• No results found

Hur ska man förhålla sig till barnens skärmtid?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur ska man förhålla sig till barnens skärmtid?"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Föräldrar idag är den första generationen att, redan från barnen är små, ha skärmar och skärmtid som en utmaning att hantera i sitt föräldraskap. Många tycker du att det är svårt att veta vad som är ”lagom mycket” skärmtid för sitt barn.

2021-10-25 13:58 CEST

Hur ska man förhålla sig till barnens

”skärmtid”?

Tycker du att det är svårt att veta vad som är ”lagom mycket” skärmtid för ditt barn? Gnager ett dåligt samvete över tiden vid skärmen, samtidigt som den ofta är en smidig lösning som förenklar vardagen? Har ni störande många konflikter som handlar om just skärmtid och skärmanvändande? Är du orolig för vad ditt barn missar p.ga. tiden vid skärmen, och saknar du ditt barns närvaro oftare än du skulle vilja? Då är du i gott sällskap.

(2)

Föräldrar idag är den första generationen att, redan från barnen är små, ha skärmar och skärmtid som en utmaning att hantera i sitt föräldraskap. Det finns en hel del farhågor kring skärmarnas eventuella negativa påverkan, men forskningsläget är ännu ovisst på området. Sannolikt finns det många faktorer som inverkar, som vad man gör vid skärmen men även hur livet som helhet ser ut. Får man till en bra balans där både skärmtid och annat får utrymme?

Hur ser det ut med andra fritidsaktiviteter, fysisk aktivitet, socialt umgänge, sömn, mat, skolarbete och hushållssysslor? Finns det saker det blir för lite av, för att skärmen tar så mycket tid?

Här kommer några råd kring hur du som förälder kan tänka till kring barnens skärmtid och tips för hur du tillsammans med ditt barn kan hitta rutiner och lösningar som ni båda är med på från början. Kanske kan något av dessa vara hjälpsamt för just er?

Intressera dig för vad ditt barn gör vid skärmen. Det som händer

”i skärmen” är en stor del av barnens vardag. Fråga ”hur det var vid skärmen idag” och tillbringa tid tillsammans vid den, såklart utifrån vad barnet är ok med vilket kan variera beroende på både ålder och annat. Med yngre barn ter det sig mer naturligt att vara med, de håller ju på och lär sig hur “skärmlivet” funkar, vilket de kan behöva vägledning i. Således är det bra att själv finnas på samma forum, testa samma spel etc. Det är lättare att föra en diskussion kring sådant man vet något om. Att veta hur t.ex. ett spel funkar (hur lång tid det tar, om det kan pausas/sparas eller inte) är även en förutsättning för att diskutera regler kring skärmtiden.

Ha ett öppet förhållningssätt. Om vi har en dömande inställning riskerar vi att “stänga dörren” till diskussion och därmed till att enas om något sorts gemensamt “lagom” avseende skärmtid vs.

annan tid. En del menar att vi borde sluta prata om ”skärmtid”

som en tid som är ”annorlunda än annan tid”, eftersom tiden vid skärmen kan innebära en mängd olika aktiviteter.

Prata om ”skärmarnas makt”- på oss alla. Det är lätt att fastna vid skärmen medan tiden rinner i väg. Mycket vi gör vid skärmen har en belönande effekt och kan ge oss ”kickar” som gör det svårt att slita sig, som likes på sociala medier eller framgångar i ett spel. Normalisera detta. Problematisera kring att sociala medier och spel är uppbyggda för att “fånga oss, hålla oss kvar och få oss att återvända”.

Diskutera regler. Vad tycker ni är lagom tid vid skärmen för att

(3)

man även ska hinna med annat som är viktigt och som man behöver för att må bra? Hinner ditt barn sova tillräckligt mycket, äta regelbundet och i lugn och ro, ägna sig åt andra intressen och aktiviteter, röra på sig och umgås med andra? Vid vilka aktiviteter och tidpunkter är det ok eller inte ok att ha skärmen på? Låt barnet vara med och tycka till, utifrån vad hen förmår beroende på ålder och mognad. Skapa regler och en struktur som funkar för er. Utgå inte från att ”skärmen är problemet” utan från att ”vi behöver ha tillräckligt mycket tid även till annat för att må bra”. Prata tillsammans om varför det är bra med regler, varför ni gör som ni gör. Gemensamma regler och rutiner är även bra att hänvisa tillbaka till när ni kanske hamnar i tjat och konflikter.

Försök ha gemensamma regler även om ni föräldrar separerat.

Det gynnar sällan barnet på sikt om ”den ena är snällare än den andra”.

Det är lätt att hamna framför skärmen medan tiden rinner i väg. Diskutera gärna tillsammans vad som är lagom tid vid skärmen för att man även ska hinna med annat som är viktigt att och som man behöver för att må bra.

