Planering och
förberedelser pågår
Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts vad
avser civilt försvar för år 2016
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 3
1.1 Uppdraget ... 3
1.2 Våra utgångspunkter ... 3
1.3 Redovisningens struktur ... 4
2.MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap ... 4
3.Planering och förberedelser som pågår inför höjd beredskap . 4 3.1.1 Planering och förberedelser som främst rör den egna myndighetens verksamhet ... 4
3.1.2 Planering och förberedelser i myndighetens stöd till andra aktörer ... 5
4.Resultat och utmaningar ... 8
4.1 Några hittills uppnådda resultat ... 8
4.2 Utmaningar ... 10
Bilaga 1 Underlag från redovisningen den 10 juni 2016 ... 11
Bilaga 2 Studier ... 15
1. Inledning
1.1 Uppdraget
MSB ska i egenskap av bevakningsansvarig myndighet återuppta planeringen för myndighetens beredskap inom ramen för det civila försvaret. MSB ska redovisa hur planeringsarbetet inom det egna ansvarsområdet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts. En första redovisning gjordes den 10 juni 2016 (dnr 2015-7039). Därefter ska en årlig redovisning lämnas vid samma tidpunkt som årsredovisningen, antingen som en separat redovisning eller som en del i myndighetens årsredovisning.
MSB väljer att redovisa en separat rapport vid samma tidpunkt som myndighetens årsredovisning.
1.2 Våra utgångspunkter
Planeringen ska omfatta hur MSB kan fullfölja sitt uppdrag i alla skeden fram till, samt under, höjd beredskap och krigsförhållanden. Utgångspunkt för planeringen är således hur myndighetens uppdrag kommer att se ut och behöva utföras fram till, samt under höjd beredskap och krigsförhållanden.
Civilt försvar handlar i grunden om hela samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera allvarliga kriser upp till ett väpnat angrepp. Men den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Sveriges
närområde ställer delvis nya krav. Krav som måste mötas både inom ramen för den fredstida krisberedskapen och i planeringen för civilt försvar.
Redan i fredstid ska samhället kunna möta cyberangrepp, antagonistiska viljeyttringar t.ex. terrorism, infiltration och informationspåverkan från aktörer med stora resurser, tydliga mål och egna kommunikationsstrategier. Samhället måste kunna möta detta slags hot inom ramen för det fredstida regelverket, i de vanliga myndighetsstrukturerna, och i huvudsak med de ordinarie resurserna.
Samhället måste kunna agera i vetskap om att detta kan vara början på ett större angrepp mot Sverige, men att det inte nödvändigtvis är det.
Fokus i redovisningen är planering och förberedelser som avser civilt försvar. I vissa fall är det svårt att göra en distinktion mot det arbete som görs inom ramen för krisberedskapen. I andra fall är det mer tydligt att det handlar om särskilda åtgärder som till exempel stöd till Försvarsmakten vid väpnat angrepp och ett förändrat förhållningssätt till informationssäkerhet och planering för de särskilda prioriteringar som inte alltid är en del av krisberedskapen.
1.3 Redovisningens struktur
Rapporten kompletterar den redovisning som lämnades den 10 juni 2016.
Delar av den rapporten återfinns i bilaga 1 för att undvika återupprepning men samtidigt möjligöra att hela underlaget finns samlat i denna redovisning.
I bilaga 2 beskrivs kortfattat de studier som beställts och levererats 2013-2016 med fokus på civilt försvar.
2. MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap
Bedömningen av MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap har
redovisats i rapporten från den 10 juni 2016. Beskrivningen återfinns i bilaga 1.
3. Planering och förberedelser som pågår inför höjd
beredskap
Redovisningen här kompletterar den redovisning som gjordes i rapporten från den 10 juni 2016 (se vidare bilaga 1).
3.1.1 Planering och förberedelser som främst rör den egna myndighetens verksamhet
MSB har under hösten redovisat myndighetens egen risk- och sårbarhetsanalys där perspektivet höjd beredskap också ingår.
Under hösten har en omfattande satsning gjorts på att informera och utbilda den egna personalen i frågor som rör totalförsvar och civilt försvar. I den interna utbildningen som berört ca 240 medarbetare har också ingått kunskap om humanitär rätt (krigets lagar) samt kunskap om samarbetet med Nato. Med stöd av Försvarshögskolan (FHS) har ca 130 medarbetare fått en fördjupad utbildning kring omvärldsläget och gråzonsproblematiken. Satsningarna på dessa utbildningar fortsätter under 2017.
