• No results found

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Bergkvara skola 2015/2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Bergkvara skola 2015/2016"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barn- och

utbildningsförvaltningen

Datum 2015-09-16

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Bergkvara skola 2015/2016

Postadress Telefon vxl Mobiltelefon E-post

Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS

0486-33 100 Direkttelefon 0486-33 511

inger.sandback@torsas.se

(2)

Barn- och

utbildningsförvaltningen

Datum 2015-09-16

LIKABEHANDLINGSPLAN

F-6 OCH FRITIDSHEM LÅ 2015/2016

Upprättad vid arbetsplatsträff i juni 2015 utifrån skolans trivselenkät för elever, utvecklingssamtal med föräldrar och elevers färgmarkerade skolkarta (”hot spots”).

1. MÅL

Vi vill att alla i vårt område, såväl elever som vuxna, ska trivas och känna sig trygga. Alla människor är lika mycket värda. Därför arbetar vi för att främja jämställdhet mellan könen, för att motverka alla typer av diskriminering och kränkande behandling såsom t.ex. våld, trakasserier, mobbning och

främlingsfientlighet.

2. DEFINITIONER ENLIGT LAGEN

Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 6:e kap. (2010:800)

DISKRIMINERING KRÄNKANDE BEHANDLING

Uttryck för normer, regler, struktur Kränkande beteende, utan att i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. vara trakasseri, kränker ett barns/

elevs värdighet TRAKASSERIER

Ett kränkande beteende

i samband med de sju diskrimineringsgrunderna

DO BEO

(3)

2.1 DISKRIMINERING

(Diskrimineringslagen (2008:567))

Diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567) är att barn/elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

etnisk tillhörighet (t. ex. hudfärg),

religion eller annan trosuppfattning (t.ex. att vara kristen)

kön (pojke eller flicka)

könsöverskridande uttryck eller identitet (t.ex. att någon genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön).

funktionshinder (t.ex. varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar).

sexuell läggning (t. ex. homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning).

Ålder (t.ex. hur gammal någon har hunnit bli).

Eftersom diskriminering innebär missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.

Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Direkt diskriminering: Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på direkt diskriminering kan vara om en elev nekas delta i någon arbetsuppgift, med hänvisning till könstillhörighet, t.ex.: ”Du som är pojke ska inte virka.”

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, om inte bestämmelsen, kriteriet eller tillvägagångssättet har ett berättigat syfte. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som av religiösa skäl behöver annan mat.

2.2 LIKABEHANDLING

(Diskrimineringslagen (2008:567))

Likabehandling innebär att alla barn/elever behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär inte att alla barn/elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering).

2.3. TRAKASSERIER

(Diskrimineringslagen (2008:567))

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om man får höra nedsättande kommentarer utifrån sin

bakgrund, som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

2.4. SEXUELLA TRAKASSERIER

(Diskrimineringslagen (2008:567))

(4)

2.5. KRÄNKANDE BEHANDLING

(Skollagen (2010:800), 6:e kap.)

Kränkande behandling, enligt Skollagen (2010:800), 6:e kap., är ett uppträdande som utan att vara trakasserier/diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen eller systematiskt återkommande. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten, men även t.ex. via telefon och Internet. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även uppmärksammas i verksamheten har denna ansvar för att agera. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för olika otillbörligheter som exempelvis hora eller bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, chattsidor). Enligt brottsbalken: Olaga tvång, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.m..

(5)

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE

Rektor ansvarar för verksamhetens förebyggande och främjande insatser.

Individnivå:

 nyanställda tar del av vår likabehandlingsplan

 pojkar och flickor ges lika stort utrymme

 kontinuerlig utvärdering av elevernas sociala situation

 kurator, skolsköterska och elevhälsoteam finns att tillgå för den enskilda eleven

 skolsköterskan har elevhälsosamtal med år F och år 2 tillsammans med vårdnadshavare, samt enskilt med eleven i årskurs 4. Pojk- och flicksamtal i årskurs 6 med skolsköterskan.

 skriftlig trivselenkät en gång per läsår eller oftare vid behov

 frågor ställs om trygghet och barnets trivsel till vårdnadshavare inför/på utvecklingssamtal

 utvecklingssamtal minst en gång per termin

Gruppnivå:

 personal och elever arbetar gemensamt fram ordningsregler

 likabehandlingsplanen uppdateras varje år och vid behov

 observationer genomförs vid behov av specialpedagog/kurator

 gemensamma temadagar för hela skolan

 värderingsövningar läggs in på schemat för regelbundet arbete (t.ex. Lions Quest, Set, Livskunskap)

 vi löser konflikter genom medling.

