Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010

(1)

Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010

Godkänt i fullmäktige 16.6.2011 § 86

(2)

__________________________________________________________________________________

- 1 -

INNEHÅLL

Kommundirektörens översikt ... 2

Grunduppgifter om kommunen ... 4

Verksamhetsberättelse ... 5

Ekonomisk översikt ... 5

Vörå-Maxmo kommuns organisation ... 8

Centralvalnämnden ... 9

Revisionsnämnden ... 10

Kommunstyrelsen ... 11

Landsbygdsnämnden ... 18

Socialnämnden... 20

Svenska bildningsnämnden ... 25

Gemensamma bildningsnämnden ... 29

Direktionen för Vörå samgymnasium ... 32

Suomenkielinen sivistyslautakunta ... 33

Fritidsnämnden... 34

Byggnads- och miljönämnden ... 37

Tekniska nämnden ... 38

Personalen i Vörå-Maxmo kommun 2010 ... 42

Kommunens tjänster och befattningar ... 45

Fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, och direktionerna 2010... 48

Ledamöter i samkommuner ... 51

Kommunens representanter i övriga organ ... 52

Sammandrag av verksamhetsområden 31.12.2010... 54

Resultaträkning för vattentjänstverket 1.1 – 31.12.2010 ... 56

Vattentjänstverkets balansräkning 31.12.2010 ... 57

Investeringsbudgetens utfall 2010 ... 58

Resultaträkning extern + intern 1.1. – 31.12.2010 ... 60

Resultaträkning extern 1.1 – 31.12.2010 ... 61

Finansieringsanalys 1.1 – 31.12.2010 ... 62

Balansräkning 31.12.2010 ... 63

Koncernbokslut 2010 ... 65

Koncernresultaträkning 1.1 – 31.12.2010 ... 66

Koncernens finansieringsanalys 1.1 – 31.12.2010 ... 67

Koncernbalansräkning 1.1 – 31.12.2010 ... 68

Nyckeltal... 70

I Noter till resultaträkningen ... 72

II Noter till balansräkningen ... 73

III Noter till koncernbokslutet ... 76

Balansspecifikation ... 78

Avskrivningsplan ... 88

Underskrifter ...90

(3)

__________________________________________________________________________________

- 2 -

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT BOKSLUTET 2010

Det fjärde och avslutande bokslutet för Vörå-Maxmo är klart och vi kan konstatera att Vörå-Maxmo kan gå till historien som kommunen som inte hade några svåra år. Vi hade fyra verksamhetsår som alla visar på ett överskott och under dessa år upptogs ej heller några budgetlån.

Verksamhetsåret har varit ganska speciellt och dominerats av politiska diskussioner om kommunsamgången med Oravais och under senare delen av året av diskussioner och förberedelser inför kommunsamgången. Vi har genomfört en historisk folkomröstning, någonting som vi inte arrangerar varje verksamhetsår. Resultatet har kanske inte alltid varit så lätt att förutspå och förväntningarna verkar vara mycket stora på den nya kommunen. Förberedelserna har även inneburit en del extra kostnader som belastar ekonomin redan på år 2010, men på sikt är målsättningen att organisationen skall bli effektivare.

Verksamhetsmässigt har kommunens verksamhet fortsatt i enlighet med de planer som man uppgjort.

Den finska skolan i Pettersbacka fick under året ett välkommet tillskott av elever från Lehmäjoki och verksamheten där ser nu ut att vara tryggad i många år framöver. De sista samgångsprojekten påbörjades och avslutades. Jag tänker här på Marielunds utvidgning och renovering, Finnholmens detaljplaneområde och påbörjandet av transportavloppsledningen från Maxmo. Marielund hade vi i samgångsavtalet tänkt renovera för 70 000 euro och slutresultatet var en utbyggnad och renovering för över 800 000 euro. Förutsättningarna för ett trevligt och mänskonära boende i byggnaden är mycket goda och för kommunens del innebär det att vi har snart den bästa vårdtrappan i Österbotten.

Våra patienter ligger inte på specialsjukvårdens dyra klinikfärdiga platser och vi behöver inte ha dåligt samvete när man diskuterar centralsjukhusets problem med patienter i korridorerna. Även de yngre kommuninvånarna har fått ett nytt gruppfamiljedaghem i Vörå centrum och under detta år skall vi ytterligare utreda var och hur vi ännu borde utöka dagvården i kommunen.

Boendemässigt tog kommunen ibruk två nya bostadsområden på fjolåret, Finnholmens detaljplaneområde och Hellnäs III. Båda områden har vattnet väldigt nära till, men ändå helt olika till karaktären. Finnholmen ligger nära till Maxmo centrum och den service som finns där och vattnet ligger inte riktigt intill tomterna men finns där ändå. Hellnäs III med sina tomter med egen strand utgör tomter av helt unik karaktär som inte återfinns hos andra Österbottniska kommuner idag. Dessa satsningar kommer efter ett antal år också att betyda kostnader i form av utbyggnad av servicen i området. Förhoppningen är att befolkningsökningen på områdena kan stöda upp de skolor och daghem som verkar i områdena liksom Djupö området börjar ge resultat i form av rekordantal elever till Särkimo skola hösten 2011.

EKONOMI

Räkenskapsåret har inneburit utmaningar i form av ett nytt statsandelssystem vars utfall och bokföringsföreskrifter inte riktigt hann med till budgeten och vi har haft en del korrigeringar och tillägg till budgeten under året. Verksamhetsintäkterna steg med 16 % jämfört med 2009 och överskred budgeten med 13 %. Verksamhetskostnaderna steg med 5,6 % jämfört med 2009 så man kan inte säga att man får mindre pengar i verksamheten. Budgeten överskreds på kostnadssidan med hela 4,6

% vilket är för mycket och nämnderna bör i sin utvärdering ta fasta på överskridningarna och reda ut

(4)

__________________________________________________________________________________

- 3 -

hur de har uppstått. Lönekostnaderna har dock ökat med budgeterade 2,4 % jämfört med bokslutet 2009 men en överskridning om 1 % jämfört med budgeten.

Glädjande nog ökade kommunens skatteinkomster med 1,3 % trots att den ekonomiska situationen varit lite osäker ännu under den första delen av 2010. Vi hade uppgjort en mycket försiktig prognos för skatteintäkterna och fick in 2,7 % mer än budgeterat.

Trots de olika kasten i resultaträkningens poster så landar vi på ett årsbidrag om ca 850 000 euro och det täcker avskrivningarna och lämnar ett överskott om ca 216 000 euro eller 2,5 % mer än budgeterat.

Kommunens likviditet har tidvis varit sämre än vanligt. Orsaken till detta är de stora investeringarna som har belastat rörelsekapitalet. En del av förklaringen står att finna i den slutredovisning som kom från Vårdnämnden i Korsholm. Återbetalningen till Vörå-Maxmo är ca 164 000 euro och 143 000 euro till Oravais, totalt över 300 000 euro som Korsholm har debiterat för mycket under 2010 och som vi nu får vänta ett halvår på att få tillbaka.

FRAMTIDSUTSIKTER

Den nya Vörå kommun har påbörjat sitt första verksamhetsår 1.1.2011. Förväntningarna på kommunen har varit stora och det kommer att bli en utmaning att uppfylla dessa. Kommunen är av medelstorlek enligt Finländska mått mätt och borde ha förutsättningar att kvarhålla närheten till sina invånare. Kommunen har dock inte oändliga resurser i form av ekonomi och personal, vilket gör att alla goda idéer inte kommer att kunna förverkligas samtidigt.

I vår region pågår även diskussioner kring hur och om en kommunsamgång skall göras mellan Vasa och Lillkyro samt hur specialsjukvård, primärhälsovård och socialvård skall samordnas och skötas.

Riksdagsvalet står inför dörren och en ny regering skall utses och ett nytt regeringsprogram utarbetas.

Vilka följder detta får för vår kommun och vår service till våra kommuninvånare återstår att se.

Christina Öling Kommundirektör

(5)

__________________________________________________________________________________

- 4 -

GRUNDUPPGIFTER OM KOMMUNEN

Allmänt

Kommunnamn: Vörå-Maxmo kommun / Vöyri-Maksamaan kunta

Kommunkod: 945

Grundades: 1.1.2007; samgång av primärkommunerna

Vörå (944, grundades 1868) och Maxmo (479, grundades 1867) Befolkningsmängd: 4498 (31.12.2010)

Landareal: 577,39 km²

Folktäthet: 7,76 invånare per km²

Språk: svenska 84,4 %

finska 13,6 % övriga 2,0 % Inkomstskatteprocent: 19,00 %

Arbetslöshetsgrad,dec 2010: 3,4 % ; Österbotten 6,7 %; Finland 7,2 % Kommunens läge och kommunikation

Kommunen är en del av Västra Finlands län och landskapet Österbotten.

