Allt ljus på tillväxten

• Oro för tillväxten i världen har fått börserna på fall. Nu riktar vi blicken mot årets tredje rapportperiod för att se vad bolagen säger om saken.

• Vi går mot högsäsong på börsen – åtminstone om man får tro historiken de senaste tre decennierna.

• Feds beslut att inte höja räntan delar experterna i två läger. För första gången på länge fi ck en utebliven räntehöjning marknaden på fall.

• Vad har du för pengar i portföljen? Vi tar en titt på utsikterna för euro och dollar, två av världens största valutor.

• Skandias tre modellportföljer är uppdaterade inför årets fj ärde och sista kvartal.

Vi underviktar räntor, och överviktar alternativa investeringar.

• Nya bottenrekord för både boräntor och sparräntor. I augusti sjönk räntorna några punkter till.

Fortsatt börsnedgång i september. Utveckling 1 – 25 september 2015 i svenska kronor.

T –2,0%

Afrika

T –1,1%

Asien T –3,4%

Ryssland T –4,0%

Sverige

T –2,7%

Europa

T 0,0%

Nordamerika

T –5,8%

Sydamerika

T –1,0%

Världen

T –2,4%

Japan

T –1,9%

Australien

Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

Marknadsbrev

oktober 2015

Allt ljus på tillväxten

Med sikte på rapportfl oden

Blickar vi ut i världen kan vi se att det är Stockholms- börsen, euroområdet och Japan som stått sig bäst i börsfallet. I lokal valuta står de alla fortfarande något på plus. Tuff are är det för tillväxtmarknaderna, som fallit med sex procent sedan årsskiftet. Problemet är den starka dollarn, de fallande råvarupriserna och den sva- ga tillväxten. Ett av de största sorgebarnen är Brasilien, som tyngs av en kombination av hög infl ation och höga räntor, oljepriset och rekordsvag valuta.

Kö för börsnotering tecken på högtryck

Ett tecken på att det är högtryck på börsen trots den senaste tidens rekyl, är den stora mängden bolag som står i kö för en börsnotering. Enligt sajten Nyemissioner.se fi nns det just nu drygt 70 bolag som är aktuella för en börsnotering inom 12 månader. Hur många av dem som blir av återstår att se – det är garan- terat inte alla – men det är ändå ett tecken på att det just nu är lätt att resa kapital och att det går att ta bra betalt. Den som är intresserad av att vara med på en notering bör med andra ord läsa prospektet noggrant först för att undvika surkarten.

Vi riktar blicken mot rapportfl oden

Inför årets tredje rapportsäsong syns vissa svaghets- tecken, framför allt när det gäller cykliska bolag.

Det har kommit ett antal vinstvarningar och nedrevide- ringar av prognoser från utländska företag, bland annat i verkstads- och råvarusektorn. Det tynger även svenska konkurrenter och frågan är om vinstvarningarna är på gång här hemma också.

Sannolikt kommer osäkerheten i världen att speglas i VD-orden i många av rapporterna. Frågan är hur mycket de kommer anse att det påverkar framtidsutsikterna och om de ändrar sina prognoser och guidningar inför helåret och nästa år. Helt klart är att det fi nns en hotbild i form av svagare tillväxt, framför allt i Kina. Än så länge vet vi inte om, och hur, det har påverkat i synnerhet exportbolagen, men rapporterna för tredje kvartalet bör

Efter ett fantastiskt första halvår på aktiemarknaden, har andra halv- året börjat betydligt trögare. Oro för utvecklingen i Kina fi ck börser världen över att falla med tvåsiff riga tal inom loppet av några dagar i slutet av sommaren. När börsen toppade i våras hade Stockholms- börsen som mest stigit runt 20 procent sedan årsskiftet. Sedan dess har en stor del av den uppgången utraderats och index står nu på ett par procent plus om man räknar in utdelningar.

bli en bra första temperaturmätare på hur marknaden mår. Den svenska rapportfl oden drar igång på allvar den 16 oktober när SKF släpper sin rapport. Den brukar vara en bra indikator för hur det ser ut för sektorn.

