• No results found

Projektplan Musik och genus Högskolan för scen och musik, Göteborg universitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projektplan Musik och genus Högskolan för scen och musik, Göteborg universitet"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projektplan  ”Musik  och  genus”

 

Högskolan  för  scen  och  musik,  Göteborg  universitet    

0.1  Regler  för  projektplanen  

Projektplanen  är  ett  styrande  dokument  och  projektdeltagarna  är  skyldiga  att  informera  sig   om  det.  Projektplanen  kommer  att  förändras  under  projektet  (dynamiskt  dokument).  

Obs!  Var  uppmärksam  på  vilken  version  du  läser.  Aktuell  version  publiceras  på  hemsidan:  

http://www.hsm.gu.se/om_institutionen/Musik_och_genus/  

 

0.2  Versionshistorik  

Datum   version  

100509   1  

 

0.3  Referenser  

-­‐  projektbeskrivningen   -­‐  nulägesbeskrivningen    

1.  Inledning    

1.1  Projektinformation  

Projektägare  -­‐  Högskolan  för  Scen  och  Musik,  HSM,  Göteborgs  Universitet  ansvarig  rektor   Staffan  Rydén  

Projektledare  Karin  Bengmark    

Biträdande  projektledare  Karolina  Landin/  Katarina  Högström   Projektperiod  läsåret  2009/2010,  2010/2011,  2011/2012    

1.2  Bakgrund  

Högskolan  ska  enligt  likabehandlingslagen  motverka  diskriminering  och  främja   likabehandling  av  studenter  och  personal.  Av  de  olika  diskrimineringsgrunderna  har   skådespelarutbildningen  på  HSM  arbetat  med  ett  genusprojekt,  ”Att  gestalta  kön”  ,som   främjat  studenter  och  lärare  att  kompetensutveckla  sig  inom  genus  och  jämställdhet.  HSM:s   förra  högskolerektor,  Helena  Wessman,  initierade  detta  projekt  som  gäller  all  övrig  personal   och  övriga  studenter  och  som  heter  ”Musik  och  genus”.  

 

1.3  Syfte  

Musik  och  genus  syftar  till  ökad  kvalitet  och  rättvisa  inom  verksamheten  vid  HSM  genom  att   projektet  

– ur  ett  genus-­‐  och  jämställdhetsperspektiv  synliggör  de  traditioner  och  maktstrukturer  som   påverkar  medarbetares  och  studenters  konstnärliga  och  pedagogiska  val,  

– etablerar  ett  genuskritiskt  förhållningssätt  vid  HSM,  

– ger  medarbetare  och  studenter  verktyg  att  göra  aktiva  val  och  kritiskt  reflektera  över  egna   och  andras  val,    

– integreras  med  HSM:s  reguljära  arbete  med  likabehandling  och  breddad  rekrytering  av   studenter,  

– med  kommunikativa  insatser  med  andra  utbildningar,  lärosäten  och  det  professionella   kulturlivet  sprida  kunskap  om  hur  frågor  om  genus  och  jämställdhet  kan  integreras  i   konstnärliga  processer.  

 

2.  Övergripande  mål  

2.1  Följande  mål  ska  vara  uppnådda  efter  genomförandefasen  slutet  av  höstterminen    2011:  

(2)

 

1.  All  personal  ska  kunna  göra  aktiva  och  medvetna  val  i  sin  yrkesutövning  i  syfte  att  ge   kvinnor  och  män  lika  villkor  och  full  personlig  integritet  i  undervisning  och  kontakter  med   HSM:s  stödfunktioner.  Personalen  ska  muntligt  kunna  beskriva  sina  yrkesmässiga  val  och   kritisk  reflektera  över  egna  och  andras  val  ur  ett  såväl  genus-­‐  och  jämställdhetsperspektiv   som  andra  normkritiska  perspektiv.  (Som  till  exempel  konstnärliga  och  pedagogiska  normer   och  maktrelationer).  

 

2.  Alla  studenter  ska  kunna  göra  aktiva  och  medvetna  val  i  sin  gestaltning  ur  ett   jämställdhets-­‐  och  genusperspektiv.  Studenterna  ska  muntligt  kunna  beskriva  sina   konstnärliga  val  och  kritisk  reflektera  över  egna  och  andras  val  ur  ett  såväl  genus-­‐  och   jämställdhetsperspektiv  som  andra  normkritiska  perspektiv.  

3.  All  personal  och  alla  studenter  ska  efter  2012  ha  ett  långsiktigt  kritiskt  förhållningssätt   både  ur  ett  genusperspektiv  och  ur  andra  normkritiska  perspektiv  där  personal  och   studenter  tar  ett  större  ansvar  för  dessa  frågor.  