Grannkommuner är Oravais, Lillkyro, Storkyro, Korsholm samt Kauhava stad.

Kommunen ligger drygt 35 km norr om Vasa stad längs Europaväg 8, som går genom kommunen.

Närmaste hamn och flygfält finns i Vasa samt järnvägsstation i Vasa och Tervajoki (Storkyro).

Kommunens område

Totalareal 1.222,94 km²

Landareal 577,39 km²

Havsvattenareal 640,69 km² Sötvattenareal 4,86 km²

Strandlinje ca 570 km

Största arbetsgivarna

2010 2009 2008 2007 2006 2005

Kommunen 294 306 337 332 332 334

NorrvallaFolkhälsan Ab 100 180 181 136 137 145 Ab Simons Element Oy 130 143 140 151 138 120

JTK-Power Oy 74 75 75 70 69 66

Valio Oy, Kaitsor 58 58 56 52 52 53

Alucar Oy 30 35 43 39 36 30

Befolkningen

Kommunens befolkningsmängd var vid utgången av år 2010 4.498 personer, dvs en ökning med 19 personer jämfört med föregående år.

År Befolkning Skillnad 2000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

4.645 4.640 4.568 4.561 4.590 4.556 4.508 4.479 4.470 4.479 4 498

- -5 -72

-7 +29

-34 -48 -29 -9 +9 +19

(6)

__________________________________________________________________________________

- 5 -

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Bestämmelser om bokslut

I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och hur den av fullmäktige fastställda budgeten har förverkligats. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen.

Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen, eller i samband med att den föreläggs fullmäktige, ge förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin.

Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen samt till tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Statliga bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen ska tillämpas. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem, samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom uppgör kommunen ett komplett koncernbokslut med bilagor som en del av bokslutet.

Revisorerna ska senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed, granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och budgeten som fullmäktige satt upp har nåtts.

Kommunalförvaltningens verksamhetsidé

Kommunen ska i samråd med kommuninvånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som motsvarar efterfrågan. Samtidigt strävar kommunen till en maximering av kommuninvånarnas trygghet och trivsel genom en balanserad utveckling av kommunen som modern, livskraftig och naturnära kommun. Kommunen strävar till att trygga rätten till utkomst, bostad, utbildning och hälsovård samt verkar för social omsorg, goda levnadsförhållanden och en ren miljö.

Kommunens verksamhetsidé och målsättningar konkretiseras årligen via den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen.

EKONOMISK

ÖVERSIKT

Det ekonomiska resultatet i bokslutet 2010 visar att kommunens ekonomi är i balans, d.v.s.

årsbidraget räcker till att täcka avskrivningarna. De budgeterade driftsutgifterna och –inkomsterna efter budgetändringar var 30.092.727 € respektive 8.160.861 €, medan de faktiska driftsutgifterna blev 31.501.226 € och driftsinkomsterna 9.215.416 €. I samgångsstöd har erhållits 501.313 €.

Investeringsutgifterna var budgeterade till 2.763.940,00 € och –inkomsterna till 1.054.000 €. De faktiska investeringsutgifterna respektive -inkomsterna blev 2.359.292 € respektive 511.999 €.

De totala avskrivningarna 2010 är 693.679 €. I kommunalskatt har influtit 10.274.939 €, i samfundsskatt 1.205.554 € och i fastighetsskatt 635.493 €, vilket är totalt 315.987 € mera än budgeterade skatteinkomster. I statsandelar har influtit 10.987.509 €, vilket är 77.591 € mindre än budgeterat.

(7)

__________________________________________________________________________________

- 6 -

Den livliga investeringstakten i Vörå-Maxmo fortsatte även under år 2010. Kommunstyrelsen sålde tomter till ett belopp om 17.622 €, bl.a. på Finnholmen och Kyrkskogen. Kommunen sålde därtill de sista bostadsaktierna i Bofinken III.

Inom den tekniska sektorn färdigställdes utbyggnaden av Marielund, kostnaderna blev 914.801 €.

Byggandet av gymnasiets internat har slutförts. Totala kostnaderna 2010 var 303.395 €.

Gruppfamiljedaghemmet Regnbågen har förstorats och renoverats till en kostnad på 220.419 €.

Grindstugan har fått nya fönster till en kostnad av 29.761 €. På Vörå Brandstation har renovering verkställts till en kostnad av 16.753 €. Under publik egendom har satsats 300.315 €, varav kommunalteknik till kolkajen i Hellnäs och fiberkabel är de största.

För affärsverkens del har nyanslutningar gjorts i vanlig ordning, både för distributionsvattenledningar och avloppsledningar. För transportvattenledningen mellan Maxmo och Vörå har bokförts 207.000 € .

Räkenskapsperiodens resultat för driftsdelen visar ett överskott om 156.593,13 €. Totala amorteringar under året är 99.606,50 € och inga nya lån har lyfts. Skuldbördan är vid årets slut 408.734,86 € eller 91 € per invånare. Årsbidraget är 850.272,36 € eller 189 € per invånare.

Intern tillsyn

Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndighet för genomförandet av den interna tillsynen. Kommunens förvaltningsstadga (FGE § 87 14.6.2007) samt tilläggen (KST § 71 31.3.2008; KST § 264 24.9.2007) styr och avgränsar organens och tjänsteinnehavarnas befogenheter samt ger regelverk för förvaltningen.

Kommunstyrelsen har 2.11.2009 godkänt en anvisning för intern kontroll.

För iakttagandet av bestämmelser, föreskrifter och beslut ansvarar den för olika organ beredande tjänsteman för lagligheten i ärendens beredning samt granskar lagligheten i organens beslut och verkställighet. Till delgivningen av gjorda beslut bifogas alltid besvärsanvisningar, vilka följer de olika lagarna gällande besvär.

Målen för verksamheten finns nämnda i kommunens budget och ansvarig tjänsteman samt respektive organ ansvarar för uppfyllandet av dessa på ett resursmässigt effektivt sätt. I samband med bokslutet redovisas för hur målen uppnåtts, vilket behandlas och godkänns i respektive berörda organ samt i kommunens styrelse och fullmäktige. Utomstående revisionssamfund ombesörjer revidering av kommunens verksamhet och ekonomi.

Respektive organ och tjänstemän ansvarar kontinuerligt inom sin sektor för uppmärksamhet gällande risker för verksamheten och hantering av dessa. För personalens verksamhetsförutsättningar och för kommuninvånarnas trygghet görs kontinuerligt inom ramen för arbetarskyddet riskanalyser på samtliga kommunens verksamhetsplatser samt åtgärdsförslag för minimering av risker ges och uppföljs inom ramen för arbetarskyddskommissionen. För skolorna har bl.a. planer för riskhantering uppgjorts.

Kommunens förvaltningsstadga ger ramarna för anskaffningsrättigheterna för tjänstemän och organ.

Reglerna kring offentlig upphandlig styr även anskaffningarna. Kommunen är försäkrad för eventuella förluster förorsakade av tjänstemans felbeslut. Vid anskaffningar godkänner aldrig beställande tjänsteman fakturorna och det är alltid skilda anställda som granskar beställning mot leverans innan tjänsteman, annan än den beställande, godkänner fakturan. Denna process har ytterligare formaliserats i samband med införandet av elektronisk fakturacirkulation. Personalen som bokför och sköter om betalningstrafiken har ingen rätt att godkänna räkningar.

(8)

__________________________________________________________________________________

- 7 -

Avtal och förbindelser som ingås på kommunens eller kommunstyrelsens vägnar undertecknas av kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande och kontrasigneras av kommunsekreteraren eller vederbörande medlem av ledningsgruppen, om inte kommunstyrelsen befullmäktigat andra personer. Kommunstyrelsen godkänner samtliga avtal.

Kommunstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat

Enligt kommunallagen 70 § skall styrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med överlämnandet av den ge förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt åtgärder som berör utjämningen av ekonomin. Styrelsens förslag till behandling av årets resultat kan betyda investeringsreserv, avskrivningsdifferens, fondökningar eller att resultatet kvarstår på kontot räkenskapsperiodens över- och underskott i balansen.