Fortsatt nollräntemiljö ger stöd åt aktier

Det som fortfarande talar för aktier generellt är framför allt det låga ränteläget, och att centralbanker världen över fortsätter med sina massiva stimulanser. Det gäller såväl europeiska ECB, som fl aggat för utökade stimu- lanser under året, som den amerikanska centralbanken Fed som i september sköt sin första räntehöjning på framtiden. Ökar ECB stimulanserna väntas även Riks- banken behöva ta till räntevapnet igen för att fortsätta försvaga svenska kronan, och på så sätt få upp infl atio- nen. Förmodligen får vi ytterligaren en liten räntesänk- ning innan årsskiftet. Genomslaget på bo- och sparrän- tor väntas dock bli mycket begränsat den här gången.

BÖRSKRÖNIKA

”Den svenska rapportfl oden drar igång på allvar den 16 oktober när SKF släpper sin rapport. Den brukar vara en bra indikator för hur det ser ut för sektorn.”

Maria Landeborn Sparekonom

Hösten högsäsong på börsen

Vi har tagit en titt på hur snittavkastningen sett ut olika månader och perioder på året för att ta reda på när börsen historiskt gått bättre eller sämre. Vi har dels undersökt de senaste 28 åren, vilket är den period som det fi nns statistik över OMXS30-index som består av Stockholmsbörsens 30 största bolag. Men vi har också delat in perioden i tioårsperioder för att ta en titt på vilka börsuppgångar och kriser vi egentligen har haft de senaste tre decennierna.

Se upp för slitna börsordspråk

I Sverige har vi ett välanvänt börsordspråk som lyder

”köp till sillen och sälj till kräftorna” som brukar dyka upp någon gång innan midsommar varje år. Att följa det har dock varit en dålig aff är de senaste 28 åren. Tvärtom har det varit klokt att sälja i maj, ta semester från både börs och jobb över sommaren och sedan köpa aktier igen i oktober. Faktum är att det brittiska ordspråket säger det rakt motsatta till det svenska, ”sell in May and go away, do not return until St. Leger’s Day.” Det kan översättas till ”sälj i maj och håll dig borta till St. Leger’s Day”, som infaller i september. Varför vi i Sverige har ett ordspråk som går emot vad resten av världen säger, och som dessutom varit helt fel när man tittar på historiken, är högst oklart.

Vi har plockat fram snittavkastningen för OMXS30 per månad, från 1987 fram till idag. Både för hela perioden och nedbrutet på 10-årsperioder, har det varit bättre att låta bli aktier under sommarmånaderna. Höst, vinter och vår har däremot varit högsäsong för börsen.

Den allra bästa börsmånaden har varit februari, med en snittavkastning på över 3 procent. Sämst

är augusti, då börsen i genomsnitt fallit närmare 2 procent. Kring årsskiftet brukar börsen formtoppa.

I december, januari och februari har börsen nämligen stigit 7 av 10 månader.

SÄSONGSMÖNSTER

Säsongsmönster är lika fascinerande som ifrågasatta. Fascinerande, därför att det fi nns något lockande i tanken på att kunna köpa och sälja efter vilket månad och säsong det är, och på så sätt öka chansen att få en hög avkastning. Säsongsmönstren är ifrågasatta, därför att det är omöjligt att bevisa att det som hänt historiskt säger något om vad som kommer att hända framöver, vilket också är precis vad den vanligaste riskvarningen i hela fi nansbranschen säger.

Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Avkastning % 1,96 3,10 0,43 2,26 0,79 -0,48 2,18 -1,93 -1,81 0,70 2,08 1,93

Genomsnittlig avkastning på OMXS30 per månad, januari 1987 – augusti 2015

Bästa börsåret

”It-bubblan byggs upp”

1999: +56%

Bästa börsmånaden

”Riksbanken låter kronan fl yta”

Nov 1992: +30%

Sämsta börsåret

”Luften går ur IT-bubblan”

2002: –48%

Sämsta börsmånaden

”Svenska fi nanskrisen”

Sep 1990: –23%

1987–1997: Black Monday och Fastighetskrisen

I slutet av 80-talet gick svensk ekonomi på högvarv.

Priset på fastigheter rusade, och börsen likaså. I okto- ber 1987 blev många placerare en erfarenhet rikare –

då inföll den svarta måndagen på Wall Street. Under en enda handelsdag gick Dow Jones-index ner 22 procent vilket spred svallvågor över hela världen.

