2. Planeringsförutsättningar för Drift- och investeringsbudget samt finansiering... 22

del

1

1 . Styrning av Region Gotland . . . 4

u 1 .1 Strategisk styrning ^u 1 .2 Analys av ekonomiskt resultat u 1 .3 Inriktning och mål för mandat-/planeringsperioden ^u Region Gotlands styrkort 2 . Planeringsförutsättningar för 2015-2017 . . . 13

u 2 .1 Samhällsekonomi och skatter ^u 2 .2 Utdebitering ^u 2 .3 Kommunalekonomisk utjämning u 2 .4 Skatteintäkter ^u 2 .5 Befolkningsutveckling 3 . Drift- och investeringsbudget samt finansiering . . . .22

u 3 .1 Driftbudget ^u 3 .2 Investeringar ^u 3 .3 Finansiering ^u 3 .4 Taxor och avgifter 4 . Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna . . . 27

u 4 .1 Regionens vision och styrkort för mandatperioden ^u 4 .2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv u 4 .3 Kvittering av budgetramar för 2015 del

2

Finansieringsplan 2015-2017 . . . 31

Balansplan 2015-2017 . . . 32

Finansieringsbudget 2015 . . . 33

Ramberäkning 2015 . . . 35

Ramberäkning 2015 per nämnd/förvaltning . . . . 39

Bilaga till ramberäkning 2015 . . . . 40

Investeringsbudget 2015-2019 . . . 41

del

3

/

Regionstyrelsen/ledningskontoret . . . .51

Regionstyrelsen/serviceförvaltningen . . . .53

Byggnadsnämnden . . . .55

Tekniska nämnden . . . .57

Miljö- och hälsoskyddsnämnden . . . .60

Kultur- och fritidsnämnden . . . .62

Barn- och utbildningsnämnden . . . .64

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden . . . .67

Socialnämnden . . . .71

Hälso- och sjukvårdsnämnden . . . .74

Tidplan 2015 . . . .77

Protokoll . . . .78

Organisation 2015 . . . .89

Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlän- ningars möjligheter tas tillvara. Vi har stora möjligheter i vår unika natur, ett rikt kultur- och föreningsliv och ett högt nyföretagande.

Det gäller då att skapa bra förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Detta sker genom en tydlig prioritering av regionens service och stöd för att skapa ett bra klimat för företagande och innovationer inom alla delar av näringslivet.

Med ökade investeringar i bostäder, infra- struktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar samtidigt goda utvecklingsmöjligheter.

Det ger både fl er jobb och bidrar till att göra Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning.

För att kunna uppnå våra höga ambitio- ner att bygga ut fl er tillgängliga och miljö- anpassade boenden för olika behov krävs det en hög planberedskap. För att tillgodose kravet på bra bostäder åt alla till rimliga kostnader måste regionen vara aktiv att få igång byggandet och för att kostnaderna hålls nere.

Vi fortsätter med arbetet att gotlänningar na ska ha tillgång till stabilt bredband och ut - maningen 2015 är att knyta ihop de olika näten.

Osäkerhet inför framtiden ger också oft a en pas- sivitet där det behövs satsningar. Regio nen står inför stora investeringar så som en ny gymnasie- skola, kryssningskajen och andra hamninveste- ringar och skapar därmed jobb och framtidstro.

Budgeten för 2015 innehåller utveckling och resurser till välfärden och jag ser det som en vik- tig förutsättning för Gotlands framtid. En av de frågor vi ser som mest prioriterad de närmaste åren är att fl er elever fullföljer skolan med goda

Region­

styrelsens ordförande har ordet

Vi vill stärka folkhälsoarbetet och det före- byggande arbetet inom sjukvård, socialtjänst och utbildning. Vi vill fortsätta vårt fokus att sätta in samordnat stöd från olika verksamheter när barn och familjer behöver det. Vårt arbete med att göra Gotland tillgängligt för alla måste fortsätta.

Satsningen för att utjämna oskäliga löne- skillnader mellan män och kvinnor fortsätter och det är viktigt att den fullföljs. Regionen behöver vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna möta de framtida behoven av nya med- arbetare. Viktiga delar i det arbetet är möjlighet till kompetensutveckling och att kunna välja att arbeta heltid.

