LSK110, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng
Swedish in Teacher Education for Primary School, Introductory Course, 30 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är interimistiskt fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007‐05‐16 och därefter reviderad 2008‐06‐17, 2009‐02‐18.. Kursplanen är därefter definitivt fastställd 2009‐12‐10 samt reviderad 2010‐06‐07 och 2010‐12‐13. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2011.
Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket
Medverkande institutioner: Institutionen för litteraturer, idéhistoria och religion, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 %
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den första kursen av två inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Den kan även ges som fristående kurs. Inriktningen
Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1–30 högskolepoäng (hp) och fort‐
sättningskurs 31–60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i förskole‐
klass och grundskolans tidigare år (1‐6). Kursen kan även ingå i en generell examen.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier.
4. Innehåll
Kursen ger grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i svenska. Den består av följande fyra delkurser: Språk, litteratur och lärande (6 högskolepoäng),
KURSPLAN LSK110 Gäller fr.o.m. vt 11
Barnlitteratur och barnkultur (9 högskolepoäng), Språket som resurs (7,5 högskole‐
poäng), och Textproduktion och textanalys (7,5 högskolepoäng). Den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 7,5 högskolepoäng.
Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. Också digitala arbetsformer kan
förekomma.
Språk, litteratur och lärande (6 hp, varav 1,5 hp VFU).
Language, Literature and Learning (6 higher education credits)
I delkursen introduceras språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidak‐
tiska perspektiv, vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska för tidigare åldrar.
Delkursen fokuserar och problematiserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv, i och utanför skolan. Språklig och kulturell variation och mångfald – beskrivbar med begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus – uppmärksammas. Också den språkliga variation som betingas av olika typer av texter illustreras genom att olika texttyper analyseras i kursen även om de skönlitterära texterna dominerar. I delkursen läses om och
diskuteras olika kulturbegrepp, antropologiska och estetiska. Viktiga utgångspunkter är såväl elevers skiftande erfarenheter som skolans gemensamma värdegrund.
Mot bakgrund av skolans styrdokument, nationella och internationella utvärderingar samt aktuell skolforskning diskuteras svenskämnets inriktning och betydelse inom olika skolformer förr och nu. De nationella diagnos‐ och provmaterialen i svenska och svenska som andraspråk presenteras, och syftena med de olika materialen diskuteras ur ett F‐12 perspektiv. En orientering om olika modeller för grundläggande läs‐ och skrivinlärning ges. Språkets betydelse för lärandet fokuseras genom att studenterna inleder sitt arbete med att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift och resonera om språklig variation och mångfald som den visar sig i texter av olika slag. Skrivandet som en process uppmärksammas.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 1,5 högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur skolan fungerar som en lärandemiljö för språk och litteratur samt hur styrdokument, lokala kursplaner och nationella diagnos‐ och provmaterial används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning.
Barnlitteratur och barnkultur (9 hp, varav 2,5 hp VFU).
Children´s Literature and Culture (9 higher education credits).
Goda kunskaper om barnlitteratur är väsentliga för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar. För elevernas läs‐ och språkutveckling kan läsning av och arbete med skönlitteratur spela en central roll. Läsning av skönlitteratur och kulturupplevelser utvecklar förmågan till inlevelse och empati och bidrar till formandet av den egna identiteten. I samtal kring litteratur kan skilda kulturella erfarenheter mötas, världen
vidgas och värderingar omprövas.
Delkursen ger teoretiska utgångspunkter och begrepp för att analysera, självständigt ta ställning till och i tal och skrift formulera sig kring olika typer av texter för barn.
Särskilt övas bild‐ och bilderboksanalys. Barnlitteraturen sätts in i ett större allmänkulturellt sammanhang. Olika epokers och samhällens barndomsbegrepp, pedagogik‐ och konstsyn undersöks. I studiet av barnlitterära texter ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv uppmärksammas speciellt konstruktionen av genus och av det västerländska barnboksbarnet. Den nyaste barnlitteraturen väljs och studeras med utgångspunkt i dagens mångkulturella samhälle.
Studenterna genomför ett grupparbete kring en författare/en bokserie.
Informationssökning, användning och värdering av internetkällor ingår därvid.
Vid den muntliga presentationen av detta arbete uppmuntras användning av IKT.
