Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

(1)

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

STODENE FÖRSKOLA

2015

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

1 Vision

2

2 Utvärdering

2

3 Kartläggning och nulägesanalys

3

4 Diskrimineringsgrunder

3

-Kön 3

-Etnisk tillhörighet 4

-Religion och annan trosuppfattning 5

-Funktionshinder 6

-Sexuell läggning 7

-Könsöverskridande identitet 7

-Ålder 8

-Annan kränkande behandling 8

5 Revidering

9

6 Begreppsförklaring

9

-Kränkande behandling 9

-Trakasserier 9

-Annan kränkande behandling 10

-Diskriminering 10

-Befogade tillsägelser 10

7 Ansvarfördelning

10

-Förskolechefs ansvar

10

-Personalens ansvar 10

8 Rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och

dokumentera trakasserier eller annan kränkande behandling.

11

(3)

2

BAKGRUND

Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 § ska utbildningsanordnare som bedriver utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.

Vi har valt att sammanföra dessa två planer till ”Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.”

Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskola

Vision

Vi vill skapa en verksamhet att trivas, lära och växa i, där ingen diskriminering eller annan kränkande behandling finns.

Jag är värdefull för den jag är!

Vi gör barnen delaktiga genom

 Att trivselregler skapas tillsammans med barnen och görs synliga på avdelningen.

 Att enskilda samtal och intervjuer genomförs med alla barn

 Dagliga samtal och vårt arbetssätt.

Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom

 Att informera om vårt likabehandlingsarbete på föräldramöten

 Att arbeta med planen på föräldrasamrådet.

 Att planen finns att läsa på hemsida och på förskolan.

1. Utvärdering av föregående års plan.

Sammanfattning:

Två av fem avdelningar gjorde en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med

jämställdhet. Alla avdelningar har uppdaterat skrivna trivselregler/kompisregler eller hållit dessa levande genom samtal med barnen. Till nästa år ska alla avdelningar göra en

utvärdering av likabehandlingsplanen i samband med deras kartläggning. För att få ett bättre underlag till nästa års utvärdering.

(4)

3

2.Kartläggning och nulägesanalys.

Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar är att:

 Vara en kompetent och närvarande pedagog i barngruppen.

 Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen

 Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.

 Dagliga kontakter med föräldrar.

 Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.

 Enkät till föräldrar

 Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte

 Inför varje nytt läsår görs en kartläggning av barngruppen och verksamheten utifrån en checklista med punkter att utgå från. Se bilaga 1

Analys utifrån kartläggning:

Viktigt att vi ser var alla barn leker inne och ute. Vi har arbetat medvetet för att alla barn ska känna trygghet på förskolans alla utrymmen både inne och ute. Vissa avdelningar kan ändå se att det finns utrymmen där barnen känner sig otrygga. Utanför nyckelpigans dörr och mellan humlans och konvaljens avdelningar ute behöver vi ha extra uppsikt. Med närvarande vuxna så känner barnen trygghet. Vi kan ibland höra barnen använda tomma hot. Vi arbetar

förebyggande med hur man är en bra kompis i samtal med barnen. Vi anser att det är viktigt att lyfta värdegrundsfrågor i personalgruppen. Värdegrundsfrågor börjar hos oss själva och vi strävar efter en professionell samsyn.

Åtgärder utifrån kartläggningen:

 Alla pedagoger ska vara medvetna om de rum inne och områden ute där barnen känner sig otrygga så vi kan ha en bättre uppsikt.

 När barnen använder tomma hot tas detta upp direkt med berörda barn eller i helgrupp.

 Värdegrundsfrågor i personalgruppen ska tas upp på pedagogmöte.

 Alla ska läsa” Lika rättigheter i förskolan”.

3.Diskrimineringsgrunder

Kön

Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.

Ur förskolans läroplan:

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka

traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma

(5)

4

möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98/10 s. 5)

Så här arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter:

 Vi uppmuntrar alla barn oavsett kön att pröva alla aktiviteter och material som finns på förskolan. Uppmuntra barnen att leka över könsgränserna.

 Påminner varandra om vi bryter mot våra gemensamma förhållningsregler angående bemötande av flickor och pojkar. Undvika att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder, t.ex söt-gullig eller tuff-häftig. Tänka på att vi ringer pappa lika ofta som till mamma om barnen är sjuka. Bra för barnen får höra att pappa kan tvätta om de är ledsna när de smutsat ner sina kläder.

 Vi utgår från ett genusperspektiv när vi köper in nytt material till förskolan.

 Läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.

 Använder könsneutrala namn på våra rum.

Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:

 Att alla avdelningar har gjort en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.

Aktiviteter för att nå målen:

 Hjälp med hur man gör en kartläggning genom att använda materialet Jämtspaning.

 Se över vår miljö, inne och ute. Kartlägga hur rum eller utemiljön används.

Uppföljning och utvärdering:

Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” 27 april 2015,

Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av

”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015

Etnisk tillhörighet

Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörigheter.

Ur förskolans läroplan:

Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella

minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (Lpfö 98/10 s. 6)

(6)

5

Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etnisk tillhörighet:

 Visa barnen på olika kulturer.

 Alla avdelningar har dockor med olika etniskt ursprung.

 Synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat ursprung.

 Läsa barnböcker som handlar om barn som kommer från andra länder och kulturer.

 Ta hjälp av modersmålslärarna.

 Lära oss någon sång eller ramsa och att ramsräkna på hemspråken.

 Ta hjälp av föräldrar för att se om det finns andra etniska tillhörigheter ett eller ett par generationer bakåt.