Till sist önskar jag att Gotland ska vara en öppen plats där det fi nns en mångfald av män nis kor och utrymme för nya möten, där

DEL 1 ^ STRATEGISK PLAN

1.1 STRATEGISK STYRNING

Meningen med styrning är att få genomslag för de förtroendevaldas viljeinriktning genom att tydligt beskriva vad regionens verksam heter förväntas åstadkomma med de ekonomiska resurser som finns och i vilken riktning utveck- ling ska ske. I Region Gotland beskrivs den politiska viljeinriktningen i visionen och styr- dokumenten. För att nå ut med de förtroende- valdas viljeinriktning koncentreras de viktigaste budskapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett ledningsverktyg, det balanserade styrkortet.

Regionen styrs på två nivåer, den politiska nivån och tjänstemannanivån.

1. Styrning av Region

Gotland

Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och förbättring/utveckling. Planering innebär genomförande av nulägesanalys och planering framåt. Uppföljning innebär att mäta resultat, sammanställa data och statistik samt att samla information och kunskap. Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att återkoppla med beslut om åtgärder.

En förändring av planeringsprocessen har gjorts inför 2015. Förändringen innebär i kort- het att det politiska fokuset förstärks under våren och att hösten är nämndernas och för- valtningarnas tid för att utarbeta internbudget inför kommande år. Det innebär att slutlig bud- get för nämnderna beslutas i juni och att det endast sker en central avstämning under hös- ten för att anpassa budgeten efter regeringens budgetproposition och skatteprognosen i okto- ber. En förutsättning är att budgetresultatet vid junibeslutet är stabilt.

Förvaltningschef Politisk nivå

Tjänstemannanivå Regionstyrelse/

Regionfullmäktige Facknämnd

Regiondirektör/

Ledningskontor

SEPTEMBER – JANUARI

Omvärldsanalys samt analys av resultat från brukar-, medarbetar- och medborgar- undersökning samt processutfall.

HÖST Förankring nämnder ut i sina organisationer.

SEPTEMBER Central avstämning utifrån skatteprognos höst.

OKTOBER – NOVEMBER Beslut nämndsbudget i nämnderna.

Färdigställande Strategisk plan och budget.

JANUARI DECEMBER

NOVEMBER

OKTOBER

SEPTEMBER

AUGUSTI

JULI JUNI

MAJ FEBRUARI

MARS

APRIL

JANUARI Omvärlds-/invärldsdag, genom- brotts områden, strategisk inriktning.

FEBRUARI Kommunicera resultat, bokslut.

MARS Föra dialog.

APRIL Politisk förankringsprocess.

Sammanställning och framtagande av beredningsunderlag.

MAJ Fördela resurser utifrån allt underlag som tagits fram under våren, budgetberedning.

MAJ – JUNI Beslut om strategisk plan och budget.

JUNI Kommunicera uppdrag och DECEMBER Anmälan

nämndsbudget till Rf.

PLANERINGSPROCESS STRATEGISK PLAN

OCH BUDGET

1.2 ANALYS AV EKONOMISKT RESULTAT Den ekonomiska helårsprognosen för regionen var vid månadsrapporten för oktober +11 mnkr.

Nettokostnadsökningen i perioden för nämnderna är 6,4 procent. Intäkterna har ökat, men kostnaderna har ökat i högre takt. Nämn-

allvarligt ut då stora områden som hälso- och sjukvård samt vård och omsorg har underskott som vägs upp av andra nämnder och där det är svårt att se avmattning i kostnads nivåerna framåt. Även om det inte är stora generella Prioritering av resurser

och beslut om uppdrag

Inriktningen för den kommande planerings- perioden fastställs utifrån vision, politiska prio- riteringar, måluppfyllelse samt analys av resul- tat. Inriktningen konkretiseras i samband med det årliga budgetarbetet då resurser för drift och investeringar fördelas och omfördelas samt då särskilda uppdrag till nämnderna kan ges.