 

2.2  Förväntade  effekter  

1.  Utbildningarnas  konstnärliga  och  pedagogiska  kvalitet  ska  breddas  och  fördjupas  genom   att  projektet  tränar  medarbetare  och  studenter  i  ett  genuskritiskt  förhållningssätt  samtidigt   som  rådande  normer  utmanas  av  de  förändringar  som  projektet  skapar.  

2.  Det  ska  vara  högt  i  tak  med  ett  öppet  samtalsklimat  bland  studenter  och  anställda  där  vi   kan  föra  en  konstruktiv  dialog  i  en  kultur  präglad  av  respekt.  

3.  Vi  ska  ha  en  aktiv  och  engagerad  studentkår  med  förankring  i  hela  verksamheten.  

4.  Traditioner  och  maktstrukturer  ska  vara  tydligt  uttalade  och  kunna  ifrågasättas  ur  genus-­‐  

och  andra  normkritiska  perspektiv.  (Ex  genom  att  titta  på  3R  metoden;  Representation,   Resurser  och  Realia).  

5.  Vår  verksamhet  ska  ha  ett  tydligt  integrerat  genusperspektiv  i  vår  verksamhet  i  till   exempel;  undervisning,  antagningsprov,  examination  och  produktion.  

6.  Vi  ska  ha  lärt  oss  att  kritiskt  granska  vårt  språkval  och  våra  normer  gällande  genusfrågor   och  ha  en  gemensam  terminologi.  

7.  Vi  ska  kunna  se  en  ökad  kreativitet  bland  personal  och  studenter  i  verksamheten  som   exempelvis  ökat  antal  spontana  initiativ  och  konstnärliga  projekt  med  ett  genusperspektiv.  

 

2.3  Arbetsmål  

Genomföra  aktiviteter  inom  de  olika  verksamhetsområdena  på  HSM  kopplade  till  målen.  Ta   fram  en  handlingsplan  för  hur  HSM  ska  jobba  med  genus  och  jämställdhetsarbete  i  

framtiden.  

 

2.4  Krav  på  arbetsresultat  

Sammanställningen  av  samtliga  delprojekt  ska  leda  till  en  slutrapport  som  projektledare  och   biträdande  projektledare  kommer  att  sammanställa  under  läsåret  2011/2012.  Det  kommer   dessutom  vara  regelbunden  dokumentation  av  verksamheternas  arbete  enligt  arbetsmetoderna   i  aktivitetsplanerna.  

 

2.5  Förutsättningar  

Förutsättningar  för  projektets  resultat  är:  

-­‐  tillgång  till  beslutade  resurser  

-­‐  kommunicerat,  förankrat  och  tydligt  definierat  projekt  

(3)

-­‐  rätt  kompetens  i  projektet  och  i  aktiviteterna  

-­‐  tydligt  stöd,  delaktighet  och  engagemang  från  chefer  och  projektdeltagare.  

 

3.  Beskrivning   3.1  Omfattning  

Projektet  omfattar  all  personal  och  alla  studenter  på  HSM  förutom  den  personal  och  de   studenter  som  redan  arbetat  med  genusprojektet  ”Att  gestalta  kön”.  Detta  innebär  att   samtliga  utbildningar  och  TA  personal  är  involverade  utom  skådespelarutbildningen.  

Däremot  diskuterar  vi  hur  vi  kan  föra  en  dialog  med  skådespelarutbildningen  under   projektets  gång  för  att  tillvarata  deras  erfarenheter.  

 

3.2  Start    

Projektstart  sker  för  samtliga  inblandade,  personal  och  studenter,  i  augusti  2010.  Det  är  då   genomförandefasen  drar  i  gång.  Under  läsåret,  2009/2010,  arbetar  endast  enhetscheferna,   högskolerektor  och  projektledare,  biträdande  projektledare  och  styrgruppen  med  planering   av  projektets  genomförandefas.      

  3.3  Avslut  

Under  höstterminen  2011  avslutas  genomförandefasen  och  därefter  kommer  arbetet  med   att  skriva  en  slutrapport  och  utvärdera  projektet  som  ska  vara  klart  i  maj  2012.  

   

3.4  Utvärdering  

En  utvärderare  kommer  att  kopplas  till  projektet  efter  det  att  genomförandefasen  dragit   igång  i  augusti  2010.  Denne  person  kommer  att  se  över  till  vilken  grad  vi  uppnått  mål  och   förväntade  effekter.    

 

4  Genomförande   4.1  Metod  

Under  vårterminen  2010  har  enhetscheferna  deltagit  i  en  intern  utbildning  för  större   genusmedvetenhet.  De  har  även  arbetat  fram  aktiviteter,  granskade  av  styrgruppen,  som   kommer  att  genomföras  under  följande  läsår.  Exempel  på  dessa  aktiviteter  är:  workshops,   seminarier,  festivaler  och  konserter.  Aktiviteterna  finns  bifogade  i  aktivitetsbilagan.  

