Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås
021-39 00 00 • www.vasteras.se Maria Lindh, Erik Johansson Maria.lindh@vasteras.se Erik.johansson@vasteras.se
Redovisning och analys av
resultat i Västerås kommunala skolor vårtermin 2020
P. 17
VÄSTERÅS STAD Redovisning och analys av resultat kommunala skolor VT 2020
2020-10-02
2 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
1. Inledning ... 4
Resultatanalysens syfte och innehåll ... 4
2. Resultatkvalitet ... 6
Antal skolor och elever ... 6
Kunskaper ... 6
ELEVERNAS RESULTAT I ÅRSKURS 9 ... 6
ELEVERNAS RESULTAT I ÅRSKURS 6 ... 19
ELEVERNAS MÅLUPPFYLLELSE ÅRSKURS 3 ... 23
Personalens utbildning ... 26
LÄRARE MED LÄRARLEGITIMATION OCH BEHÖRIGHET I MINST ETT ÄMNE ... 26
Normer och värden ... 31
SKOLENKÄTER ... 31
NÄRVARO ... 32
3. Orsaksanalys ... 33
Processkvalitet - undervisning och andra processer ... 33
Strukturkvalitet – Förutsättningar, organisation och pedagogisk ledning ... 41
4. Framåtriktad åtgärds- och utvecklingsanalys ... 46
VÄSTERÅS STAD
3
Sammanfattning
Vid en översikt över Västerås stads kommunala skolors resultat framkommer att resultaten skiftar kraftigt mellan olika skolor. Resultaten skiftar också inom en och samma skola, så kallad inomskolsvariation.
Resultaten i årskurs 9 går ner vad gäller andel elever som klarat kunskapskraven i alla ämnen medan andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet ökar från de två senaste föregående åren. Det kan förklaras med att kärnämnena som ger gymnasiebehörighet prioriteras för elever som ligger på gränsen till att klara
gymnasiebehörighet. Det kan också förklaras med att elever kämpar för att klara de ämnen som krävs för att
”komma över tröskeln” till i just de ämnena som krävs för gymnasiebehörighet.
Betygen i årskurs 6 ligger i princip stilla på samma nivå som 2019 men är lägre än 2018. Skillnaden mellan pojkar och flickor är också i princip konstant jämfört med 2019 men flickor har generellt högre betyg än pojkar. Följer man de sexors måluppfyllelse, som gick ut sexan våren 2020 över tid, det vill säga samma årskull från åk 4–6, så ligger måluppfyllelsen också där i princip konstant, runt 89-90 % måluppfyllelse.
För årskurs 3 i ämnena matematik och svenska har måluppfyllelsen jämfört med 2019 gått ned någon procentenhet, i engelska upp någon procentenhet, medan den i svenska som andraspråk har sjunkit med fem procentenheter. Flickor har högre måluppfyllelse än pojkar i samtliga ämnen.
Verksamhetsledningen har formulerat och prioriterat en problemformulering för grundskolan:
”Brister i likvärdighet på alla nivåer”.
Resultatkvalitet
Resultatsammanställningar visar att det är stora skillnader i resultat mellan olika grupper av elever och mellan skolor.
Processkvalitet
Analysarbetet visar också att det finns en bristande likvärdighet när det gäller undervisningens kvalitet och ledarskapet i klassrummet samt när det handlar om elevhälsans arbete och arbetet med särskilt stöd.
Exempel: På de tre skolor som är med i SBS framkommer det till exempel att det saknas en gemensam syn på bedömning och betygsättning och brist på samsyn om vad som är framgångsrik undervisning vilket resulterar i en inom skol- och mellanskolvariation rörande undervisningens kvalitet.
Strukturkvalitet
En av Västerås stads stora utmaningar är bristen på likvärdighet. Den finns kopplat till undervisning men också när det kommer till skolans ledning och organisationen. Även om det har skett en kollektiv förflyttning så finns det skolor som fortfarande har strukturella brister kopplat till exempelvis systematiskt
kvalitetsarbete, pedagogisk ledning och organisering av elevhälsan. Detta är mest tydligt på skolor som saknar kontinuitet i ledningsfunktionerna. Ett sådant exempel på brist kan vara hur man har organiserat den kollektiva ledningen av skolan. Det finns fortfarande exempel på skolor där skolans utvecklingsorganisation är otydlig, där det saknas tydliga och reglerade ledarroller samt forum för exempelvis kollegialt lärande. På en sådan skola är organisationen personberoende och sårbar vid till exempel rektorsbyten.
VÄSTERÅS STAD
4
1. Inledning
Resultatanalysens syfte och innehåll
Syftet med denna analys är att på ett trovärdigt sätt kunna förklara tänkbara orsaker och orsakssamband till resultaten på en aggregerad nivå som grund för förbättringsaktiviteter och beslutsfattande, på olika nivåer i styrkedjan.
I samband med läsårets slut 2019/2020 har varje skola analyserat orsaker till sina resultat – både orsaker till de goda och mindre goda resultaten. I analysarbetet är det viktigt att kritiskt granska sin egen verksamhet och undersöka de faktorer som skolan själv har möjlighet att påverka. Det handlar om att förstå vad i processerna1 samt strukturer2 om orsakar resultaten. Vissa saker kan också förklaras på individnivå med till exempel elevers förutsättningar, men ”vi har de individer (elever) vi har”. Hur gärna man än önskar att vissa hade bättre förutsättningar med till exempel föräldrar med högre utbildningsnivå, högre inkomst, bättre språklig förmåga, etcetera så går det inte att påverka. Det som går att påverka och utveckla är de processer (till exempel undervisningens kvalitet, elevhälsans arbete) och strukturer (till exempel organisation, resurser) som är grund för skolan för att på optimalt sätt skapa en skola där alla räknas, utvecklas och lär.
