Våld i nära relationer
2015-11-24
Ann Wolmar Carina Eliason
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV)
Vi skickar
åhörarbilder samt en utvärdering som är
viktigt att ni fyller i
VKV
Västra Götalandsregionens
Kompetenscentrum om våld i nära relationer
www.valdinararelationer.se
Vad gör
vi?
Information
VKV
Styrdokument Forskning
Utbildning
Metodutveckling Samverkan
Regionala medicinska riktlinjer
VKV:s framtagande av regionala medicinska riktlinjer:
• våld i nära relationer – fokus på vuxna
• barn som far illa/riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld
Gäller from 2015-10-15
• det akuta omhändertagandet vid sexuella övergrepp – barn och vuxna
Vad är våld?
Fysiskt
Sexualiserat
Psykiskt
Varför ska vi göra något?
Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem
Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till
Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom.
Hälso- och sjukvårdens roll
• Upptäcka/identifiera
• Behandla/stödja/motivera
• Dokumentera skador/spårsäkra
• Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser
• Samverka
Varför fråga om våld?
• Våldet syns inte utanpå
• Patienten ser inte sambandet mellan våldet och sin egen ohälsa
• Studier visar att patienter gärna vill bli frågade
Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
Vem utsätter? Vem blir utsatt?
Förekommer i alla:
• Samhällsklasser
• Kulturer
• Åldrar
• Myter
Våldet ser olika ut
Män
• Utsätts av andra män.
• Utsätts utomhus.
• Utsätts av någon okänd
• Våldet är en
engångsföreteelse.
• Ofta två anmälningar per brott.
Kvinnor
• Utsätts av män.
• Utsätts inomhus.
• Utsätts av någon man känner
• Våldet är ofta upprepat.
• Stort mörkertal.
Källa: BRÅ
Våld mot män i heterosexuella förhållanden
• Män blir sällan utsatta för systematiskt och grovt våld i nära relationer
• Samband mellan mäns våldsutsatthet och att de utsätter sin partner för våld.
• Flertalet män låter bli att söka hjälp för sin
våldsutsatthet p g a skuld, skam, stigmatisering samt förnekelse
Genväg till forskning 5, 2012/VKV
Ökad sårbarhet
• Utländsk bakgrund
• HBTQ
• Funktionsnedsättning
• Missbruk
• Prostitution/människohandel
• Äldre personer
• Skyddad identitet
• Ungdomar (15-24 år)
NCK:s kunskapsbank 2011
Ingen ser oss
www.amphi.se
Varför stannar Liv kvar i
relationen?
Uppbrottsprocessen
Uppbrott som process – inte som en händelse
Förälskelse
Ambivalens
Separation Vid separation finns ökad risk för våld
Uppbrottsprocessen
Att bli fri - känslomässigt
Jag älskar Jag hatar Jag tycker synd om
Jag känner ingenting
Det traumatiska bandet
• Kärlek
• Rädsla
• Hat
• Medlidande
• Skuld
• Hopp
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
Våldets konsekvenser
• Fysiska
• Psykiska
• Sociala
Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, SoS 2013
Tänk på att….
• samtala med patienten i enrum
• alltid använda auktoriserad tolk
• undvik egna värderingar
• ta dig tid att lyssna
Man använder våld för att man…
VÄLJER
att använda våld
Våldsutövaren
• Förnekar och förminskar våldet
• Utövar makt och kontroll
• Lägger ansvaret för våldet utanför sig själv
• Ser sig själv som offer
Källa: Per Isdal, Eva Lundgren, Berit Ås, Hanna Olsson
Våldscykeln
Vålds- händelse
Skuld, skam
Försoning
Smekmånad Upptrappning
Utvägar ur våld
Utvägar ur våld
Källa:
Behandling av männen
• Förbättringar hos män i behandling:
- våldet minskade
- den psykiska hälsan förbättrades
- alkohol- och narkotikabruket minskade
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering, SoS 2010
Hedersrelaterat våld och förtryck
• Det patriarkala systemet
• Kollektivet och individen
• Heder och skam - Sexualiteten - Äktenskapet
- Oskulden
• Återupprättande av hedern
Könsstympning - förekomst
Glöm ej……
…….att fråga om det finns barn hemma!
Den som möter en våldsutsatt vuxen
möter också indirekt utsatta barn!
Små barn mera sårbara
Gemensamt
Barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, försummelse samt barn som växer upp med våld i
nära relationer
”Den arge”
Den arge - www.cinebox.se
”Den arge”
Den arge - www.cinebox.se
Reflektioner och tankar
Varför skall vi agera
• Ca 10 % av barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld. Ca 60 % blir utsatta själva.
Polisanmälda brott mot barn ökar
• 5 barn dödas varje år
• Flera 100 barn har mist sin mamma på detta sätt, sedan år 2000.
Fysiskt våld Psykiskt våld
Materiellt våld Latent våld
Sexualiserat våld Försummelse
Att uppleva våld i mot närstående
Kommittén mot barnmisshandel 2001
Definition av våld
får dålig omvårdnad dras in i bråk
orkar inte med skolan blir mobbad/mobbar Exponerar sig för våld
hämmas i sin fysiska och psykiska
utveckling svårt med social
kontakter bristande kommunikation
lämnar inte hemmet Ansvar
skyddar yngre syskon tar föräldrarollen
Rädsla & otrygghet Ångest & tvång
sömnproblem
koncentrationsproblem katastrofkänslor ensamhetskänslor
psykosomatik
Barn att särskilt uppmärksamma
• Barn med funktionsnedsättningar
• Barn till föräldrar med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar
• Barn till föräldrar som har psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada samt missbruksproblem
• Barn som bevittnat/upplevt våld mot närstående.