För verksamheternas drift upprättas en bud- get i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investe- ringarna görs en investeringsbudget för budget- året och nästkommande år samt en inriktning för de följande tre åren. Investeringsplanen för perioden är tung och innehåller stora projekt såsom en ny gymnasieskola, muddring av ham- nen i Klintehamn samt en kryssningskaj i Visby vilket betyder att utrymmet för övriga investe- ringar är ytterst begränsat.

Uppdrag enligt regionstyrelsen 2014-10-30 som ska redovisas under 2015 är:

ȅ Inför budgetberedningen i maj 2015 ska förslag till strukturförändringar/effektivi- seringar motsvarande 1 procent av budget- omslutningen (minst 44 mnkr) tas fram.

Arbetet ska ske utifrån kostnadsjämförelser, översyn av gränsöverskridande processer och ett helhetsperspektiv utifrån regionens ansvar.

ȅ Till budgetberedningen i maj 2015 ska möjlig heten för Klintehamns hamn att öka intäkterna ses över.

ȅ Redovisning av alternativa lösningar avse- ende nybyggnation av Västerhejde skola för att begränsa investerings- och driftkostnader ska ske till budgetberedningen i maj 2015.

ȅ Utveckla exploateringsprocessen genom att ge förslag för det politiska deltagandet samt exploatörers deltagande i planeringsproces- sen. Processen ska också tydliggöras samt ytterligare landsbygdssäkras, redovisning i januari 2015.

ȅ Redovisning av förbättrade möjligheter att ytterligare öka intäkterna och utnyttjande av lokalerna i den nya sporthallen, redo- visning i januari 2015.

ȅ En handlingsplan för att mer strukturerat använda medborgarundersökningens resul- tat ska redovisas i januari 2015.

ȅ Förslag till ny resepolicy och planer för att stimulera förändrade resevanor ska presen- teras till budgetberedningen i maj 2015.

Vision Gotland 2025

I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Gotlands vision som tar sikte på år 2025. Visio- nen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommun- fullmäktige beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform.

Visionen kan sammanfattas med att Got- land är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.

I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025:

ȅ Minst 65 000 invånare bor på Gotland.

ȅ Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet.

ȅ Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.

ȅ Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet.

ȅ Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor.

Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner – den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna upp- fylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier.

Majoritetens prioriteringar

Den majoritet som tillträdde under hösten 2014 har i sin avsiktsförklaring för mandat- perioden framhävt tre områden som väsentliga för regionen att arbeta med.

Hållbar utveckling för hela Gotland

Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlän- ningars möjligheter tas tillvara.

Investera för framtiden

Med ökade investeringar i bostäder, infrastruk- tur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och ska- par goda utvecklingsmöjligheter.

Trygga välfärden

Vi vill utveckla och tillföra nödvändiga resur- ser till välfärden och ser det som en viktig förut- sättning för Gotlands framtid.

2015 års fokus är;

Näringslivsutveckling

ȅ Arbeta med att förbättra service och företagsklimat .

ȅ Inspiration Gotland ska utveckla sin näringslivsservice och arbeta med Gotland som etableringsort.

ȅ Lövsta ska bli ett grönt centrum i samarbete med lantbrukssektorn.

ȅ Samverkan med Uppsala universitet Campus Gotland.

ȅ Ökat mottagande och integrering av fler flyktingar.

ȅ Samarbete med övriga aktörer på Gotland för att förbereda mottagandet av kryssnings gäster när kryssningskajen är färdig 2018.

Fler ska nå goda resultat i skolan och kunna möta arbetsmarknadens krav ȅ Fler ska fullfölja skolan, både i grund-

skolan och på gymnasiet.

ȅ Skolfam startar som ett samarbete mellan skola och socialtjänst.

ȅ Samverkan ska ske med Arbetsförmed- lingen för att erbjuda praktikplatser.

ȅ Satsning på vuxenutbildning i olika former.

Ett starkt samhällsbygge

ȅ Trygga vattenförsörjning och avlopps- hantering enligt regionens va-plan.

ȅ Fortsatt satsning på energibesparande åtgärder i regionens fastigheter.

ȅ Ytterligare öka biogasanvändning

ȅ Satsning på bostadsbyggande.

ȅ Möjliggöra tillgänglighet till badplatser och lekparker.