Figur 1: Omvandlingsprocess.
1Processer kan vara undervisning, arbete med elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, etcetera
2Strukturer kan vara skolans organisation, ledningsstrukturer, resurser, lärares lärarlegitimation och behörighet, etcetera
VÄSTERÅS STAD
5
Den blåfärgade delen i ovanstående bild beskriver de faktorer på en skola som är avgörande för att
omvandla förutsättningar till lärande och kunskapsresultat. De resultat som omvandlingsprocessen lett till i form av måluppfyllelse, arbetstillfredsställelse, m.m. har analyserats och ska skapa underlag för att förbättra förutsättningar på både huvudmannanivå och skolnivå.
Analysarbete i skolan är komplext och det finns inga enkla förklaringsmodeller. Det finns också samband mellan flera olika aspekter.
Denna analysrapport bygger på det analysarbete som har skett på varje skola inför resultatdialogerna samt grundskolas verksamhetslednings analys efter resultatdialogerna. Det beskrivs generella mönster kopplat till viktiga nyckelprocesser och strukturer inom de kommunala grundskolorna.
Med utgångspunkt i figur 1 nedan har verksamhetsledningen skapat en analysmodell som bygger på att varje länk i styrkedjan analyserar tänkbara orsaker till elevernas resultat för att därefter, med orsaksanalysen som grund, besluta om förbättringsinsatser samt skapa underlag för huvudmannen att ge förutsättningar
anpassade efter verksamhetens behov.
Figur 2: Styrkedjan och det systematiskt kvalitetsarbete
I denna rapport förekommer många hänvisningar till forskning och andra källor. De finns med för att beskriva att de insatser, åtgärder som pågår och som kommer att utformas i kommande verksamhetsplan har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Nedan presenteras:
• Resultatkvalitet
• Orsaksanalys
• Framåtriktad åtgärds- och utvecklingsanalys
VÄSTERÅS STAD
6
2. Resultatkvalitet
Antal skolor och elever
Tabell 1 antal kommunala skolor och antal elever
Antal skolor Antal elever
Grundskola F-6 28 7 869
Grundskola 7–9 5 2 290
Grundskola F-9 4 2 380
Totalt Grundskola 37 12 539
Grundsärskola 9 264
Kunskaper
ELEVERNAS RESULTAT I ÅRSKURS 9
De siffror som presenteras här avser avgångseleverna i årskurs 9 vårterminen 2020, på Västerås kommunala skolor. Elevers betygsresultat i årskurs 9 mäts genom de tre måtten andelen elever som nått
kunskapsresultaten i alla ämnen, andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt meritvärde för samtliga elever. Meritvärdet beräknas på 17 ämnen.
Resultatutveckling över tid
Figur 3 visar betygsresultat för alla elever, flickor och pojkar för 2018–2020. Andel elever som nått
kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2020 är 63,8% för alla elever vilket är tre procentenheter lägre än förra året. Det finns en skillnad mellan pojkars resultat 59,7%, och flickors, som är 68,6%. Behörigheten till gymnasiet är 78,8 % för alla elever. För flickor ökade resultatet med 4 procentenheter till 79,7 % medan pojkar backade med 3 procentenheter till 77,4 %. Dessa resultat var tvärtemot föregående läsårsresultat.
Sett till samtliga elever har meritvärdet försämrats från 216,3 år 2019 till 212,9 i år. Flickors meritvärde har ökat från 221,2 år 2019 till 227,5 i år. Elevernas genomsnittliga resultatutveckling uppvisar små variationer över tid vad gäller alla elever för behörigheten till gymnasiets yrkesprogram och meritvärde.
50 70 90
2018 2019 2020
Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, per kön
Alla Flickor Pojkar
50 70 90
2018 2019 2020
Andel (%) elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram, per kön
Alla Flickor Pojkar
VÄSTERÅS STAD
7
Figur 3. Betygsresultat årskurs 9 per kön, 2018-2020. Observera att skalorna inte börjar på noll.
Figur 4 visar betygsresultat för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. Av figuren framgår att behörigheten till gymnasiet för elever med annat modersmål än svenska har ökat med cirka 5 procentenheter över de tre senaste åren. Däremot har andelen elever med fullständiga betyg gått tillbaka till 2018 års nivå vilket är en minskning från föregående läsår med nästan 5 procentenheter. Likaså har meritvärdet följt samma utveckling som den för fullständiga betyg. Trenden för elever med annat modersmål är densamma som för elever med svenska som modersmål men med lite kraftigare nedgång i fullständiga betyg och en kraftigare uppgång i behörighet till yrkesprogram på gymnasiet.
Figur 4: Betygsresultatelever åk 9 med svenska som modersmål och annat modersmål, 2018-2020 50
150 250
2018 2019 2020
Genomsnittligt meritvärde per kön
Alla Flickor Pojkar
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2018 2019 2020
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
Svenska Annat modersmål
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2018 2019 2020
Andel elever med behörighet till yrkesprogram
Svenska Annat modersmål
0,0 100,0 200,0 300,0
2018 2019 2020
Genomsnittligt meritvärde
Svenska Annat modersmål
VÄSTERÅS STAD
8
Figur 5 visar betygsresultaten uppdelat på kön och modersmål. Flickor, oavsett modersmål, har högre resultat än pojkar i motsvarande grupp. Flickor med svenska som modersmål har hämtat upp nedgången från 2019 och dessutom höjt resultaten jämfört med 2018. Samma utveckling gäller för flickor med annat modersmål. Noterbart att behörighet till yrkesprogram har ökat med 11 procentenheter till 70 procent för denna grupp av flickor. Pojkar med annat modersmål är den av alla grupper som har den mest negativa utvecklingen. Från att ha relativt lika resultat 2019, pojkar och flickor med annat modersmål, har skillnaden mellan könen ökat. Särskilt gäller det fullständiga betyg och meritvärdet.