Kommunstyrelsen föreslår att:

- minska avskrivningsdifferensen med 43.789,84 €;

- minska utvecklingslånefonden med 15.881,20 €;

- räkenskapsperiodens överskott om 216.264,17 € kvarstår på kontot Räkenskapsperiodens över- /underskott i balansräkningen.

Koncernbokslutet

Enligt kommunallagen 68 § skall ett koncernbokslut uppgöras om kommunen har bestämmanderätt i ett annat bokföringsskyldigt bolag. I denna koncernbalans ingår de sex samkommuner där kommunen är delägare och sex dotterbolag där kommunen har aktiemajoriteten. I koncernbalansen har koncernfordringar, -skulder och inbördes ägande eliminerats. För dotterbolagen har avskrivningarna omräknats enligt kommunens avskrivningstider eftersom avskrivning enligt plan inte använts.

Skuldbördan för koncernen är 2.480.191 € eller 551 € per invånare.

EKONOMISKA RELATIONSTAL

2008 2009 2010

Invånarantal 1.1 4479 4470 4479

Invånarantal 31.12 4470 4479 4498

Inkomstskattesats % 18,75 18,75 19,00

Personal 31.12 455 436 382

Driftsutgifter 1000 € 29 088 29 786 31 501

Investeringsutgifter 1000 € 1 486 1 858 2 359

Skatteintäkter 1000 € 11 539 11 956 12 116

Avgifter (driftshushållning) 1000 € 1 287 1 433 1 614

Statsandelar 1000 € 10 644 11 346 10 988

Ränteutgifter 1000 € 64 34 19

Amorteringar 1000 € 300 144 100

Skuldbörda 31.12 1000 € 652 508 409

Skuldbörda/invånare 146 113 91

Årsbidrag 1000 € 1 047 1 466 850

Årsbidrag/invånare 234 327 189

Koncernens skuldbörda

1000 € 2 490 2 492 2480

Koncernens

skuldbörda/invånare 557 556 551

(9)

__________________________________________________________________________________

- 8 -

VÖRÅ-MAXMO KOMMUNS ORGANISATION

Fullmäktige utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. Beredning, verkställande och annan förvaltning ankommer på kommunstyrelsen samt på nämnder, direktioner och tjänsteinnehavare under kommunstyrelsens tillsyn.

Kommunala ämbetsverket leds av kommundirektör Christina Öling. Ämbetsverkets avdelningar leds av avdelningscheferna, vilka under kommundirektörens ledning bildar kommunens ledningsgrupp.

Ledningsgruppen bestod 31.12.2010 av kommundirektören, kommunsekreteraren, socialdirektören, bildningschefen och kommunbyggmästaren, samt kompletterades med byggnadsinspektören som representant från kommunkansliet i Tottesund.

Avdelningschefernas ansvarsområdesindelning:

- kommunsekreterare Tom Holtti, allmänna och ekonomiska kansliet: fullmäktige, kommunstyrelsen, centralvalnämnden, byggnads- och miljönämnden och landsbygdsnämnden.

- socialdirektör Esko Kuoppala, socialkansliet: socialnämnden och socialnämndens svenska sektion.

- kommunbyggmästare Jan Östman, byggnadskontoret: tekniska nämnden.

- bildningschef Helena Emaus, skol- och MI-kansliet: svenska bildningsnämnden, gemensamma bildningsnämnden, direktionen för Vörå samgymnasium och fritidsnämnden.

Finska bildningsnämnden administreras av skolföreståndare Riitta Lewenros och var direkt underställd kommundirektör Christina Öling.

Fullmäktige

Revisions- nämnden

Centralval- nämnden

Kommun- styrelsen

Social- nämnden

Svenska sektionen

Tekniska nämnden

Byggnads- och miljönämnden

Landsbygds- nämnden

Fritids- nämnden

Svenska bildnings- nämnden

Gemensamma bidnings- nämnden

Direktionen för Vörå samgymnasium

Finska bildnings- nämnden

(10)

__________________________________________________________________________________

- 9 -

CENTRALVALNÄMNDEN

Val

Verksamhetsidé

Centralvalnämnden ansvarar för vals genomföranden och laglighet. Centralvalnämnden består av 5 ledamöter och 5 i ordningsföljd valda ersättare.

Kommunen är indelad i åtta röstningsområden enligt följande:

OMRÅDE NUMMER PLATS

Södra Vörå 001 Rejpelt skola

Vörå centrum 002 FB Koskeby skola

Rökiö 003 Rökiö skola

Norra Vörå 004 Vörå norra skola

Östra Vörå 005 Tålamods skola

Pettersbacka 006 Pettersbacka skola

Maxmo fastlandet 007 Tottesunds herrgård

Maxmo skärgård 008 Särkimo skola

Respektive röstningsområde har en valnämnd med 5 ledamöter.

Som förhandsröstningsställen fungerar kommunkansliet i Vörå och Tottesunds Herrgård.

Anstalts- och hemmaröstningen ombesörjer en valbestyrelse bestående av 3 ledamöter.

Ansvarsperson Kommunsekreteraren

Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2010

Personer totalt: - Heltidsanställda: - Deltidsanställda: -

Mål 2010 - verksamhetsgren Resultat

En kommunal folkomröstning. Kommunal folkomröstning genomfördes i kommunen bestående av brevröstnings och röstning på

röstningsdagen 14.2.2010.

(11)

__________________________________________________________________________________

- 10 -

REVISIONSNÄMNDEN

Revision

Verksamhetsidé

Nämndens uppgift är att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Nämnden uppgör en utvärderingsberättelse till fullmäktige över senaste verksamhetsår.

Ansvarsperson Kommunkamreren

Personal inom revisionen 31.12.2010

Utföra årlig revision Revisionsdagarna 2010 har varit 9 till antalet.

Revisionsnämnden har sammanträtt 4 gånger. Ett utvärderingsbesök gjordes hösten 2010 till gymnasiet och till Pettersbacka skola.

Fullfölja det av revisorn uppgjorda arbetsprogrammet enligt vilket de olika sektorerna genomgås

Tyngdpunktsområde under år 2010 har varit svenska, gemensamma och finska bildningsnämnderna samt direktionen för Vörå samgymnasium.

En utvärderingsberättelse över verksamhetsåret 2009 har uppgjorts och överlämnats till fullmäktige där utfallet för målen för verksamhet och ekonomi har bedömts.

(12)

__________________________________________________________________________________

- 11 -

KOMMUNSTYRELSEN

Allmän förvaltning

Verksamhetsidé

Den allmänna förvaltningen har hand om kanslifunktionerna för fullmäktige, kommunstyrelsen, kommunkansliet, personaladministration, övrig allmän förvaltning, kollektivtrafik, ADB-central, näringslivets befrämjande, allmän intressebevakning, samgångsförvaltningen och delvis samservicebyrån. Kanslifunktionerna omfattar planering, utredning, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning. Den allmänna förvaltningen tillhandahåller information och basfakta om kommunen, aktuella frågor av lokalt intresse som berör kommuninvånarna.

Ansvarsperson

- näringslivets befrämjande kommundirektören - samgångsförvaltningen kommundirektören

- fullmäktige kommunsekreteraren

- kommunstyrelsen kommunsekreteraren

- kommunkansliet kommunsekreteraren

- personaladministration kommunsekreteraren - övrig allmän förvaltning kommunsekreteraren

- kollektivtrafik kommunsekreteraren

- ADB-central kommunsekreteraren

- kommunalbeskattning kommunkamreren

- allmän offentlig upphandling kommunkamreren/kommunsekreteraren Personal inom allmänna förvaltningen 31.12.2010

Personer totalt: 18 Heltidsanställda: 15 Deltidsanställda: 2 Civiltjänstgörare: 1

Förvaltningen bistår vid förverkligandet av verksamhetsmålen år 2010 genom utrednings- och planeringsverksamhet samt genom delaktighet i verkställigheten.

Allmänna förvaltningen har bistått förverkligandet av verksamhetsmålen för 2010 genom kanslifunktionerna, vilka omfattar planering, utredning, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning.

Hans Becker anställdes som extra kommun-kamrer 1.1–30.4.2010 eftersom Oravais kommun köpte ordinarie kommunkamrerens tjänster för en tid.