I slutet av året genomfördes fördjupningsutbildning för experter inom värdlandsstöd samt MSB:s förstärkningsresurs för ledning och samverkan.
Bland annat fördjupades kunskaperna kring värdlandsstöd inom ramen för civilt försvar, samt som stöd till Försvarsmakten.
Under 2016 har cirka 1200 tillsyner och fullständiga kontroller av skyddsrum genomförts. Till detta kommer åtta bergrumstillsyner. Brister som identifierats vid kontroller och som inte varit resultat av bristande underhåll från
fastighetsägaren har åtgärdats i den mån det varit möjligt.
I enlighet med den försvarspolitiska inriktningen att Sverige skapar säkerhet tillsammans med andra har MSB inom det nordiska samarbetet haft möten med Finland rörande främst försörjningsfrågor och vidare deltagit i ett totalförsvarsseminarium i Norge med övriga nordiska länder.
MSB har samordnat de civila myndigheter som deltar i Natos civila krisberedskapsarbete och även representerat Sverige i två av Natos
planeringsgrupper på det civila området. Fokus under 2016 har varit på att delta i arbetet med ökad resiliens för länderna inom Nato, en process som fått ökad prioritet inom Nato i samband med Nato-toppmötet i Warszawa. Arbetet har bland annat inneburit att Sverige har deltagit i arbetet med att ta fram utvärderingskriterier för de så kallade Baseline Requirements for resilience.
MSB har också deltagit i Crisis Management Exercise 2016 (CMX 16).
MSB har deltagit i flera av Försvarsmaktens årliga fältövningar samt bidragit med civila aspekter i försvarsplaneringen och i arbetet med perspektivstudier.
3.1.2 Planering och förberedelser i myndighetens stöd till andra aktörer
MSB lämnar omfattande stöd till olika aktörer när det gäller området samhällsskydd och beredskap inklusive civilt försvar. Avseende civilt försvar ska MSB särskilt stödja de bevakningsansvariga myndigheterna i planeringen för det civila försvaret. Planeringsarbetet ska bidra till stärkt samverkan mellan civila och militära verksamheter (Regleringsbrevsuppdrag 2).
I flera delar av den verksamhet som MSB bedriver är perspektivet höjd beredskap integrerat och det är svårt att särredovisa det som rör höjd
beredskap. Det gäller till exempel utvecklingen av Rakelsystemet, SGSI, WIS, VMA, informations- och cybersäkerhet samt psykologiskt försvar. I dessa verksamheter krävs en omdelbar förmåga i samhället redan idag, inom ramen för krisberedskapen. För verksamheten under höjd beredskap kan det vara aktuellt med ytterligare åtgärder som ökar robustheten, skyddet eller uthålligheten. Bidrag från anslag 2:4 Krisberedskap har också lämnats för åtgärder som rör civilt försvar bland annat till länsstyrelserna.
Exempel på stöd som myndigheten lämnar till aktörer inom hela samhället inom cybersäkerhetsområdet är metodstöd, utbildningar och övningar som tar sin utgångspunkt i samhället och krisberedskapen men som också har stor betydelse för totalförsvaret inför och vid höjd beredskap. Exempel är det metodstöd och det vägledande arbete som lämnas inom området industriella styrsystem (SCADA) samt den vägledning som tagits fram för fysisk säkerhet vid anläggningar inom it-området.
Det under 2015 påbörjade projektet – civila aktörers stöd till Försvarsmakten – har fortsatt under året med att kartlägga och identifiera förmågan att stödja Försvarsmakten inom specifika områden. Under året har sex sektorsvisa workshopar genomförts med fokus på samhällsområdena energi, transporter, livsmedel, hälso- och sjukvård samt elektroniska kommunikationer. Syftet har
varit att i samverkan med berörda myndigheter och aktörer strukturera hur det ser ut med resurser och beroenden inom samhällsområdena. I samband med nämnda workshopar har de bevakningsansvariga myndigheterna erbjudits stöd för att kunna svara upp på det regeringsuppdrag kring stöd till Försvarsmakten som pågår och som rapporteras under våren 2017.
Den gemensamma rapporten från Försvarsmakten och MSB, Sverige kommer att möta utmaningarna - Gemensamma grunder (grundsyn) för en
sammanhängande planering för totalförsvaret (dnr 2016-25) har konkretiserat statsmakternas övergripande inriktning och är ett stöd i
myndigheternas fortsatta planering. Information om grundsynen har lämnats till en stor mängd aktörer under hösten vid utbildningar samt andra
informationstillfällen. Med utgångspunkt i den gemensamma grundsynen har planeringen inför en gemensam totalförsvarsövning 2020 påbörjats. Det har främst handlat om att skapa en samordning av övningsverksamhet kommande år som relaterar till totalförsvarsplanering och den gemensamma
totalförsvarsövningen 2020. MSB har under hösten även påbörjat planeringen för SAMÖ 2018 som blir en förberedande och kunskapshöjande övning på temat civilt försvar.