 rastvakter som observerar och ingriper

 dokumenterar och följer upp elevers frånvaro i Dexter

 vi ser allas olikheter och erfarenheter som tillgångar

 alla behandlas med respekt

 sträva efter att elevrådet blir alltmer delaktiga i likabehandlingsarbetet, en stående punkt på klassråd elevrådet bör vara elevernas arbetsmiljö

 vid arbetslagsträffar uppdatering och genomgång av de åtgärder som satts in och resultatet av åtgärderna, som vid behov revideras samt återkoppling från EHT.

 klassläraren samtalar med sin klass och personalen på fritidshemmet med sin grupp om var, när och hur kränkande handlingar, trakasserier eller diskriminering förekommer.

 klassråd och elevråd(2-3 ggr per termin)

kartläggning av skolans likabehandlingsarbete sker under ledning av rektor

 gemensam genomgång och revidering av likabehandlingsplanen för all personal under ledning av arbetslagsledaren.

Verksamhetsnivå:

 likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavarna

 likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och i adresskatalogen

 överlämning från år 6 till 7. Rektor från år 7-9, speciallärare, samt år 6 klasslärare genomför pedagogiska och sociala överlämningar. Överlämningar sker också från förskolan till förskoleklass samt vid lärarbyte under skoltiden.

 klasskonferenser en gång per termin

(6)

4. LIKABEHANDLINGSARBETETS ÅRSLINJE

Hösttermin

AUGUSTI- Genomgång av Likabehandlingsplanen för personal, som i sin tur SEPTEMBER informerar eleverna

Föräldramöte – arbete med Likabehandlingsplanen

NOVEMBER Genomförande av elevernas trivselenkät samt utarbeta ev åtgärder

NOVEMBER Under oktober-november: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor

DECEMBER

Vårtermin

JANUARI FEBRUARI

MARS Utvärdera ev åtgärder från höstens enkät

APRIL Under mars-april: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor

MAJ Utvärdering av arbetet med föregående läsårs mål och formulering av nya mål

JUN

(7)

ÅTGÄRDANDE ARBETE

Den som uppger att han eller hon blivit kränkt, måste alltid tas på allvar! När det uppdagas att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt används följande rutiner:

5.1. RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Elev elev

Akuta åtgärder

Akuta situationer av trakasseri eller kränkande behandling mellan barn/elever, hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får närmast information om händelsen.

Därefter kontaktas klassläraren om det är elev som har utsatt elev, rektor och/eller skyddsombud kontaktas om personal utsätter elev.

Vårdnadshavarna/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt om det inträffade.

Utredning

Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället för upplevd kränkning och oberoende om det finns uppsåt att kränka eller inte.

Ansvarig lärare ansvarar för att en utredning görs, av honom/henne själv.

Utredningen:

– Omfattar den utsatte och den som anser sig ha blivit utsatt.

– Belyser allsidigt vad som har inträffat.

– Analyserar orsakerna till detta. Analysen ska klargöra om det handlar om trakasseri eller kränkningar, enstaka händelser eller systematiskt beteende.

– Bör omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå.

– Klassläraren ansvarar för att dokumentation sker.

Vid behov rådgör ansvarig lärare med rektor och kurator.

Åtgärder för att förhindra framtida händelser

Åtgärder som sätts in för den utsatte och den som utövar kränkningen, ska grunda sig på aktuell utredning och analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar och

förhållanden på grupp och verksamhetsnivå.

Vårdnadshavarna/ansvariga vuxna för eleven informeras om åtgärderna.

Ansvarig lärare ansvarar för att åtgärderna dokumenteras, av honom/henne själv.

Ansvarig lärare ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas av honom/henne själv.

Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning/utvärdering planeras in. (OBS!

Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.)

I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till socialtjänst och/eller

polis. Rektor gör ev. anmälan.

(8)

5.2 RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Elev elev

Akuta åtgärder

Akuta situationer av trakasseri eller kränkande behandling mellan barn/elever, hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får närmast information om händelsen. Därefter kontaktas klassläraren om det är elev som har utsatt elev, rektor och/eller skyddsombud kontaktas om personal utsätter elev.