Figur 5:Betygsresultat elever åk 9 med svenska som modersmål och annat modersmål, per kön, 2018-2020
80 75
48 41
76 77
50 49
81 70
50 40
0 20 40 60 80 100
flickor pojkar flickor pojkar svenska som modersmål Annat modersmål
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
2018 2019 2020
86 89
63 61
86 90
59 65
91 88
70 63
0 20 40 60 80 100
flickor pojkar flickor pojkar
svenska som modersmål Annat modersmål Andel elever med behörighet till yrkesprogram
2018 2019 2020
238 224
196 176
235 225
185 176
245 213 194
164
0 50 100 150 200 250 300
flickor pojkar flickor pojkar
svenska som modersmål Annat modersmål Genomsnittligt meritvärde
2018 2019 2020
VÄSTERÅS STAD
9 Progression elever i årskurs 9 vårterminen 2020
Uppföljningen av elever som når kunskapskraven i alla ämnen, meritvärde och behörighet till gymnasiets yrkesprogram har gjorts så att utvecklingen speglar en elevgrupp. I figur 6 visas de resultat som de nuvarande eleverna i årskurs 9 har fått fram till och med vårterminen 2020.
Figur 6: Betygsresultat årskurs 9 fram till och med vårterminen 2020 0
10 20 30 40 50 60 70 80
Åk 6 HT
Åk 6 VT
Åk 7 HT
Åk 7 VT
Åk 8 HT
Åk 8 VT
Åk 9 HT
Åk 9 VT Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen
0 20 40 60 80 100
Åk 6 HT
Åk 6 VT
Åk 7 HT
Åk 7 VT
Åk 8 HT
Åk 8 VT
Åk 9 HT
Åk 9 VT Andel elever som är behöriga till gymnasiets
yrkesprogram
0 50 100 150 200 250
Åk 6 HT
Åk 6 VT
Åk 7 HT
Åk 7 VT
Åk 8 HT
Åk 8 VT
Åk 9 HT
Åk 9 VT Genomsnittligt meritvärde
VÄSTERÅS STAD
10 Progression elever i årskurs 9 per kull
Figur 7 visar betyg som följer olika kohorter. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen, andel elever med behörighet till yrkesprogram samt genomsnittligt meritvärde. Färgsättningen ger en visuell vägledning om utvecklingen. Utifrån dessa data stämmer det att årets åk 9 vårterminen 2020 har haft låga betyg i åk 7 och åk 8, men de hade högst betyg av alla kohorter höstterminen i årskurs 6.
Figur 7. Progression elever i årskurs 9 per kull.
50,0 55,0 60,0 65,0 70,0 75,0
Åk 6 HT Åk 6 VT Åk 7 HT Åk 7 VT Åk 8 HT Åk 8 VT Åk 9 HT Åk 9 VT
Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen per kull
Åk 9 2017 Åk 9 2018 Åk 9 2019 Åk 9 2020 Åk 9 2021 Åk 9 2022
50 60 70 80 90
Åk 6 HT Åk 6 VT Åk 7 HT Åk 7 VT Åk 8 HT Åk 8 VT Åk 9 HT Åk 9 VT
Andel elever med behörigheten till gymnasiets yrkesprogram
Åk 9 2017 Åk 9 2018 Åk 9 2019 Åk 9 2020 Åk 9 2021 Åk 9 2022
50 100 150 200 250
Åk 6 HT Åk 6 VT Åk 7 HT Åk 7 VT Åk 8 HT Åk 8 VT Åk 9 HT Åk 9 VT
Genomsnittligt meritvärde
Åk 9 2017 Åk 9 2018 Åk 9 2019 Åk 9 2020 Åk 9 2021 Åk 9 2022
VÄSTERÅS STAD
11
Figur 8 visar progressionen för elever i årskurs 9 på samtliga kommunala skolor där den första bilden visar behörigheten till ett yrkesprogram. Årskursens utveckling över tid från höstterminen i årskurs 7 till slutbetyget vårterminen i årskurs 9 visar olika mönster på skolorna. Irstaskolan, Önstaskolan och
Viksängsskolan ligger på ungefär samma nivå över tid när det gäller behörigheten till yrkesprogram medan några skolor pendlar mycket över tid, som exempelvis Pettersbergsskolan, Skiljeboskolan och
Tillbergaskolan. Förändringen på Tillbergaskolan är anmärkningsvärd, från 50 procent behöriga höstterminen i årskurs 8 till 89 procent vårterminen i årskurs 9, en uppgång på 40 procentenheter. Uppgången på
Skiljeboskolan under samma tidsperiod är också stor, från 50 procent till 78 procent. Noterbart är att vissa skolor, Rönnbyskolan, Tillbergaskolan, Skiljeboskolan och Pettersbergsskolan har en kraftig uppgång i årskurs 7 följt av en till och med större nedgång till höstterminen i årskurs 8.
Meritvärdet pendlar inte lika mycket över tid men rör sig stadigt uppåt på samtliga skolor. Variationen i årskurs 7 och årskurs 8 märks även i meritvärdet på liknande sätt som behörigheten till yrkesprogram varierade.
