Revisionsrapport
Granskning av årsredovisning 2010
Leksands kommun
Maria Hällgren Helena Carlson 15 april 2011
2011-04-15
Bengt G Andersson
Certifierad kommunal revisor Uppdragsansvarig
Maria Hällgren Godkänd revisor Projektledare
15 april 2011 Leksands kommun
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 1
2 Inledning 2
2.1 Bakgrund 2
2.2 Revisionsfråga och metod 2
3 Granskningsresultat 4
Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 4
3.1.1 Förvaltningsberättelse 4
3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten 4
3.1.1.2 Investeringsredovisning 5
3.1.1.3 Driftredovisning 6
3.1.2 Balanskrav 7
3.1.3 God ekonomisk hushållning 7
3.1.3.1 Finansiella mål 7
3.1.3.2 Mål för verksamheten 8
3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 8
3.2 Rättvisande räkenskaper 8
3.2.1 Resultaträkning 8
3.2.2 Balansräkning 9
3.2.3 Kassaflödesanalys 10
3.2.4 Sammanställd redovisning 10
3.2.5 Tilläggsupplysningar 11
1 Sammanfattning
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.
Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är god. Komm- unen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b).
Resultatet är förenligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Kommunens finansiella mål att resultatet ska ge årligt överskott i genomsnitt 3% av skatteintäkter och statsbidrag uppfylls för året. Överskottet är 5,7 % av skatter och bidrag.
Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de fem inriktningsmålen enligt
”Mål och Budget för åren 2010-2012” som kommunfullmäktige har beslutat om.
Redovisning görs för prioriterade mål och indikatorer på måluppfyllelse och avslutats med ett resultat där bedömning görs om målet uppfyllts eller inte. Två av inriktningsmålen bedöms ha uppfyllts medan tre inriktningsmål bedöms vara delvis uppfyllda.
Nämndernas redovisning av sina uppdrag görs under rubriken Måluppfyllelse med underrubrikerna nämndmål och resultat. Vi anser att det är ett enkelt och tydligt sätt att redovisa utfallet av nämndernas verksamheter. Vi bedömer att nämndernas redovisningar redovisar utfallet inom sina respektive ansvarsområden på ett tydligt sätt.
Kommunen avviker från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar avseende bland annat RKR 2.1 och RKR 17 avseende pensioner, RKR 11:1 materiella anläggningstillgångar och RKR 13:1 avseende framtida leasingavgifter. Avvikelserna redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”.
15 april 2011
Leksands kommun 2 av 11
2 Inledning
2.1 Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.
Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.
2.2 Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommu- nallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning
kassaflödesanalys balansräkning
sammanställd redovisning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad- en av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.
Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda
felaktigheter kan förekomma.
15 april 2011
Leksands kommun 4 av 11
3 Granskningsresultat
I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed har i regel upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnats under rubriken Redovisningsprinciper (krav enligt KRL 1:3), redovisas under avsnitt 3.2.5.
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning
3.1.1 Förvaltningsberättelse
3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL.
Kommunen gör i årsredovisningen en samlad uppföljning av det finansiella målet som kommunfullmäktige fastställt avseende god ekonomisk hushållning. I
förvaltningsberättelsen görs också en uppföljning av kommunens prioriterade inriktningsmål. Vi ser positivt på att måluppföljningen i förvaltningsberättelsen har utvecklats från tidigare år och kopplingen till kommunens styrdokument ”Mål och budget” är tydlig. Nämndernas uppföljning i avsnittet Måluppfyllelse i varje nämnd har betydligt förbättrats. Kopplingen till fullmäktiges målsättningar är tydligare.
Vidare anser vi att årsredovisningen skulle tjäna på att vara mindre omfattande textmässigt i syfte att göra den mer läsvänlig, t.ex kan viss text ersättas med tabeller.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning.
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.
Händelser av väsentlig betydelse
Av förvaltningsberättelsen och nämndernas verksamhetsberättelser framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret.
Förväntad utveckling
I avsnittet ”De kommande åren” görs en bedömning om den förväntade
utvecklingen i form av förändrade krav och efterfrågan på kommunen. För att möta framtidens krav och efterfrågan har kommunen en ny politisk organisation och ny förvaltningsorganisation från år 2011. Det är önskvärt med en mer ingående analys kring den nya organisationen och tydliggörande vilken påverkan den får på
kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Den totala sjukfrånvaron minskade från 6,10 % till 5,33 % från år 2009. Totalt har
sjukfrånvaron minskat med 4,21 % från år 2005 och utvärdering kommer ske genom den s.k AHA-enkäten som slutförs under januari 2011.
