabell 3: Beräkning av fördröjningsvolymer på planerad industrimark

I tabell 3 redovisas krav på fördröjningsvolym för varje industrifastighet. För mer detaljerad tabell se bilaga 2.

4.2 Grönytefaktor

För att hitta långsiktiga och hållbara dagvattenlösningar som även tar hänsyn till

klimatanpassning jobbar Uddevalla kommun med en så kallad grönytefaktor (gyf). Syftet med en grönytefaktor är att vara ett styrmedel för att få in mer grönska i stad en men också ett instrument för att dämpa flöden vid skyfall. En hög grönytefaktor behöver inte stå i kontrast till eller motverka en hög exploateringsgrad. Med bakgrund av bebyggelsens karaktär anger grönytefaktorn i sammanhanget hur stor andel av marken som bör möjliggöra

fördröjning/infiltration av dagvatten, till exempel genom gröna tak och genomsläppliga material på parkeringsytor.

Enligt Uddevalla kommuns dagvattenhandledning räknas industriområde som verksamhet och bör ha grönytefaktor 0,50. För att nå målnivån efter exploatering kan området till exempel behöva utgöras av ca 34 400m2 naturmark vilket är cirka 41 % av hela området.

Om man antar att all industrimark hårdgörs och lägger till befintliga villor och omgivande naturmark blir grönytefaktorn cirka 0,30. Med föreslagna biofilter kan grönytefaktorn komma att öka något.

4.3 Förslag på utformning av dagvattenhantering

Principer på hur man kan lösa dagvatten inom fastigheterna redovisas nedan och i bilaga 4.

Framtida markanvändning och framtida fastighetsgränser har varit tillgänglig för denna utredning.

Dagvatten från de nya fastigheterna föreslås hanteras på varje enskild fastighet innan avledning med dagvattenledningar till befintligt dike.

Takdagvatten kan ledas till kassettmagasin som placeras i fastigheternas lågpunkter.

Kassettmagasinen kan utformas med en höjd på cirka 60 cm och med en täckning på cirka 60 cm för att klara trafiklaster. Inloppsbrunnar bör dimensioneras med sandfång för att minska risken för igensättning i magasinet.

Figur 13: Principritning: Hålrumsmagasin (kassettmagasin eller stenkista)

Figur 14: Principritning: sektion A-A för hålrumsmagasin

För hantering av dagvatten från parkeringsytor föreslås fördröjning och rening med biofilter enligt principer nedan. De ger en god rening av bly, zink, kadmium, nickel och SS (partiklar) och ökar grönytefaktorn.

Figur 15: Principritning: Biofilter

Figur 16: Principritning: sektion A-A för biofilter

Dagvatten från de tre östra industritomterna kan avledas med brunnar och ledningar till ett befintligt dike i planområdets västra del. Dikesbotten är ej inmätt men om diket antas vara cirka 2 meter djupt är dikesbotten vid utloppet cirka +57,8. Dagvattenledningar med lutning 5 ‰ ska då klara att ansluta samtliga fastigheter. Vattengång på dagvattenledning ut från magasinen är cirka 1,20 meter under marknivå.

5 Skyfallskartering

5.1 Kartering av lågpunkter

Planområdet är ett instängt område och allt dagvatten som avrinner från området leds under bro för lokalväg som går parallellt med E6. Brons öppning för genomledning av bäcken är cirka B=3000 mm och H=2000mm vilket innebär att kapaciteten för genomledning av bäcken är god.

Om alla instängda områden inom planområdet skulle fyllas med vatten kan vattennivån inom området stiga till max +56-57 och därefter kommer vattnet att svämma över lokalvägen som går parallellt med E6. Vid ett sådant scenario skulle stora områden, mellan lokalvägen som går parallellt med E6 och Stora Bergavägen, svämma över. Scenariot bedöms dock som mycket osannolikt på grund av att kapaciteten för genomledning av bäcken är god.

5.2 Kartering av markavrinning vid 100-års regn

En enklare skyfallskartering utifrån höjddata har gjorts för att studera vilka ytor som kan komma att svämmas över vid ett 100-års regn. Hänsyn till trumman tas genom att dess kapacitet (38 mm) räknas bort från mängden nederbörd (48 mm). Trummans kapacitet är okänd men den har antagits motsvara ett regn med återkomsttid 50 år.

100-års-regn, 30 minuter = volym 48 mm 50-års regn, 30 min = 38 mm

Avrinning från genomsläppliga ytor, 100-års regn 75%

Regnvolym: 0,75 * (48-38) = 7.5 mm

Resultatet av simuleringen av ett regn med 7,5 mm visar att endast ett mindre område nära bäcken som ligger lite lägre (marknivå cirka +55) riskerar att svämmas över vid ett 100-års- regn, se figur nedan.

