Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med

cancer

Hans Hägglund

Överläkare, docent Verksamhetschef

Akademiska sjukhuset, Uppsala

hans.hagglund@akademiska.se

Med ett och samma piller kan vi…

• Minska risken för flera vanliga former av cancer, bla tjocktarm och bröst

• Ge ett bra skydd mot många folksjukdomar, hjärt/kärl, stroke, diabetes, benskörhet och demens

• Minska risken för depression och ångest

• Förbättra minne- och koncentrationsförmågan

• Förstärka immunförsvaret

• Förlänga ditt liv med många år

• Du kommer dessutom förbättra livskvaliten och må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad

Vilket är pillret och vad kostar det?

Vilket är pillret och vad kostar det?

Fysisk aktivtet®

- 30 minuter snabb promenad dagligen

Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård

•

•

•

•

•

•

Svahn et al, Blood 2002

För mer än 2000 år sedan…

”Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke

för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till

hälsa”

Hippokrates, 406-370 f.Kr

Även i Sverige

låg vi tidigt i framkant….

1707-1778

Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen

Både den som äter för mycket och för litet förstör så småningom sin kropp Veklighet försvagar kroppen

Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga

Brännvin är ett förgift för dig

Läkekonst utan diet gör föga nytta En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa

(Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)

1707-1778

Och i modern tid …

1839-1924

Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han

individualiserade och följde upp sina ordinationer noga

– ”Jag har inte frågat om hon kan, jag har frågat om hon vill”

– ”Att hvila är att göra något annat”

– "Lugn och mod. Allt i stor mängd.

Resultatet blir gott” (text på recept)

1839-1924

• Tobaksbruk

• Riskbruk av alkohol

• Otillräcklig fysisk aktivitet

• Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma levnadsvanor

-levnadsvanor viktiga för hälsan

Levnadsvanor påverkar vår hälsa, enligt WHO;

Sunda levnadsvanor kan förebygga – 90% av all diabetes

– 80% av alla hjärtinfarkter och stroke – 30% av all cancer

Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor – 13% daglig rökning

– 14% riskabla alkoholvanor – 20% ohälsosamma matvanor – 35% otillräcklig fysisk aktivitet

Att tänka på,

även vid kronisk sjukdom och cancer

Den som inte röker, äter hälsosamt, har en måttlig konsumtion av alkohol och är måttligt fysiskt aktiv lever i

genomsnitt 14 år längre än den som

har ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor

- ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas

Socialstyrelsens

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

metoder

Varför nationella riktlinjer?

I Sverige…

…har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana

…beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor

…av de som dör av kronisk sjukdom hade 90 procent en sjukdom som går att förebygga och behandla

• Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården

• Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor

• Vi har inte råd att inte jobba förebyggande

Sveriges Kommuner och Landsting anser:

Att hälso – och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete

Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än

sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som motverkar sjukdom och främjar hälsa

Källa: Positionspapper – Hälsofrämjande hälso – och sjukvård, 2013, SKL

Vårdavtal och styrkort

Arbetet med levnadsvanor på Akademiska sjukhuset ingår i

sjukhusets uppdrag via vårdavtal och styrkort under Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

HFS - Nationellt och internationellt nätverk för hälsofrämjande sjukvård

Vad tycker patienterna?

• Tobaksbruk

• Riskbruk av alkohol

• Otillräcklig fysisk aktivitet

• Ohälsosamma matvanor

Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka!

Ohälsosamma levnadsvanor

Hälsofrämjande cancervård

Varför skall vi prata om levnadsvanor med cancerpatienter?

Nationella cancerstrategins 5 mål

1. Minska risken att insjukna i cancer

2. Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer

3. Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos

4. Minska regionala skillnader i överlevnadstid 5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i

insjuknande och överlevnadstid

Ett vårdprogram med fokus på

levnadsvanor

• Vid cancer spelar

– ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen

– livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen

• 55 000 personer/år får cancer i Sverige

• 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid

• 65% lever 10 år efter diagnos

Cancer

En satsning från regeringen

”Det är viktigt med ett starkare fokus på

hälsofrämjande och

förebyggande insatser”

Tunnelseende i vården

Så lätt att fokusera på behandlingen – döda bakterien, ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin, följa rutiner etc.

Vilka är de största fallgroparna?

Nutrition

Malnutrition – kronisk eller akut

Felnäring – ohälsosamma matvanor

Fysisk aktivitet

Sängliggande Stillasittande

Vilka är de största riskerna?

Infektioner

Dålig sårläkning

Förlust av muskulatur Trycksår

Smärtor

Långa vårdtider Lång rehabilitering

Ett vårdprogram med fokus på

levnadsvanor

”Livsstilsrelaterade faktorer

kommer in i cancerehabiliteringen i varierande grad, men blir

vanligare med växande kunskap och vetenskaplig evidens”

Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga vården…

uppmuntra och stödja patienter i att utöva fysisk aktivitet under sin cancerbehandling

… påverkar både tillfrisknandet och välbefinnande samt livskvalitet hos individer med cancer

Fysisk aktivitet

• Fysisk funktion och livskvalité förbättras

• Färre biverkningar av behandling

• Minskad trötthet

• Positiva effekter på kondition

• Ökad/bibehållen muskelmassa

• Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk?