Arbetet i samverkansområdesstrukturen har utvecklats, bl.a. i syfte att
omhänderta planering för höjd beredskap och möjliggöra en sammanhängande och sammanhållen planering i hela hotskalan. Under 2016 har arbetet bl.a.
inriktats mot att utveckla arbetsformerna för civilt försvar. En planerings- konferens med samverkansområdet Geografiskt områdesansvar har genomförts med tema civilt försvar. MSB har också tecknat en treårig
överenskommelse om ekonomiskt stöd till länsstyrelserna för arbetet med civilt försvar. Därefter ska länsstyrelserna i högre grad ha egna ekonomiska resurser för arbetet med civilt försvar.
För att få en samlad bild av den långsiktiga tillgången till de resurser och varor som samhället är beroende av har en kunskapsöversikt tagits fram om
försörjningssäkerhet i andra länder som publicerats på MSB:s hemsida. En promemoria har också tagits fram om livsmedelsförsörjning som delats med Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Ett antal studier har också beställts från främst FOI (se även bilaga 2).
MSB har under året fortsatt att med stöd av FHS tillhandahålla den veckolånga utbildningen Förberedande totalförsvarskurs. Två utbildningstillfällen har genomförts med sammanlagt ca 80 deltagare från myndigheter, kommuner och landsting (sedan första utbildningarna 2015 har sammanlagt ca 200 personer utbildats). Majoriteten av bevakningsansvariga myndigheter har nu en grundläggande kunskap om gråzonsproblematiken och de legala förutsättningarna för civilt försvar/totalförsvar.
MSB har tillsammans med Säkerhetspolisen gett FHS i uppdrag att utbilda säkerhetsskyddschefer i offentlig eller privat verksamhet där säkerhets- skyddslagen gäller. Sammanlagt utbildades 60 personer 2016.
MSB har också medverkat vid ett antal möten under året vid myndigheter, frivilligorganisationer samt näringslivet för att informera om det återupptagna arbetet med civilt försvar. Information till alla kommuner har också lämnats genom en skrivelse från myndigheten.
MSB inriktar och samordnar civila myndigheters signalskyddsverksamhet och arbete med säkra kryptografiska funktioner. I detta ingår att besluta vilka civila myndigheter och samhällsviktiga verksamheter som kan få signalskyddssystem tilldelade. Under 2016 utfärdade MSB ett trettiotal sådana beslut och påbörjade ett arbete för att mer systematiskt inventera det civila samhällets behov av signalskydd, bl. a. mot bakgrund av arbetet med planering för höjd beredskap.
MSB har sedan 2014 arbetat med att utveckla myndighetens arbete med att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer. Verksamheten är relevant i hela hotskalan även om fokus är på sådan påverkan som sker här och nu. I regleringsbrevet för 2016 fick MSB en tydligare inriktning för arbetet genom ett uppdrag avseende förmåga att identifiera och möta informationspåverkan.
Myndigheten har under året fortsatt att utveckla förmågan att upptäcka och möta påverkansaktiviteter genom bl.a. intern utveckling av informations- försörjning och analysmetoder, extern samverkan med andra myndigheter samt påbörjad utveckling av strategi för att möta påverkanskampanjer. MSB driver även ett forum för informationsutbyte och metoddiskussioner med myndigheter som bidrar till att identifiera påverkanskampanjer och informationspåverkan. Samarbetet med NATO StratCom COE i Riga har fördjupats och en medarbetare har under året sekonderats dit. Ytterligare en medarbetare har sekonderats till EU EEAS i Bryssel.
MSB följer utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige i syfte att påverka svensk opinionsutveckling. Myndigheten bedriver även verksamhet för att möta påverkanskampanjer och informationspåverkan, såväl operativt som långsiktigt. Verksamheterna är en del i myndighetens utveckling av moderna psykologiska försvarsförmågor. Myndigheten har under 2016 bedrivit utbildningsverksamhet och föreläsningar om påverkanskampanjer och
psykologiskt försvar i syfte att initiera verksamhet vid de viktigaste
myndigheterna. Under 2016 har 77 sådana utbildningar genomförts hos 67 olika organisationer. Därigenom har MSB nått ut till omkring 4 000 beslutsfattare och andra medarbetare inom det svenska krishanterings- systemet. MSB har under 2016 även beställt och finansierat två utbildningar avseende påverkan som genomförts i Försvarshögskolans regi – Högre nationell utbildning i påverkan (HNP).