Andelen elever med fullständiga betyg ligger relativt konstant på Irstaskolan och Viksängsskolan. På övriga skolor varierar andelen mycket över tid. Upp- och nedgången i årskurs 7 och årskurs 8 är tydlig. På flera skolor sker en uppgång efter höstterminen i årskurs 8 till vårterminen i årskurs 9 men inte till nivåerna i årskurs 7. Ett undantag är Skiljeboskolan med en uppgång från 44 procent till 71 procent, en ökning med cirka 27 procentenheter.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 7 HT 17 Åk 7 VT 18 Åk 8 HT 18 Åk 8 VT 19 Åk 9 HT9 ÅK 9 VT20 Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram
Irstaskolan
Kristiansborgsskolan Nybyggeskolan Pettersbergsskolan Rönnbyskolan Skiljeboskolan Tillbergaskolan Viksängsskolan Önstaskolan Total
VÄSTERÅS STAD
12
Figur 8: Progression elever i åk 9. Jämförelse alla skolor. Andel behöriga till yrkesprogram, genomsnittligt meritvärde och andel som når kunskapskraven i alla ämnen e
0 50 100 150 200 250 300
Åk 7 HT 17 Åk 7 VT 18 Åk 8 HT 18 Åk 8 VT 19 Åk 9 HT9 ÅK 9 VT20 Genomsnittligt meritvärde
Irstaskolan
Kristiansborgsskolan Nybyggeskolan Pettersbergsskolan Rönnbyskolan Skiljeboskolan Tillbergaskolan Viksängsskolan Önstaskolan Total
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
Åk 7 HT 17 Åk 7 VT 18 Åk 8 HT 18 Åk 8 VT 19 Åk 9 HT9 ÅK 9 VT20 Andel som når kunskapskraven i alla ämnen per skola
Irstaskolan
Kristiansborgsskolan Nybyggeskolan Pettersbergsskolan Rönnbyskolan Skiljeboskolan Tillbergaskolan Viksängsskolan Önstaskolan Total
VÄSTERÅS STAD
13 Resultat per ämne
De två tabellerna nedan visar resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9 våren 2020. Ämnena är sorterade efter genomsnittlig betygspoäng, tabell 2, och efter andelen elever med F i betyg, tabell 3.
Tabell 2 Ämnen sorterade efter genomsnittlig betygspoäng
De tre praktisktestetiska ämnena bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap har höga betygspoäng. Likaså har dessa ämnen få elever med betyget F. Se tabell 3. No-ämnena och matematik har frånsett svenska som andraspråk den lägsta betygspoängen. Svenska är det ämne av de behörighetsgivande ämnena som har lägsta andelen med betyget F. Noterbart är att antal elever med betygsnoteringen 33 är hög i no- och so- ämnena. Under den senaste treårsperioden är tendens att den gruppen elever ökar över tid. Skolor anpassar bort dessa ämnen för att elever ska klara att uppnå behörighet till yrkesprogram på gymnasiet.
Tabell 3 Ämnen sorterade efter andelen F i betyg
3 Noteringen 3 i slutbetyg anges för anpassad studiegång och för anpassad timplan. Det senare gäller nyanlända elever.
Betyg per ämne
Åk 9 Vt 2020
Antal betyg
Antal god- kända betyg (A-
E)
Andel (%) med A-E
Genom- snittlig betygs-
poäng A B C D E F 3
ML 207 206 99,5% 16,0 44 21% 61 29% 53 26% 39 19% 9 4% 1 0% 0%
BD 1 046 972 92,9% 14,0 154 15% 189 18% 255 24% 194 19% 180 17% 35 3% 25 2%
SL 1 047 981 93,7% 13,8 90 9% 193 18% 297 28% 239 23% 162 15% 28 3% 26 2%
HKK 1 046 929 88,8% 13,7 196 19% 178 17% 238 23% 164 16% 153 15% 75 7% 28 3%
SV 867 806 93,0% 13,6 96 11% 148 17% 220 25% 158 18% 184 21% 46 5% 2 0%
IDH 1 048 891 85,0% 13,4 213 20% 159 15% 232 22% 135 13% 152 15% 104 10% 31 3%
EN 1 048 916 87,4% 13,4 164 16% 183 17% 246 23% 179 17% 144 14% 112 11% 7 1%
MU 1 048 915 87,3% 13,0 116 11% 196 19% 235 22% 212 20% 156 15% 91 9% 28 3%
TK 1 046 911 87,1% 12,4 92 9% 135 13% 254 24% 204 20% 226 22% 69 7% 50 5%
GE 1 045 890 85,2% 12,3 112 11% 138 13% 227 22% 186 18% 227 22% 92 9% 43 4%
HI 1 047 897 85,7% 12,3 137 13% 125 12% 217 21% 156 15% 262 25% 93 9% 44 4%
RE 1 047 906 86,5% 12,3 101 10% 135 13% 219 21% 184 18% 267 26% 81 8% 42 4%
SH 1 047 888 84,8% 12,1 116 11% 121 12% 204 19% 194 19% 253 24% 97 9% 44 4%
MOD. SPR 714 602 84,3% 12,0 74 10% 102 14% 139 19% 119 17% 168 24% 90 13% 18 3%
BI 1 045 860 82,3% 11,4 82 8% 123 12% 184 18% 175 17% 296 28% 100 10% 65 6%
MA 1 047 885 84,5% 11,4 87 8% 97 9% 170 16% 154 15% 377 36% 138 13% 6 1%
FY 1 046 874 83,6% 11,3 76 7% 118 11% 184 18% 172 16% 324 31% 97 9% 64 6%
KE 1 042 848 81,4% 11,1 66 6% 115 11% 192 18% 165 16% 310 30% 107 10% 70 7%
SVA 181 105 58,0% 7,4 8 4% 3 2% 24 13% 24 13% 46 25% 75 41% 1 1%
