Rapport 2009:03
Marie Gustafsson Dick Johansson
Veronika Priebe Jakobsson Per Sandén
Familjeteamet Sydnärke –
Verksamhetsbeskrivning och utvärdering Februari 2009
Familjeteamet Sydnärke -
Verksamhetsbeskrivning och utvärdering
Marie Gustafsson, Dick Johansson, Veronika Priebe Jakobsson och Per Sandén Rapport 2009:03
Dnr: 09-141
Inledning
Regionförbundets FoU Välfärd
Forsknings- och utvecklingsverksamhet, FoU, bedrivs inom
Regionförbundet Örebro med inriktning mot Individ- och familje-, Äldre- och Handikappomsorg. FoU-verksamheten ska skapa förutsättning för ett samarbete kring forskning, utveckling och utbildning inom socialtjänstens områden i regionen. FoU-verksamheten inom IFO-området stödjer länets kommuner i utvecklings- och kvalitetsarbete. Verksamheten ska initiera och inspirera forskning, utvärdering och kunskapsutveckling inom detta område i regionen.
Verksamheten bedrivs i olika former:
• Seminarieserier med externa föreläsare
• Frukostmöten i länsdelarna med medverkan från forskare
• Handledning till länets kommuner i utvärderings- och projektarbeten I denna rapport beskrivs hur Familjeteamet i Sydnärkekommunerna, i samarbete med FoU Välfärd, har följt upp och utvärderat sin verksamhet.
Örebro februari 2009
Marie Gustafsson Utvecklingsledare
Innehållsförteckning
Familjeteamets verksamhet 7
Utvärdering av Familjeteamet 9
Resultatredovisning 10
Analys och reflektion 21
Familjeteamets verksamhet
Projektbeskrivning
Familjeteamet Sydnärke är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna i Sydnärke; Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Lekeberg. Från 2009 deltar inte Lekeberg i projektet, Askersund har fattat beslut om deltagande till halvårsskiftet.
Det övergripande syftet med inrättandet av Familjeteamet var dels att undvika placeringar i familjehem eller på institution av barn och ungdomar och dels att kunna avsluta sådana placeringar tidigare. Genom ett intensivt arbete i familjen på hemmaplan skulle syftet uppnås.
Teamet består av två personer som har sin anställning i Kumla kommun.
Projektet startade 16 januari 2006 då teamets personal, en socialpedagog och en socionom, påbörjade sina anställningar. Projektet har därefter förlängts med ett år i taget.
Ramar
Projektets styrgrupp består av cheferna för Individ- och familjeomsorgen (IFO) i respektive kommun. Styrgruppen prioriterar och fördelar uppdragna till Familjeteamet. Ev. kö hanteras av styrgruppen. I samråd med
styrgruppen beslutades att Familjeteamet skulle arbeta med en
behandlingstid på ca tio veckor. Tanken bakom behandlingstiden var att få genomströmning av uppdragen från kommunerna och därmed inte riskera att
”fastna” i vissa uppdrag, vilket kunde leda till att teamet inte fanns
tillgängliga för socialtjänsten i önskad utsträckning. En annan tanke var att tio veckor bör vara tillräcklig tid för att bedöma insatsens lämplighet.
Vägen till ett uppdrag - från socialsekreteraren till Familjeteamet När socialsekreteraren utrett en familj och bedömt att Familjeteamet är en lämplig insats, lämnas bedömningen till IFO-chefen som tar frågan till Familjeteamets styrgrupp. Styrgruppen prioriterar och förmedlar vilka uppdrag Familjeteamet ska ta sig an.
Bedömer styrgruppen att det är ett lämpligt uppdrag för Familjeteamet tar teamet därefter kontakt med aktuell socialsekreterare. Socialsekreteraren ger en fördjupad beskrivning om familjen och dennes tankar om vad familjen behöver hjälp med.
