Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rösegårds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rösegårds förskola

Läsåret

2012/2013

Rösegårds förskolas vision

Barn :

 Lär av lust och glädje

 Finner lättaste sättet att lära

 Upptäcker sina starka sidor

 Lyckas

Vi ger dem ”Möjligheternas hus”

Inledning

Skolan är enligt lag skyldig att ha ett kontinuerligt och målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligeter. Skolan måste arbeta förebyggande för att motverka alla former av kränkningar, diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

I skollagen kap 1 § 2 står att verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

 främja jämställdhet mellan könen samt

 aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden

Diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft 1 januari 2009 har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett:

 kön

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionshinder

 sexuell läggning

 ålder

Övergripande mål och syfte

Mål

Alla i förskolan skall få vistas i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker barnens självkänsla och utveckling. Alla former av kränkande behandling skall alltid

motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap, bli sedd och lyssnad till.

Syfte

Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

Planen gäller kränkningar mellan barn-barn såväl som mellan personal-barn.

Vi på Rösegårds förskola tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Genom ett medvetet och omfattande förebyggande arbete vill vi säkerställa att syftet i denna plan uppfylls.

Våra styrdokument

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)

Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.

Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen ska planerade åtgärder redovisas.

Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus.

Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet.

Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd.

Artikel 2

Barnens rätt att inte bli diskriminerade Artikel 19

Staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma.

Artikel 12

Skyldigheten att ge barnen möjlighet att komma till tals, som har betydelse i samband med utredningar som rör diskriminering, trakasserier eller annan kränkande

behandling Artikel 28

Barnens rätt till utbildning: Konventionen vill säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen.

Artikel 36

Barn ska skyddas från alla former av utnyttjande som kan skada barnet

Skollagen

Verksamheten ska i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

(SL 1 kap2§ ) (SL 1 kap9§)

Förskolans läroplan (Lpfö 98)

En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.

Enligt läroplanen skall alla som arbetar i förskolan

- Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

- I sin verksamhet bidra till att förskolan präglas av solidaritet mellan människor.

- Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.

- Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Arbetsmiljölagen

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till

arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa skall

Arbetsmiljöverket underrättas (2§ arbetsmiljöförordningen).

Socialtjänstlagen

Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1§ socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna

bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs.

personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att ”genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd”.

Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpningar, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

Om motivet har varit att kränka en person eller en grupp personer på grund av t.ex.

hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet.

I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter.

Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol.

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen har till ändamål att främja barnens lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av

- kön

- etnisk tillhörighet

- religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning

- funktionshinder

Planen har också till ändamål att motverka annan form av trakasserier eller annan form av kränkande behandling.

Definitioner

Kränkande behandling: är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.

Gemensamt är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.

Kränkningar är ofta uttryck för makt och förtryck.

Kränkningar kan finnas i form av

Diskriminering eller trakasserier på grund av

 Kön

 Etnisk tillhörighet

 Religion eller annan trosuppfattning

 Sexuell läggning

 Funktionshinder

 Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet.

 Mobbning

Kränkningar kan ske på olika sätt;

 Fysiskt genom slag och knuffar.

 Verbalt genom hot och förnedrande ord.

 Psykosocialt genom utfrysning eller ryktesspridning.

 Text- eller bildburet genom klotter, brev, e-post, sms och symboler.

Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativa och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskrimineringen används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Direkt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom särbehandling på grund av de ovan angivna diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom att tillämpa en

bestämmelse, kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men i praktiken får en diskriminerande effekt

Trakasserier: Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplande till ett barns könstillhörighet

Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan dock vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidighet nyfikenhet och intresse.

Mobbning: en person utsätts upprepade gånger under en viss tid för negativa handlingar (Dan Olweus)

Repressalier: Barn/elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av ”Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling” får inte på något sätt utsättas för bestraffning.

Förskolan måste agera

Förskolan har skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.

Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.

Skadestånd

När förskolepersonalen bryter mot förbudet att utsätta barnen för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan förskolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.

Förebyggande åtgärder

Alla som arbetar på förskolan skall vara väl förtrogen med vår plan för lika behandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling och verka aktivt för att

förebygga alla former av kränkningar.

Vara observant som personal på barnens lek och finnas med där barnen vistas.

Delge nya föräldrar innehållet i vår likabehandlingsplan och ha en ständig dialog kring verksamheten på förskolan.

Ta upp innehållet i planen och diskutera den på föräldraträffar och enskilda samtal med föräldrarna.