• (Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt)

Det finns studier på patienter med koloncancer där fysisk aktivitet minskar risken för återfall!

Tidigare studier

• Kortare isoleringstid

• Mindre smärta

• Kortare trombocytopeni

• Kortare sjukhusvistelse

Dimeo et al (1997), n=60:

Forts…

• Bättre styrka

• Bättre uthållighet

• Bättre lungfunktion

• Bättre livskvalitè

Baumann et al (2009), n=64

Forts…

• Mindre mucosit/inflammation och sår i munhåla

• Mindre magtarm besvär

• Bättre livskvalité

Jarden et.al (2009), n=42

Forts…

• Ökad fysisk styrka och ork

• Mindre antiemetika

• Mindre fatigue/trötthet

• Bättre kognitiv och psykosocial funktion

Oechsle et.al (2014),n=58

”It appears that exercise is more effective at preventing loss of muscle than of restoring lost muscle mass”

Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006

Stillasittande tidsålder

Sömn

Stillasittande

Fysisk aktivitet med låg intensitet

Fysisk aktivitet med måttlig intensitet

Sammanfattning rekommendationer fysisk aktivitet

Pat som har eller haft cancer:

Bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer

Alternativt vara så aktiva som sjukdomen tillåter

Undvika inaktivitet, ffa långvarigt stillasittande

eller sängläge

Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?

Kost/matvanor

• Välnutrierad patient under behandlingstiden

• Regelbundna anpassade måltider

• Kostregistrering

• Kaloririk mat och dryck vid malnutrition – sond?

• Kostråd vid cellgifts – och strålbehandling

• Kostråd som del av rehabiliteringen

33% av patienterna på sjukhus är undernärda

Sammanfattning rekommendationer kostvanor

Pat som har eller haft cancer:

Om möjligt bör följa det allmänna kostrekommendationerna

Svårt att göra studier som visar hur kost påverkar cancersjukdomen

Under vissa perioder kan patienterna behöva öka intaget av tex söta drycker, ”vara onyttiga”, för att få i sig tillräckligt med kalorier

Rökning

• Sämre strålbehandlingsresultat

• Sämre cytostatikaeffekt

• Sämre immunförsvar

• Fler biverkningar

• Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt

• Ökad risk för sekundär cancer

• Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet

(Källa: Cooley et al)

Sammanfattning rekommendationer vid tobaksbruk

Varje cancerenhet bör erbjuda

kvalificerad rådgivning angående

rökavvänjning till patienter som har

eller har haft cancer.

• Följsamhet till behandling påverkas negativt

• Interaktioner med läkemedel

• Påverkan på organ, ffa lever och njurar

• Bidrar till nedstämdhet

• Kan förstärka fatigue

• Lokal smärta

• Ökar risken för sekundär och ny primärcancer

Alkohol

Sammanfattning rekommendationer vid alkoholkonsumtion

Ett mycket moderat alkoholintag under

cancerbehandling och rehabilitering

Omvårdnad vid cancer

K R A M

ost

ökning lkohol

otion

Jämlik vård

Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas

påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i landet man söker vård

• Idag lever ca 450 000 (5%) personer som har eller har haft cancer

• Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar

• Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet

Cancer

• Läkemedelskostnaderna på min klinik (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som

personalkostnaderna

• Bättre resultat av behandling om patienten är ”frisk”

• Även den som är sjuk kan göra hälsovinster

• Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvalitén

• Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister

• Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan – diskutera och följa upp levnadsvanor

Cancervården resurskrävande

Johan 34 år

Johan 2 år efter transplantationen

• Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och

existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom

• Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling

• Ingår i den individuella vårdplanen, och ska

innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd

Cancerrehabilitering –

nationellt vårdprogram. Sammanfattning

• Kontaktsjuksköterskans roll och

rehabiliteringskompetensen är viktig,

arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl

• Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den

dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet

• Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad

Cancerrehabilitering –

nationellt vårdprogram. Sammanfattning

• Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning

• Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, ”för många” mål/kvalitetsindikatorer

Svårigheter

För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet och resursbesparing

• Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap

• Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning

• Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling

• Bättre resultat om Hälso- och sjukvården

samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc

Framgångsfaktorer

• Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt

• Sprida kunskap om ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011”

• Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka

• Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, tex styrkort

Hur når vi dit?

• Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt

• Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska

• ”Plocka upp goda exempel”

• Uppföljning av resultat och feedback, tex individuell vårdplan

• Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform

• Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd …)

• Livsstilskliniker på sjukhusen?

• Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?

Hur når vi dit?

Sölvi Veijby, sköterska på

hematologen, Akademiska i Uppsala Anslag blodcancerfonden, nov 2014

”Implementering av ett rehabiliterande

förhållningssätt gällande fysisk aktivitet

på en hematologisk vårdavdelning”

Sölvi Veijby, sköterska på

hematologen, Akademiska i Uppsala

Målsättning

1. Planera och genomföra en observationsstudie

2. Interprofessionellt samarbete 3. Vårdplan för fysisk aktivitet 4. Anpassa patientrummet

5. Sprida budskap/resultat i nationellt och

internationellt

"God hälsa är mer värd än största rikedom"

Medicus curat, natura sanat