I Sverige är oktober 1987 fortfarande den näst sämsta börsmånaden på 28 år med en nedgång på 22 procent, trots att vi upplevt fl era stora kriser sedan dess. Börsen återhämtade sig och fortsatte att stiga tills nästa kris stod för dörren. Fastighetskrisen i Sverige 1990 orsaka- des av en avreglering av kreditmarknaden för utlåning till bostäder, och den drabbade såväl fastighetsmark- naden som fi nansmarknaden hårt. På den tiden hade vi fortfarande en fast växelkurs, och för att försvara kronan beslutade Riksbanken att höja räntan till 500 procent.

Det slog hårt mot svensk ekonomi.

Börsen föll kraftigt och det tog runt två år för ekonomin och börsen att återhämta sig. Åren 93-97 steg börsen 230 procent – då stod nästa kris för dörren.

1997–2007: Asienkrisen, Rysslandskrisen och It-bubblan

1997 startade Asienkrisen. Den utlösande faktorn var att Thailand, som saknade utländska valutareserver men hade stora skulder i utländsk valuta, blev mer eller min- dre bankrutt när den thailändska bahten kollapsade.

Krisen spred sig över Asien och orsakade stora börsfall världen över. I Sverige var eff ekterna begränsade, men börsen backade trots det drygt 15 procent inom loppet av några månader.

Redan 1998 var det dags för nästa kris, när Ryssland valde att devalvera sin valuta och ställde in betal- ningar av statsskulden. Mellan juli och oktober föll Stockholms börsen med hela 40 procent. I oktober bottnade börsen för att sedan börja klättra mot nästa stora uppgång: It-bubblan. På två år steg OMX-index med över 200 procent, framför allt tack vare IT-bolag med höga värderingar och – i vissa fall – obefi ntliga vinster.

Våren 2000 gick luften ur bubblan, och det skulle ta 15 år innan vi nådde samma kursnivåer igen. Under två och ett halvt år tappade Stockholmsbörsen 70 procent av sitt värde. Botten nåddes 2003, och där- efter följde en nästan oavbruten börsuppgång fram till toppen 2007. Stark konjunktur, låga räntor och frikostig kreditgivning var starka drivkrafter som ledde fram till Finanskrisen.

2007–2015: Finanskrisen

2007 var det krisdags igen. Efter en börsuppgång på över 200 procent sedan botten 2003, tornade mörka moln upp sig på marknaden när världen insåg vad som höll på att hända på den amerikanska bostadsmarkna- den. I USA hade bankerna under åratal beviljat bostads- lån till privatpersoner med svag ekonomi, baserat på ett antagande om att bostadspriserna alltid skulle stiga.

Lånen i sin tur var ihopbuntade i fi nansiella produkter som sålts vidare till investmentbanker och investerare.

När det visade sig att säkerheten för lånen i många fall var värdelös, rasade värdet på placeringarna ihop.

Kulmen kom när den ansedda investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008.

Eff ekten blev att ingen bank vågade lita på att någon annan skulle fi nnas kvar i morgon, och plötsligt frös hela banksystemet. Så småningom visade det sig att liknande problem fanns även i andra delar av världen.

De så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) blev ett samlingsnamn för länder i Europa som levt långt över sina tillgångar, och även Eu- ropa föll ner i en recession som man fortfarande jobbar för att ta sig upp ur.

Vi lever alltjämt i en värld präglad av fi nanskrisen.

Räntorna är rekordlåga och centralbankerna trycker fortfarande pengar för att försöka stimulera ekonomin.

Infl ationen lyser med sin frånvaro och tillväxten är lägre än den varit tidigare. Inget talar för att det är på väg att förändras inom en överskådlig framtid.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

Black Monday

1986 1987 1988 1989 1990

OMXS30-Index

oktober 1986–september 2015

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Finanskrisen i Sverige 1990 Asienkrisen

Finanskrisen

Kinaoro

Eurokrisen

”PIIGS-länderna”

Rysslandskrisen

IT-bubblan

Feds besked delar

marknaden i två läger

Prognoserna var splittrade inför beskedet. Ungefär hälften av analytikerna trodde på en höjning och lika många trodde att räntan skulle ligga stilla. Det har fun- nits förväntningar på att Fed ska höja räntan till och från ända sedan förra hösten. Varje gång en möjlig räntehöj- ning närmat sig har börserna skakat i rädsla för vad det ska innebära. Den här gången fi ck istället den uteblivna höjningen börserna på fall. Beskedet togs emot som att problemen i världsekonomin, och framför allt i Kina, är allvarligare än vad marknaden trott.