Undersökningar av barns läsvanor, läsintresse och egna kulturskapande diskuteras som en viktig erfarenhetspedagogisk utgångspunkt. Här uppmärksammas särskilt skillnader mellan flickor och pojkar och didaktiska konsekvenser av dessa. Olika teorier och metoder för att, genom användning av skönlitteratur i undervisningen, utveckla elevernas läsförståelse och litterära intresse behandlas. Särskilt
uppmärksammas hur man kan integrera läsning och skrivning i arbetet med olika litterära genrer, till exempel dikter. Studenterna läser om olika modeller för att i skolan arbeta med litteraturläsning på ett reflekterande sätt. Boksamtal övas.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 2,5 högskolepoäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet och planerar, genomför och utvärderar boksamtal i en eller flera elevgrupper.
Språket som resurs (7,5 hp, varav 1,5 hp VFU).
Language as a Resource (7.5 higher education credits).
Delkursen beskriver det svenska språkets struktur och fördjupar kunskap om språklig variation med utgångspunkt i talade och skrivna texter genom att studenterna i denna delkurs tillägnar sig en begreppsapparat för att språkligt tala och skriva om texter.
Delkursen introducerar alltså begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans ordförråd och grammatik kan uttrycka betydelser av olika slag. Vidare introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans system av språkljud och skrivtecken kan särskilja betydelser från varandra i tal respektive skrift. I delkursen uppmärksammas också hur språkliga resurser utnyttjas på delvis olika sätt i olika situationer och genrer, och av talare/skribenter från olika region med olika social bak‐
grund, kön och ålder. Jämförelser görs på vissa punkter mellan svenskan och andra språk, särskilt grannspråken norska och danska, liksom några av de språk som är modersmål för ett stort antal flerspråkiga elever.
Ur såväl språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras de analytiska begreppens relevans, både för förståelsen av det mänskliga verbala språket och för arbetet med barns och ungdomars språkanvändning och språkliga medvetenhet. De nationella diagnos‐ och provmaterialen för åldersgrupperna F‐5 analyseras med fokus på bedömning av språklig förmåga i olika åldersgrupper. Dessutom uppmärksammas
flerspråkiga elevers språkutveckling.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 1,5 högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet och undersöker speciellt hur lärare följer upp, bedömer och dokumenterar elevers tal‐ och skriftspråksutveckling.
Textproduktion och textanalys (7,5 hp, varav 2 hp VFU).
Production and Analysis of text (7.5 higher education credits).
Kunskaper om talade och skrivna texter också i nätbaserad form är centrala för
blivande lärare i svenska vars stora arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter mot ökade färdigheter i att läsa och skriva, tala och lyssna. I denna delkurs behandlas talad och skriven text utifrån såväl ett produktions‐ som ett
analysperspektiv. Kursen uppmärksammar också hur digitala redskap för textproduktion kan tas i bruk för undervisning och lärande.
Inom delkursen står studentens egen förmåga att uttrycka sig i tal och skrift i centrum.
Utifrån ett processinriktat arbetssätt producerar studenterna talade och skrivna texter, som representerar olika genrer. Stort avseende fästs vid hur texters språkliga karaktär varierar mellan olika situationer och genrer. För att undersöka sådana skillnader analy‐
seras texter från olika sammanhang, inklusive egenproducerade. För detta analysarbete tillämpas begrepp från delkursen Språket som resurs. Dessutom introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva texters disposition och sammanhang, liksom samspelet mellan det verbala språket och visuella uttrycksmedel som t.ex. bild, grafisk form och multimedia. Språkriktighetsfrågor diskuteras i anslutning till de behandlade texterna.
Ur både språkvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv uppmärksammas hur delkursens analytiska begrepp kan tillämpas för att beskriva och bedöma elevers språkutveckling.
Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 2 högskolepoäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, och arbetar med elevers utveckling av tal‐ och skrivfärdigheter under flera lektioner. Det kan till exempel röra sig om ett mindre projekt kring elevers berättelser i tal, bild och skrift. Studenten utvärderar projektet och analyserar ett antal elevers språkliga uttrycksformer, samt föreslår utifrån denna analys hur fortsatt språkutvecklande arbete skulle kunna läggas upp för dessa elever. Även flerspråkiga elevers språkproduktion uppmärksammas.