Vi säkrar välfärden och ger nya chanser ȅ Investeringar i psykiatrin ska ge bättre

vårdmöjligheter och bättre samspel mellan heldygns- och öppenvård.

ȅ En extra ambulans sätts in sommartid.

ȅ Räddningstjänsten utökas enligt planerad satsning.

ȅ Projektet Ungdomskraft permanentas, även folkhögskolans utbildning Livskraft permanentas.

ȅ Ett ”Mini-Maria” inrättas för att förebygga och behandla ungdomars drogmissbruk.

ȅ Ytterligare satsning på sommarjobb för unga.

1.3 INRIKTNING OCH MÅL FÖR MANDAT-/PLANERINGSPERIODEN

Varumärket Gotland

Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Got- land. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positions- förflyttning i riktning mot ”året runt”.

Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områ- den. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är ”Gotland – den magiska ön”. De kärnvärden som ska genom- syra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt.

Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt vik- tiga för att nå den gemensamma visionen.

Bedömningen av vad som skapar värde för regionen görs utifrån olika perspektiv.

I Region Gotlands styrkort finns perspektiv för samhällsutveckling, brukare/kunder, pro- cesser, medarbetare och ledare samt ekonomi.

Styrningen utgår från Gotlands gemen- samma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför Region Got- land finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visio- nen. De grundläggande värderingarna – del- aktighet, omtanke och förtroende – ska alla medarbetare i Region Gotland alltid ha med sig när arbetet utförs.

För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer.

Framgångsfaktorerna beskriver vad verksam-

pektive mål ska nås. Framgångsfaktorerna ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt som avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mätetalets målnivå).

Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. Framgångs- faktorerna bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fung- era som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

God ekonomisk hushållning

Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hus- hållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättel- sen i årsredovisningen ska innehålla en utvärde- ring av om målen för en god ekonomisk hus- hållning har uppnåtts.

Inom ramen för regionens balanserade styr- kort får anses att begreppet ”God ekonomisk hushållning” innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv – det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Eko- nomin ska vara uthållig och i balans ur ett generations perspektiv, samtidigt ska brukarna/

kunderna uppleva att de får tjänster av god kva- litet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utma- ningar och slutligen ska Gotland utvecklas i linje med visionsmålen.

Framgångsfaktorerna och mätetalen i ekono-

Region Gotlands verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om vilket ansvar Region Gotland har:

ȅ Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd.

ȅ Erbjuda god offentlig service med till- gänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken.

ȅ Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende.

ȅ Ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet.

Region Gotlands

grundläggande värderingar

Den gemensamma värdegrunden samman- fattas med förtroende, omtanke och delaktighet.

De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen.

Region Gotlands strategier för att nå visionen

Strategierna är viktiga vägval för att nå visio- nen och ska genomsyra beslut och vägleda ställ- ningstaganden för alla förvaltningar. Strate- gierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex regionö- vergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen:

ȅ Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar.

ȅ Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer.

ȅ Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präg- lad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

ȅ I det regionala utvecklingsarbetet har vi sär- skilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat.

ȅ Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans.

ȅ Vi prioriterar barn och ungdomar.

Mål per perspektiv Samhällsutveckling

Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna, ekonomisk, social och miljömässiga måste sam- spela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveck- ling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjlig- heter och hållbar ekonomisk tillväxt. Att Got- land med sitt läge mitt i Östersjön är den natur- liga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vil- ket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen.

Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är:

Gotland utvecklas i linje med visions- målen och har ett starkt varumärke.

I styrkortet har visionens övergripande mål bru- tits ner till delmål för perioden fram till 2015:

ȅ Minst 59 000 bor på Gotland.

ȅ Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt.

ȅ Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.

ȅ Självskattad hälsa och psykiskt välbefin- nande ligger över riksgenomsnittet.

ȅ Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet.

Brukare/kunder

Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvali- tet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och för- väntningar.

Region Gotlands övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är:

Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.

Processer

Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överens kommen kvalitetsnivå. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skatte- medel varsamt och bedriver en så effektiv verk- samhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och effektivitet (produktivitet i förhållande till målet), det vill säga görs rätt saker på rätt sätt.

Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är:

Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

Medarbetare/ledare

Värdegrunden i det personalpolitiska styrdo- kumentet Vår syn på ledar- och medarbetar- skap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara del- aktiga.

Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är:

Medarbetare/ledare trivs, är engage- rade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.

Ekonomi

Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finan- siellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kra- vet på god ekonomisk hushållning. De ekono- miska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsak- liga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser använ- das på rätt sätt. Ett visst överskott måste där- för budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skul- der och därmed, i förlängningen, sämre kom- munal service.

Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är:

Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.

fSAMHÄLLSUTVECKLING

Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke.

Delmål för 2011–2015: Minst 59 000 bor på Gotland. ^ Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt.

 Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. ^ Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. ^ Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Självupplevd hälsa. ^ Psykiskt välbefinnande. ^ Rökning. ^ Riskabel alkohol- konsumtion. ^ Övervikt och fetma. ^ Klamydiaförekomst. ^ Tonårsaborter.

2. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar.

Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklings- faktorer.

Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. ^ Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna.

 Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjnings- stöd, andelen långtidssjukskrivna. ^ Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera. ^ Antal nystartade företag. ^ BRP/capita

 Disponibel inkomst. ^ Företagande på landsbygden. ^ Innovationsindex.

3. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund- och ytvatten.

Vattenkvalitet (N-utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna). ^ CO² utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning – cykling. ^ Miljö och klimatarbete – ranking placering.

4. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering.

Andel boende på landsbygden + åldersstruktur. ^ Allmänna kommunikationer på ön. ^ Företagande på landsbygden. ^ Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH). ^ Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner.

 Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande

 Innovationsindex.

5. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov.

Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. ^ Antal beslutade exploa teringsavtal som möjliggör bostadsbyggande.

6. Främja trygghet och säkerhet. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät).

7. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning.

Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier.

8. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning.

Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. ^ Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index).

9. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året.

Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare – nationellt, internationellt). ^ Antalet destinationer (nationellt, internationellt). ^ Kapacitet och turtäthet – färjetrafik. ^ Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter kopplade till möten (nationellt och internationellt perspektiv).

REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 1 (3)

Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011–2015

Region Gotlands styrkort

På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för regionen som fullmäktige anta- git att gälla för perioden 2011-2015. Nytt koncernstyrkort för mandatperioden ska utarbetas och beslutas under 2015.

fBRUKARE/KUNDER

Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. God tillgänglighet till Region Gotland – snabb och korrekt service.

Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever:

att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). ^ Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/

kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga.

2. Skapa goda relationer. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever:

att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

3. Möjliggöra brukar-/kundmedverkan i planering, genomförande och uppföljning.

Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever:

att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

4. Bedriva en systematisk synpunkts- hantering.

Synpunktshantering – årlig lägesrapportering.

5. Definiera och kommunicera koncernens tjänster.

Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever:

att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).

fPROCESSER

Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra.

Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex hand- läggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). ^ Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. ^ Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

2. Satsa på verksamhetsutveckling – bedriva systematiskt förbättringsarbete.

Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex hand- läggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). ^ Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. ^ Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting.

 Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveckling i kommunkompassen 2014.

Kvalitetsprogrammet – årlig lägesrapportering.

REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 2 (3)

Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011–2015

fMEDARBETARE OCH LEDARE

Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. Coachande ledare som skapar förutsätt- ningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje.

Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att med- arbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldra- skap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. ^ Årlig läges- rapport: Utbildning ”Coachande ledarskap”. ^ Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via ”Vägen till ledarskap”, specialisering, projektledarskap).

2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer.

Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att med- arbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldra- skap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling.

3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt.

Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. ^ Årlig läges- rapport: Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm).

4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att med- arbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldra- skap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. ^ Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (risker, tillbud, skador). ^ Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling.

 Årlig läges rapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning.

5. Möjliggöra karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via ”Vägen till ledarskap”, specialise- ring, projektledarskap).

6. Säkra likabehandling. Årliga lägesrapporter: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck).

fEKONOMI

Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.

Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar)

1. God ekonomisk hushållning. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden.

 Skatte finansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. ^ Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner. ^ Netto- kostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. ^ Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen. ^ Regelbundna avstäm- ningar och uppföljningar enligt plan.

2. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans.

Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

3. Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal (ex kvalitet och produktivitet).

Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

4. Strategisk planering av investeringar. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. ^ Investerings- planeringen ska bli mer långsiktig. ^ Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

5. Styrning och kontroll av gemensamma Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 3 (3)

Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011–2015

2.1 SAMHÄLLSEKONOMI OCH SKATTER

Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2015 Kommentarer från SKL enligt cirkulär 14:39 (2014-10-23).

Kommentarerna utgår ifrån den minoritetsregering som tillträdde efter valet 2014. Senare händelser beträffande utfall av att sittande regerings budgetproposition ej röstades igenom och att ”Alliansens”

budget fick bifall har inte tagits hänsyn till i nedanstående avsnitt.

Regeringens bedömning över den makro- ekonomiska utvecklingen i budgetpropositio- nen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväx- ten under de två första kvartalen. Även tillväxt- prognosen för 2015 är betydligt svagare.

Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de när- maste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2014-2016 och arbetslösheten mins- kar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geo politiska oroligheter. Konjunkturåter hämtningen i om världen dämpades under inledningen av 2014. Under sommaren 2014 har det i många

av Sveriges viktiga export länder i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveck- ling bland annat till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss upp- gång i BNP under det andra halvåret 2014.

I  andra delar av världen är utsikterna bättre.

Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015. I många länder förväntas tillväx- ten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer.

Regeringens prognos ligger för 2015 och framåt lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig kon- sumtion (se nedan).

BNP, PROGNOS 2014-2018, PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING

2014 2015 2016 2017 2018

Hushållens konsumtion 2,9 3,2 2,9 2,8 2,5

Offentlig konsumtion 1,1 1,5 1,1 0,3 0,3

Fasta bruttoinvesteringar 4,4 5,5 6,1 4,6 4,0

Lager^* 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Export 2,3 5,4 6,4 5,2 5,3

Import 4,6 6,1 6,5 5,3 5,5

BNP 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4

BNP kalenderkorr. 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5

Kommunal konsumtion 1,3 1,9 1,8 1,2 1,0

* Bidrag till BNP-tillväxten Källa: 2015 års budgetproposition

2. Planerings­

förutsättningar

för perioden

2015­2017

SAMMANFATTNINGSTABELL ÖVER REGERINGENS PROGNOS I BUDGETPROPOSITIONEN, PROCENTUELL FÖRÄNDRING OM INTE ANNAT ANGES, PROGNOS 2014-2018

2014 2015 2016 2017 2018

BNP¹ 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5

Arbetade timmar¹ 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8

Arbetslöshet² 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1

BNP-gap³ -2,2 -1,2 -0,5 -0,1 0,0

Timlöner⁴ 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5

KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2

Finansiellt sparande i off. sektor⁵ -2,2 -1,1 -0,3 0,0 0,5

Konsoliderad bruttoskuld⁵ 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1

1 Kalenderkorrigerade. ² Procent av arbetskraften. ³ Procent av potentiell BNP. ⁴ Konjunkturlönestatistiken. ⁵ Andel av BNP.

Källa: 2014 års budgetproposition.

har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblick- ande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får före- tagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan.

Syssel sättningen förväntas framöver öka snab- bare än arbetskraften och arbetslösheten mins- kar gradvis till 6,1 procent 2018. Det finns däre- mot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efter frågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess hel- het också bedöms vara lågt, men förväntas stiga 2014-2018.

Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resurs- utnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar.

Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige 2016-2018. De lediga resurserna på arbetsmark- naden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt.

Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offent- liga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har under- skotten vuxit och väntas 2014 uppgå till cirka 90 miljarder kronor.

Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP.

Underskottet i den offentliga sektorns finan- ser bedöms öka 2014, men den starkare eko- nomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP 2018.

Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella spa- randet som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålders-

pensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till 2018. Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men sta- bilt finansiellt sparande, medan sektorns eko- nomiska resultat är positivt under hela perio- den. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till 2018. Regeringens prognos för kommu- nal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 pro- cent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s.

Regeringen påpekar att riskerna för en sva- gare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänning- arna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observe- ras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världs-

*Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade.

Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL.