Räntehöjning fortfarande i spel före årsskiftet

Förra veckan gick Janet Yellen ut och sa att den första räntehöjningen fortfarande väntas komma innan årets slut. I grunden är den amerikanska ekonomin nu till- räckligt stark för det. Frågan är bara när den räntehöj- ningen i så fall ska ske.

Visst fi nns möjlighet att höja både i oktober och i de- cember, men båda tillfällena har sina begränsningar. I oktober hålls normalt ingen presskonferens i samband med beskedet, men en sådan kan förstås utlysas vid behov. Att genomföra den första räntehöjningen på sju år i december, mycket nära ett årsskifte, är inte heller optimalt. Slutligen är det tveksamt om tillståndet i Kina, tillväxtländerna och världsekonomin har hunnit föränd- ras särskilt mycket i oktober eller ens i december.

Skulle man ändå vänta till efter årsskiftet så innebär även det vissa problem. 2016 är nämligen valår i USA, och varken Fed eller någon av de blivande president- kandidaterna vill se en räntehöjning om det fi nns någon risk att den innebär ett börsras eller en försämrad ekonomi.

För två veckor sedan lämnade den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) ett nytt räntebesked. Man lät styrräntan ligga stilla i spannet 0-0,25 procent, där den legat sedan 2008. Janet Yellen, Feds ordförande, uppgav vid presskonferensen att det främsta skälet till att inte höja räntan var att tillväxten i omvärlden är bräcklig och att framför allt tillväxtländerna är en källa till oro. Innan Fed genomför en första räntehöjning vill man se en stabilisering i världsekonomin.

Recession eller infl ation största hotet?

Feds senaste räntebesked delar marknaden i två läger.

Det ena lägret anser att beslutet var rätt. För att inte den globala ekonomin ska falla tillbaka ner i recession måste ultralåga räntor och en expansiv penningpolitik bestå under en lägre tid. Det andra lägret anser att Fed väljer en farlig väg när man skjuter räntehöjningen på framtiden eftersom infl ationshotet är underskattat.

Skenar infl ationen iväg är det svårt att jaga ikapp med räntan, och i värsta fall leder det till en situation med både hög infl ation och höga räntor. Det i sin tur kan få både ekonomin och börsen på fall, och i det läget sak- nar centralbanken möjlighet att stimulera ekonomin.

Om Fed gjort rätt eller fel återstår att se, och frågan om när den första räntehöjningen ska ske är återigen skjuten på framtiden. En sak kan vi i alla fall vara säkra på: vi kommer att få anledning att återkomma till den amerikanska centralbankens räntepolicy innan året är slut. Nästa datum att hålla

ögonen på är den 28 oktober.

Då kommer nästa räntebesked.

MAKROPERSPEKTIV

”…varken Fed eller någon av de blivande presidentkandidaterna vill se en räntehöjning om det fi nns någon risk att den innebär ett börsras... ”

Christian Avenäs Ekonom

Vad har du för valuta i portföljen?

Euro och dollar är två av världens största valutor. Vi kommer bland annat i kontakt med dem när vi ger oss ut och reser och när vi placerar pengar i utländska fonder som handlas i euro eller dollar.

SPARPERSPEKTIV

Många faktorer påverkar priset på en valuta. Allt från förväntningar på ett lands ekonomi och politiska situa- tion, till hur räntan och infl ationen utvecklas spelar roll.

Men helt andra saker påverkar också, som valutans roll i världsekonomin. Under fi nanskrisen blev till exempel den amerikanska dollarn, som sågs som en relativt säker placering när världens börser föll, en tillfl yktsort för många placerare. Det gjorde att dollarn en period steg kraftigt i värde. För oss med svenska kronor som hemvaluta innebar det att en dollar gick från att kosta knappt 6 kronor på våren 2008, till över 9 kronor ett år senare. Sverige har under de senaste 40-50 åren sett en gradvis försvagning, och även aktivt devalverat kronan, relativt många andra valutor även om trenden inte varit lika tydlig de senaste 20 åren.