Betyg per ämne
Åk 9 Vt 2020
Antal betyg
Antal godkänd
a betyg (A-E)
Andel (%) med A-E
Genomsn ittlig betygspo
äng A B C D E F 3
SVA 181 105 58,0% 7,4 8 4% 3 2% 24 13% 24 13% 46 25% 75 41% 1 1%
MA 1 047 885 84,5% 11,4 87 8% 97 9% 170 16% 154 15% 377 36% 138 13% 6 1%
MOD. SPR 714 602 84,3% 12,0 74 10% 102 14% 139 19% 119 17% 168 24% 90 13% 18 3%
EN 1 048 916 87,4% 13,4 164 16% 183 17% 246 23% 179 17% 144 14% 112 11% 7 1%
KE 1 042 848 81,4% 11,1 66 6% 115 11% 192 18% 165 16% 310 30% 107 10% 70 7%
IDH 1 048 891 85,0% 13,4 213 20% 159 15% 232 22% 135 13% 152 15% 104 10% 31 3%
BI 1 045 860 82,3% 11,4 82 8% 123 12% 184 18% 175 17% 296 28% 100 10% 65 6%
FY 1 046 874 83,6% 11,3 76 7% 118 11% 184 18% 172 16% 324 31% 97 9% 64 6%
SH 1 047 888 84,8% 12,1 116 11% 121 12% 204 19% 194 19% 253 24% 97 9% 44 4%
HI 1 047 897 85,7% 12,3 137 13% 125 12% 217 21% 156 15% 262 25% 93 9% 44 4%
GE 1 045 890 85,2% 12,3 112 11% 138 13% 227 22% 186 18% 227 22% 92 9% 43 4%
MU 1 048 915 87,3% 13,0 116 11% 196 19% 235 22% 212 20% 156 15% 91 9% 28 3%
RE 1 047 906 86,5% 12,3 101 10% 135 13% 219 21% 184 18% 267 26% 81 8% 42 4%
HKK 1 046 929 88,8% 13,7 196 19% 178 17% 238 23% 164 16% 153 15% 75 7% 28 3%
TK 1 046 911 87,1% 12,4 92 9% 135 13% 254 24% 204 20% 226 22% 69 7% 50 5%
SV 867 806 93,0% 13,6 96 11% 148 17% 220 25% 158 18% 184 21% 46 5% 2 0%
BD 1 046 972 92,9% 14,0 154 15% 189 18% 255 24% 194 19% 180 17% 35 3% 25 2%
SL 1 047 981 93,7% 13,8 90 9% 193 18% 297 28% 239 23% 162 15% 28 3% 26 2%
ML 207 206 99,5% 16,0 44 21% 61 29% 53 26% 39 19% 9 4% 1 0% 0%
VÄSTERÅS STAD
14
Tabell 4 visar förändringen i andel ej godkända betyg (F, 3, -) per ämne mellan läsår 18/19 och läsår 19/20.
Tabell 4 Förändringen i betyg per ämne mellan läsår 18/19 och 19/20
Av tabellen framgår att fler elever i ämnen engelska, matematik och svenska som andraspråk får betyg sedan föregående läsår medan det är det omvända för ämnet svenska. Dessa ämnen är behörighetsgivande till gymnasiet vilket inverkar positivt till att behörigheten är densamma som föregående läsår.
Alla samhällsorienterade ämnena försämrar resultaten och särskilt syns det i samhällskunskap och geografi.
Detsamma gäller för alla de naturorienterande ämnena där biologi och kemi sticker ut negativt. Andra ämnen med en negativ utveckling är hem- och konsumentkunskap, moderna språk och musik. Andelen elever med fullständiga betyg liksom meritvärdet har sjunkit sedan föregående läsår vilket hänger samman med att andelen ämnen med negativ resultatutveckling ökat.
Figuren på sidan 28, ”Lärare med legitimation och behörighet i ämnet” visar att det finns ett visst samband mellan behörighet i ämnet och resultaten i ämnet. Särskilt gäller det de fyra samhällsorienterade ämnena där lärarbehörigheten är cirka 50 procent.
Andel ej godkända betyg jämförelse lå 18/19 och lå 19/20
19/20 18/19
Antal ej godkänd a betyg
Andel Antal ej godkänd a betyg
Andel Förändring från föregående läsår
Grundskola 2 316 13,1% 2049 11,9% 1,2%
Bild 73 7,0% 85 8,3% -1,3% Andel med ej
Biologi 185 17,7% 150 14,8% 2,9% godkänt betyg
Engelska 129 12,3% 137 13,4% -1,0% minskar
Fysik 171 16,4% 161 15,8% 0,5%
Geografi 153 14,6% 120 11,8% 2,8% Andel med ej
Hem- och Konsumentkunskap117 11,2% 81 8,0% 3,2% godkänt betyg
Historia 149 14,2% 127 12,5% 1,8% ökar lite
Idrott och hälsa 155 14,8% 140 13,7% 1,1%
Kemi 197 18,9% 162 15,9% 2,9% Andel med ej
Matematik 139 13,3% 162 15,9% -2,6% godkänt betyg
Moderna Språk 100 14,2% 70 10,3% 3,9% ökar mycket
Modersmål 1 0,5% 3 1,4% -0,9%
Musik 131 12,5% 99 9,7% 2,8%
Religionskunskap 140 13,4% 128 12,6% 0,8%
Samhällskunskap 157 15,0% 122 12,0% 3,0%
Slöjd 64 6,1% 60 5,9% 0,2%
Svenska 53 6,1% 40 4,9% 1,2%
Svenska som andra språk67 37,4% 82 39,6% -2,2%
Teknik 135 12,9% 120 11,8% 1,1%
VÄSTERÅS STAD
15 Resultat per ämne efter sommarskola
Tabellen nedan visar resultatet efter lovskolan i årskurs 9. Av de deltagande eleverna i de olika ämnena var det hälften eller fler av eleverna som klarade betyg i ämnen matematik, svenska och svenska som
andraspråk. I engelska är det fler och oftast nyanlända elever som har stora utmaningar mestadels på grund av att de inte läst engelska tidigare.