Använd tidhjälpmedel för att tydliggöra tidens gång och att det

”snart är dags att avsluta”. Det är frustrerande att sluta mitt i ett spel, eller när man håller på med något annat och inte är

förberedd på att avsluta. Skapa förutsägbarhet samt någon sorts

(4)

”påminnelsesignal” för att markera att det snart är dags att sluta.

Uppmuntra pauser. Ett problem med tiden vid skärmen är att vi sitter stilla länge utan avbrott. Kroppen behöver pauser för att röra sig. Ögonen behöver vila från skärmen. Prata om hur man kan påminna sig om att ta pauser, t.ex. genom att ställa en timer varje halvtimme.

Använd skärmen till rörelse och gemenskap. Spel/aktiviteter som geocaching, Turf och Pokemon Go samt förstås diverse

rörelsebaserade spel kan bidra till fysisk aktivitet och tid tillsammans.

Använd skärmtid som belöning. Det kan vara lättare att få

”tråkiga” saker gjorda om man vet att det roliga väntar sen. Att däremot avbryta det roliga för att ta tag i något tråkigt är mindre lockande.

Bekräfta att man kan vara rädd för att missa saker. ”FOMO”, Fear of Missing Out, är en av anledningarna till att det kan vara svårt att lägga från sig skärmen. Prata kring hur troligt det är att man missar något som är viktigt – finns det risk för att man verkligen gör det eller handlar det snarare ”bara” om en känsla av att göra det?

Inför skärmfria stunder/kvällar/dagar då alla lägger undan sina skärmar. Även du. Kanske uppstår det bra tillfällen för att prata om hur lätt man ändå hamnar i att “vara på väg till en skärm”

utan att ens tänka på det?

Erbjud alternativ till skärmen, även om det, åtminstone till en början, kan vara svårt att konkurrera med den. Planera in

aktiviteter som ni gillar att göra tillsammans - kanske delvis på den skärmfria tiden?

Prata med andra föräldrar runt er. Kanske kan frågan lyftas med barnens kompisars föräldrar, på föräldramöten i skolan eller i andra forum?

Ha span på vad skärmtiden står för. Är det roliga saker barnet söker sig till - eller står en del av användandet även för flykt eller undvikande av annat?

Ta en titt i spegeln. Hur är du som förebild? Hur mycket tid tillbringar du själv vid en skärm? Installera gärna en

kartläggningsapp som ger er koll på hur mycket ni använder olika appar i telefonen, och ha en diskussion kring era vanor utifrån det. Återigen, utan fördömande men med nyfikenhet, diskussion och reflektion.

Följ upp och utvärdera. Hur funkar era regler? Är ni nöjda eller vill ni justera något? Hur det ser ut med skärmtid och

(5)

skärmanvändande kan variera i perioder, så håll dialogen levande.

Slutligen, stirra dig inte blind på timmar och minuter utan tänk ”helhet och balans”. Se på vad ditt barn gör vid skärmen och hur hen mår och fungerar i vardagen. Finns det tillräckligt av aktivitet, variation och stimulans? Får barnet sina behov tillgodosedda på olika områden? Hur ser livet ut i stort?

Vad som är “lagom” kan såklart även variera beroende på barnets ålder. Ett äldre barn kan sannolikt ha mer tid vid skärmen och ändå ha en helhet med balans, medan det finns anledning att vara mer försiktig med yngre barn som dessutom har mer formbara hjärnor. En del forskare menar att barn under två år inte ska använda skärm överhuvudtaget, men även därom tvistar de lärda.

Framöver kommer vi sannolikt att veta mer, men nån exakt “tidtabell” att förhålla oss till är det tveksamt om vi kommer att få.

Ta hand om dig och er!

Camilla Gunnarsson

Leg psykolog, Pratamera.nu

Pratamera.nu - Professionell hjälp för psykisk ohälsa. 

References

Related documents

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av

År 2017, då mitt pedagogiska ambassadörsprojekt genomfördes, var användningen av digitala verktyg och lärresurser ett ämne som togs upp i olika fora vid Romanska och

• den didaktiska digitala kompetensen (som gör det möjligt att bedöma när digitala lärresurser kan eller bör användas).. • den tekniska digitala kompetensen

Författaren utgår från ett rikt intervjumaterial för att se vad för slags frågor som man ägnar sig åt, vilka glädjeämnen och utmaningar som finns.. I detta väcks

Uttalandets beklagande och urskuldande tonfall vittnar om att kritik av W A fortfarande kunde förenas med en hög uppfattning om verkets författare. Av intresse är

The advantage of these methods is that after appropriate boundary treatment the numerical methods can be proven to mimic the energy dissipation properties of the continuous

I make this claim after having conducted an independent enquiry for the Swedish government of residence permits based on practical impediments to enforcing expulsion orders, and

Beräkningsmodellen som används i uppgiften kan ibland ha flera möjliga svar med olika metoder beroende på vilket syfte som uppgiften har. Om syftet med uppgiften skrivs fram