Avsnittet innehåller även information om antal anställda och ålderfördelning samt sysselsättningsgrad. Antalet årsarbetare har minskat med 122 personer.
Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2.
Dessutom finns verksamhetsberättelser för respektive bolag. Verksamhets-
berättelsen för Leksand Vatten AB borde ställas upp enligt samma uppställning som nämnderna och Leksandsbostäder AB, samt kompletteras med relevanta nyckeltal.
Särskilda upplysningar om interna mellanhavanden t.ex i form av en tabell enligt bilaga till RKR 8.2 kan med fördel upprättas för kommande år för att tydligare visa på mellanhavanden mellan de olika enheterna i den kommunala verksamheten.
Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas en del upplysningar om pensionsförpliktelser, men för att redovisa i enlighet med RKR 7.1 bör informationen utvecklas.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten
Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål.
Vi anser i likhet med föregående år att det i årsredovisningen borde finnas med en kort beskrivning av kommunens planeringsprocess, Mål och Budget. Läsaren av årsredovisningen kan då på ett tydligare sätt sätta sig in i de olika sammanhangen som beskrivs i årsredovisningen. Vidare anser vi att användningen av nyckeltal bör utvecklas ytterligare. Nyckeltal utgör en viktig grund för utvärdering av kvalitet och medborgarnytta.
3.1.1.2 Investeringsredovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar.
Nettoinvesteringarna under året har varit 79,3 mnkr vilket är lägre än budgeterade 98,3 mnkr (inkluderande tilläggsanslag och ombudgetering från 2009). Vi ser positivt på att en sammanfattning i tabellform görs över större investeringsprojekt.
15 april 2011
Leksands kommun 6 av 11
Många projekt är pågående och informationsvärdet skulle öka ytterligare om kompletterande information kring projektens framtida utgiftsprognos gavs.
3.1.1.3 Driftredovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Nämndernas budgetavvikelse samt jämförelse med prognos och budget redovisas i tabellen nedan:
Driftredov isning per näm nd, m nkr
Prognos augusti
Budget 2010
Utfall 2010
+/- fr.
prognos
Budget- av v ikelse
Kommunsty relse -89,6 -90,7 -87 ,1 2,5 3,6
Serv iceförv altning 0,3 -1 ,5 -1 ,6 -1 ,9 -0,1
Kultur- och fritidsnämnd -34,9 -34 -34,8 0,1 -0,8
By ggnads-, Miljö- och
hälsosky ddsnämnd -8,2 -8,2 -8,7 -0,5 -0,5
Bildningsnämnd -290,3 -290,2 -291 ,7 -1 ,4 -1 ,5
Socialnämnd -245,9 -244,4 -247 ,9 -2 -3,5
Räddningsnämnd -8,5 -8,6 -8,9 -0,4 -0,3
Sum m a -67 7 ,1 -67 7 ,6 -680,7 -3,6 -3,1
Lönekomp -3,6 -3,8 0 3,6 3,8
Kapitalkostnader 47 ,9 49,7 49,7 1 ,8 0
Av skriv ningar -32,6 -33,4 -31 ,4 1 ,2 2
Pensionsskuldökn / utbet -8,3 -1 1 ,8 -5,4 2,9 6,4
Sum m a v erksam heterna-67 3,7 -67 6,9 -667 ,8 5,9 9,1
Finansiering 7 1 2 694,9 7 08,4 -3,6 1 3,5
T otalt 38,3 18 40,6 2,3 22,6
I urs prungs budget 2010 var lönek om p budgeterat till -7,2 m k r
Nämndernas följsamhet mot budget är relativt god. De största avvikelserna visar kommunstyrelsen och socialnämnden. Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse främst beroende på att medel för strategiska insatser inte utnyttjats.
Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse beroende på ökade
personalkostnader med 7,9 mnkr och ökade övriga kostnader med 2,1 mnkr.
Intäkterna har samtidigt ökat med 6,5 mnkr. De ökade personalkostnaderna beror främst på fler tunga ärenden i särskilt boende och behovsökning inom ordinärt boende.