En mer omfattande beskrivning av genomförd verksamhet inom området finns i MSB:s Årsredovisning för 2016.
Försvarsmakten och MSB har den 15 september lämnat en delredovisning av uppdraget om en samlad bedömning av Försvarsmaktens behov av stöd från bevakningsansvariga myndigheter inför och vid höjd beredskap samt
bevakningsansvariga myndigheters möjligheter att tillhandahålla sådant stöd inom ramen för det civila försvaret.
MSB har tillsammans med Försvarsmakten tidigt under våren 2016 sett till att de relevanta delarna av Försvarsmaktens försvarsplanering som avser höjd beredskap har tillhandahållits för de berörda myndigheterna. Myndigheterna har också gemensamt efter sommaren genomfört totalförsvarets chefsmöte för alla myndighetschefer vid bevakningsansvariga myndigheter och andra viktiga totalförsvarsmyndigheter.
Under 2016 har myndigheten arbetat med att strukturera och planera arbetet med att identifiera geografiska mark- och vattenanspråk för anläggningar som behövs för totalförsvarets civila delar enligt 3 kap miljöbalken. Ett samarbete med Försvarsmakten har också inletts. Sekretessfrågorna kring riksintresse- systemet har behandlats tillsammans med Boverket och övriga riksintresse- myndigheter. Myndigheten har följt Boverkets regeringsuppdrag att vägleda riksintressemyndigheter i hur arbetet med riksintressen ska bedrivas.
MSB har under 2016 arbetat med att utveckla guiden för kommuners riskkommunikation som finns på webbsidan Krisinformation.se. Det är ett webbaserat stöd för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation till sina kommuninvånare. Det har i förlängningen betydelse för enskilda människors förmåga att hantera påfrestningar i vardagen och kan vara en grund att utveckla inför förståelsen av vad höjd beredskap skulle innebära.
MSB har deltagit i Försvarsmaktens ledningsövning 2016 tillsammans med ett antal civila myndigheter. Med utgångspunkt i övningen och tidigare övningar pågår också en dialog mellan Försvarsmakten och MSB för att se hur
lägesbilder inklusive civilläget kan delas mellan civila aktörer och Försvarsmakten.
4. Resultat och utmaningar
4.1 Några hittills uppnådda resultat
De senaste årens arbete med frågor som har koppling till höjd beredskap har ökat den generella förståelsen och kunskapen om civilt försvar, både inom MSB och i samhället i övrigt. Fortfarande återstår mycket arbete. Nedan redovisas en sammanfattning av bedömda resultat av hittills genomförd verksamhet.
• Perspektivet höjd beredskap började integreras i MSB:s
verksamhetsplanering inför 2015 och 2016. Ytterligare steg har nu tagits i planeringen för 2017.
• Samverkan med Försvarsmakten för att åstadkomma samordning inom totalförsvaret har ökat och fördjupats. Det finns nu ett nära samarbete inom flera områden och en struktur för att omhänderta nya behov av samverkan när detta identifieras.
• Den gemensamma rapporten från Försvarsmakten och MSB, Sverige kommer att möta utmaningarna - Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret har gett främst de bevakningsansvariga myndigheterna ytterligare ingångsvärden för sin egen planering och de förberedelser som nu behöver genomföras.
• MSB har beslutat om nya föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser som inkluderar och integrerar perspektivet höjd beredskap i analysarbetet. Analyserna blir därmed viktiga underlag för de civila myndigheternas arbete inom ramen för en sammanhängande planering för totalförsvaret.
• Den generella kunskapen inom området har höjts, bland annat genom de studier som MSB tagit fram eller beställt och som bland annat finns att ta del av via MSB.se samt FOI.se.
• Grundläggande kunskap om regelverk och politisk inriktning som rör totalförsvar samt säkerhetsskydd har ökat vid de bevakningsansvariga myndigheterna genom de utbildningar som MSB tillhandahållit med stöd av FHS. Sammanlagt ca 200 tjänstemän har under 2015-2016 deltagit i den veckolånga särskilda utbildningen och ytterligare lika många har fått en kortare introduktion genom kurser som Högre kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar vid FHS. Inom MSB har kunskapen under 2016 höjts genom den särskilda satsning på internutbildning som genomförts.
• Förmågan att upptäcka och möta påverkansaktiviteter har under året ökat genom bl.a. intern utveckling av informationsförsörjning och analysmetoder, extern samverkan med andra myndigheter samt påbörjad utveckling av strategi för att möta påverkanskampanjer.