Att säkerställa utvecklingen i den nya kommunen på kort och på lång sikt. Vörå-Maxmo ska bli en bra kommun för invånarna och företagen samt framstå som en bra arbetsgivare.

Allmänna förvaltningen beredde och verkställde ärenden i samarbete med de centrala beslutande förtroendevalda organen, vars verksamhet under året är sammanställt nedan.

Fullmäktige

Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har under året 2010 för haft följande platsfördelning:

(13)

__________________________________________________________________________________

- 12 - - Svenska folkpartiet i Finland r.p. 25 ledamöter

- Finlands Socialdemokratiska parti r.p. 2 ledamöter. Totalt 27 ledamöter.

Under året sammanträdde fullmäktige 6 gånger, under vilka totalt 65 ärenden behandlades. Fullmäktige valde inom sig för år 2010 till ordförande Gun Granlund, till 1:a viceordförande Kjell Heir samt till 2:a viceordförande Stig Svens. Fullmäktiges sammanträden var offentliga med närvarorätt för varje kommunmedlem.

Fullmäktiges föredragningslistor och beslutsprotokoll fanns till påseende på kommunens hemsidor:

www.vora-maxmo.fi/www.voyri-maksamaa.fi och i samband med sammanträdena uppsatta på kommunens officiella anslagstavla vid kommungården, Vöråvägen 18. Fullmäktiges sammanträden direktsänds i Wör-TV samt finns till påseende ett par dagar senare på kommunens hemsida i samarbete med NetTV.

Kommunstyrelsen

Fullmäktige väljer kommunstyrelsen för en mandatperiod om två år. Den nuvarande styrelsen tillsattes av fullmäktige den 22 januari 2009 för åren 2009-2010. Kommunstyrelsen består av nio ledamöter, med personliga ersättare, och SFP är representerat på samtliga platser. Kommunstyrelsen leder kommunens förvaltning, bereder de ärenden som ska behandlas av kommunfullmäktige samt ansvarar att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen samt företräder kommunen, sluter på kommunens vägnar avtal och företar rättshandlingar, såframt att inte i reglemente eller instruktion är annorlunda bestämt.

Kommunstyrelsens sammanträden är inte offentliga, såvida inte kommunstyrelsen i fråga om något visst sammanträde eller ärende annorlunda bestämmer. Kommunstyrelsen sammanträdde 18 gånger under året och behandlade totalt 284 ärenden. Kommunstyrelsens ordförande var Per Östman, 1. viceordförande var Åke Helsing och 2. viceordförande var Jenny Norrlin.

Kommunstyrelsens föredragningslistor och beslutsprotokoll fanns till påseende på kommunens hemsidor:

www.vora-maxmo.fi/www.voyri-maksamaa.fi och i samband med sammanträdena uppsatta på kommunens officiella anslagstavla vid kommungården, Vöråvägen 18.

Kommunplanering

Den ekonomiska planeringen handhas av kommunstyrelsen. Kommunkamreren ansvarar för uppgörandet av budget och ekonomiplan. Nämnderna gör förslag för sina respektive sektorer.

Markplaneringen och tillsynsverksamheten var underställd kommunsekreteraren.

Primärhälsovården handhas av vårdnämnden, samt veterinärverksamheten och hälsovårdsinspektionen handhas av regionala tillsynsnämnden, för vilka Korsholms kommun är värdkommun.

Aktuella planer

Budget och ekonomiplan 2011-2013 för Vörå kommun, fastställd av samfullmäktige 16.12.2010.

Delgeneralplan för Maxmo kyrkby och Tottesund, detaljplan för Särkimo och Talludden, detaljplan för Nyåkern (Krooks-backen) samt ändring och förstoring av stranddetaljplan för Storkullören (Vosalskatan).

Näringslivet

Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens näringslivsfrågor. Kommundirektören och kommunsekreteraren sköter även näringslivs- och turismärenden samt fungerar som kommunens kontaktperson i organ som behandlar sådana frågor. Kommunbyggmästaren och biträdande kommunbyggmästaren har tilldelats specialuppdrag inom näringslivet.

Informationsverksamhet

Fullmäktiges och kommunstyrelsens föredragningslistor skickas till tidningar, Rundradions lokalredaktion, Wör- TV samt kungörs på kommunens officiella anslagstavla vid kommungården (Vöråvägen 18).

(14)

__________________________________________________________________________________

- 13 -

Föredragningslistorna finns även till påseende vid tillsynsverksamhetens kansli i Tottesund och på kommunens hemsida.

Fullmäktiges sammanträden direktsänds i Wör-TV och kan ses i efterhand på kommunens hemsida.

Samgångsförvaltning

Vörå-Maxmo kommun och Oravais kommunbeslöt 10.3.2010 i respektive fullmäktige om att lämna anhållan om kommunsamgång. Statsrådet beslöt 10.6.2010 att upplösa Vörå-Maxmo kommun och Oravais kommun samt bilda en ny Vörå kommun från och med 1.1.2011. Bägge kommuners fullmäktigebeslut och Statsrådets beslut föranledde att kommunerna, parallellt med fullmäktige och kommunstyrelsen, tillsatte ett sammanslaget fullmäktige (samfullmäktige) och en organisationskommission för beslut gällande nya Vörå kommun.

Samfullmäktige har haft följande platsfördelning under år 2010:

- Svenska folkpartiet i Finland r.p. (Vörå-Maxmo) 25 ledamöter - Svenska folkpartiet i Finland r.p. (Oravais) 11 ledamöter

- Oravais-Förändring nu! (Gemensam lista) 9 ledamöter - Finlands Socialdemokratiska parti r.p. (Vörå-Maxmo) 2 ledamöter

- Finlands Socialdemokratiska parti r.p. (Oravais) 1 ledamot Totalt 48 ledamöter.

Under året sammanträdde samfullmäktige 4 gånger, under vilka totalt 55 ärenden behandlades. Samfullmäktige valde inom sig för år 2010 till ordförande Harry Backlund (Oravais), till 1. viceordförande Gun Granlund (Vörå- Maxmo), till 2. viceordförande Kjell Heir (Vörå-Maxmo) och till 3. viceordförande Ann-Britt Björkström (Oravais).

Samfullmäktiges sammanträden var offentliga med närvarorätt för varje kommunmedlem.

Samfullmäktiges föredragningslistor och beslutsprotokoll fanns till påseende på kommunens hemsidor:

www.vora-maxmo.fi/www.voyri-maksamaa.fi och i samband med sammanträdena uppsatta på kommunens officiella anslagstavla vid kommungården, Vöråvägen 18. Samfullmäktiges sammanträden direktsänds i Wör- TV samt finns till påseende ett par dagar senare på kommunens hemsida i samarbete med NetTV. Vörå- Maxmo kommun handhade samfullmäktiges administrativa uppgifter.

Organisationskommissionen: Respektive kommuns fullmäktige valde ledamöter till den gemensamma organisationskommissionen i enlighet med samgångsavtalet. Organisationskommissionen bestod av åtta ledamöter, fyra från respektive kommun, där SFP (Vörå-Maxmo) hade 4 platser, SFP (Oravais) 2 platser och Oravais-Förändring nu 2 platser. Organisationskommissionen planerade och strukturerade nya kommunens förvaltning, beredde de ärenden som skulle behandlas av samfullmäktige samt ansvarade att samfullmäktiges beslut verkställdes. Organisationskommissionen bevakade nya kommunens intressen samt företrädde den nya kommunen, slöt på nya kommunens vägnar avtal och företog rättshandlingar.

Organisationskommissionens sammanträden var inte offentliga och den sammanträdde 13 gånger under året där den behandlade totalt 178 ärenden samt ett sammanträde under år 2011 där 43 ärenden behandlades.

Organisationskommissionens ordförande var Per Östman (Vörå-Maxmo) och viceordförande var Harry Backlund (Oravais). Organisationskommissionen utsåg fem arbetsgrupper för organiseringen av Vörå kommuns förvaltning: Förvaltningsavdelningen, Bildningsavdelningen, Tekniska avdelningen, Omsorgsavdelningen samt Kultur- och fritidsavdelningen. Dessutom utsågs en arbetsgrupp för Adb- och infrastruktur, inkluderande en underarbetsgrupp för hemsidorna och grafisk layout.