Tabell 5: Tabellen visar antal elever som uppnått betyg under lovskolan i årskurs 9
Tabell 6 visar betygsresultatet uppdelat på pojkar och flickor
Tabell 6: Betygsresultat pojkar och flickor årskurs 9 på de olika skolorna
Meritvärdet för flickor är högre än för pojkar på samtliga skolor med undantag för Pettersbergsskolan där meritvärdet är lika mellan könen. På de gulmarkerade skolorna är flickornas meritvärde 30 meritpoäng högre eller mer än pojkarnas.
VÄSTERÅS STAD
16
Behörigheten till yrkesprogram skiljer sig inte lika mycket mellan könen. Flickornas behörighet är ändock högre än pojkarnas med undantag för Nybyggeskolan där det inte är någon skillnad i behörighet och Pettersbergsskolan där pojkarna har en högre andel behöriga.
Andelen som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är högre för flickor på samtliga skolor. I de
gulmarkerade skolorna är skillnaden 15 procentenheter högre för flickor än för pojkar. På en av skolorna är det låga värden för både pojkar och flickor.
Resultaten ovan kan tyda på att skolorna prioriterar att eleverna ska bli behöriga till yrkesprogrammet på gymnasiet men på bekostnad av att klara kunskapskraven i samtliga ämnen.
Resultat elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning
Figur 9 visar sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen. Andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen stiger med föräldrars utbildningsnivå.
Några undantag finns från detta mönster, Skiljeboskolan och Persboskolan som på ett positivt sätt avviker från det mönster.
Figur 9: Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
Elever som nått kunskapskraven i alla ämnen (exkl nyinvandrade och med okänd bakgrund)
Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning
l
Segregerade skolresultat
Irsta
Viksäng Rönnby Tillberga Kristiansborg Pettersberg
Nybygge Skiljebo
Önsta Persbo
VÄSTERÅS STAD
17
I figur 10 ser man elevers skolresultat (mätt som andelen elever i årskurs 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever) på y-axeln (alltså på höjden i diagrammet) i förhållande till andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning på x-axeln. Varje prick visar utfallet för ett år, där den mörkast röda pricken visar utfallet 2020, medan den ljusast röda pricken visar 2017 och övriga prickar åren däremellan.
Storleken på pricken visar antalet elever i årskurs 9 det aktuella året. Med hjälp av dessa diagram kan man följa utvecklingen av skolresultaten på de olika kommunala skolorna, och får även en indikation på om utvecklingen beror på förändringar i elevunderlaget eller om det beror på andra faktorer som skolans arbete.
I figuren ser man att en grupp skolor – Irstaskolan, Nybyggeskolan och Viksängskolan – under de senaste åren har haft likartade resultat. Nybyggeskolan och Viksängsskolan har dessutom haft ett likartat
elevunderlag, medan Irstaskolan har likartade resultat, oavsett elevunderlag, vilket är intressant, eftersom elevunderlaget oftast har stor inverkan på resultaten. Persboskolan och Pettersbergsskolan har haft varierande resultat de senaste åren, men en stor del av variationen kan bero på att elevunderlaget har varierat. På Skiljeboskolan har andelen elever med högutbildade föräldrar ökat, men skolresultaten har ökat än mer. Detta tyder på att skolans arbetssätt de senaste åren har bidragit till den positiva utvecklingen.
Skiljeboskolan deltar i Skolverkets Samverkan för bästa skola vilket har bidragit till utveckling av skolans arbete och därigenom till den positiva resultatutvecklingen.
Två skolor – Rönnbyskolan och Kristiansborgsskolan – visar på sjunkande skolresultat, som inte beror på ett förändrat elevunderlag (åtminstone inte sett till aspekten om föräldrarnas utbildningsnivå). Detta visar på behov av förändrade arbetssätt på de skolorna. Genom den så kallade ”Västeråsmodellen” får Rönnbyskolan stöd i att utveckla både organisationen och olika processer på skolan. På Kristiansborgsskolan har en ny skolledning sedan ett år tillbaka tillträtt. Även här pågår ett utvecklingsarbete, dock inte med externa resurser. Slutligen har Tillbergaskolan och Önstaskolan en svårtydd utveckling, som kan behöva följas framöver. Som syns av prickarnas storlek har Önstaskolan i år fler elever i årskurs 9 än tidigare, då Apalbyskolans högstadium flyttats dit.
VÄSTERÅS STAD
18
Figur 10: Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning per skola, 2017-2020.
VÄSTERÅS STAD
19 ELEVERNAS RESULTAT I ÅRSKURS 6
Resultatutveckling över tid
De siffror som presenteras här avser eleverna i årskurs 6 vårterminen 2020, på Västerås kommunala skolor.
Elevers betygsresultat i årskurs 6 mäts genom måttet andelen elever som nått kunskapsresultaten i alla lästa ämnen.
Figur 11 visar att andelen elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är 66,1%. Betygen i årskurs 6 ligger i princip stilla på samma nivå som 2019 men är lägre än 2018. Skillnaden mellan pojkar och flickor är också i princip konstant jämfört med 2019 men flickor har generellt högre betyg än pojkar.
Figur 11 Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen över tid per kön
Figur 12 visar betyg åk 6 för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. Resultat för elever med annat modersmål än svenska har ökat från 41,4 % 2019 till 50,8% 2020.
Däremot har andelen elever med svenska som modersmål gått ner från 80,2% 2019 till 75,7% 2020.