Vårdnadshavarna/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt om det inträffade.

Utredning

Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället för upplevd kränkning och oberoende om det finns uppsåt att kränka eller inte.

Ansvarig lärare ansvarar för att en utredning görs, av honom/henne själv.

Utredningen:

– Omfattar den utsatte och den som anser sig ha blivit utsatt.

– Belyser allsidigt vad som har inträffat.

– Analyserar orsakerna till detta. Analysen ska klargöra om det handlar om trakasseri eller kränkningar, enstaka händelser eller systematiskt beteende.

– Bör omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå.

– Klassläraren ansvarar för att dokumentation sker.

 Vid behov rådgör ansvarig lärare med rektor och kurator.

Åtgärder för att förhindra framtida händelser

Åtgärder som sätts in för utsatt och den som utövar kränkningen, ska grunda sig på aktuell utredning och analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå.

Vårdnadshavarna/ansvariga vuxna för eleven informeras om åtgärderna.

Ansvarig lärare ansvarar för att åtgärderna dokumenteras, av honom/henne själv.

Ansvarig lärare ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas av honom/henne själv.

I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till socialtjänst och/eller polis. Rektor gör ev. anmälan.

Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning/utvärdering planeras in. (OBS!

Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.)

(9)

5.3. RUTINER VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING

 Personalen har en skyldighet att informera rektor och/eller skyddsombud om det kommer till deras kännedom om eller har misstanke avseende att:

– En elev har missgynnats av personal genom sämre behandling än någon annan utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Direkt diskriminering)

– En elev har missgynnats (utifrån de sju diskrimineringsgrunderna) av personal genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt. (Indirekt diskriminering)

Rektor har skyldighet att inleda utredning:

 Rektor har samtal med de inblandade (ev. i närvaro av facklig representant eller annan person som de inblandade önskar ha med under samtalet.) i syfte att få fram en allsidig bild.

Elevens vårdnadshavare/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt.

 Rektor analyserar på vilket sätt diskrimineringen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna och på vilket sätt det aktuella missgynnandet är uttryck för bakomliggande normer, strukturer eller till synes neutrala bestämmelser eller

tillvägagångssätt.

 Rektor beslutar om lämpliga åtgärder på individ och övergripande nivå, utifrån utredningens slutsatser.

Samtliga inblandade skall ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning.

Rektor skall, om kränkning är av den arten, anmäla till polis/arbetsmiljöverk och/eller försäkringskassa.

Utredning och åtgärder skall dokumenteras av rektor.

Rektor ansvarar för att uppföljning sker.

Förbud mot repressalier: Förbudet gäller bestraffningar av en elev som anmält någon ansvarig

(10)

6. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGAR VT 14 VID BERGKVARA SKOLA

Aktuella kartläggningar vårtermin 2015 är skolans trivselenkät för elever, utvecklingssamtal med föräldrar och elevers färgmarkerade skolkarta (”hot spots”). Utvärdering i maj 2015.

6.1 MÅL 2014/2015

 Policy och konsekvenser vid regelbrott upprättas tillsammans med fritids. Marianne, Mia och Tomas ansvarar.

Värdegrundsarbete inlagt på schemat läsåret 2014/2015.

Skriva en enkel sammanfattning av delar av likabehandlingsplanen.

6.2 HAR VI NÅTT MÅLEN FÖR 2013/14 OCH PÅ VILKET SÄTT?

OM INTE, VARFÖR?

 Policyn med konsekvenser är inte upprättad.

 Vi har inte haft något schemalagt värdegrundsarbete .

 En förenkling likabehandlingsplanen är skriven.

6.3 MÅL 2015/2016

 Vi ska arbeta aktivt med värdegrundsorden. En temadag i sept. som lågstadiet ansvarar för. Uppföljning i november som mellanstadiet ansvarar för.

 Livskunskap inlagt på schemat vid samma tidpunkt för alla klasser from. Ht-15. Focus på språket.

 Rasterna. Första månaden på terminen är varje lärare ute på rasterna så ofta man kan. Vi ökar rastvakten under året till minst två personal varje rast. Planerade rastaktiviteter en förmiddagsrast i veckan. Mellanstadiet ansvarar. Upprätta tydligara regler och

konsekvenser för rastspelen (fotboll, killerboll etc.)

References

Related documents

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att