Organisationskommissionens föredragningslistor och beslutsprotokoll fanns till påseende på kommunens hemsidor: www.vora-maxmo.fi/www.voyri-maksamaa.fi och i samband med sammanträdena uppsatta på kommunens officiella anslagstavla vid kommungården, Vöråvägen 18. Vörå-Maxmo kommun handhade samfullmäktiges administrativa uppgifter.

(15)

__________________________________________________________________________________

- 14 -

KOMMUNSTYRELSEN

Hälso- och sjukvårdsanstalter

Verksamhetsidé

1.1.2009 startade det nya samarbetsområdet för primärhälsovårdens del. Det innebär att Korsholms kommun är värdkommun för samarbetsområdet och administrerar det samma. Samkommunen Oravais, Vörå och Maxmo hälsovårdscentral skn kvarstår som organ för handhavandet av de fastigheter som kvarstår i samkommunens ägo.

Miljöhälsovården, livsmedelsövervakningen och veterinärvården övergick också från och med 1.1.2009 till den regionala tillsynsnämnden som administreras av Korsholms kommun. Hyreskostnaderna för verksamhetsutrymmena kvarstår i kommunen.

Kommunen hör ytterligare till Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun, som administrerar Vasa centralsjukhus. Vörå-Maxmo kommuns andel i totala grundkapitalet den 31.12.2010 är 3,78 procent.

Ansvarsperson Kommunkamreren

Kommunens personal inom hälso- och sjukvårdsanstalter 31.12.2010

Vårdnämnden KVMO

Mål 2010 – Vårdnämnden KVMO Resultat Målsättningen vid skötandet av uppgifterna och

verkställandet av idéerna är att verka för en effektiv resursanvändning för invånarnas bästa som bygger på att servicen ska vara lätt tillgänglig och fås inom rimlig tid.

Verksamhetsidé och ekonomiplan konkretiseras årligen av vårdnämnden i Korsholm.

Förvaltningen sköts av vårdnämnden, som har tre representanter från Vörå-Maxmo.

Antalet besök har sjunkit något under de två senaste åren. Kostnaderna för primärvården blev 134 338 euro lägre än budgeterat år 2010, och där ingår även kostnaderna för regionala tillsynsnämnden om totalt 65 035,58 euro år 2010.

(16)

__________________________________________________________________________________

- 15 - HVC-besök Vörå-Maxmo, jämförelse

Vårdform 2008 2009 2010

Öppenvård 14 064 14 554 13 084

Fysioterapin 1 177 725 1 123

Läkarmottagning 5 735 5 450 6 102

Tandvård 3 443 3 389 2 952

Bäddavdelning

- kategori I 2 069 2 287 1 943

- kategori II 2 020 1 988 2 865

TOTALT 28 508 28 393 28 069

Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun

Vasa Sjukvårdsdistrikt

Vårdform Antal 2009 Kostnad 2009 Antal 2010 Kostnad 2010

Allmänna avgifter

Kreditering för dyr vård 1 -72 338,33 1 -91 040,47

Medlemsavgift 1 115 728,00 1 116 679,96

Utjämningsavgift för dyr vård 1 190 027,10 1 194 788,66

Mål 2010 – Vasa sjukvårdsdistrikt skn

Resultat Budgeterade kostnader år

2010 var 4 780 792 €.

Kommunens kostnader för specialsjukvården år 2010 sjönk med 81.904,36 euro jämfört med år 2009. Positivt är att outlierdagarna sjönk från 381 till 140 dagar jämfört med år 2009. Klinikfärdiga patienternas antal var 5.

Vårddagarna har ökat en hel del, speciellt för vård vid andra inrättningar.

Budgetunderskridningen för hela året blev 167.903 euro. Exempel på användning och kostnadsutslag nedan.

I samkommunens fullmäktige representerades Vörå-Maxmo kommun av Karita Ohlis (Anna-Lena Blusi) och Kjell Heir (Annika Kvist-Östman).

Samkommunens styrelse saknar för närvarande representant från Vörå- Maxmo kommun. Revisionsnämndens ordförande var Kjell Heir.

(17)

__________________________________________________________________________________

- 16 - Vasa centralsjukhus

DRG-paket 607 1 728 214,54 649 1 790 537,40

Öppenvårdsbesök 5697 1 345 916,00 5266 1 414 993,00

Vårddagar 702 287 739,00 731 405 258

Outlierdagar 381 226 645,00 140 78 707,00

Patienthotell 0 - 0 -

Vård i andra inrättningar

Öppenvårdsbesök 561 203 920,33 577 177 501,03

Vårddagar 131 579 648,97 106 605 699,76

Totalt 4 695 058,18 € 4 612 889,00 €

(18)

__________________________________________________________________________________

- 17 -

KOMMUNSTYRELSEN

Räddningsväsendet

Verksamhetsidé

Ansvara för räddningsväsendets uppgifter samt ombesörja utvecklandet av räddningsverksamheten och befolkningsskyddet. På basen av avtal med hälso- och sjukvårdsmyndigheten producerar räddningsväsendet tjänster i fråga om sjuktransport och akutvård.

Ansvarsperson Kommundirektören

Personal inom allmänna förvaltningen 31.12.2010

Mål 2010 – Räddningsväsendet Resultat Tillsammans med 14 andra kommuner ingår

kommunens räddningsväsende och ambulansverksamheten, fr.o.m. 1.1.2004, i Österbottens räddningsväsende, vars vision är att fungera effektivt och nätverksbaserat samt nära människan dygnet runt.

Huvudmålen för verksamheten år 2010 är att upprätthålla en god servicenivå med en fungerande förebyggande verksamhet, god aktionsberedskap samt en framgångsrik primär räddningsverksamhet vid brådskande alarmuppdrag.

Verksamheten sköts inom Österbottens räddningsväsende som fungerar som en nämnd med Vasa stad som värdkommun. Kommunens representant i Österbottens räddningsnämnd var Karita Ohlis.

(19)

__________________________________________________________________________________

- 18 -

LANDSBYGDSNÄMNDEN

Utveckling av gårdsbruk

Verksamhetsidé- Jordbruksförvaltningen

Bevarande och utvecklande av ett livskraftigt jordbruk

Administration av EU- och nationellt finansierade stödansökningar för jordbruket samt övriga lagstadgade uppgifter som åläggs nämnden av jord- och skogsbruksministeriet och övriga myndigheter.

Ansvarsperson

Landsbygdssekreteraren

Verksamhetsidé- Avbytarverksamheten

Handläggning och beslutande av ansökningar om semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare.

Besluta om semesterrätt för pälsdjursuppfödare samt för extra timmar som pälsfarmare kan köpa mot en skälig timavgift. Planerande och uppgörande av arbetslistor för avbytarna och ordnande av avbytare för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare under semestern och vid behov av vikarie.

Utbetalning av lantbruksavbytarlöner. Redovisningar till LPA för avbytarverksamheten.

Ansvarsperson T.f Avbytarchefen

Personer totalt: 34 Heltidsanställda: -lantbruksavbytare 22 Deltidsanställda: 4 -kanslipersonal 5 Avbytare, inhoppare 3

Saklig och snabb behandling av EU- och nationella stödansökningar

Aktiva jordbrukslägenheter 261

Ansökningar om lantbruksstöd st.

1678

Emottagna blanketter 1868

Lantbruksstöd €/lägenhet 33166

Utbetalda stöd sammanlagt 8.656.450,13

Kunnig personal för rådgivning till jordbrukarna Landsbygdssekreteraren 1

Avbytarchefen 1

Ledande avbytare 2

Kanslist 1

(20)

__________________________________________________________________________________

- 19 - Ordnande av semester och vikariehjälpsavbytare till lantbruksföretagare

Semesteransökningar 366

Vikariehjälpsansökningar 187

Avbytta semesterdagar 7716

Avbytta vikariehjälpsdagar 3191

Subventionerad köptimmar 2446

Mot full ersättning , timmar 573

Ordnande av semester och extra timmar Semester ordnad av kommunen 2010 timmar

Semester, självordnad 12724 timmar

Extra timmar ordnad av kommunen 334 timmar

Extra timmar, självordnad 1158 timmar

Totalt ansökte 180 pälsdjursuppfödare om avbytareservice

Nämnden sammanträdde 5 gånger och behandlade 53 ärenden. Under året ordnades ett

informationstillfälle för jordbrukare med 71 deltagare samt två kurser i elektronisk stödansökan med 21 deltagare och 3 blankettkurser med sammanlagt 66 deltagare.