• Samverkan inom Norden kring totalförsvarsfrågor har inletts med erfarenhetsutbyte inom ett antal områden och inom samarbetet med Nato har Sverige och Finland deltagit i Natoländernas arbete med utveckling för ökad resiliens i medlemsländerna.
4.2 Utmaningar
MSB kan konstatera att det i arbetet med planering inför höjd beredskap finns ett antal utmaningar. Några av dessa är:
- Hur ska privata företag involveras i planeringen och vilka är idag de mest lämpliga och effektiva sätten för att säkerställa resurser som inte är offentliga?
- Hur ska den lokala nivån involveras och vilka specifika uppgifter ska kunna lösas rörandet ansvaret inom civilt försvar?
- Hur tillgodoses behoven av moderna tekniska system för ledning och samverkan som också är robusta och säkra?
En annan stor utmaning med det återupptagna arbetet med planering för höjd beredskap är de beräknade kostnadsökningarna föranledda av arbetet.
Kostnadsökningarna kan delas in i minst tre olika typer. Den ena är kostnader för personal som i dagsläget arbetar med andra uppgifter än planering för höjd beredskap vilket tränger undan annan viktig verksamhet. Den andra är
kostnader för anskaffning av materiel, utrustning och investeringar som är anpassade för att kunna användas under och inför höjd beredskap. Slutligen handlar det om genomförandet av delvis nya och kostnadsdrivande
verksamheter som exempelvis totalförsvarsövning 2020. Dessa anskaffningar, anpassade för höjd beredskap är oftast dyra lösningar. Det som ligger närmast i tid är främst investering i tekniska lösningar som möjliggör säker
kommunikation både internt och externt, samt anpassning av lokaler (kommunikationslösningar, skyddade lokaler m.m.). I nästa steg är det anskaffningar och investeringar som krävs för att upprätthålla en förmåga under höjd beredskap.
Det finns slutligen ett stort behov av att öka kompetensen inom området som ställer stora krav på utbildning och kompetenshöjande åtgärder för många fler aktörer än de bevakningsansvariga myndigheterna. Detta gäller inte minst allmänhetens kunskap inom området.
Bilaga 1 Underlag från redovisningen den 10 juni 2016
MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap
Alla myndigheter ska sträva efter att kunna upprätthålla ordinarie verksamhet så långt det är möjligt. MSB har samtidigt en unik roll när det gäller att hålla samman och företräda hela det civila försvaret. MSB utgår därför från att myndigheten inför höjd beredskap särskilt behöver planera för en förstärkt förmåga att utöva uppdrag som nu beskrivs i 7 § i myndighetens instruktion.
MSB ska under höjd beredskap på regeringens uppdrag ännu tydligare kunna inrikta och samordna de bevakningsansvariga myndigheternas verksamhet samt kunna inrikta och prioritera civila statliga resurser. Vidare behöver MSB i alla skeden kunna utöva sin roll att på central nivå företräda hela det civila försvaret i frågor om avvägning mellan civila och militära behov av samhällets resurser. MSB förutser således att myndighetens verksamhet under höjd beredskap kommer att domineras av att inrikta, samordna och prioritera, ta fram samlade lägesbilder och informera andra myndigheter, allmänheten och media. MSB behöver dessutom kunna upprätthålla samma förmåga i
situationer med en förhöjd säkerhetspolitisk hotbild men då höjd beredskap inte råder.
MSB förvaltar också ett arv från tiden före år 2002 då arbetet med totalförsvar bedrevs mer systematiskt. Det civila försvaret var då indelat i funktioner med funktionsansvariga myndigheter samt geografiska ansvarsområden med samordningsansvariga myndigheter. De funktionsansvariga myndigheterna skulle under medverkan av sidoordnade centrala myndigheter och
underlydande ledningsorgan inrikta och samordna verksamheten inom respektive funktion.
MSB:s roll idag inom civilt försvar kan härledas från den tidigare funktionsindelningen. MSB har idag uppgifter inom det som då var funktionerna Civil ledning, Psykologiskt försvar, Befolkningsskydd och räddningstjänst samt delvis Försörjning med industrivaror.
Förutsättningarna för arbetet med civilt försvar är väsentligt annorlunda idag än hur de var när arbetet bedrevs av de dåvarande myndigheterna
Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Behovet av att arbeta med frågor som rör ledning och samverkan, psykologiskt försvar, befolkningsskydd och räddningstjänst samt försörjningsfrågor finns dock kvar.