 

4.2  Organisation    

Roll:   Ansvar/arbetsuppgifter:  

Projektägare;  Högskolerektor  Staffan   Rydén        

 

-­‐  projektets  finansiering  

-­‐initiera  granskningar  och  revisioner  av   projekt  

-­‐  föreslå  projektledare   -­‐  stödja  projektledare  

-­‐  vara  ordförande  i  styrgruppen  

-­‐  fatta  beslut  vid  upprättade  beslutspunkter   -­‐  fatta  beslut  om  åtgärder  vid  projektavslut.  

-­‐  godkänna  projektdokumentation    

(4)

Projektledare:  

Karin  Bengmark  

-­‐  planera,  leda,  administrera  och  följa  upp   projektarbetet  

-­‐  sammanställa  och  rapportera  projektstatus   -­‐  föra  protokoll  vid  projektmöten  

-­‐  sköta  intern  kommunikation   -­‐  upprätta  kommunikationsplan  

-­‐  säkerställa  att  projektplanen  följs  och  att   tids-­‐  och  kostnadsramar  hålls.  

-­‐  rapportera  framsteg  och  problem  till   styrgrupp  

-­‐leda  och  fördela  arbetet  inom  projektgruppen   -­‐  besluta  om  ändringar  inom  projektets  ramar   -­‐  ansvara  för  gästföreläsare/seminarieserie   -­‐  kalla  till  de  olika  mötena  som  finns  angivna  i   tids-­‐  och  aktivitetsplanen  

  Biträdande  projektledare:  

Katarina  Högström  (Karolina  Landin   föräldraledig  till  jan  2011)  

-­‐  bistå  projektledaren  

-­‐  ersätta  projektledaren  vid  ev.  sjukdom   -­‐  förbereda  och  genomföra  administrativa   uppgifter  

-­‐  upprätthålla  och  underhålla  projektarkiv   -­‐  säkerställa  att  överrenskomna  metoder  och   verktyg  används  

-­‐  hjälpa  projektledaren  att  föra  protokoll  vid   projektmöten  

  Styrgrupp:  

Staffan  Rydén,  högskolerektor,  ordförande   Karin  Bengmark,  projektledare  

Katarina  Högström,  biträdande   projektledare  

Kerstin  Nilsson,  repr  TA  chef   Erika  Strand,  ekonom  

Lars  Ohlsson,  repr  utbildningschef   Kristin  Lassbo-­‐Johansson,  repr  TA   personal  

Mikael  Kjellgren,  repr  lärare  

Carina  Borgström-­‐Källén,  repr  doktorand   Anders  Lilja,  repr  student  

 

-­‐  verka  för  att  projektets  mål  uppnås   -­‐  fastställa  målsättningar  och  direktiv   -­‐  bevilja  och  tilldela  resurser  

-­‐  följa  upp  att  resurser  används  som  avsett   -­‐  regelbundet  ta  emot  rapportering  och  fatta   beslut  

-­‐  fastställa  projektdirektiv   godkänna  styrande  dokument  

-­‐  ta  beslut  rörande  budget  inom  projektets   ramar  

-­‐  stödja  projektledaren  

-­‐  besluta  om  att  avsluta  eller  fortsätta  projekt    

Enhetschefer:  

Björn  Asplind   Anders  Carlsson  

-­‐  delta  i  projektmöten  

-­‐  informera  sin  enhets  personal  och   studentgrupp  om  projektet  

(5)

Anders  Hultqvist   Bengt  Jönsson  

Anna-­‐Maria  Koziomtzis   Anders  Köllerström   Fredrik  Nilsson   Kerstin  Nilsson   Lars  Ohlsson   Erika  Strand   Helena  Wattström    

-­‐  planera  och  driva  aktiviteter  i  sin  enhet   -­‐  ansvara  för  att  budgeten  hålls  inom  varje   aktivitet  

-­‐  ge  löpande  läges-­‐  och  tidrapport  om  aktivitet   -­‐  rapportera  avvikelser  till  projektledaren   -­‐  avge  rapport,  dokumentation  och  

utvärdering  efter  genomförd  aktivitet    

Referensgrupp:  

Gunilla  Edemo,  dramapedagog,  

frilansjournalist  och  projektledare  ”Att   gestalta  kön”  

Lillemor  Harnell,  projektstöd  Resalus   Carina  Borgström-­‐Källén,  doktorand  HSM   Cecilia  Björck,  doktorand  HSM  

-­‐  värdera  idéer  och  handlingsalternativ,  agera   bollplank  

-­‐  ger  synpunkter  på  de  frågor  som  tas  upp  och   tar  upp  egna  frågor  som  känns  relevanta  

 

5  Rutiner  

5.1  Dokumentstyrning  

Följande  dokument  ska  tas  fram  i  projektet:  

-­‐  projektbeskrivning   -­‐  projektplan  

-­‐  riskanalys  görs  på  aktivitetsnivå   -­‐  SWOT  analys  

-­‐  kommunikationsplan   -­‐  slutrapport  

-­‐  budget    

5.2  Rapportering  

Minnesanteckningar  förs  och  levereras  efter  varje  styrgrupps-­‐  och  enhetschefsgruppsmöte.  