Figur 17: Översvämningsområde

Vid ett regn mindre intensivt än 50-årsregnet bedöms vattenytan i bäcken att kunna stiga till cirka 1,5 meter under marknivån. Då finns ingen risk för dämning av husgrundsdränering eller dagvattenmagasin.

Vid ett hundraårs-regn kommer vattenytan i bäcken att ligga i marknivå i närheten av bron för lokalgatan parallellt med väg E6.

5.3 Hantering av skyfall

Vid skyfall ska översvämningar inte orsaka skador på byggnader. För att få en säker hantering av skyfall är höjdsättningen av området mycket viktigt. Instängda områden bör undvikas och byggnader bör placeras högt medan gator, parkeringsplatser och grönytor kan med fördel placeras lågt. För att få en säker avrinning av dagvatten bort från byggnaderna föreslås markytan ges en lutning på ca 5% de närmsta 3 meterna intill byggnaderna och därefter cirka 1% (Svenskt Vatten Publikation P105).

Föreslagna biofilter kan med fördel utformas skålade för att möjliggöra en viss magasinering av ytavrinnande dagvatten vid skyfall. Även parkeringsytor kan med fördel utformas som

nedsänkta ytor.

Lägsta golvnivå inom området bör vara +55.50 för att inte översvämningar vid skyfall ska riskera att orsaka skador på byggnader.

Det mindre området nära bäcken som riskerar att svämmas över vid ett 100-års regn enligt kapitel 5.2 kommer inte att ha byggrätt enligt detaljplanen.

6 Föroreningar

6.1 Metod och förutsättningar

För att få en uppfattning om föroreningsbelastningen har dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll räknats fram. Schablonhalterna av föroreningar är hämtade ur

programvaran StormTac, en programvara som används för föroreningsberäkningar i dagvatten.

En årsmedelnederbörd på 850 mm har använts för hela planområdet. I StormTac finns resultat från samlad forskning gällande vilka typer av dagvattenföroreningar som uppkommer vid olika markanvändningar.

StormTac är inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell bild av hur föroreningssituationen före och efter ombyggnad kan se ut. Hur stor den faktiska reningseffekten blir är beroende av hur varje enskild reningsanläggning utformas och

förutsättningarna på platsen. Variationer såväl till det bättre som sämre kommer även att finnas för olika ämnen och vid olika årstider.

Det har tagits fram föroreningsmängder och koncentrationer för planområdet för det befintliga läget och det förväntade läget efter exploateringen. En utvärdering av beräkningsresultatet sker med hänsyn till länsstyrelsens statusklassning av recipienten och Göteborgs stads

miljöförvaltnings riktvärden för utsläpp av förorenat vatten.

6.2 Föroreningar före och efter exploatering

Tabell 4 visar resultatet på föroreningsberäkningarna före och efter exploatering. Beräkningen för läget idag visar att det överskrids riktvärden för fosfor, koppar, zink och TBT.

Föroreningsberäkning för exploatering utan rening redovisas i tabell 5. Efter exploatering sker

reningen i området som beskrivits ovan och reningseffekten för valda dagvattenmetoden är hög.

Förutom koppar, kadmium och TBT underskrider alla ämnen miljöförvaltningens riktvärden för de sammanlagda framtida förhållandena i planområdet. Se tabell 6.

För föroreningsberäkningar har antagits att hälften av de planerade industritomterna utgörs av takytor och att detta dagvatten leds till kassettmagasin. Hälften av de planerade

industritomterna har antagits vara hårdgjorda ytor och detta dagvatten leds till biofilter.

Tabell 4: Föroreningsbelastning före exploatering av planområdet

ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] RIKTVÄRDE /

KoV MÅLVÄRDE [µg/l] FÖRORENINGS- MÄNGDER [kg/år]

P 160 150 6,0

N 1500 2 500 54

Pb 7,5 14 0,28

Cu 18 22 0,68

Zn 64 60 2,4

Cd 0,36 0,4 0,014

Cr 4,9 15 0,18

Ni 5,1 40 0,19

Hg 0,039 0,05 0,0014

SS 46000 60 000 1700

Oil 620 1 000 23

BaP 0,029 0,0011

Benz 1,6 10 0,061

TBT 0,0016 0,001 0.000059

As 3,6 15 0,13

TOC 12000 20 000 450

Tabell 5: Föroreningsbelastning efter exploatering utan rening

ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] FÖRORENINGS-MÄNGDER [kg/år]

FASTIGHETSMARK ALLMÄN

PLATSMARK RIKTVÄRDE / KoV MÅLVÄRDE [µg/l]