MSB har redan i sin uppdragsredovisning till regeringen den 16 december 2014 föreslagit att myndighetens operativa roll under höjd beredskap ska förtydligas.
Förslaget innebär att MSB under höjd beredskap på regeringens uppdrag får inrikta och samordna de beredskapsansvariga myndigheternas verksamhet samt prioritera civila statliga resurser. Myndigheten bör under höjd beredskap
även få besluta om fördelning av civila statliga resurser som förberetts särskilt för höjd beredskap. Detta bör framgå genom en ändring i 13 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
MSB menar att myndigheten i samband med stora olyckor och kriser redan idag har ett uppdrag som närmar sig det som MSB föreslår för höjd beredskap.
MSB:s roll behöver dock tydliggöras i enlighet med det förslag som
myndigheten lämnat. Detta för att skapa en tydlighet för samtliga aktörer och underlätta den fortsatta utvecklingen av MSB:s roll vid övergången från fredsförhållanden till höjd beredskap. Redan innan regeringen fattat beslut om höjd beredskap – i synnerhet då man befinner sig i ett svårtolkat läge där beredskapen inte höjts – krävs att ett strategiskt resursutnyttjande på nationell nivå kan säkerställas för att kunna hantera antagonistiska handlingar som sker i stor omfattning.
Planering och förberedelser som pågår inför höjd beredskap Perspektivet höjd beredskap blir mer och mer integrerat i myndighetens olika processer som tidigare främst fokuserat på olyckor och kriser i fredstid.
Nedan redovisas exempel på verksamhet som pågår och förberedelser som MSB vidtagit som olika led i planeringen inför höjd beredskap.
• MSB har inom ramen för myndighetens risk- och
sårbarhetsanalysarbete under våren 2016 genomfört en scenarioanalys kopplat till höjd beredskap. Inom ramen för scenarioanalysen har frågor om personalförsörjning, säker kommunikation och prioritering av samhällets resurser varit centrala. Arbetet med att beakta höjd beredskap i risk- och sårbarhetsanalysen fortsätter.
• MSB har påbörjat ett arbete med att anpassa myndighetens kompetensförsörjning för att kunna möta de krav som arbetet med civilt försvar ställer på myndigheten både nu och under höjd beredskap.
Inom ramen för detta arbetar MSB med att förbättra möjligheterna att personalförsörja den operativa organisationens olika funktioner med personal från hela myndigheten för att kunna hantera omfattande händelser under längre tid (kris-/krigsplacering). MSB har även genomfört utbildningar av egen och andra myndigheters personal i stärkt säkerhetsskydd.
• Arbete pågår med att öka förmågan att kommunicera säkert både internt inom MSB och mellan det civila försvarets aktörer, vilket är en förutsättning för att kunna hantera situationer i hela hotskalan. Det finns betydande utmaningar i detta arbete framöver, det gäller inte minst hur dagens signalskyddssystem ska moderniseras.
• MSB har med utgångspunkt i myndighetens uppdrag i regleringsbrevet ökat ambitionen i arbetet med att identifiera, förstå och möta försök till informationspåverkan som riktar sig mot svenska beslutsfattare eller svensk opinion.
• MSB har ökat ambitionen i arbetet med att stödja samhällets
cybersäkerhet och samhällets förmåga att möta cyberattacker som ett inledande skede av ett väpnat angrepp.
• MSB har tillsammans med Försvarsmakten påbörjat arbetet med att samordna den civila och militära övningsplaneringen.
• MSB utvecklar beslutsstöd för ledning och samverkan anpassat för civilt försvar och interoperabelt med Försvarsmaktens motsvarighet.
• MSB har påbörjat ett arbete med att analysera och pröva hur
värdlandsstöd för fredstida krishantering inom EU kan utvecklas för att användas under höjd beredskap.
• MSB har med stöd av FOI tagit fram en kunskaps- och
forskningsöversikt inom området höjd beredskap och civilt försvar.
Genomgången av forsknings- och studierapporter inom området civilt försvar och höjd beredskap visar att det saknas aktuell forskning inom en stor del av området. Mot bakgrund av de samhällsförändringar som sker finns det ett stort behov av att värdera relevansen av tidigare genomförd forskning. Forsknings- och kunskapsöversikten kommer att utgöra underlag inför en kommande forskningsutlysning inom området som planeras att genomföras under 2017.
• MSB har bedrivit ett antal studier inom området civilt försvar de senaste åren, se bilaga 1.
• MSB har sedan myndigheten bildades 2009 förvaltat det svenska skyddsrumsbeståndet och systemet för varning och information till allmänheten (VMA). Däremot har beståndet av andningsskydd för befolkningen avvecklats i takt med att skydden föll för åldersstrecket.