Fortsatt styrka att vänta i dollarn

USA ligger längst fram i återhämtningen efter fi nans- krisen. Arbetslösheten är låg och ekonomin växer i god fart. Den amerikanska centralbanken är därmed den centralbank som ligger närmast en första räntehöjning.

Den relativt goda ekonomiska utvecklingen har gjort att dollarn stärkts mot de fl esta andra valutor i världen det senaste året.

I förhållande till den svenska kronan har dollarn ökat med drygt 15 procent i värde på tolv månader. Det beror både på att USAs ekonomi går bra, men också på att svenska Riksbanken bedriver en expansiv penningpolitik med minusränta och obligationsköp, med det uttalade målet att försvaga eller behålla svenska kronans värde mot euron. En risk med Riksbankens agerande är att det skapar obalanser, exempelvis på bostadsmarknaden.

Bopriserna i Sverige har fördubblats de senaste tio åren och hushållens skuldsättning har aldrig tidigare varit så hög.

Vi tror att amerikansk ekonomi kommer att fortsätta visa styrka, och att penningpolitiken i Sverige kommer att förbli expansiv under en överskådlig framtid. Mot bakgrund av detta anser vi att det fi nns potential för dollarn att fortsätta stärkas framöver.

ECB sätter press på euron

I början av året började den europeiska centralbanken, ECB, att stödköpa obligationer för motsvarande 60

miljarder euro i månaden för att stimulera ekonomin.

Det har satt press på euron. Vid det senaste räntebeske- det i september fl aggade man för att mer stimulanser kan komma, eftersom osäkerheten i omvärlden är stor och tillväxten skör. Det är gynnsamt för den europeiska ekonomin men sätter press på euron.

Eftersom både ECB och Riksbanken har bedrivit expan- siv penningpolitik det senaste året, har båda valutor- na varit svaga. Euron har bara stärkts med några få procentenheter mot kronan de senaste tolv månaderna.

Givet att stimulanserna fortsätter är det rimligt att tro att förhållandet kommer att vara ungefär detsamma en tid framöver. Det som skulle kunna få euron att stärkas mot svenska kronan är om den europeiska ekonomin går bättre än väntat och ECB fl aggar för minskade stimulanser.

Varför placera i valuta?

Valutor är ett bra sätt att sprida risken i en portfölj, vil- ket inte minst är bra vid en oväntad händelse på mark- naden. Under fi nanskrisen var det exempelvis lyckosamt att äga dollar, som steg när börserna kraschade.

Den som tror att svensk ekonomi kommer att gå sämre, eller att vi på sikt står inför en kris på bostadsmark- naden, kan få ett visst skydd mot det genom att köpa utländsk valuta eftersom en sådan kris skulle sänka värdet på kronan.

Exponering mot valuta går att få på olika sätt. Genom att äga aktiefonder noterade i dollar eller euro får du automatiskt en valutaexponering. Om du huvudsakligen äger fonder noterade i svenska kronor kan en euro- eller dollarfond istället vara ett sätt att komplettera portföl- jen och sprida risken över tid.

1 oktober lanseras två nya valutafonder

Den 1 oktober lanserar Skandia tillsammans med Danske Invest två nya fonder som gör det möjligt att placera i euro och dollar. Mer information om fonderna fi nns på Skandia.se.

Skandias modellportföljer –

uppdateringar kvartal tre 2015

Om portföljerna

Som sparare hos Skandia erbjuds du som kund ett brett urval av fonder. Det ger stora möjligheter, men också ett visst huvudbry när det gäller att välja vilka fonder som ska ingå i portföljen. Därför har Skandia satt ihop tre olika modellportföljer med tre olika risknivåer. Till de olika modellportföljerna väljer Skandia sedan ut fonder som både är anpassade efter risknivån i varje portfölj, och som speglar Skandias marknadssyn i de tre SMART-fonderna.

Varje kvartal ses modellportföljerna över och innehållet kan justeras beroende på hur marknadsläget ser ut.