Kostnaderna för löneökningar var lägre än budgeterat pga en lokal överrenskommelse att slå ihop löneökningarna för åren 2010 och 2011.
3.1.2 Balanskrav
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts för år 2010 och att inga negativa resultat från tidigare år ska återställas.
Av eget kapital har 73,1 (46,7) mnkr öronmärkts för kommande pensions- utbetalningar.
3.1.3 God ekonomisk hushållning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att det finansiella målet uppnås i och med resultat- och ställning 2010.
Vi bedömer att målen för verksamheten till viss del uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen.
Kommunfullmäktige har fastställt ett måldokument Mål och Budget 2010-2012, innehållande en vision ”Attraktiva, företagsamma och trygga Leksand” för Leksands kommun år 2015 som omfattar fem inriktningsmål
Leksand är en attraktiv ort för boende, företagande och besök
Leksandsborna, näringslivet och besökare får rätt service med god kvalitet Leksand är en företagsam kommun som vågar gå före
Kommunen är en attraktiv arbetsplats Kommunen har en sund ekonomi
Under respektive inriktningsmål presenteras prioriterade aktiviteter under året samt indikatorer på måluppfyllelse och årets resultat. Två av verksamhetsmålen anses vara uppfyllda och tre verksamhetsmål anses vara delvis uppfyllt.
3.1.3.1 Finansiella mål
I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2010:
Finansiellt m ål, fastställt av fullm äktige för budget 2010
Utfall 2010 Måluppfy llelse
Resultatet ska ge årligt öv erskott i genomsnitt 3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Årsgenomsnittet av ser 5 år och utgörs av planperioden och
föregående tv å års utfall.
Årets öv erskott är 5, 7 % av skatter & bidrag
Målet har uppfyllts
15 april 2011
Leksands kommun 8 av 11
3.1.3.2 Mål för verksamheten
Fullmäktige har fastställt fem prioriterade inriktningsmål för Leksands kommun för perioden 2010-2012. Nämnderna skall med utgångspunkt från dessa inriktningsmål utarbeta och fastställa egna inriktningsmål och åtaganden för sina verksamheter.
Dessa har fastställts av fullmäktige för verksamhetsåret 2010.
I förvaltningsberättelsen görs en kommunövergripande utvärdering av
måluppfyllelsen av de övergripande inriktningsmålen. Vår bedömning är att man på ett tydligt sätt har kopplat utfallet till de fastställda målsättningarna. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i sina respektive redovisningar.
3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
Nämnderna redovisning av sitt uppdrag görs under fem rubriker:
Verksamhetsområden, Årets som gått, Måluppfyllelse, Ekonomiska avvikelse mot plan, De kommande åren. Årets utfall avseende intäkter och kostnader jämförs mot föregående två år och budgetavvikelse för respektive år anges.
Bedömning och iakttagelser
Nämndernas redovisning av sina uppdrag görs under rubriken Måluppfyllelse med underrubrikerna nämndmål och resultat. Vi anser att det är ett enkelt och tydligt sätt att redovisa utfallet av nämndernas verksamheter. Vi bedömer att nämndernas redovisningar redovisar utfallet inom sina respektive ansvarsområden på ett tydligt sätt.
3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i allt väsentligt är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:
Resultaträkning , m nkr
Utfall 2010
Utfall 2009
Ökn/
Minskn. %
Verksamhetens intäkter 1 7 6 636 1 52 447 16%
Verksamhetens kostnader -81 2 1 21 -7 7 9 1 68 4%
Av skriv ningar -31 441 -31 440 0%
Jämförelsestörande poster -1 91 2 -100%
Verksam hetens nettokostnader -666 926 -660 07 3 1%
Skatteintäkter 562 27 3 558 938 1%
Generella statsbidrag 1 46 7 1 8 1 23 7 1 3 19%
Summa skatter och statsbidrag 708 991 682 651 4%
Finansiella intäkter 2 1 38 2 37 5 -10%
Finansiella kostnader -3 583 -4 91 1 -27%
Årets resultat 40 620 20 042
Årets resultat uppgår till + 40, 6 mnkr, vilket är 20,6 mnkr bättre än resultatet för år 2009.
En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och både påverkbara och
”opåverkbara” poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan.
Leksands kommun erhöll ett konjunkturstöd för 2010 på 14,9 mnkr.
Avskrivningar är oförändrat mellan åren och 2 mnkr lägre än budgeterat.