(21)

__________________________________________________________________________________

- 20 -

SOCIALNÄMNDEN

Barndagvård Verksamhetsidé

Uppgiftsområdet omfattar fyra daghem (Liljekonvaljen i Vörå centrum, Gullvivan i norra Vörå, Tottebo i Maxmo centrum och Rödluvan i Särkimo) och fyra gruppfamiljedaghem (Fjärilen och Regnbågen i Vörå centrum, Svalan i norra Vörå och Minidagis i Maxmo centrum) samt familjedagvård,

förskoleverksamheten, skolbarns eftermiddagsvård, specialbarndagvård, handikappades dagvård och hemvårdsstöd för barn.

Kommunen skall sörja för att av kommunen anordnad och övervakad barndagvård på barnets modersmål står till buds i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet därav inom kommunen förutsätter. Barnet skall efter utgången av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten få av kommunen anordnad dagvårdsplats tills läroplikten i grundskolan eller motsvarande skola börjar.

Ansvarsperson: Barnomsorgsledaren Personal inom barndagvården 31.12.2010

Personer totalt: 65 Heltidsanställda: 38 Deltidsanställda: 27

Barndagvården 2010 verksamhetsmål Resultat Barndagvård, förskoleundervisning, skolbarns

morgon- och eftermiddagsvård och hemvårdsstöd för barn ordnas enligt gällande lagstiftning.

Inom barndagvården har under år 2010 vårdats 270 barn och verksamhetsdagarna uppgår till följande:

Heldagsvård i daghem 7.791 vårddagar och halvdagsvård 6.687 dagar. Inom familjedagvården var vårddagarna för heldagsvård 10.037 och halvdagsvård 1.515 vårddagar. I

förskoleundervisningen deltog på vårterminen 52 barn och på höstterminen 54 barn. Inom skolbarnens morgon- och eftermiddagsvård deltog ett femtiotal barn varje termin. Hemvårdsstöd för barn ersattes vid årsskiftet för vård av ca 30 barn under 3 år.

För gruppfamiljedagvård i Vörå centrum ordnas ändamålsenliga utrymmen.

Under året har gruppfamiljedaghemmet Regnbågen i Vörå centrum renoverats och utvidgats till två olika avdelningar, Regnbågen I och II. Detta gjorde att gruppfamiljedaghemmet fick tolv nya platser inom vården av barn i åldern 1-4 år.

Under året planeras och verkställs en överföring av barndagvården till svenska bildningsnämnden.

Överföringen av barndagvården till svenska bildningsnämnden har planerats under året.

Planering av ett nytt daghem för 1-4 åringar i Vörå centrum inleds.

Planeringen har inte förverkligats under året.

(22)

__________________________________________________________________________________

- 21 -

SOCIALNÄMNDEN

Hemservice

Verksamhetsidé

Hemservice tillhandahålls de som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de uppgifter och funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt normal och invand livsföring.

Ansvarsperson

Äldreomsorgsledaren för åldringarnas hemservice Barnomsorgsledaren för barnfamiljernas hemservice Personal inom uppgiftsområdet 31.12.2010

Klienterna ges enligt deras behov dimensionerad hemservice enligt uppgjord vård- och serviceplan

Har verkställts. Klienterna får vård och omsorg enligt en individuellt uppgjord vård- och serviceplan.

Vårddokumentationen sker elektroniskt.

Klienterna får sådan service och omsorg de behöver för att så länge som möjligt kunna bo i sitt eget hem.

Har verkställts. Klienter som behöver mycket vård och omsorg har övergått till boendeservice och vårdens nivåstrukturering har varit optimal under största delen av året. Vid hemserviceinventeringen fanns 59 vård- och serviceplaner. Totalt 151 hushåll fick hemservice under året och 24 220 besök gjordes.

Matservicen handhas också av hemservicens personal.

Hemservice med nattdejour ordnas på Tallmo Området.

Har verkställts genom att Tallmos nattpersonal gör hembesök enligt plan och vid behov.

(23)

__________________________________________________________________________________

- 22 -

SOCIALNÄMNDEN

Boendeservice Verksamhetsidé

Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende för personer som av särskilda orsaker behöver hjälp eller stöd med boendet samt vård och omsorg. Uppgiftsområdet omfattar boendeservice för åldringar, ungdomar, handikappade och personer med rusproblem, förstahems- och skyddshemsverksamhet, bostadsreparationsbidrag samt närståendevård.

Ansvarsperson

Äldreomsorgsledaren för Marielund och Tallmo vårdcenters boendeservice samt åldringarnas närståendevård.

Socialdirektören för övrig boendeservice.

På Marielund och på Tallmo vårdcenters service- boendeenheter ordnas serviceboende i hemliknade förhållanden. På serviceboende bor klienter som inte kan bo självständigt och som är i behov av vård och omsorg dygnet runt.

Har verkställts. Vården och omsorgen ges enligt ett rehabiliterande arbetssätt och enligt individuellt uppgjorda vårdplaner. Vårddokumentationen sker elektroniskt. På Tallmo vårdcenter har alla rum varit uthyrda kontinuerligt under året.

Genom boendeservice ordnas trygg och trivsam boendemiljö för handikappade och

utvecklingshämmade, som inte kan bo självständigt, men inte behöver anstaltsvård.

Har verkställts.

Vårdpersonalens dimensionering fastställs av fullmäktige i ett separat ärende.

Fullmäktige har fastställt personaldimensioneringens riktlinjer i strategiplanen för äldreomsorgen 2005- 2020.

Socialnämnden tillämpar planen med beaktande av vårdtagarnas hjälpbehov. Personaldimensioneringen är 0,52–0,80 beroende på enhetens vårdtyngd.

Marielund renoveras Marielund renoverades och förstorades under året.

Under sommaren kunde inte alla rum vara uthyrda pga. renoveringen.

Med Kastusfonden utreds möjligheterna att i Planeringen inleddes.

samarbete utvidga boendeservice på Tallmo området.

(24)

__________________________________________________________________________________

- 23 -

SOCIALNÄMNDEN

Anstaltsvård Verksamhetsidé

Med anstaltsvård avses anordnande av vård, omsorg, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som ger fortlöpande vård. Anstaltsvård ges den som är i behov av hjälp, vård eller omvårdnad som inte kan ordnas eller som inte är ändamålsenligt att ordna i eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. Anstaltsvård ordnas i åldringshem samt, i enlighet med vad som särskilt stadgas, i anstalter för vård av barn och ungdom, för specialomsorg om utvecklingsstörda, för invalidvård och för vård av missbrukare av rusmedel samt vid behov i annan anstaltsvård

Ansvarsperson

Äldreomsorgsledaren är ansvarsperson för Tallmos vårdavdelning Lönngården och socialdirektören för övrig anstaltsvård

Tallmos vårdavdelning ger god och människonära vård

och omsorg i ändamålsenliga utrymmen

Vårdtagarna har fått god och människonära vård och omsorg enligt individuellt uppgjorda vårdplaner.

Avdelningen arbetar enligt ett rehabiliterande arbetssätt.

Vårddokumentationen sker elektroniskt. Avdelningen har haft överbeläggning hela året vilket har beaktats i personaldimensioneringen.

Demensavdelningen Rosengården har två platser för anstaltsvård. Antalet vårddygn under året var

sammanlagt 11580 Klienterna tas från sjukhus eller bäddavdelning till

vårdavdelningen så snart det efter medicinska åtgärder är möjligt. Klienterna flyttas till vårdavdelning från hemservice eller serviceboende när vårdbehovet så kräver.

Har verkställts enligt tillgången på lediga platser. Kö till avdelningen har funnits under hela året.

Vårdtrappan har fungerat tillfredställande under året.

Vårdpersonalens dimensionering fastställs av fullmäktige i ett separat ärende.

Fullmäktige har fastställt personaldimensioneringens riktlinjer i strategiplanen för äldreomsorgen 2005- 2020.

Socialnämnden tillämpar planen med beaktande av vårdtagarnas hjälpbehov. Personaldimensioneringen är 0,65.

(25)

__________________________________________________________________________________

- 24 -

SOCIALNÄMNDEN

Övrigt socialväsende

Verksamhetsidé

Övrigt socialväsende omfattar socialväsendets förvaltning, socialkansliet, socialarbete, rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor, adoptionsrådgivning, barnatillsyningsmannens uppgifter och åtgärder för utredande och fastställande av faderskap och tryggande av underhållsbidrag, medling i

familjefrågor samt medling vid verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och

umgängesrätt, service och stöd på grund av handikapp, skyddat arbete och arbetsrehabilitering, familjevård, flyktingmottagande, social semesterverksamhet och utkomstskydd.