Alla fi nansiella investeringar är förknippade med en förlustrisk, och den risken kommer att förändras över tid. Till exempel varierar risken på aktiemarknaden både uppåt och neråt i förhållande till det historiska snittet.

Skandias investeringsfi losofi bygger på att framtiden är osäker, framförallt på placeringshorisonter kortare än 5-7 år. Därför är en genomtänkt strategi för riskspridning och värdering av tillgångar väldigt viktig. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna av modellport- följerna kan det ske förändringar i både andelen aktier, räntor och andra tillgångsslag, men också förändringar av fondval. Till grund ligger exempelvis ett ändrat kon- junkturläge eller marknadsrörelser, eller att Skandia gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljen har bättre förutsättningar att skapa en god avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att Skandia vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografi ska exponeringen.

Skandia Modellportfölj Försiktig

Skandia Försiktig är en defensiv portfölj med fokus mot räntebärande fonder, som alltid utgör större delen av innehavet. Portföljen ska främst ses som kapitalbevaran- de och lämpar sig därför för dig som vill ta låg risk. En lämplig sparhorisont för Skandia Försiktig är minst två år.

För att öka den möjliga avkastningen har vi underviktat ränteandelen, medan de alternativa investeringarna överviktats något. För att bibehålla låg risk har aktiean- delen i portföljen underviktats något. Fonden Carnegie Likviditet har bytts ut mot Skandia Penningmarknad, eftersom vi bedömer att skillnaden i förväntad avkast- ning inte motsvarar den högre risken i Carnegies fond.

Sedan den 10 juni erbjuder Skandia tre olika modellportföljer, med tre olika risknivåer. Modellportföljerna baseras på Skandias SMART-fonder, vilket ger dig som kund möjlighet att ta del av Skandias marknadssyn och placeringsstrategi. Fondportföljerna riktar sig till sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men vill få råd kring port- följsammansättning och val av fonder.

Inom alternativa investeringar har vi bytt ut Carnegie Corporate Bond mot Nordea European High Yield, som bedöms kunna hitta intressanta placeringar i krediter i Europa. Fonden förvaltas av ett starkt team som specia- liserat sig på marknaden sedan starten år 2000.

Modellportfölj Skandia Balanserad

Skandia Balanserad har en liten övervikt mot aktie- jämfört med räntefonder, och en klart högre riskprofi l än Skandia Försiktig. Aktiedelen är främst inriktad mot svenska och globala aktier, och en lämplig sparhorisont är minst tre år.

Även i Skandia Balanserad har vi valt att undervikta andelen räntor och andelen aktier, och övervikta andelen alternativa investeringar något för att öka avkastnings potentialen. Fonden Carnegie Likviditet har bytts ut mot Skandia Penningmarknad. Vi har även bytt ut Catella Reavinst mot Lannebo Sverige Flexibel, efter- som Lannebos förvaltning på ett bra sätt kan anpassa aktieandelen i fonden och göra ett mycket aktivt urval.

Istället för Carnegie Corporate Bond har vi tagit in Nordea European High Yield, som vi bedömer har en bättre avkastningspotential på medellång sikt. En liten exponering mot tillväxtmarknader ges också via Skandia Tillväxtmarknad.

Modellportfölj Skandia Off ensiv

Skandia Off ensiv placerar nästan uteslutande i aktiefon- der och har därmed en högre risknivå. Då Skandia har en positiv syn på den svenska aktiemarknaden är detta den enskilt största marknaden i portföljen. En lämplig sparhorisont är minst fem år.

Skandia anser att en kombination av index- och aktivt förvaltade fonder kompletterar varandra väl. Vi har denna gång valt ut två aktiva Sverigefonder som tillsam- mans utgör 35 procent av portföljen, och kompletterat dem med indexfonden Skandia Sverige Exponering. Ny fond i portföljen är First State Asia Pacifi c Leaders, vilket ger ökad exponering mot Pacifi c (till exempel Austra- lien) men även mot Asien genom investeringar i Indien och Kina. För att bibehålla den geografi ska fördelningen har vi minskat Skandia Tillväxtmarknad. Vi har samti- digt dragit ner Carnegie World Wide, då den innehåller mycket amerikanska aktier.

