Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

(1)

Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun

Medbedömare: Marianne Hedmar, rektor för komvux, Salems kommun

Rapport från återbesök i

vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

(2)

2 (9)

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län

År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod (2013-2015). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna.

Utgångspunkter

Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet.

Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning.

De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108):

• Kunskaper, utveckling och lärande

• Bedömning och betygssättning

• Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet.

Genomförande och uppföljning

Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då

redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen

genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren.

(3)

3 (9)

Uppföljning av komvux, Upplands-Bro kommun

Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun utvärderades under perioden 8-11 april 2013. Cirka ett år därefter, 28 mars, 2014, genomfördes ett återbesök i verksamheten.

Under besöket intervjuades rektor tillsammans med biträdande rektor samt en grupp om fyra lärare med olika undervisningsämnen.

Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur

anordnaren under åter arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa

utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna.

Resurser

Från utvärderingsrapporten 2013:

Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av elevantalet och minskade statliga anslag kan kommunen behöva gå in med kompensatoriska åtgärder.

Nulägesbeskrivning:

För innevarande år har vuxenutbildningens rambudget ökat med cirka en halv miljon. Merparten av det tillskjutna anslaget används dock till ökade lönekostnader. Fler lärare har anställts, bl.a. inom sfi och svenska som andraspråk.

Pedagogisk ledning och styrning Från utvärderingsrapporten 2013:

I det verksamhetsutvecklande arbetet, men också i det dagliga arbetet - i undervisningen - skulle rektors närvaro som pedagogisk ledare kunna bli tydligare. Rektor skulle exempelvis kunna delta oftare som ett stöd i undervisningen. Rektor har emellertid en stor och varierande arbetsbörda med mycket administrativa inslag, vilket gör att tid tas från det pedagogiska ledningsarbetet, som till viss del är delegerat till arbetslagsledarna. Ett utökat, aktivt deltagande från rektor skulle dessutom kunna ge skolledningen en fördjupad bild av

förutsättningarna för verksamheten och ge inspel till kvalitetsarbetet och vilka faktorer som skapar möjligheter respektive hinder för att förbättra och utveckla verksamheten.

(4)

4 (9) lärande skulle ge enhetens ledning en mer samlad bild av kvaliteten på

APL.

För att få en bättre struktur för arbetet med yrkesutbildningarna och det arbetsplatsförlagda lärandet ska ledningsgruppens sammansättning förändrats. En nuvarande yrkeslärare kommer att tillträda en tjänst som biträdande rektor, bland annat med ansvar för att

kvalitetssäkringen av det arbetsplatsförlagda lärandet skärps.

Yrkesläraren ifråga arbetar redan idag till stor del med dessa

arbetsuppgifter om än inte formaliserat i en ledningsposition. En lärare tror därför att det inte att tjänstetillsättningen kommer förändra så mycket i sak, men tror ändå det är bra att frågorna får en tydligare prioritet i ledningsgruppen.

Rektors möjligheter att leda verksamheten på ett tydligare sätt kommer att stärkas, tror skolledningen, då biträdande rektor fått en delvis ny roll med personalansvar. Det kan frigöra tid för rektor som under senare året inte besökt undervisningen i någon större utsträckning, enligt lärarna.

Lärarna anser att det under året som gått har blivit en tydligare

ledningsstruktur och organisation samt bättre kommunikationskanaler i organisationen.

Samarbete och samverkan Från utvärderingsrapporten 2013:

Idag bedömer vi att denna tid och sådana mötesarenor inte finns i tillräcklig utsträckning. APT och arbetslagsmöten skulle kunna användas i mindre utsträckning som informationsarenor till förmån för att skapa samsyn och diskutera frågor såsom den nya läroplanens innehåll, likvärdig bedömning och betygssättning, rutiner och former för kvalitetsarbete och värdegrundsfrågor. Långsiktiga målsättningar och en vision för verksamheten efterlyses av lärare.

Skolledningen bedömer att diskussionsklimatet har utvecklats. På varje arbetsplatsträff finns en pedagogisk diskussionspunkt. Lärarna menar dock att tiden för APT fortfarande till stor del upptas av

informationspunkter.

En förstelärartjänst har inrättats efter årsskiftet. Försteläraren ska hålla i vissa av de pedagogiska diskussionerna på studiedagar och i sitt

arbetslag. Arbetslagen arbetar vidare med ”pedagogiska dilemman”, precis som vid utvärderingstillfället.

(5)

5 (9) Lärarna menar att en vision för verksamheten håller på att formuleras -

en vision som stärker anordnarens språkutvecklande arbete och som lägger större vikt vid verksamhetens ansvar, snarare än den enskilde eleven, för att eleverna ska nå kunskapskraven.