Ansvarsperson Socialdirektören

Personer totalt: Heltidsanställda: Deltidsanställda:

Verksamheten sköts enligt gällande lagstiftning Har verkställts enligt gällande lagstiftning.

(26)

__________________________________________________________________________________

- 25 -

SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN

Grundutbildning åk 1-6, specialundervisning samt utbildning på andra stadiet

Verksamhetsidé

Ansvara för att läropliktiga barn i kommunen får den grundutbildning som förutsätts i lag och förordning. För verksamheten finns inrättade lärartjänster. Timlärare och skolgångsbiträden anställs vid behov. Specialelever integreras i normal klass i egna skolor så långt det är möjligt. JOPO fortsätter som smågruppsundervisning inom specialundervisningen för åk 1-9. EFFEKT-projektet som startades under läsåret 2008-2009 fortsätter. Elevhandledningsprojektet omfattar åk 1-9 och avslutades

31.12.2010. Kostnader för utbildningen på andra stadiet inom nämndens verksamhetsområde utgörs av skjutsar till skolor i Vasa.

Skolkansliet består av 25% skoldirektör, löneräknare 60% (fr.o.m. 1.9.2007) och kanslist 40%.

Ansvarsperson Bildningschefen

Personal inom den svenskspråkiga grundutbildningens åk 1-6, 31.12.2010 Personer totalt: 55 Heltidsanställda: 36 Deltidsanställda: 19

Skolorna skall bedriva lagenlig undervisning och ge alla läropliktiga barn i kommunen optimal utbildning enligt deras egna förutsättningar. Utvärdering görs.

Personalen skall vara trygg i sin arbetsutövning.

Skolorna erbjuder utomskolverksamhet avgiftsfritt för vårdnadshavarna:

Simning 4 ggr/läsår, slalom 2 heldagar eller 4-5 ggr/läsår, stafettkarneval, stafettdag, teaterbesök 1 gång/elev/läsår, utfärd 1 dag/läsår och exkursioner inom budgetens ram.

Undervisningen följer lagen om grundläggande utbildning 21.8.1998/628 och förordning

20.11.1998/852. För att personalen skall känna sig trygg i sin arbetsmiljö går närmaste arbetsledare igenom ”personalenkät om den fysiska och psykiska arbetsmiljön” samt uppgör ett utvecklingsprogram som innehåller förbättringsåtgärder. Dessa formulär finns i arbetarskyddsmaterialet.

Smågruppsundervisning har fått stöd i projektform från UBS. Kunnig i skolan är ett projekt som fått stöd från Regionförvaltningsverket i samarbete med Korsholm och Oravais kommuner.

Effekt-projektet med stöd från UBS, utvecklande av intensifierat och särskilt stöd, har pågått under året.

Klubbverksamhet som projekt fick stöd från UBS och förverkligas i Koskeby skola.

Koskeby skola

Skolan prioriterar basfärdigheterna, samt sätter en viss tyngd på motion, idrott och musik.

Skolan eftersträvar en trygg skolgång för eleverna och jobbar med antimobbning.

Personalen ges möjlighet till fortbildning.

Skolan eftersträvar att hålla byggnader och skolområdet i bra skick.

Detta år har skolan en stor etta och en hel del resurser

har satts på att dela denna klass i mo, ma och sl.

Pulpeterna håller på att bytas i en klass per år tills vi kommit genom alla klasser.

Skolan har i år jobbat med Kiva-programmet, samt har ett antimobbningsteam som reder ut ev. problem.

Lärare och annan personal har deltagit i fortbildning

(27)

__________________________________________________________________________________

- 26 -

I år elever haft möjlighet att delta i klubbverksamhet:

praktisk finska, musik och idrott.

Eleverna har i år haft hjälp av två skolgångsbiträden.

Rejpelt skola

Skolans mål är att prioritera basfärdigheterna, läsa – skriva- räkna.

Vi vill erbjuda en trygg och motiverande skola där alla elever känner att de vill lära sig och kan utvecklas utgående från sina egna förutsättningar.

Öppenhet i dialogen hem-skola , genom

mobbningsförebyggande arbete och utnyttja de fördelar vår lilla byskola och åldersintegreringen ger oss.

Personalen har möjlighet till fortbildning.

Vi utvecklar data användningen.

Förnyelse av inventarier prioriteras, ute området förbättras.

Detta läsår är basgrupperna 1-2 och 3-6.

Timläraren undervisar i finska så

språkundervisningen kan genomföras i små grupper.

Individualiserad undervisning med schemalagt stöd samt Effekt projekt.

Kiva skola för att öka förståelsen att vi alla är olika och att vi alla får vara den vi är.

Fortbildningen sker kontinuerligt,bla med ” Läraren i den lilla byskolan”.

Skolgångsbiträdet är en viktig vuxen resurs.

Talko insatsen av föräldrarna värdesätts.

Rökiö skola Att eleverna:

Får en positiv syn på skolan och skolgången.

Får lust att lära – har möjlighet att lyckas.

Får sådana färdigheter, kunskaper och normer som behövs i framtiden.

Får chans att prestera maximalt av sin förmåga Får självförtroende och en god ”jag-bild”.

Upplever att alla har samma värde.

Lär sig att ta ansvar, ifrågasätta och söka kunskap.

Lär sig medmänsklighet, hjälpsamhet, artighet samt goda seder och bruk.

Lär sig verka för gemenskap och samhörighet både inom och utanför skolmiljön.

Att eleverna, lärare, personal och föräldrar:

Känner att Rökiö skola är vår skola och för den vill vi jobba.

Upplever skolan som en trivsam och inspirerande arbetsplats.

Är öppna för diskussioner och vågar pröva nya saker.

SAMARBETAR – tillsammans lyckas vi bäst.

Vi har delat åk 5 och 6 pga. det stora antalet elever i åk 5. Vi har också i mån av möjlighet delat i språken finska och engelska.

Vi deltar i projektet Effekt och Kiva skola.

Vi håller på att förnya inredningen i klassrummen. I detta nu har vi anskaffat högre bord och stolar till alla andra klasser förutom åk 6 som denna vår också kommer att få bord och stolar i stället för pulpeter.

Eleverna har sina saker i egna skåp inne i klassrummet.

Vi upplever det positivt att man snabbt och enkelt kan gruppera om klassen vid behov och bilda små

grupper om det behövs.

Skolan samarbetar med Norrvalla idrottsinstitut inom gymnastikundervisningen.

Vörå norra skola

Prioritera basfärdigheterna. Fortbilda lärare, personal samt uppdatera undervisningsmaterial för att ge eleverna en god och mångsidig undervisning samt skapa en hälsosam och trygg miljö i skolan. Ha ett mångsidigt utbud av undervisningsmaterial för att kunna individualisera undervisningen. Ge eleverna möjlighet att prova på aktiviteter utanför skolan.

Förebygga mobbning för att skapa en trivsam skola åt alla elever. Utveckla lärarnas kunskap inom IT- användning. Förbättra lärarnas ergonomiska situation i klassrummet

Att i samarbete med elever, föräldrar samt samhälle skapa en trygg skola. Fostra enligt läroplanen från 2005. Basfärdigheterna ges stor uppmärksamhet eftersom det är de som eleven sedan bygger vidare på i andra ämnen.

Skolan har schemalagt små gruppsammansättningar i basämnena (Mo/Ma) i årskurserna 1 och 2 samt i språk i de högre klasserna.

Skolan har förstärkt undervisningen genom skolgångs-biträden och speciallärare.

Skolan har hållit undervisningsmaterial uppdaterade och mångsidiga för att kunna anpassa dessa till varje enskild elev.

Lärare samt personal har fortbildat sig.

Eleverna har getts möjlighet till mångsidiga aktiviteter utanför skolan (teater, simning, utförsåkning,

exkursioner mm).

Skolan har fortsatt att delta i KIVA-skola projektet.

Sadelstolar har köpts.