Figur 12: Betygsresultat elever åk 6 med svenska som modersmål och annat modersmål, 2018-2020 0
20 40 60 80
2018 2019 2020
Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
Alla flickor pojkar
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2018 2019 2020
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla lästa ämnen
Svenska Annat modersmål
VÄSTERÅS STAD
20
Figur 13 visar betyg åk 6 per kön för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. Skillnaden mellan pojkar och flickor med svenska som modersmål har minskat jämfört med 2019 men flickor har generellt högre betyg än pojkar. För elever med annat modersmål har skillnaden mellan pojkar och flickor ökat från 2019. Både pojkars och flickors resultat i denna grupp har förbättrats.
Figur 13 Betygsresultat elever åk 6 med svenska som modersmål och annat modersmål per kön, 2018–2020
Progression godkända betyg i årskurs 6 vårterminen 2020
Följer man åk 6 måluppfyllelse, vilka gick ut åk 6 våren 2020 över tid, det vill säga samma årskull från åk 4–6, så ligger måluppfyllelsen i princip konstant, runt 89–90 % måluppfyllelse vad avser andel godkända betyg, A- E. I figur 14 visas andel godkända betyg (A-E) som de nuvarande eleverna i årskurs 6 har fått fram till och med vårterminen 2020. För åk 5 och åk 4 visas andelen godtagbara och mer än godtagbara omdömen i alla ämnen.
Figur 14 Progression andel godkända betyg i årskurs 6 fram till vårterminen 2020.
86 80
47 55
84 78
49
35
78 74
57
46
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
flickor pojkar flickor pojkar
svenska som modersmål Annat modersmål
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
2018 2019 2020
50%
60%
70%
80%
90%
100%
åk4 vt 2018 åk 5 vt 2019 åk 6 vt 2020
Andel godkända betyg åk 6
alla flickor pojkar
VÄSTERÅS STAD
21 Resultatutveckling över tid per skola
Figur 15 och 16 visar skolorna med högst respektive lägst andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Alla skolor i tabell 13 med högst resultat vt 2020 har låg social vikt. Skolor med lägst resultat i tabell 14 vt 2020 har hög socialvikt med undantag för Håkantopsskolan. Se tabell 7: socialvikt.
Figur 15: Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 2018–2020 -skolor med högst resultat vt 2020
Figur 16: Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 2018-2020 -skolor med lägst resultat vt 2020
100 100
88,9
70,8
90,9 78,6
100
86,7
73,8
100
80 86,7 82,9
87,5 86,7 86,5 85,5 84,8 81,0 79,6 75,6
0 20 40 60 80 100 120
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
2018 2019 2020
73,8
56 63,2
74,1 80
58,6
30 32,3
20
63,2 66,1
0
53,5 52,6 51,9 51,4 51,3
46,0
27,3
15,0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
2018 2019 2020
VÄSTERÅS STAD
22 Skola
Social
vikt Skola
Social
vikt Skola
Social vikt
Vallbyskolan 328 Emausskolan 152 Tillbergaskolan 56
Hällbyskolan 289 Vetterstorpsskolan 148 Dingtuna Skola 50
Pettersbergsskolan 279 Herrgärdsskolan 144 Hammarbyskolan 44
Storängsskolan 235 Apalbyskolan 114 Hamreskolan 41
Fredriksbergsskolan 231 Bjurhovdaskolan 112 Irstaskolan 36
S: Ta Gertruds Skola 216 Piltorpsskolan 107 Ormkärrskolan 29
Skiljeboskolan 209 Norra Vallbyskolan 95 Hökåsenskolan 28
Rösegårdsskolan 185 Håkantorpsskolan 68 Rönnbyskolan 21
Malmabergsskolan 183 Brandthovdaskolan 62 Barkarö Skola 19
Skallbergsskolan 154 Blåsboskolan 56 Lövängsskolan 13
Tabell 7:Social vikt
VÄSTERÅS STAD
23 ELEVERNAS MÅLUPPFYLLELSE ÅRSKURS 3
Måluppfyllelse över tid
Figur 17 visar måluppfyllelse för årskurs 3 i ämnena svenska som andra språk, svenska, matematik och engelska per kön, 2018–2020. För ämnena matematik och svenska har måluppfyllelsen jämfört med 2019 gått ned någon procentenhet till 86% i matematik och 87% i svenska. I engelska har måluppfyllelsen gått upp någon procentenhet till 95% medan den i svenska som andraspråk har sjunkit med fem procentenheter till 54 %. Flickor har högre måluppfyllelse än pojkar i samtliga ämnen.
Figur 17: Bedömd måluppfyllelse för årskurs 3 per kön, 2018-2020 olika ämnen 0%
50%
100%
2018 2019 2020
Måluppfyllelse i svenska som andra språk
alla flickor pojkar
0%
50%
100%
2018 2019 2020
Måluppfyllelse i svenska
alla flickor pojkar
0%
50%
100%
2018 2019 2020
Måluppfyllelse i matematik
alla flickor pojkar
0%
50%
100%
2018 2019 2020
Måluppfyllelse i engelska
alla flickor pojkar
VÄSTERÅS STAD
24 Andel barn från förskoleklass till årskurs 3 i fritidshem
Figur 18 visar andel barn i fritidshem mellan skolor med högst respektive lägst social vikt. Andel barn i fritidshem på de skolorna med högst social vikt varierar mellan 53 % till 78 % och för skolorna med lägst social vikt mellan 93% till 100%.
Figur 18: Andel barn från förskoleklass till åk 3 i fritidshem på de skolorna med högst och lägst socialvikt
Omdöme åk 1-5 och betyg åk 6 per ämne
Tabell nedan visar de tre nivåerna som lärare använder för att bedöma elevernas kunskaper per årskurs.