• MSB har ett ansvar för utveckling, drift och förvaltning av
länsstyrelsernas ledningsplatser som ska kunna utgöra regionens nav för ledning och samverkan.
• MSB planerar en översyn av vilken strategi som ska finnas för skyddstillgångar i form av skyddade ledningsplatser samt skyddsrum för befolkningen utifrån nuvarande bestånd och aktuell hotbild.
• MSB planerar att göra en analys på nationell nivå av hur förmågan inom samhällets räddningstjänst kan anpassas till förhållanden under höjd beredskap.
• MSB fortsätter utveckla arbetet med den nationella risk- och
förmågebedömningen (NRFB) så att den bygger på en helhetssyn som omfattar krissituationer i fredstid och situationer med höjd beredskap.
• MSB ser till att arbetet i samverkansområdena utvecklas för att skapa en helhetssyn som möjliggör en sammanhängande planering för krisberedskap och höjd beredskap.
• MSB har ett ansvar att identifiera geografiska land- eller
vattenområden som kan vara av riksintresse för civilt försvar enligt 3 kap. miljöbalken (1988:808). MSB:s bedömning är att beslut om sådana riksintressen kan fattas inom 2-3 år.
• MSB fortsätter att analysera myndighetens uppgifter enligt alla de lagar och förordningar som anknyter till planeringen inför höjd beredskap eller myndighetens agerande under höjd beredskap. Detta är ett arbete som bara har påbörjats.
Bilaga 2 Studier
Hittills beställda och levererade studier 2013-2016 2013
Studie Syfte
Civilt försvar - en förstudie
Genom att upprätta och analysera ett antal relevanta typfall bidra till att identifiera behov av vidare studier, fortsatt planering och åtgärder avseende civilt försvar.
2014 Samhällets
krigsorganisering under störda förhållanden och dess överskådliga konsekvenser
Syftet med studien är att stärka kunskapen kring myndigheternas arbete med civilt försvar utifrån myndigheternas egna förutsättningar, deras syn på utvecklingen av civilt försvar och behov av stöd i utvecklingsarbetet samt ge en bild av nuläget hos
bevakningsansvariga myndigheter och länsstyrelser. Redovisas i samma rapport som nedanstående studie.
Resursförstärkning av civil verksamhet vid krigsfara och krig - krav, behov, mål, metoder samt resurser
Syftet med studien är att stärka kunskapen kring myndigheternas arbete med civilt försvar utifrån myndigheternas egna förutsättningar, deras syn på utvecklingen av civilt försvar och behov av stöd i utvecklingsarbetet samt ge en bild av nuläget hos
bevakningsansvariga myndigheter och länsstyrelser. Redovisas i samma rapport som ovanstående studie.
Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar
Studien syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar för att hantera hotbilder och respektive förmågeutveckling. Studiens resultat bör ge aktörer ökad förståelse för förutsättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning och tillämpande av totalförsvaret.
Även inriktning av studier och utveckling av strategi för civilt försvar förväntas kunna använda studien.
Inslag i modern krigföring - konsekvenser för civilt försvar
Studien syftar till att beskriva aspekter av det moderna kriget som fångas i begreppet "det fragmenterade slagfältet", samt att utifrån denna beskrivning diskutera vilka krav detta ställer på ett modernt civilt försvar.
Företagande i krig - möjligheter och hinder ur ett före-, inför-, under- och efterperspektiv
Ur sammanfattningen: Företagande och marknader utgör grundpelare i våra samhällsverksamheter. Detta gäller även inför och under väpnat angrepp. Många resurser som idag finns i den privata sektorn är och kommer att vara efterfrågade för att tillgodose totalförsvarets behov såväl under en gråzon,
som inför och under ett väpnat angrepp. Studien syftar till att beskriva företagens och marknaders förväntade/förmodade beteenden i sådana situationer.
Kritiska försörjningsfrågor vid krigsfara och krig
Ur sammanfattningen: I rapporten undersöks försörjningsflöden av vikt för verksamheterna inom totalförsvaret och vilka övergripande metoder som kan tillämpas för att säkerställa försörjningen av dessa verksamheter vid höjd beredskap.
Samhället i krisberedskap och krig ur ett nordiskt perspektiv- möjligheter och lösningar
Del 1: Utvecklingen av civilt försvar i de nordiska länderna
Del 2: En komparativ studie om transport, sjukvård och
förnödenhetsförsörjning i det civila försvaret ur ett nordiskt perspektiv
Ur sammanfattningen del 1: Syftet med studien är att beskriva hur de nordiska ländernas (Sverige, Norge, Finland och Danmark) civila försvar är utformat samt att visa på vilka utvecklingsarbeten som pågår.