Prata med barnen om innehållet i planen och hur de vill att deras miljö skall vara i förskolan.

Utvärdera och analysera pedagogiska nämndens enkät en gång/år gällande trygghet och trivsel i förskolan.

Planera miljön i förskolan så att den är fungerande, likvärdig för alla barn och är överblickbar.

Diskutera i personalgruppen värdegrundsfrågor som förhållningssätt och attityder och vikten om en bra arbetsmiljö för barn och vuxna på förskolan på våra

arbetslagsträffar varje månad.

Förebygga de risker som framkommit i den kartläggning som görs varje år om vart och när det finns risker för kränkningar av olika slag i verksamheten.

Aktiviteter på förskolan som främjar lika behandling.

– Samtala med barnen om kompisrelationer och hur vi skall uppträda mot varandra.

– Vi samtalar med barnen om likheter och olikheter och allas lika rättigheter.

– Pratar om vad vi gör om någon far illa.

– Inköpt litteratur till barnen som tar upp om allas våra rättigheter, skyldigheter, likheter och olikheter

– Ger pojkar och flickor samma förutsättningar i verksamheten genom likvärdig behandling.

– I all verksamhet på förskolan stärker vi sammanhållningen och tryggheten i

gruppen.

– All personal i förskolan arbetar aktivt i enlighet med förskolans plan för likabehandling.

– All personal har ett ansvar för att uppmärksamma alla barn och vara uppmärksam på signaler, som kan vara tecken på kränkande behandling.

– Barnråd en gång i månaden där barn och chef samlas och pratar om vad som händer på förskolan.

– Barnhälsoteam en gång i månaden där personalen ges stöd i frågor rörande barn och verksamhet.

– Barnpiloterna informerar om sitt arbete och finns som stöd till alla på enheten.

Förskolechef

Chef för förskolan har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön på förskolan och ansvarar för att likabehandlingsplanen används och följs upp.

Chef samtalar med personal, barn och föräldrar angående trygghet och trivsel på förskolan.

Råd till föräldrar

Genom intresse och engagemang i barnens vistelse på förskolan kan vi hjälpas åt att förebygga kränkningar av alla slag. En positiv inställning till verksamheten från

föräldrar påverkar barnen att se positivt på sin förskola.

Prata med barnen om det som hänt under dagen

Fråga vad de gjort på förskolan och vilka de lekt med. Passa gärna på när de är lite lugnt hemma. Föräldrarna är de viktigaste vuxna för barnen. Om du visar intresse för förskolan så blir den viktigt också i barnens ögon. Barn vill och behöver bli sedda.

Visa din åsikt

Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om förskolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen

Gör saker tillsammans på fritiden

Barn behöver vara för sig själva men de behöver också göra saker tillsammans med föräldrarna. Titta på TV tillsammans och tala om vad du tycker är bra.

Håll kontakt med förskolan om hur det går för ditt barn

Du som förälder har huvudansvaret för hämtning och lämning av ditt barn. I den dagliga kontakten kan vi tillsammans prata om hur dagen varit för ditt barn. Om du som förälder känner oro över något är vi tacksam om du berättar det för oss, så att vi tillsammans förälder och personal kan diskutera detta i lugn och ro för att hjälpa dig och ditt barn.

(Bl.a sammandrag ur ”Hemmets Läroplan” av Lennart Grosin)

Handlingsplan vid akuta konflikter 1. Ingrip och agera direkt

2. Prata omgående med de berörda barnen om det som hänt.

3. Bedöm läget

4. Prata med berörda föräldrar om det som hänt 5. Underrätta chef vid behov.

6. Följ alltid upp och se att åtgärderna som vidtagits varit tillräckliga

Handlingsplan vid mobbing, trakasserier eller annan kränkande behandling.

1. Ingrip och agera direkt

2. Prata med de berörda barnen

3. Enskilda samtal med berörda föräldrar 4. Dokumentera det som hänt

5. Uppföljningssamtal med berörda föräldrar och barn 6. Underrätta chef för förskolan

7. Följ alltid upp och se att åtgärderna som vidtagits varit tillräckliga och att mobbingen har upphört.

Barn – barn Ta reda på:

Vad har hänt?

Använd ”Hur - frågorna”.

Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.

Hjälp berörda barn att lösa konflikten och lyft fram barnens känslor.

Hjälp barnen att försonas.

Lär inte barnen att bara säga förlåt, få dem att förstå vad ett förlåt innebär.