Andelen omdöme ”mer än godtagbara kunskaper” är färre i alla årskurser.
Årskurs
Godtagbara kunskaper
Mer än godtagbara kunskaper
Otillräckliga kunskaper
1 89,67% 6,28% 3,61%
2 85,00% 8,56% 6,15%
3 81,16% 10,58% 7,20%
4 76,35% 15,19% 7,52%
5 67,88% 22,50% 8,26%
Tabell 8: omdöme åk 1- åk 5 per ämne ämnen, andel
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
0 50 100 150 200 250 300 350
Andel barn i fritidshem och skolornas socialvikt
Social vikt Andel elever i fritidshem
VÄSTERÅS STAD
25
Tabell 9 visar antal betyg A till F i åk 6 per ämne. Tabellen är rangordnad efter minst antal betyg A och minst B. Flest antal är betyg är givna i C, D och E.
Ämne A B C D E F
Svenska som andra
språk 7 18 35 54 88
Modersmål 9 42 73 47 54 4
Slöjd 21 95 342 283 388 33
Teknik 30 127 278 271 378 77
Historia 52 131 270 229 366 107
Religionskunskap 80 133 257 223 365 89
Svenska 44 138 233 226 218 113
Hem- och
Konsumentkunskap 65 140 300 304 303 51
Geografi 51 143 263 260 336 94
Kemi 59 143 255 246 336 111
Fysik 55 144 245 256 343 114
Biologi 69 148 298 246 300 96
Musik 50 149 341 266 298 48
Samhällskunskap 53 152 314 238 288 102 Matematik 155 157 201 208 265 184
Bild 61 165 328 290 274 43
Moderna Språk 92 169 223 163 230 78 Idrott och hälsa 103 190 312 256 162 141 Engelska 168 224 278 160 185 152 Tabell 9: Betyg åk 6 per ämne, antal
VÄSTERÅS STAD
26
Personalens utbildning
LÄRARE MED LÄRARLEGITIMATION OCH BEHÖRIGHET I MINST ETT ÄMNE
Nedan redovisas diagram över lärarbehörigheten 2019. Sifforna visar lärare som är legitimerade och har behörighet i minst ett av de ämnen man undervisar i. Detta är det skarpaste kravet för att räknas som legitimerad och behörig. Utöver det kan det finnas legitimerade lärare som undervisar i ämnen där man inte har behörighet samt obehöriga lärare där skolor inte har lyckats rekrytera legitimerade lärare. En lärare som undervisar i ämnen där man inte har behörighet kan exempelvis vara en SO-lärare som kan ha behörighet i religion och historia men också undervisar i samhällskunskap och geografi.
Figur 19 visar att andelen legitimerade och behöriga lärare minskar tydligt. Störst tappet har lärare 4-6 minskar från 65,2 2018 till 58,7 2019.
Figur 19: Andel legitimerade och behöriga lärare 1-3, 4-6 och 7-9, över tid
Figur 20 visar andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett av de ämnen man undervisar i på alla kommunala skolor. Obs! För året 2019. Skillnaden mellan skolorna är stor. Från Gäddeholmsskolan som har högst andel legitimerade och behöriga lärare med 89 procent och Piltopsskolan med 87,2 procent till Vallbyskolan med 32,5 procent och S:ta Gertruds skola med 36,3 procent som är de två skolorna med lägst andel legitimerade och behöriga lärare på F-6 skolor.
Från Irstaskolan med 84 procent till Pettersbergsskolan med 53 procent på F-9 skolor och på 7–9-skolorna från Viksängsskolan 80,3 procent till Önstaskolan med 57,2 procent.
0 20 40 60 80 100
2016 2017 2018 2019
Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne
Lärare 1-3 Lärare 4-6 Lärare 7-9
VÄSTERÅS STAD
27
Figur 20:Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne 2019, alla skolor
Figur 21 visar lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne.
Redovisningstillfälle är från 15 oktober 2019. Många rektorer uppger att de har högre behörighet än vad siffrorna visar vilket troligen beror på att läraren är behörig men inte i det undervisade ämnet. Exempelvis kan en lärare vara behörig i två av fyra so-ämnen. Önstaskolans dipp kan bero på att två skolor slogs samman till en där flera lärare valde att inte flytta med till Önstaskolan. Viksängsskolan och Irstaskolan är två skolor som över tid haft relativt hög behörighet på lärarna, relativt höga betygsresultat samt vårdnadshavare som har relativt övriga skolor hög utbildningsnivå. Nybyggeskolan har över tid haft en hög andel behöriga lärare.
De två skolor med lägst andel behöriga lärare har haft så de senaste åren, Pettersbergsskolan och Kristiansborgsskolan.
Figur 21: Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, F-9, 7–9 skolor, 2017-2019 32,5
63,7
77,2
89
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Vallbyskolan S:Ta Gertruds Skola Emausskolan Hällbyskolan Storängsskolan Pettersbergsskolan Blåsboskolan Önstaskolan Kristiansborgsskolan Bjurhovdaskolan Malmabergsskolan Tillbergaskolan Fredriksbergsskolan Herrgärdsskolan Vetterstorpsskolan Dingtuna Skola Rönnbyskolan Norra Vallbyskolan Håkantorpsskolan Skiljeboskolan Skallbergsskolan Apalbyskolan Brandthovdaskolan Rösegårdsskolan Hammarbyskolan Barkarö Skola Nybyggeskolan Hamreskolan Hökåsenskolan Fridnässkolan Viksängsskolan Lövängsskolan Ekbergaskolan Ormkärrskolan Irstaskolan Piltorpsskolan Gäddeholmsskolan
0 2040 6080 100
Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, andel
år 2017 år 2018 år 2019