MODELLPORTFÖLJER

Modellportfölj Skandia Balanserad

Modellportfölj Skandia Off ensiv

En investering i fonder är förenad med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fullständig information om fonderna och riskerna fi nns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr.

För Skandias egna fonder hittar du faktablad, informationsbroschyr, senaste årsberättelse och halvårsredogörelse på www.skandia.se/fonder och kan även beställa dessa kostnadsfritt från Skandia Fonder, telefon 0771-55 55 00. För övriga fonder hittar du dessa handlingar på respektive fond bolags hemsida.

Informationen i detta dokument är endast avsedd som allmän produktinformation. Den ska inte ses som placerings råd eller placeringsrekommendationer. Om du vill ha en personlig rådgivning utifrån dina individuella förutsättningar rekommenderar vi att du kontaktar en rådgivare.

Tillgångsslag Fond Fördelning 4P¹ Årlig avgift²

Räntor Skandia Penningmarknad 39 % 0,40 %

Skandia Kapitalmarknad 22 % 0,60 %

Skandia Realränta 4 % 0,60 %

Krediter Nordea European High Yield Bond Fund 4 % 1,33 %

Alternativa placeringar Catella Hedge 7 % 1,04 %³

BlackRock Absolute Return Bond 6 % 1,33 %

Svenska aktier Carnegie Sverige 8 % 1,40 %

Globala aktier Skandia Global Exponering 7 % 0,42 %

Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknad 3 % 1,71 %

100 %

Tillgångsslag Fond Fördelning 4P¹ Årlig avgift²

Alternativa placeringar Norron Select 5 % 2,21 %³

Svenska aktier Carnegie Sverige 18 % 1,40 %

Skandia Sverige Exponering 20 % 0,40 %

Carnegie Swedish Smallcap 7 % 1,60 %

Globala aktier Carnegie World Wide 10 % 1,60 %

Schroder European Special Situations 8 % 1,92 %³

Skandia USA 13 % 1,41 %

Capital Group Japan Equity 7 % 1,73 %

Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknad 7 % 1,71 %

First State Asia Pacific Leaders 5 % 1,56 %

100 %

Tillgångsslag Fond Fördelning 4P¹ Årlig avgift²

Räntor Skandia Penningmarknad 23 % 0,40 %

Skandia Kapitalmarknad 15 % 0,60 %

JP Morgan Global Bond Opportunities 5 % 1,20 %

Krediter Nordea European High Yield Bond Fund 4 % 1,33 %

Alternativa placeringar Catella Hedge 7 % 1,04 %³

BlackRock Absolute Return Bond 5 % 1,33 %

Svenska aktier Carnegie Sverige 11 % 1,40 %

Lannebo Sverige Flexibel 6 % 1,60 %

Globala aktier Skandia Global Exponering 20 % 0,42 %

Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknad 4 % 1,71 %

100 %

1.  4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.

2. Per 2015-09-24 3. + rörlig förvaltningsavgift

1.  4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.

2. Per 2015-09-24 3. + rörlig förvaltningsavgift

1.  4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.

2. Per 2015-09-24 3. + rörlig förvaltningsavgift

Modellportfölj Skandia Försiktig

Nya bottenrekord för räntorna

PRIVATEKONOMI OCH SPARANDE

0 1 2 3 4 5 6 7

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Genomsnittlig boränta och sparränta

Nya avtal, procent

Sparränta Boränta

-15 -10 0 -5 5 10 15 20 25

Jan feb mars april maj juni juli aug sep

Börsutveckling 2015

Procent, SEK

Euroområdet

Sverige USA Tillväxtländer

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

Dollar Euro Pund Norska

kronor

Kinesiska yuan

Så mycket dyrare/billigare har valutorna blivit

Förändring mot SEK senaste 12 månaderna, procent

16%

2%

9%

-12%

12%

Boränta. Den genomsnittliga boräntan fortsatte att sjunka i augusti. Enligt statistik från SCB var räntan på lån med tre månaders bindningstid 1,56 procent i augusti, vilket är ett par punkter lägre än i juli.

Bolån med 3-5 års bindningstid kostade i genom- snitt knappt 2 procent. Skillnaden mellan rörlig och bunden boränta är med andra ord liten.