Dessa  läggs  även  ut  på  hemsidan.  Under  projektets  genomförandefas,  aug  2010/2011   kommer  projektledare  leverera  övergripande  lägesrapporter  samt  enhetschefer  att  leverera   aktivitetsrapporter  kontinuerligt.  Varje  enhetschef  ansvarar  för  rapportering,  

dokumentation  och  utvärdering  av  sina  respektive  aktiviteter.  Dessa  kommer  att  läggas  ut  på   en  webbaserad  projektplats.  

Projektledare  och  styrgrupp  ansvarar  för  att  och  initierar  att  uppföljning  och  utvärdering   sker  enligt  plan.  

 

5.3  Avvikelsehantering  i  projektet  

Eventuella  avvikelser  från  projektdirektivet,  projektplan  eller  kommunikationsplan   rapporteras  till  projektledare  och  styrgrupp.  

 

5.4  Riskhantering  

             Varje  aktivitets  möjliga  risker  definieras  och  följs  upp.  

(6)

 

6  Planer    

6.1  Tidplan  

Redovisas  separat.  

 

6.2  Resursplan  

Varje  enhetschef  ansvarar  för  att  engagera  den  personal  som  behövs  för  aktiviteten.  

 

6.3  Kommunikationsplan   Redovisas  separat.  

 

6.4  Budget  

Redovisas  separat.  

 

7  Intressenter  

Intressenter  definieras  vid  projektstart.  Dessa  kommer  att  vara  underlag  till  

kommunikationsplanen  som  vidare  beskriver  behov,  omfattning  och  innehåll  av  information   och  kommunikation.  

 

8    Referenslista  

Referenserna  hänvisar  till  litteratur  och  föreläsningar  som  getts  på  HSM  sedan  projektstart   ht  2009.    

Föreläsningar:  

Cecilia  Björck  -­‐  ”Om  genus,  populärmusik  och  att  ta  plats"  

Carina  Borgström-­‐Källén  -­‐  ”Det  är  mycket  genus  nu”  

Gunilla  Edemo-­‐  ”Lagar  och  regler.  Den  nya  diskrimineringsombudsmannen.”    

Monica  Lindgren  -­‐”Normer  och  maktordningar”  

Pär  Wiktorsson  -­‐  ”Intersektionalitet”    www.perspektivbyran.se   Caroline  Öhman  -­‐  ”Heteronormen”  

 

Litteratur:  

Att  gestalta  kön,  slutrapport  

Bondestam,  Fredrik  (2004)  :  Könsmedveten  pedagogik  för  universitets-­  o  högskolelärare,  Liber   förlag  

 

Bergqvist,  Elaine  (2008):  ”  Härskarteknik”,  Månpocket  

References

Related documents

Arabesque 1 var det stycke där jag höll fast vid idén mest av allt, ackorden som skulle genomsyra stycket stannade kvar ända från början till slutet, det var gynnsamt att ha en

2 Arbete med gestaltning skedde utifrån parametrar härledda från ideal för musikaliska praktik i Evangeliska Brödraförsamlingen 3 i dialog med anvisningar för

Nyckelord: teater, audition, rollsättare, scenskolan, Cia Eriksson, 
 Isak Nordström, Vilgot Paulsen, Benoit Malmberg,
. Patrik Franke,

Ex 7: Bilderna visar en grepptabell på de viktigaste greppen att känna till, alla kvartstonsgrepp i hicaz (Hicaz 2) och uşşak (Uşşak A) finns med i grepptabellen. Pilen som

Målet med mitt arbete är att kunna redogöra för vad begreppet framgång betyder, hur jag och många andra runt om mig påverkas av just den här föreställningen av att man måste

intervjuobjekten och intervjuaren beter sig på ett stereotypt sätt inom ett samtal. Vi kommer också använda denna samtalsanalys för att se vem det är som dominerar varje

Anledningen till varför icke musikerna lyckades pricka in rätt kan också ha att göra med att de inte analyserar lika djupgående och detaljinriktat som en erfaren slagverkare kan

Syftet med trioprojektet var dels att förmedla det jag kommit fram till då jag överfört den här fiolmusiken till sång till andra sångare för att på det sättet konkretisera