Cyberangrepp inför och under krigsfara och krig.
Mål, medel och resurser för bibehållen
handlingsfrihet
Ingår i ovanstående tre studier
2015
Förstudie förmågehöjande åtgärder avseende
informationssäkerhet och civilt försvar
Studien är en förstudie för att skapa en bild av behovet av stöd samt åtgärder, som de bevakningsansvariga myndigheterna behöver för att kunna stödja förmågan att hantera information säkert inför samt under höjd beredskap.
Första hjälpen i civilt försvar - en
kunskapssammanställning
Sammanfattning: Det nationella försvaret har efter kalla krigets slut varit lågt prioriterat. Det militära försvaret omformades till ett insatsförsvar anpassat för verksamhet utanför landets gränser. Det civila försvaret blev stommen i dagens krisberedskapssystem. Resurser, utrustning och anläggningar som skulle användas för att skydda befolkningen i händelse av krig blev inaktuella och togs ur bruk. Det
förändrade säkerhetspolitiska läget har åter aktualiserat behovet av ett civilt försvar, och enligt den försvarspolitiska inriktningspropositionen ska planeringen för det civila försvaret återupptas. Det här memot innehåller en
sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av ett nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag.
Civilt försvar - en forskningsöversikt
Sammanfattning: Genomgången av forsknings- och studierapporter inom området civilt försvar och höjd
beredskap visar att det saknas aktuell forskning inom en stor del av området. Merparten av de analyserade publikationerna är från den tidigare halvan av den studerade perioden 1980- 2015. Nästan 90 % av forskningsrapporterna som ingår i översikten har mer än tio år på nacken.
Att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer från främmande makt - en översikt av verktyg och metoder
Syftet med studien är att genomföra en översikt och
inventering, med fokus på metodik, för att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer riktade mot svenskt
beslutsfattande och opinion från främmande makt.
2016 (Uppdaterad)
Möta påverkan Syftet med studien är att skapa ny och relevant kunskap kring behovet att inom ramen för psykologiskt försvar möta
främmande makts och andra aktörers påverkanskampanjer riktade mot svensk beslutsfattande och opinion.
Sammanställning och reflektioner kring bevakningsansvariga myndigheters redovisning av arbetsläget inom civilt försvar den 10:e juni 2016
Syftet med sammanställningen är dels att teckna en samlad bild av arbetsläget inom utvecklingen av det civila försvaret, men också att inspirera till fördjupad läsning av respektive myndighets underlag.
Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) ur ett civilt perspektiv
För att skapa en samlad förmåga i totalförsvaret behöver det civila försvaret förhålla sig till det militära försvaret, och därmed det militära försvarets försvarsplanering. Denna studie syftar till att undersöka den planering och den
planeringsmetod som används inom Försvars-makten, på vilket sätt det civila försvaret involveras i och behöver förhålla sig till planeringen, liksom om och i vilken utsträckning Försvarsmaktens försvarsplanering kan användas som utgångspunkt för det civila försvarets planering inför höjd beredskap
Kommunal
krisberedskapsplanering – möjlig utgångspunkt för det civila försvarets planering inför höjd beredskap?
Syftet med studien är att undersöka vilken planering och vilka planeringsmetoder som används vid förberedelser inför och vid hantering av fredstida kriser, samt om och på vilket sätt dessa kan användas som underlag för planering inför höjd beredskap.
Skydd av befolkningen, Stockholmsstudie
Syftet är att inledningsvis påbörja studieverksamhet kring hur en framtida planläggning för att värna civilbefolkningen vid höjd beredskap kan utformas. Studien ska beskriva
grundläggande förutsättningar för skydd av civilbefolkningen vid väpnat angrepp.
Studie om
förmågehöjande åtgärder avseende
informationssäkerhet och civilt försvar.
Studien ska skapa en bild över behovet av stöd samt åtgärder som de bevaknings-ansvariga myndigheterna behöver för att kunna höja förmågan att hantera information säkert inför samt under höjd beredskap. Studien ska även visa på behovet av stöd och åtgärder inom informationssäkerhetsområdet, som kan behövas för att de bevakningsansvariga myndigheterna på ett bättre sätt ska kunna delta i försvarsplaneringen och arbetet med civilt försvar.
Studie i syfte att synliggöra väsentliga förutsättningar för framtida
totalförsvarsövningar (TFÖ)