OLIKA SKATTEUNDERLAGSPROGNOSER, PROCENTUELL FÖRÄNDRING

2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt

SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9

Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2

SKL, okt exkl. BP^* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5

Regeringen, sep^* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2

ESV, sep^* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4

Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år 2013. I år och nästa år förut- ser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom;

regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grund- avdragen men även starkare sysselsättningstill- växt åren 2017 och 2018.

ekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelser effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sve- rige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prog- nosen. Snabbt stigande bostadspriser med- för att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska ut vecklingen.

Det kommunala skatteunderlaget

I slutet av september fastställde (den förra) regeringen uppräkningsfaktorer för utbetal- ning av kommunalskatt. Vid regeringsskifte får den nya regeringen fastställa nya uppräknings- faktorer senast en vecka efter att den lämnat sin budget till riksdagen. Baserat på prognosen finns det ingen anledning att tro annat än att uppräkningsfaktorerna för 2014 och 2015 kom- mer att fastställas till 3,3 respektive 4,6 procent den 30 oktober.

Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höj- ning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015-2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva netto effekten på landstingens ekonomi av dessa ändringar regle- ras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning.

Skatteverket publicerade den 9 oktober ett preliminärt utfall för den beskattningsbara inkomsten 2013 enligt 2014 års taxering. Den preliminära taxeringen visar en ökning av skat- teunderlaget med 3,38 procent år 2013 jämfört med år 2012. De senaste fem åren har det preli- minära utfallet i oktober underskattat det defi- nitiva utfallet med mindre än fem hundradels procentenheter. Mot den bakgrunden justerar SKL nu ner prognosen för 2013, se tabell.

TOTAL KOMMUNAL UTDEBITERING I RIKET OCH REGION GOTLAND 1971–2015, % Exklusive avgift till församlingarna.

2.2 UTDEBITERING

Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2015 till 33,60 procent (= procent av skatte- underlaget). Således ingen höjning jämfört med föregående år. I diagrammet visas utveck- lingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren 1971-2015.

Den totala kommunala utdebiteringen 2015 varierar mellan kommunerna inom intervallet 29,19-34,70 procent (inklusive landstingsskatt).

År 2015 har preliminärt 68 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utde- biteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 98 mnkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2015 är 31,99 procent.

Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,61 procent enheter högre än genomsnittet för riket.

20 22 24 26 28 30 32 34 36

2014 2015 2013

2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1971

Riket Gotland

2.3 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Nuvarande version av system för kommunal- ekonomisk utjämning gäller från och med 2005.

En revidering av systemet genomfördes 2014.

Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna till- handahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kost- nader. I systemet ingår system för inkomst- utjämning, kostnadsutjämning, struktur- bidrag, införandebidrag och regleringspost.

Inkomstutjämning

Kommuner och landsting får ett inkomst- utjämningsbidrag som beräknas utifrån skillna- den mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som motsva- rar 115 procent av medelskattekraften i landet.

Kommuner och landsting vars beskattnings- bara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stäl- let betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medel- skattesatsen i landet 2003 och för bidrags- berättigade landsting utifrån 90  procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyl- diga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medel- skattesatsen. Vid fastställandet av skatte- satserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991. Från och med 2014 gäl- ler att kompensationsgraden sänks från 85 pro- cent till 60 procent i spannet från 115 procent och upp till 125 procent av rikets medelskatte- kraft. För att ingen kommun eller landsting ska förlora på denna förändring införs en särskild kompensation inom strukturbidraget.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader.

Systemet ska däremot inte utjämna för kostna-

strukturkostnad för varje kommun och lands- ting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkost- nad får ett kostnadsutjämningsbidrag.

Strukturbidrag

Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.

Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidi- gare kostnadsutjämning. Vidare tillämpas reglerings avgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kom- munsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjäm- ningen.

Särskilda införanderegler gäller 2014-2020 för det reviderade utjämningssystemet.

Revideringen av utjämningssystemet inne- bär förbättrat bidrag för Region Gotland med 90 mnkr 2014, 103 mnkr 2015 och 111 mnkr då revideringen är helt genomförd.