Personal – barn

Kränkande behandling kan även förekomma mellan personal och barn. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Det ställer stora krav på civilkurage och professionalism. Vid upprepade eller svårare fall skall enhetschefen kontaktas. Alla former av kränkande behandling skall utredas och dokumenteras.

När förskolepersonalen bryter mot förbudet att utsätta barnen för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan förskolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.

Personal - Personal

Kränkande behandling kan även förekomma mellan personal. Vi har alla skyldighet att bidraga till en god arbetsmiljö och skall uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Det ställer stora krav på civilkurage och professionalism.

Förskolechefens avsiktsförklaring Trygg Skola

 Alla barn ska uppleva att de går i en trygg skola

 All personal ska uppleva att de arbetar i en trygg skola

 Alla föräldrar ska uppleva att deras barn går i en trygg skola

Alla barn i förskolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker deras självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas. Alla skall medverka till att barnen under lugna och trygga förhållanden kan inhämta kunskaper och utvecklas.

Förskolans likabehandlingsplan syftar till att främja barns lika rättigheter

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan

kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan personal och barn.

Alla som arbetar på Rösegårds förskola tar avstånd från alla kränkningar och ingriper och agerar direkt vid tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han har blivit kränkt tas alltid på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att direkt ingripa om det förekommer någon form av kränkande behandling. Genom ett medvetet och

omfattande förebyggande arbete vill vi säkerställa att målen i likabehandlingsplanen uppfylls.

För att skapa en trygg atmosfär i förskolan krävs många olika insatser.

En av de viktigaste faktorerna är att alla som arbetar på förskolan medvetet arbetar för att skapa goda relationer med och mellan barn och föräldrar.

Alla barn behöver bli uppmärksammade, känna sammanhang och sin betydelse varje dag.

Vi skapar medvetet sammanhang där större grupper på förskolan deltar och känner samhörighet. Gemensamma aktiviteter i den stora gruppen ger barnen en känsla av sammanhang, men vi behöver också dela barngruppen i mindre grupper för att skapa en lugnare atmosfär under vistelsen på förskolan.

Tillsammans arbetar vi för trygghet och trivsel och nolltolerans gäller på vår förskola.

Kartläggning

Vi utvärderar och analyserar föregående års kartläggning. Frågor vi ställer oss.

Har former av kränkningar förekommit under året?

Vart, på vilken plats förekom det och i vilket sammanhang?

Vad gjorde vi?

Kunde vi ha förebyggt det?

Hur gör vi för att det inte skall ske igen?

Utifrån tidigare års analys gör varje avdelning på Rösegårds förskola en ny

nulägesanalys och kartläggning för sin avdelning, där barn och personal tillsammans går igenom var på förskolan och i vilka situationer risk för någon form av kränkning föreligger. Vi pratar om följande frågor:

– Hur ser det ut hos oss nu?

– Vad har vi lärt oss från tidigare analys?

– Vad vill vi?

– Hur och vad gör vi?

Platser vi ser risker på utifrån den kartläggning som gjorts detta läsår 12/13

 Toaletter

 Skötrum

 Gården (buskar)

 Undangömda platser

 Tamburen

 Trånga utrymmen

 I leken både utomhus och inomhus

För att förindra att kränkningar av olika slag skall inträffa kräver det att vi är observanta på hur barnen kommunicerar med varandra och hur leken går till.

Vi behöver vara observanta i alla situationer som händer på förskolan genom att dela upp oss och vara spridda där barnen befinner sig. Lyssna in och bedöma när stöd behöver ges. Vi vuxna behöver också visa att vi är goda förebilder och bemöter barn, föräldrar och kollegor med respekt och hänsyn.

Barnen säger till en vuxen när de går på toaletten så att vi kan vara observanta på att inga kränkningar och obehag sker där.

Tamburerna är en plats som barnen ofta vistas i och där delar vi upp oss för att inte det ska uppstå konflikter och trängsel.

Ute på gården ser vi till att ha god uppsyn och vi får hjälp av vaktmästare att hålla buskar och andra gömda utrymmen i den höjd så att vi har uppsikt över den lek som barnen befinner sig i där.

För de allra yngsta barnen som visats i skötrummet har vi satt upp

insynsskyddad plast för att förhindra att barnet blir iakttagna av andra barn vid blöjbyten vilket kan kännas kränkande för de barn som ligger på skötbordet.

Ny plan hösten 2013