Religion och annan trosuppfattning

Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism.

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (Lpfö 98/10 s. 5)

Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:

 Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar.

 Vid inskolning av nya barn berättar vi för föräldrarna att vi brukar uppmärksamma svenska högtider, vi frågar då om de har några andra högtider som de firar hemma.

 Vi svarar på barnens frågor när de uppstår.

 Vi tar hjälp av modersmålslärare och föräldrar när vi ska uppmärksamma en högtid som vi inte kan så mycket om.

(7)

6

Funktionshinder

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionshinder återfinns även de neuropsykiatriska funktionshindren som ex ADHD och autism.

Ur förskolans läroplan: Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (Lpfö 98/10 s. 5)

Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:

 Under förutsättning att föräldrar medger är personalen öppen mot den övriga

barngruppen om de funktionshinder som finns på förskolan och svarar på frågor och funderingar från barnen.

 Anpassar miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar. En avdelning har ljudabsorberande plattor för ett barn med hörselnedsättning.

 Att alla barn med funktionshinder leker med de andra barnen på lika villkor.

 Att all personal har kännedom om funktionshindren som finns på förskolan.

 Stötta barnen så att alla deltar på lika villkor i leken.

 Informera varandra om de funktionshinder som finns på förskolan.

 Ta hjälp av externa kontakter vid behov.

(8)

7

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.

Läroplanens mål:

Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (Lpfö 98/10 s. 4)

Så här arbetar vi för att främjaförståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde:

 Vi pratar om att familjer kan se olika ut.

 Vi använder ordet förälder.

 Fångar upp barnens samtal i vardagen.

 Läser barnböcker med olika familjesammansättningar.

Könsöverskridande identitet

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet och respekt.

Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck:

 Vi ska möta varje barn individuellt.

 Om vi delar upp i flick och pojkgrupper ska det finnas ett tydligt syfte.

 Vi tilltalar barnen med namn istället för att benämna med deras kön.

(9)

8

Ålder

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.

Verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.

Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett ålder:

 Vi delar in barnen i grupper utan att namnge ålder.

 Att alltid ha ett syfte till de grupper vi delar in barnen i.

 Att inte namnge gårdarna utifrån ålder – yngrebarnen eller äldrebarnens gård.

Årets mål för att förebygga diskriminering utifrån ålder:

 Byta namn på våra gårdar.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.

Ur förskolans läroplan:

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Så här arbetar vi för att främja likabehandling:

 Vi arbetar med att lära barnen att vara en bra kompis och lyssna på varandra. Våra barnsamtalsfrågor inför utvecklingssamtalen ger bra samtal om hur man är en bra kompis.

 Viktigt att tänka på att vara i samma höjd/nivå som barnen vid samtal.

 Vi är närvarande i barnens lek och finns som stöd när konflikter uppstår.

 Vid hårt språkbruk reagerar vi direkt och visar att det inte är accepterat.

 Uppmärksammar positivt bemötande.

 Använda oss av ”stopphanden” som ett verktyg för att markera: vill inte, stopp, vänta på din tur.

 Öppnar våra gårdar så de inte bara är avdelningens gård.

 Att alla avdelningar arbetar med kompisregler tillsammans med barnen. De ska synliggöras på avdelningen.

 Se över förskolans miljöer, inne och ute.

 Använda oss av arbetsmaterialet SET – Social emotionell träning där vi genom sagor arbetar med att sätta ord på känslor.

 Avdelningarna ska uppdatera skrivna trivselregler/kompisregler.

(10)

9

Uppföljning och utvärdering: 27 april

4. Revidering av planen

Under oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som grund för 2016 års plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska revideras efter läsårets utvärdering av verksamheten. Varje avdelning gör en kartläggning och en nulägesanalys som ska ligga till grund för den nya planen.

5. Begreppsförklaring

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Kränkande behandling

Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

Trakasserier

Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

(11)

10

Annan kränkande behandling

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling

till en diskrimineringsgrund Diskriminering

Är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamhet

eller de anställdas förhållningssätt

god miljö, även om barn kan

6. Ansvarsfördelning

Förskolechefens ansvar

Det är förskolechefens ansvar att:

 Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.

 Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och/eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.

 Se till att det upprättas och utvärderas en likabehandlingsplan i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare.

 Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling.

 Om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.

Personalens ansvar

Det är personalens ansvar att:

 Följa förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

 Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.

 Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.

 Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt planen.

Befogade tillsägelser

Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva

tillrättavisningar som kränkande.

(12)

11

 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare.

 Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

 Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.

Rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling

Våra rutiner när vi upptäcker eller får en signal om att ett barn kan vara utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkning av ett annat barn

Utreda - Åtgärda

Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.

Arbetsgång barn – barn

 Pedagogerna samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på vad som hänt. Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad som skett när barn är inblandade.

 Pedagogerna informerar förskolechef och överlämnar en anmälan angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling (särskild blankett på solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling)

 Pedagogen ansvarar för att dokumentation görs

 Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling

 Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda parter.

Information om anmälningsplikt

Arbetsgång vuxen – barn

När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, trakasserar eller kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera omgående.

 Ta den vuxne åt sidan och påtala att detta beteende inte är okej. - Hur tänkte du nu?

 Pedagogerna informerar förskolechef omgående och överlämnar dokumentet angående signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling (särskild

blankett på solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) )

 Vårdnadshavarna informeras

 Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.

 Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.

(13)

12

Till dig som vårdnadshavare.

Som vårdnadshavare har man också ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar avstånd mot all kränkande behandling får detta positiv inverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller liknande ska du/ ni kontakta personalen.