Analys av underlag

Vad som kan utvecklas är uppföljningen på skolnivå, dvs. att insamlat underlag analyseras för att kunna få en bild av vad i organisationen och undervisningen som bidrar till att eleverna har vissa attityder, att avbrotten är på en viss nivå på en specifik kurs eller att

måluppfyllelsen är låg på några distanskurser. En sådan analys kan peka ut vilka åtgärder som måste vidtas för att verksamheten ska kunna förbättras och utvecklas.

Rektor och lärare menar att kvalitetsredovisningar som går till utbildningsnämnden alltid redovisas på APT och diskuteras i arbetslagen. Lärarna skulle dock gärna se att sammanställningen delgavs dem i förväg, innan arbetsplatsträffen. På så sätt skulle de kunna förbereda sig och diskussionerna under mötet skulle kunna bli mer givande. Lärarna upplever att det till stor del är rektors reflektioner som belyses i kvalitetsredovisningen och att det därför finns ett behov av att frigöra mer tid för gemensamma diskussioner kring de olika resultatmått enheten har.

Om det finns något i statistiken som enheten samlar in (betyg, avbrott m.m.) som avviker i förhållande till vad som ser normalt ut tar rektor en diskussion med berörd lärare.

Utvecklingsinsatser

Att arbeta med kompetenshöjande insatser just vad gäller

andraspråksperspektivet är lovvärt med tanke på den stora andelen elever som har svenska som andraspråk. Det är viktigt att skapa ett gemensamt synsätt som rör elevers behov som har svenska som andraspråk. Samarbete med andra utbildningsanordnare som har hög andel av elever med svenska som andraspråk skulle kunna vara en del i att utveckla undervisningen.

Anordnarens studiedagar har haft fokus på temat språkutvecklande arbete i alla ämnen. Anordnaren har också inlett försök med

(6)

6 (9) lektioner. Insatsen har tagits emot på ett positivt sätt, berättar såväl

skolledning som lärare, även om det är svårt att frigöra tid för att besöka varandras lektioner. Det finns dock en del att utveckla kring auskultationerna, såsom hur feedbacken ges på ett utvecklande sätt.

Lärarna tror att det kommer att förbättras framöver eftersom arbetslaget för sfi nu har fått en arbetslagsledare.

Ett annat utvecklingsarbete enheten initierat med hjälp av statliga medel (Skolverket) är Sfi 3 Academic. Projektet syftar till att sfi-elever också ska kunna studera parallellt på komvux i syfte att klara av sina studier i snabbare takt.

Samarbete med andra aktörer utanför den egna organisationen har inte utökats under det senare året och är fortfarande ett utvecklingsområde.

Rektor uppmuntrar dock lärare att t.ex. göra studiebesök.

En lokal medarbetarenkät har inte genomförts Från utvärderingsrapporten 2013:

Medarbetarenkäten genomförs inte årligen och är skapad på ett övergripande kommunalt plan och inte av enhetens ledning. Lärarna

efterfrågar en undersökning som är tydligare inriktad mot de frågor som är mer direkt kopplade till verksamheten. På så sätt tror man att skolledning får bättre information.

En lokal medarbetarundersökning genomförs inte vid återbesöket, vilket lärarna tycker är en brist. Rektor menar dock att han får ut mer matnyttig information genom medarbetarsamtal. Det kan dock vara svårt för enskilda medarbetare i sådana samtal att framföra eventuella kritiska åsikter om arbetsplatsen eftersom man då inte är anonym.

Svenska som andraspråk - gruppstorlek Från utvärderingsrapporten 2013:

På grund av en icke förväntad stor tillströmning av elever under 2012 har vuxenutbildningen växt ut sin kostym och vissa

undervisningsgrupper blir stora och undervisas i små lokaler. Det gäller i synnerhet kursen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Det finns en risk att det tydliga fokus lärarna har på varje

enskild elev kan försämras när undervisningsgrupperna blir större.

Ett alternativ för kursen i svenska som andraspråk skulle vara att dela in den i tre delkurser där eleverna placeras i en delkurs 1, 2 eller 3 beroende på förkunskaper.

(7)

7 (9) De två grupper (tre med kvällsundervisningen) som studerar svenska

som andraspråk på grundläggande nivå är nu mindre än vid tillfället för utvärderingen. Grupperna ska därför slås ihop eftersom det inte anses vara ekonomiska försvarbart att ha en grupp om bara fem elever. Den nya sammanslagna gruppen kommer att omfatta cirka 25 elever. Risken som vi pekade på efter utvärderingen - att undervisningsgrupperna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå är heterogena sett till kunskapsnivå och förutsättningar- kan därför komma att kvarstå.

Ansvarig lärare och skolledning anser dock att det finns en fördel att de studievana eleverna (den tidigare mindre gruppen) kan fungera som

”lokomotiv” för de andra eleverna som inte når kunskapskraven i samma takt. Rektor menar också att det finns möjlighet för elever som vill gå fortare fram i sina studier att studera på kvälltid då tempot är högre där.