Maxmo kyrkoby skola

Vi satsar på kontinuitet och långsiktighet såväl inom undervisningen som personalpolitiken. Pedagogiskt

Personalen har satsat på såväl fortbildning som handledning samt arbetshandledning för att främja

(28)

__________________________________________________________________________________

- 27 - vill vi ha undervisning som lyfter fram

basfärdigheterna och ger alla elever möjlighet till en lugn och trygg skolgång. Genom fortsättning på ett lärmiljöprojekt delfinansierat av utbildningsstyrelsen vill vi utveckla nya lärmiljöer på skolan. Vi vill utveckla utepedagogisk verksamheten på skolan.

Vi vill utveckla oss som en trygg skola som kan erbjuda alla elever en individualiserad möjlighet att nå de uppställda målen. Av timresursen utnyttjas en del till utveckling av stödundervisningen och

specialundervisningen i enlighet med målsättningarna i kommunens Effekt-projekt. Även olika delningar som skall möjliggöra individualiserad undervisning för alla, men speciellt elever med överföring till

specialundervisningen, ligger i fokus.

kontinuitet och långsiktighet. Lärmiljöprojektet har slutförts och även inbegripit en gemensam personalfortbildning för alla inom

undervisningspersonalen. Vi har satsat på att kontinuerligt erbjuda verksamhet också utanför skolan. Uteskolpedagogiken fick utökade resurser under vårterminen 2010, men har nedprioriterats under höstterminen.

Skolan har genom teamarbete kring schemaläggning och resursfördelning inom enheten skapat flexibla undervisningsarrangemang, vilka inbegripit handledning, kompanjonlärarskap och flexibla grupperingar. Dessa åtgärder har verkat i enlighet med kommunens Effekt.projekt och strävat till att garantera kvaliteten i undervisningen och elevvården för alla elevkategorier.

Särkimo skola

Vi fokuserar på att skapa en skolmiljö där varje elev kan känna sig trygg och lugn. Detta bland annat genom KiVa-projektet som vi har gått med i fr.o.m. ht- 2009.

Basfärdigheterna läsa, skriva och räkna sätts i fokus.

Vi fortsätter givetvis att utnyttja datorerna som ett komplement till den vanliga undervisningen. Vi satsar på att jobba bärbart och trådlöst i alla klassrum och undervisningsämnen. Fortsatt anpassning av verk- samhetsstrategier och undervisningsformer enligt vad som är gynnsamt i en tvålärarskola. Underhåll av fastigheten för bästa möjliga miljö. ”Vägen” till elevtoaletterna (utomhus) bör absolut ses över.

Användning av timresurs och schemaläggning för att få optimala gruppsammansättningar. Språk och

matematik i fokus vid timresursanvändning.

Användande av KiVa-projektetets innehåll samt dess program i syfte att arbeta mobbningsförebyggande.

Samarbete inom skolsamfundet för att förverkliga de målsättningar som läroplanen förutsätter.

Fortbildning av personalen.

Basgrupperna utgörs av åk 1-2 samt 3-6.

KiVa-projektet har fortsatt i vår skola och enligt vår erfarenhet har vi erhållit ett värdefullt verktyg för att jobba mobbningsförebyggande. Dataparken har ändamålsenligt kunnat användas i flertalet

undervisningsämnen. Användarkunskapen har även klart stärkts vilket skall ses som en tillgång för att flexibelt kunna undervisa i en grupp med flera klasser.

Enligt den timresurs vår skola tilldelats, har vid schemaläggningen inriktats på delningar i mindre undervisningsgrupper i språk (främst finska men även modersmål) samt flexibla lösningar vad gäller

gruppsammansättningar i matematik, åk 3-6. Detta har gett bättre möjligheter till individualiserad undervisning.

Eleverna har fått ta del av aktiviteter utanför skolan bl.a. under ht-2010 har de deltagit i Naturskolan, vilken fortsätter vt-2011.

Personalen har kontinuerligt fortbildat sig.

Toalettarrangemanget väntar fortfarande på sin lösning.

(29)

__________________________________________________________________________________

- 28 -

SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN

Biblioteket Verksamhetsidé

Bibliotekslagen stadgar om avgiftsfri tillgång till informationstjänster, kunskap och förströelse för hela befolkningen. Studier skall stödas med tillgång till aktuell kurslitteratur. Tillgången till internet och nättjänster

skall garanteras för hela befolkningen. Bibliotekets enheter är tvåspråkiga. Övriga minoriteters behov tillgodoses

efter behov. Språkstudier stöds med tillgång till litteratur på engelska, franska, tyska. Huvudbiblioteket är

skolbibliotek för skolor och daghem i Vörå centrum, Maxmo bibliotek för skolor och daghem i Maxmo centrum,

bokbussen för skolor och daghem utanför dessa två centra. Hemservice ges till personer med rörelse- eller andra

hinder.

Ansvarsperson Bibliotekschefen

Kärnpunkten är god kundservice. Vi önskar gott samarbete med skolor, daghem, övriga kommunala enheter och med tredje sektorn. Dateroverksamheten fortsätter. Samarbetet med övriga Fredrikabibliotek fortsätter. Bokbusstjänster säljs till Oravais och Nykarleby.

Tillräckliga medel för litteraturinköp skall finnas.

Personalen skall ständigt fortbildas för att kunna svara mot de allt högre kraven på

informationsservicen och den kultur- och

läsfrämjande verksamheten. Specialkunnande skall tas till vara. Kännedom om och lyhördhet för

kommuninvånarnas litteratur- och informationsbehov är vägledande vid medieanskaffningen. Hemsidorna utvecklas.

Samarbete med andra bibliotek kompletterar det egna utbudet av tjänster.

Samarbete med andra kommunala sektorer och privatpersoner garanterar största möjliga kultur- och fritidsverksamhet.

Samarbete med övriga sektorer har fortsatt som tidigare. Samarbetet med Fredrikabiblioteken fortsatte, och bussen gav service även i Oravais och Nykarleby.

Biblioteket kunde köpa in ca 2800 nya böcker.

Personalen fick fortbildning inom flera områden.

Barnverksamheten var livlig. Biblioteket omarbetade en Vörå saga. Sagan finns illustrerad. Utlåningen ökade med ca 3000 lån. Fjärrlåneverksamheten fortsatte som vanligt. Biblioteket samarbetade med fritidssektorn under Vörå-Maxmodagarna. Nya hemsidor gjordes inför kommunsammanslagningen.

(30)

__________________________________________________________________________________

- 29 -

GEMENSAMMA BILDNINGSNÄMNDEN

Medborgarinstitutet

Verksamhetsidé

Att erbjuda utbildning inom fritt bildningsarbete åt befolkningen i Vörå-Maxmo och Oravais så att de har en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhälle vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst för barn och unga och ordna utbildning som köptjänst åt olika företag eller andra intressenter.

Ansvarsperson Bildningschefen

-Vi erbjuder aktuella och populära kurser åt alla kommuninvånare i Vörå-Maxmo och Oravais.

-Institutet skall vara en livskraftig läroinrättning i nejden.

-Institutet bör delta i projekt antingen ensamt eller i samarbete med någon annan aktör.

-Personalen fortbildar sig och är delaktiga i institutets verksamhet.

-Vi håller 7000 timmar med 2200 inskrivna studerande inom olika ämnesområden.

-Sporra personalen till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning.

Vi har hållit 338 kurser på 48 kursplatser. Kurserna har fördelats 66,8% i Vörå, 23,7% i Oravais och 9,5%

i Maxmo.

Uppdragsutbildning 20 kurser, Barnkonstskolan 6 kurser och ordinarie kursverksamhet 312 kurser.

Vi har haft projekt inom dans. Teaterkonsten startades i samarbete med SÖU och FAMI.

Studiesedlar söktes och vi fick 7 000 € av UBS för läsåret 2010-11. Vi samarbetar med Vörå

samgymnasium, Korsholms vuxeninstitut, Norrvalla folkhälsan Ab, den lokala folkhälsanföreningen, fritidsnämnderna och socialnämnderna i Vörå- Maxmo och Oravais.

Personalen har fortbildat sig inom sina verksamhetsområden.

-Vi har hållit 6895 timmar med 2376 inskrivna studerande. Kursdeltagare har varit 4341 stycken, varav kvinnor 67,7% och män 32,3%.

10 lärare har deltagit i någon annan lärares undervisning.

-Målsättningen är att ha en hög nivå på utbildningen och att kursdeltagarna är nöjda.

-Vi har kompetenta lärare som ger kvalitativt god undervisning.

Kursdeltagarnas nöjdhet framgår i utvärderingsblanketten.

Vi har hållit kursverksamhet i Vörå, Oravais och Maxmo.