Gemensamt åtagande från de svenska NGFS-medlemmarna, Finansinspektionen och Riksbanken, i anslutning till NGFS Glasgowförklaring under COP26
Stockholm, 3 november 2021
Finansinspektionen and Sveriges Riksbank
Dnr: 21-01165 Dnr: 21-24385
Gemensamt åtagande från de svenska NGFS-medlemmarna, Finansinspektionen och Riksbanken, i anslutning till NGFS Glasgowförklaring
1under COP26
Om inga åtgärder vidtas kommer klimatförändringarna att utgöra ett fundamentalt hot mot mänsklighetens välbefinnande och mot våra samhällens och ekonomiers stabilitet. Huvudansvaret för att bekämpa klimatförändringarna anses allmänt ligga hos regeringarna, eftersom de har de effektivaste verktygen för att minska utsläppen av växthusgaser. Men inom ramen för sina uppdrag kan även andra myndigheter bidra på olika sätt. Som konstaterades i NGFS första övergripande rapport från 20192 är klimatrelaterade risker en källa till finansiell risk. Därför är det också centralbankers och tillsynsmyndigheters ansvar att säkerställa att det finansiella systemet är motståndskraftigt mot den här typen av risker.
I Sverige utövas finansiell tillsyn över banker, försäkringsbolag och marknadsaktörer av
Finansinspektionen, en myndighet under Finansdepartementet. Riksbanken är Sveriges centralbank och är en oberoende myndighet under riksdagen. Detta gemensamma åtagande utfärdas i anslutning till NGFS Glasgowförklaring. Åtagandet innehåller en kort sammanfattning av pågående och
planerade initiativ för att ta itu med klimatrelaterade finansiella risker och visa vårt åtagande – med beaktande av våra respektive uppgifter och uppdrag3 – att bidra till NGFS globala insatser som anges i Glasgowförklaringen.
Integrera klimatrelaterade risker i övervakning/analys och tillsyn av finansiell stabilitet
• Inom ramen för våra respektive uppdrag åtar sig Riksbanken och Finansinspektionen att fortsätta att integrera klimatrelaterade finansiella risker i relevanta delar av våra verksamheter.
• Både Riksbanken och Finansinspektionen kommer att fortsätta att analysera hur
klimatrelaterade risker kan påverka det finansiella systemet och hota dess stabilitet för att på så sätt fördjupa vår kunskap ytterligare. Detta arbete är även tänkt att inkludera
klimatscenarioanalys, vars omfattning blir beroende på vilka metoder och data som finns tillgängliga.
• Riksbanken och Finansinspektionen arbetar i dagsläget tillsammans med att tillämpa PACTA- verktyget (Paris Agreement Capital Transition Assessment Tool) på de svenska storbankernas låneportfölj. Detta är ett pilotprojekt för banksektorn som bygger vidare på det pilotprojekt för försäkringssektorn som Finansinspektionen genomförde 2020. Dessa pilotprojekt utförs i syfte att utforska olika verktyg för att kvantifiera den klimatrelaterade omställningsrisken.
• Riksbanken och Finansinspektionen åtar sig att vara öppna och transparenta samt att publicera analyser, policyuttalanden och forskning om klimatrelaterade frågor.
• Som tillsynsmyndighet över marknadsaktörerna åtar sig Finansinspektionen att arbeta för att uppnå följande: i) Emittenter ska förse marknaderna med lättillgänglig, tillförlitlig och
enhetlig information om sin exponering mot väsentliga klimatförändringsrelaterade risker
1 https://www.ngfs.net/sites/default/files/ngfsglasgowdeclaration.pdf
2https://www.ngfs.net/sites/default/files/medias/documents/ngfs_first_comprehensive_report_-
_17042019_0.pdfhttps://www.ngfs.net/sites/default/files/medias/documents/ngfs_first_comprehensive_report_-_17042019_0.pdf
3 Vad gäller Finansinspektionens uppdrag, se https://www.fi.se/sv/om-fi/vart-uppdrag/sa-styrs-fi/. Riksbankens uppdrag är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken är även skyldig att använda de offentliga finanserna klokt samt att överväga finansiella risker i sin egen balansräkning. Av detta följer att Riksbanken bland annat ska hantera sina egna risker kopplade till klimatförändringen.
och möjligheter. ii) Reglerade finansföretag ska väga in väsentliga
klimatförändringsrelaterade risker och möjligheter i sina affärs-, risk- och investeringsbeslut.
iii) Konsumenter ska ha tillgång till hållbara finansieringsprodukter och finansieringstjänster i linje med sina behov och preferenser samt få lämplig information och rådgivning som underlag för sina investeringsbeslut.
• Riksbanken och Finansinspektionen kommer att fortsätta att bidra till arbetet i
internationella organisationer och nätverk såsom NGFS, Baselkommittén för banktillsyn (BCBS), IMF, EBA och ESRB samt att samarbeta med andra centralbanker och
tillsynsmyndigheter. Finansinspektionen kommer att fortsätta att bidra till arbetet i Iosco, där Finansinspektionens generaldirektör för närvarande är ordförande för Ioscos arbetsgrupp för hållbar finans. Finansinspektionen kommer även att fortsätta bidra till det arbete som utförs av Esma, Eiopa, IAIS och SIF för att bekämpa klimatförändringen.
• Genom sitt ordförandeskap i Ioscos arbetsgrupp för hållbar finans har Finansinspektionen tagit en aktiv roll i arbetet för en global standard för företagens hållbarhetsrapportering.
Finansinspektionen åtar sig att fortsätta sitt engagemang för att förbättra
hållbarhetsrapporteringens enhetlighet, jämförbarhet och tillförlitlighet globalt sett.
Integrera klimatrelaterade risker i penningpolitisk analys, penningpolitiska operationer och valutareservsförvaltning
• Inom ramen för sitt uppdrag att upprätthålla ett fast penningvärde gör Riksbanken ingående och återkommande analyser av den ekonomiska utvecklingen. Klimatförändringen påverkar redan nu priser och ekonomisk utveckling och dessa effekter kan komma att öka ännu mer framöver. Riksbanken anpassar sina modeller och sin verktygslåda med prognosverktyg för att bättre väga in denna utveckling. Klimatscenarier kommer sannolikt att få en mer
framträdande roll i den penningpolitiska analysen. Riksbanken kommer att fortsätta utveckla verktyg inom detta område, och beakta det arbete som redan har utförts av NGFS.
• Riksbanken kommer att fortsätta att övervaka marknadsutvecklingen inom grön och hållbar finansiering och fortlöpande bedöma hur gröna eller hållbara tillgångar inkluderas i
Riksbankens tillgångsköp, valutareserv eller som godtagbara säkerheter.
• Riksbanken kommer att utvärdera hur dess policy för säkerheter (inom den rättsliga ramen) kan integrera hållbarhet, klimatförändringar eller rapporteringskrav som nya kriterier för vilka säkerheter som godtas eller som grund för en differentierad behandling av säkerheter.
• Riksbanken kommer att fortsätta att analysera om ytterligare åtgärder kan vidtas för att göra valutareserven mer hållbar, utan att detta inverkar negativt på Riksbankens lagstadgade uppdrag.
Rapportering
• Riksbanken åtar sig att arbeta för att publicera sin egen klimatrelaterade finansiella rapportering i linje med TCFD:s rekommendationer. Riksbanken har för avsikt att
offentliggöra koldioxidavtrycket inte bara för portföljen av företagsobligationer utan även för portföljen av svenska statsobligationer och valutareserven.