Statskontoret har sedan 2007 i uppdrag att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Fastighetsavgift

Från och med 2008 avskaffades fastighetsskat- ten och ersattes med en kommunal fastighets- avgift. Denna avgift styrs av inkomstbasbelop- pet och uppgår 2015 till 7 299 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och 1 249 kronor per lägenhet i flerbostadshus dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Den ökade kommunala intäkten reglerades vid infö- randet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. År 2015 kommer en fastighets taxering av småhus att göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år 2013. Totalt väntas kommu-

2.4 SKATTEINTÄKTER

Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2015, (taxeringsåret 2014) beräknas enligt prog- nosen (RSV november 2014) öka med 3,4 pro- cent för riket. För Region Gotland ökar skat- teunderlaget med 3,1 procent och beräknas uppgå till 94 873 900 skattekronor (en skatte- krona motsvarar 100 kronor beskattningsbar inkomst).

Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av novem- ber månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget.

Statens utbetalning av kommunalskatte- medel grundas på det senast kända skatte- underlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efter följande åren till prognosåret. Den prog- nostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slut reglering.

Regeringen har i september 2014 fastställt upp räkningsfaktorer för 2014 och 2015. Fakto- rerna innebär att skatteunderlaget för 2013 räk- nas upp med 8 procent för att erhålla nivån för 2015.

Enligt en gemensam prognos från SKL i oktober 2014 ska skatteunderlaget för 2013 räk- nas upp med 8, 2 procent för att erhålla nivån för 2015. Enligt prognosen beräknas skatte- underlaget därefter öka 2016 och 2017 med 4,9 respektive 4,8 procent.

Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genom snittet för riket kan regionens intäkter av det egna skatte- underlaget beräknas enligt tabellen på sid 19.

Befolkning och skatteintäkter

Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsföränd- ringen per person är densamma som genomsnit- tet av skatteintäkter och statsbidrag per invå- nare det vill säga cirka 76 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska central byrån ökade antalet invånare på Gotland med 54 personer år 2014 (nov-nov). Således påverkan på skat- teintäkterna med cirka 4 mnkr. I skatteunder- lagsprognoserna förutsätts normalt att befolk- ningen förändras som för riket i genomsnitt.

Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 1,0 procent per år de närmaste

åren. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Got- land öka med cirka 570 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland.

Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på 65 000 invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 43 mnkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 470 mnkr år 2025 jämfört med 2014.

Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i regionens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt.

Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skatte- baser och åldrande befolkning.

Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga struktur- kostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner.

I visionen finns också ett mål att öka brutto- regionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2011 till ca 78 procent av genomsnittet för riket.

Då BRP kan sägas vara ett mått på utveck- lingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rim- ligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften.

År 2014 (2012 års inkomster) uppgick skatte kraften för Gotland till cirka 87 procent av medelskattekraften för riket. Om skatte- intäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antagan- den. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatte- intäkter och bidrag med cirka 60 mnkr (för- utsatt att nuvarande utjämningssystem och ut debitering inte ändras).

Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP.

År 2014 har 75 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Got- land 2014 uppgår till 166 tkr. I riket varierar skatte kraften mellan 139 tkr och 334 tkr. Jäm- fört med tidigare år har skillnaden mellan läg- sta och högsta skattekraft ökat.

INTÄKTER AV EGET SKATTEUNDERLAG 2015-2017, mnkr

(94 874=tax 2014) 2014 2015 2016 2017

Uppräknat skatteunderlag 102 589 107 381 112 113

Beräknad förändring (%) 3,5 4,7 4,9 4,8

Fastställda uppräkningsfaktorer 3,2 4,8 - -

Utdebitering (%) 33,60 33,60 33,60 33,60

Skatteintäkt exkl slutavräkning 3 447 3 608 3 767

Slutavräkning (prognos) - - - -

(Antal invånare på Gotland 1 november 2014 uppgår till 57 201)

SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA BIDRAG 2015-2017, mnkr

2015 2016 2017

Egna skatteintäkter 3447 3 608 3 767

Befolkningsutveckling -10 -20 -50

Slutavräkning -

Summa 3 437 3 588 3 717

BIDRAG Kommun

Inkomstutjämning 630 663 694

Kostnadsutjämning -127 -128 -130

Strukturbidrag 82 82 83

Ovanstående tyder på att klyftorna växer mel- lan kommunerna avseende ekonomiska förut- sättningar.

Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och inkomstnivåer mellan kommunerna.