Sänkta avgifter för avtalsförsäkringarna med 1,4 mnkr än budget Lägre kostnader för löneavtalen med 3,8 mnkr än budget
3.2.2 Balansräkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i huvudsak ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL för balansposter där kommunen har värden och omfattar i huvudsak tillräckliga noter.
Tilläggsupplysningar bör utvecklas med avseende på följande:
Materiella anläggningstillgångar bör kompletteras i enlighet med RKR 11.1, med bland annat upplysning om avskrivningstider och tillämpad
avskrivningsmetod.
Information om särskild avtalspension och visstidspension i enlighet med RKR 2.1 (särskildavtalspension och visstidspension) och RKR 17 (värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser) bör lämnas.
15 april 2011
Leksands kommun 10 av 11
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är i huvudsak fullständigt redovisade, i allt väsentligrätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.
Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Efter genomförd granskning lämnas följande synpunkter och kommentarer avseende balansräkningens poster:
Materiella anläggningstillgångar är redovisade till ett något för lågt värde.
Det finns materiella anläggningstillgångar med negativt utgående värde, pga att försäljningsinkomster inte har slutredovisats över resultaträkningen. Vi rekommenderar att kommunen ser över rutiner och hantering för
redovisningsprinciper kring klassificering, försäljning, utrangering och överföring till historik avseende materiella anläggningstillgångar.
Markexploateringen, sk exploateringsfastigheter i kommunen har ökat under året med 5,9 mnkr. Det är av vikt med fungerande rutiner för hanteringen av exploateringsfastigheter. Kommunen har för avsikt och utveckla rutiner för hantering och redovisning av exploateringsfastigheter.
Vi ser positivt på att kommunen planerar att upprätta rutiner för att säkerhetsställa klassificering, värdering och redovisning av
exploateringsfastigheter .
För externa projektmedel som kommunen erhåller kan projekt- redovisningen utvecklas, t ex tidsomfattning, kvarstående medel och prognos
3.2.3 Kassaflödesanalys
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och inves- teringar och noter finns i tillräcklig omfattning.
Uppgifterna i kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
Vi vill tydliggöra att kommunen redovisar förändring av exploateringsverksamheten som del i investeringsverksamhet och inte den löpande verksamheten, vilket skulle kunna tydliggöras i tilläggsupplysningarna. Vi ser positivt på att kommunens avser att till kommande redovisningsår ställa upp kassaflödesanalysen i enlighet med bilaga till RKR 16:2.
3.2.4 Sammanställd redovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden samt att den i huvudsak följer kraven i KRL och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Konsolideringen av
underliggande enheter beskrivs på ett korrekt sätt och det framgår tydligt att kommunens redovisning har varit vägledande vid upprättande av den
sammanställda redovisningen.
Vi bedömer vidare att konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande och beskrivs på ett korrekt sätt.
Till kommande årsredovisningar bör en sammanställning över koncern-
mellanhavanden mellan de olika enheterna i koncernen upprättas i enlighet med det exempel som visas i bilaga till RKR 8.2.
3.2.5 Tilläggsupplysningar
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i stort lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar erforderliga tilläggsupplysningar.
Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3).
I årets granskning vill vi, utöver vad som angivits under respektive rubrik, uppmärksamma följande:
RKR:s rekommendation nr 13:1 Redovisning av hyres-/leasingavtal anger att upplysningar kring framtida leasingavgifter ska redovisas.
Uppgifterna saknas i årsredovisningen.
Av årsredovisningen framgår inte om kommunen har avsättningar eller ansvarsförbindelser för förtroendevaldas pensioner. Vi rekommenderar att upplysning lämnas i årsredovisningen huruvida kommunen har eller inte har pensionsåtagande avseende förtroendevalda.
Anläggningstillgångar aktiveras i balansräkningen till netto-
anskaffningsvärdet. Med anledning av att Rådet för kommunalredovisning utkommit med RKR:s rekommendation nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar rekommenderar vi att en genomgång görs avseende redovisning av intäkter för anläggningstillgångar, dvs inte försäljningar.
RKR:s rekommendation nr 15:1 Redovisning av lånekostnader anger att information ska lämnas kring vilken metod som tillämpas för redovisning av lånekostnader. Av kommunens redovisningsprinciper framgår det inte vilken metod som tillämpas.