Sparränta. Även sparräntan fortsatte ner mot nya bottennoteringar. I genomsnitt fi ck den som satte in pengar på ett konto utan bindningstid och villkor 0,09 procent i ränta i augusti. Skillnaden mellan olika banker är stor, sparräntan på konton med in- sättningsgaranti varierar från 0 till 1 procent så det lönar sig att jämföra.

Boränta och sparränta

Resor. Valutorna fortsätter att röra sig kraftigt.

Dollarn har stärkts ytterligare och kostar nu 8,40 kronor. Den är därmed drygt 15 procent dyrare än för ett år sedan. Även pundet har stärkts, medan euron i stort sett är oförändrad. I Norge går det trögt, och en norsk krona kostar nu mindre än en svensk vilket gjort Norgesemestern mer aptitlig.

Fondsparande. Den som har ett sparande i dollar- noterade fonder är den stora vinnaren på utveck- lingen. Dollarns förstärkning har gjort att även om den amerikanska börsen har backat i år, så har de fl esta svenska sparare fått en positiv avkastning tack vare valutan.

Fondsparande & Resor

Världens aktiemarknader har haft en minst sagt trög utveckling efter sommaren.

Oro för Kina har tyngt såväl nordiska börser, som Europa, USA och tillväxtregionerna. Sämst börsut- veckling har tillväxtländerna som grupp haft, minus sex procent sedan årets början. Den senaste tiden har det kommit vinstvarningar och nedjusterade prognoser från utländska bolag inom verkstads- industrin, vilket även tyngt svenska företag. I mitten av oktober startar årets tredje rapportsäsong och då får vi se vad bolagsledningarna har att säga om tillväxten i världen.

Börsutveckling

Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av fi nansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.

Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar.

Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av fi nan- siella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det fi nns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar.

Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad.

Marknadsnoteringar 2015-09-25

Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad 1 år 3 år 5 år

Sverige -4,3% 4,9% 39,4% 46,6%

Norden -2,3% 6,3% 51,0% 56,0%

Europa -4,4% 6,0% 49,2% 52,8%

USA 4,0% 16,4% 80,0% 124,6%

Japan 0,4% 14,3% 65,8% 57,8%

Brasilien -9,9% -42,6% -42,8% -55,3%

Ryssland 5,7% -13,6% -19,7% -20,4%

Indien -0,4% 7,7% 44,6% 9,5%

Kina 2,1% 8,2% 46,1% 24,5%

Världsindex 1,3% 9,1% 56,1% 72,2%

Tillväxtmarknader 0,9% -8,0% 8,5% 3,3%

Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år

USDSEK 8,41 0,5% 16,7% 28,1% 22,8%

EURSEK 9,42 -2,3% 2,4% 11,1% 2,2%

GBPSEK 12,77 -2,7% 8,6% 20,1% 17,8%

EURUSD 1,12 -2,8% -12,2% -13,2% -16,8%

Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år

Olja (WTI Crude, 1st future) 45,7 16,3% -50,6% -50,0% -40,3%

Olja (Brent Crude, 1st future) 48,6 12,5% -49,9% -56,0% -38,1%

Guld (Spot) 1 146,4 0,5% -6,2% -34,9% -11,4%

Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)

Riksbanken -0,35 0,0 -60,0 -160,0 -110,0

ECB 0,05 0,0 0,0 -70,0 -95,0

Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)

Sverige 2 år -0,48 2,8 -64,6 -121,0 -178,1

USA 2 år 0,69 9,1 14,1 43,0 27,6

Tyskland 2 år -0,24 -0,6 -17,8 -31,3 -96,5

Sverige 10 år 0,73 8,6 -76,9 -83,0 -171,6

USA 10 år 2,16 9,1 -34,0 49,6 -36,2

Tyskland 10 år 0,65 -8,1 -32,4 -93,5 -162,0

Statsobligationsräntor, 10 år Aktieindex (utveckling i svenska kronor)

60 80 100 120 140 160 180 200

okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 okt-14 apr-15

Sverige Global (SEK)

Tillväxtmarknader (SEK)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 okt-14 apr-15

Sverige Tyskland USA

91898 / CITAT (sep -15)