5. MÅL
Studenten skall efter avslutad kurs kunna:
redogöra för och diskutera den ämnes‐ och kunskapssyn som kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner för olika skolformer och i nationella diagnos‐ och provmaterial
visa god förmåga att använda svenska språket på ett idiomatiskt sätt i tal och skrift samt bearbeta och bedöma egna och andras texter utifrån iakttagelser av
genretillhörighet, textstruktur och språklig form.
analysera och med adekvata termer beskriva centrala egenskaper i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk.
beskriva och analysera hur språkliga variationsmöjligheter utnyttjas av olika talare och skribenter i olika situationer och genrer.
visa kunskap om barnlitteraturens historiska utveckling och kritiskt utifrån ett mångkulturellt perspektiv ta ställning till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle.
visa förmåga att skriftligt och muntligt i dialog med andra analysera, jämföra och diskutera skönlitterära texter i olika genrer och flickor och pojkars olika genremässiga läspreferenser
beskriva och bedöma hur olika ämnesdidaktiska teorier och litteratur‐ och språkpedagogiska modeller kan tillämpas i syfte att bredda och fördjupa elevers läsintresse, språkutveckling och kulturella erfarenheter.
visa kunskap om betydelsen av en demokratisk värdegrund och vikten av att anlägga genus‐ och jämställdhetsperspektiv i språk‐ och
litteraturundervisningen
använda digitala skrivverktyg och vara orienterad om och ha gjort egna erfarenheter av olika digitala kommunikationsmiljöer.
6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på delkursernas mål, innehåll och uppläggning. Under samtliga delkurser granskas i de skriftliga uppgifterna studentens egen språkförmåga och språkutveckling I
undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat. I varje delkurs ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning.
Delkurs 1 examineras genom ett individuellt skriftligt kunskaps‐ och färdighetsprov, samt genom en individuell skriftlig VFU‐rapport med efterföljande obligatorisk muntlig seminariediskussion.
Delkurs 2 examineras genom en individuellt inlämnad skriftlig uppgift av analytisk karaktär och med didaktiska reflektioner samt genom muntliga individuella
presentationer av VFU‐erfarenheter och gruppvisa redovisningar av fördjupningsarbeten.
Delkurs 3 examineras genom ett individuellt skriftligt kunskapsprov samt genom individuell skriftlig och muntlig presentation av observationer under VFU‐perioden.
Delkurs 4 examineras genom ett processinriktat arbetssätt med två individuella skriftliga arbeten, där såväl textkunskap som egen språkfärdighet bedöms; didaktiska frågeställningar kopplade till VFU‐erfarenheter och kurslitteratur redovisas skriftligt och muntligt i seminarieform.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets
verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare
examinationstillfälle/n hos Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐28, dnr G217 4913/07).
8. Betyg
Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kuren krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 högskolepoäng.
För betyget Godkänd krävs att studenten visar att hon/han uppfyller kursens mål. I samtliga delkursers olika skriftliga och muntliga, enskilda och gruppvisa
examinationer skall studenten visa kunskap om och förståelse av innehållet i den obligatoriska kurslitteraturen. Det krävs att hon/han i individuellt genomförda
analyser och praktiskt inriktade uppgifter kan tillämpa för kursen adekvata termer och begrepp samt förhålla sig till, diskutera, värdera och i viss mån generalisera
kursinnehållet till att även gälla i nya situationer och andra sammanhang. Studenten skall också skriftligt och muntligt uppvisa en god egen språkbehandling och förmåga att språkligt bedöma egna och andras texter samt kännedom om internetkällor och digitala undervisningsverktyg. Intyg från lokal lärarutbildare över aktiv närvaro under kursens VFU‐perioder måste uppvisas.
För betyget Väl Godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänd.
Därutöver krävs en högre grad av teoretisk medvetenhet och förmåga till självständig analys, där under kursen förvärvade kunskaper och färdigheter inte bara generaliseras till att gälla i nya situationer och sammanhang utan också problematiseras och utsätts för en kritisk granskning. Studenten skall skriftligt och muntligt uppvisa en mycket god egen språkbehandling.
9. Kursvärdering
Vid slutet av varje delkurs genomförs en individuell skriftlig kursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare eller inriktningsansvarig och delges studierektor.
Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen följande termin. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Blanketten finns tillgänglig via kursportalen. Sammanställningen av denna kursvärdering delges samtliga lärare vid ett gemensamt planeringsmöte inför följande termin. Beslut fattas då om hur eventuella kvalitetsbrister skall avhjälpas. Vid
introduktionsmötet kommande termin informeras de nya studenterna om resultat av föregående termins kursvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av denna. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som önskar ta del av dessa. Inriktningsansvariga besöker också, om möjligt, vid slutet av terminen studentgrupperna för att inhämta muntliga synpunkter och uppmana alla att fylla i kursvärderingsblanketten.
10. Övrigt
Kursen ersätter Grundkurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK100, från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar SVS113 eller SV1160.