Svenska som andraspråk - samundervisning Från utvärderingsrapporten 2013:

Svenska som andraspråk och svenska samundervisas, bortsett från en undervisningstimme i veckan då eleverna som läser svenska som andraspråk undervisas i egen grupp. Skolinspektionen kritiserade detta upplägg i sin regelbundna tillsyn 2011 och pekade på att

andraspråksperspektivet därmed går förlorat. Rektor menar dock att sättet att organisera kurserna har en integrerande funktion och har efter Skolinspektionens kritik lagt till en undervisningstimme för enbart de studerande inom svenska som andraspråk.

Eftersom grupperna är små har samundervisningen fortsatt på samma sätt som förut.

Närdistans har blivit kvällsundervisning Från utvärderingsrapporten 2013:

Måluppfyllelsen på närdistanskurserna är generellt låg. Rektor är medveten om problemet och inför höstterminen 2013 kommer kvällskurser att erbjudas istället för närdistanskurser.

Närdistanskurserna är nu borttagna till förmån för kvällsundervisning.

Det innebär att alla elever träffar en lärare och andra studerande en kväll per vecka. De enstaka elever som detta till trots önskar studera på distans kan så få göra, men måste då konsultera en studie- och

yrkesvägledare först.

(8)

8 (9) resultat genom att färre elever gör studieavbrott. Läraren i engelska ser

också att betygen har blivit bättre.

När distanskurserna avvecklades minskade emellertid flexibiliteten i viss mån. Eleverna kan inte längre påbörja kurserna lika ofta som förr.

Det nya upplägget är bättre, menar några lärare, men det är ändå inte tillräckligt antal fysiska möten för många elever som inte når

kunskapskraven. Trots att lärarna träffar eleverna vid ett tillfälle i veckan, menar de att de behöver använda sig av andra metoder, såsom att jobba med flippade klassrum.

Speciallärarens roll

Specialläraren skulle behöva mer tid att handleda lärarna istället för att själv ta emot elever med olika diagnoser.

Sedan augusti 2013 är specialläraren, med undantag för en kvällskurs, frikopplad från undervisning. Läraren har fått ett eget rum där hon kan ta emot lärare och elever och har nu tillgång till elevernas individuella studieplaner. Läraren är mycket nöjd med de genomförda

förändringarna i hennes tjänst.

Stöd

Enheten erbjuder stöd och hjälp på många olika sätt, men man har svårt att få de elever som har störst behov av stöd att t.ex. komma till

”Open Learning”.

I svenska som andraspråk finns nu i stället för Open Learning (frivilliga handledningstillfällen) ett extra lektionstillfälle schemalagt, vilket har medfört en ökad närvaro.

(9)

9 (9)

Ny lärplattform

Vad gäller IT-systemen har införandet av en ny gemensam

lärplattform, SharePoint, dragit ut på tiden, men är snart på väg att implementeras.

Den nya plattformen har sjösatts och börjat användas, om än inte helt fullt ut av alla elever och lärare. Plattformen upplevs vara mer driftsäker än den tidigare och anordnaren har tillgång till bättre support.

Maskinparken i allmänhet har också uppdaterats, berättar en lärare.

Nöjdheten över den nya plattformen är stor, men det är viktigt att alla elever har inloggningsuppgifter vid kursstart, vilket inte alltid har varit fallet hittills. Risken finns då att eleverna struntar helt i att använda plattformen, menar ett par lärare.

Betyg och bedömning på maskinförarutbildningen Från utvärderingsrapporten 2013:

Eleverna som studerar till maskinförare känner inte i tillräcklig

utsträckning till vilka kunskapskrav som gäller. Det råder oklarhet om det är Skolverkets kursplaner eller kraven från Byggnadsindustrins yrkesnämnd som gäller.

Eleverna på maskinförrarutbildningen känner inte till när de får betyg. Det finns en osäkerhet om de blir betygsatta på hela

utbildningen om tolv veckor eller om de får två betyg – ett från den skolförlagda delen och ett från praktiken - eller om de får betyg på de tre kurser som ingår i utbildningen.

Bedömningsunderlaget för handledarna för praktikdelen på

maskinförarutbildningen har inte en tydlig koppling till kursplanerna och innehåller bedömningar av elevens sociala förmågor och

beteenderelaterade frågor.

Biträdande rektor menar att eleverna bara får betyg från varje kurs och att de har blivit informerade om det från ansvarig lärare. Social

kompetens ingår inte i bedömningsunderlaget för kursbetyget. Däremot får eleverna ett intyg efter sin praktik där beskrivningar av hur eleven fungerar på en arbetsplats tas upp. Om en elev inte sköter sin praktik på ett bra sätt, t.ex. genom upprepade sena ankomster, ska handledare först ta upp det med eleven så att den har möjlighet att förändra sitt beteende.