FASTIGHETSMARK ALLMÄN PLATSMARK

P 158 140 150 7,3 1,4

N 1411 2 000 2 500 54 20

Pb 13 3,6 14 0,657 0,037

Cu 31 21 22 1,06 0,22

Zn 109 22 60 6,35 0,23

Cd 0,8 0,25 0,4 0,0333 0,0026

Cr 6,4 7,2 15 0,315 0,075

Ni 8,0 5,7 40 0,411 0,059

Hg 0,03 0,076 0,05 0,001689 0,00080

SS 46020 70 000 60 000 2370 730

Oil 767 730 1 000 53,1 7,6

BaP 0,011 0,00011

Benz 0,43 3,7 10 0,0156 0,039

TBT 0,019 0,0016 0,001 0,0013274 0,000016

As 3,5 2,6 15 0,125 0,027

TOC 15906 16 000 20 000 670 160

Tabell 6: Föroreningsbelastning efter exploatering med rening

ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] FÖRORENINGS-MÄNGDER [kg/år]

FASTIGHETSMARK ALLMÄN

PLATSMARK RIKTVÄRDE / KoV MÅLVÄRDE [µg/l]

FASTIGHETSMARK ALLMÄN PLATSMARK

P 117 140 150 2,9 1,4

N 1226 2 000 2 500 32 20

Pb 6 3,6 14 0,283 0,037

Cu 24 21 22 0,56 0,22

Zn 42 22 60 2,69 0,23

Cd 0,4 0,25 0,4 0,0138 0,0026

Cr 4,4 7,2 15 0,165 0,075

Ni 3,7 5,7 40 0,172 0,059

Hg 0,015 0,076 0,05 0,000869 0,00080

SS 24930 70 000 60 000 1090 730

Oil 341 730 1 000 24,9 7,6

BaP 0,0201 0,011 0,0015 0,00011

Benz 0,35 3,7 10 0,0096 1,4

TBT 0,0104 0,0016 0,001 0,0006774 20

As 2,9 2,6 15 0,074 0,037

TOC 8765 16 000 20 000 293 0,22

6.3 Påverkan på miljökvalitetsnormer

Den ekologiska statusen för Skredsviksån är måttlig idag och enligt VISS ska recipient uppnå god ekologisk status år 2027. Som motivering anges övergödning från jordbruk och enskilda avlopp och hydromorfologiska förändringar genom yttre fysik påverkan. Enligt beräkningarna minskar koncentrationen av fosfor och kväve som släpps till recipienten om

dagvattenanläggningar tillämpas. Exploateringen och de planerade åtgärderna har därför en positiv påverkan på miljökvalitetsnormer.

Den planerade exploateringen bedöms inte påverka den kemiska statusen av Skredsviksån negativt. Några ämnen överstiger riktvärdena marginellt men den generella bedömningen blir att exploateringen inte förväntas försvåra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för recipienten.

7 Kostnadsbedömning

7.1 Investeringskostnader

Huvudman för föreslagna dagvattenåtgärder är fastighetsägaren.

Med utgångspunkt från den föreslagna systemlösningen och från skriften ”Göteborg när det regnar” har investeringskostnader bedömts. Kostnaderna tolkas som mycket grova

uppskattningar i detta skede. Detaljutformning av området, placeringen och val av metoder och material påverkar dem slutgiltiga kostnaderna. Dagvattenledningar och brunnar ingår ej.

Tabell 7: Investeringskostnader

Anläggning Enhet Mängd Á-pris Belopp

Kassettmagasin m³ 206 2000 411 579 kr

Schakt, bädd, duk till kassettmagasin m³ 206 1000 206 000 kr

Biofilter m² 1086 2000 2 172 222 kr

7.2 Drift av föreslagna dagvattenåtgärder

För att kassettmagasin och biofilter ska bibehålla sin fördröjande och renande funktion är skötseln av anläggningarna mycket viktigt. Kassettmagasin och biofilter kräver en låg skötselinsats.

Drift kassettmagasin

Brunnar behöver tömmas från slam och grus.

Kontroll av kassettmagasinens inlopp, utlopp och bräddavlopp bör ske några gånger per år så att dessa inte satts igen.

Även magasinet kan komma att behöva tömmas på slam genom spolning.

Drift biofilter

Brunnar behöver tömmas från slam och grus vid behov.

Kontroll av biofilternas utlopp och bräddavlopp bör ske några gånger per år så att dessa inte satts igen.

Biofiltrens gräsytor behöver klippas.

Om grus- och makadamfyllning sätts igen kan en vertikalskärning utföras i gräsytan för att återställa infiltrationskapaciteten. Slitsarna som då erhåll kan fyllas med sand och grus, vilket ånyo ger möjligheter för dagvatten att infiltrera i stråket.