• Asylsökande och gömda barn
• Ungdomar 13‒18 år
Våld mot våra allra minsta BVC
Blåmärke på små barn under 6 månader skall inte finnas, observant på att det kan vara våld!
Varför är utsatthet för våld så skadligt?
Handlar om hur psykisk hälsa och utveckling formas och anknytningssystemets betydelse som
hälsofrämjande och skyddande faktor
Almqvist, Kerstin, professor i medicinsk psykologi, Karlstads Universitet, 2013
Anknytning
• Anknytningssystemets betydelse för att reglera ångest.
• Föräldern som trygg bas – tillgänglig vid behov,
• möjlig att lämna och utforska världen från.
• Inre arbetsmodell ”min pappa/mamma kan
• skydda mig”, ”om jag behöver skydd kan jag påkalla det det finns ngn där”
• Växande känsla av egen möjlighet att härbärgera oro/ångest, växande förmåga att reglera ångest.
Desorganiserad anknytning
När föräldern är skrämd eller skrämmande
Samspelet mellan barnet och föräldern styrs av rädsla.
Alarm – anknytningen aktiveras, barnet söker närhet
Närhet till föräldern innebär ökad närhet till hotet anknytningssystemet slås inte av utan är fortsatt aktiverat
Barnet finner i samspelet med föräldern inget sätt att reglera ångest – närhet associeras med hot.
Kontroll ersätter tillit som bas för samspel
• Barn upplever våld med alla sina sinnen
• Våld mot anknytningsperson
• Negligerade
• Understimulerade
• Oregelbundna sov och matrutiner
• Hämmad utveckling / Failure to thrive- barnet som inte tar sig
• Minskad möjlighet till anknytning
• Rädsla (Ångest)
• Gråt - passivitet
• Självskadebeteenden
Våldets effekter - spädbarn
Abusive Head Trauma
Tidigare benämnd som Shaken baby syndrome
Symptom efter ”skakvåld”
Oförklarade skallskador Uppfödningssvårigheter Kramper
Onaturlig slöhet
Andningssvårigheter
King, MacKay & Sirnick 2003).
Abusive Head Trauma
Tidigare benämnd som Shaken baby syndrome Svårt att upptäcka! Hinder?
•Otydlig eller obefintlig kommunikation mellan vårdpersonal
•Bristande medicinsk dokumentation
•Använder inte alltid sig av viktiga kliniska undersökningar
•Inkorrekt diagnossättande,
•Vårdpersonalen har försummat att anmäla
Tingberg, 2010, Miogruppen
En fyrkantig Himmel
Hur uppmärksammar vi barnen?
Rädda Barnen, Måsenfilm
En fyrkantig Himmel
Hur uppmärksammar vi barnen?
Rädda Barnen, Måsenfilm
Tecken på våldsutsatthet?
Blåmärken, skador, kan vara nya men även gamla Dålig hygien och ovårdade kläder
Försenad språkutveckling Dålig tillväxt
Diffusa smärtor
Social omognad i samspel med andra barn och vuxna Okritiskt kontaktsökande med vuxna
Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet
Janson,S. m.fl., 2011
Skador orsakade av olyckor
Child protection and
the dental team
Skador som kan vara orsakade av våld
Child protection and
the dental team
Att uppmärksamma!
Olika versioner berättas Ändrar historien
Vet inte hur det gått till ?
Söker ofta/upprepade skador
Avvikande reaktion hos föräldrar Avvikande föräldrasamspel
Källa: MIO-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
ATT VÅLDET UPPHÖR
Skydd och säkerhet från nytt våld ATT BARNET FÅR EGET STÖD
Barn behöver skydd
Anmälningsplikt!
Anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14 kap §1
Anmälningsplikten är ovillkorligt
Behöver ej vara bevisat – blotta misstanke gäller Konsultera socialtjänsten avidentifierat
Anmäl även då barnet redan har kontakt med socialtjänsten En anmälan får aldrig underlåtas
Samråd med arbetsledare eller kollega
Rutiner skapar trygghet! Vem skriver under anmälan?
Anmälningsblankett - RMR
Orsaker till att anmälningsskyldigheten inte alltid följs
• Brist på kunskap
• Bristande barnperspektiv
• Rädsla att tappa en god relation
• Brist på återkoppling
• Redan pågående kontakt hos socialtjänsten
Tingberg. B, 2010 prop. 2012/1310
Socialtjänsten
Brist på återkoppling från socialtjänsten uppges ofta som en anledning till att inte anmäla!
14 kap. 1 b §.
Socialnämnden ska på begäran av den som har gjort anmälan enligt 1 §, eller får på eget initiativ, informera denne om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.
Denna lag gäller från 1 januari 2013
Framgångsfaktorer
Kunskap
Rutiner på arbetsplatsen Mod – ställa frågan
Konsultera socialtjänst/polis Anmäl till socialtjänsten/polis Noggrann dokumentation
Stöd – kollegial/chef