Familjen informeras om Familjeteamet som insats och familjen får avgöra om de vill ta emot denna insats. Ibland träffar Familjeteamet familjen, som ett led i motivationsarbetet innan familjen tackat ja till insatsen. Detta för att ge familjen möjlighet att ställa frågor och kunna få information om hur behandlingsarbetet kan utformas.
7
När familjen gett sitt medgivande till insatsen ger socialsekreterare information om de ramar som Familjeteamet arbetar efter. Det innebär att socialsekreteraren också mer detaljerat beskriver hur arbetet i praktiken kommer att gå till.
I nästa steg har familj, socialsekreterare och Familjeteamet ett
uppdragsmöte. Vid uppdragssamtalet ger familjen sin bild av bekymret och socialsekreteraren berättar vad den ser av familjens problem.
Uppdragssamtalet mynnar ut i att ett uppdrag till Familjeteamet formuleras, som beskriver vad Familjeteamet ska fokusera på i arbetet. Först därefter inleds behandlingsarbetet.
Efter ca fem veckor genomförs en uppföljningsträff med familj,
socialsekreterare och Familjeteam. Familjen och Familjeteamet berättar hur arbetet fortskrider. Under uppföljningsträffen diskuteras om man i arbetet fokuserar på rätt saker eller om något behöver förändras.
Därefter fortsätter behandlingsarbetet ytterligare ca fem veckor.
Behandlingsarbetet avslutas med en avslutningsträff tillsammans med familj, socialsekreterare och Familjeteamet. I detta skede kan familjen, om behov finns, erbjudas ytterligare tre samtal med Familjeteamet.
Ca två månader efter avslutad behandling har Familjeteamet en återträff med familjen. Återträffen blir en möjlighet för familjen och Familjeteamet att se om det arbete som gjorts fortfarande fungerar. Återträffen kan även fungera som en ”påminnare” för familjen.
Behandlingsarbetet
En utgångspunkt för Familjeteamets arbete är att familjerna ofta sitter inne med lösningen själva. Familjeteamets uppgift blir då att hjälpa familjerna se lösningar där familjen har möjlighet att identifiera problem, hitta ett sätt att hantera problemet och sedan praktiskt genomföra detta.
Bärande inslag i Familjeteamets förändringsarbete är ett lösningsfokuserat och systemiskt tänkande. Arbetet är i stor utsträckning inriktat på familjens situation här, nu och framåt. Tillsammans med familjen genomförs
utforskande samtal. Samtalen skall vara ett stöd för familjerna att identifiera vad som fungerar i vissa situationer. Tanken är att medvetande göra
familjerna på de positiva handlingar som förekommer för att familjen skall kunna göra mer av dessa. Det handlar också om att överföra positiva
handlingsmönster till att försöka lösa de svårigheter som familjen har. I linje med detta är ett viktigt inslag att stödja och motivera familjen att prova nya sätt att agera och sedan utvärdera dessa för att hitta det som fungerar. Hur Familjeteamet kombinerar insatser i familjerna utformas utifrån den aktuella familjens sammansättning och speciella problematik samt uppdragets art.
8
I huvudsak består arbetet i familjen av samtal, men det förekommer även aktivt deltagande i familjens aktiviteter och vardagssituationer. Det har framför allt skett i familjer med små barn eller med barn och ungdomar som har svårt att sätta ord på tankar och känslor. Genom observationer blir det lättare att återkoppla och tillsammans med familjen reflektera över
händelser.
Utvärdering av Familjeteamet
Styrgruppen för projektet (IFO-cheferna) gav utvecklingsledare Marie Gustafsson och projektledare Per Sandén FoU Välfärd på Regionförbundet Örebro uppdraget att utvärdera Familjeteamets verksamhet. Bakgrunden till uppdraget var att styrgruppen önskade ett underlag för att fatta beslut om projektets fortsättning.
Syftet med utvärderingsuppdraget var
• dels att utvärdera i vilken utsträckning det övergripande syftet med projektet uppnåtts, dvs. förhindrandet av placeringar av barn och unga i familjehem eller på institution alternativt att tidigare kunna avsluta sådana placeringar
• dels att utvärdera huruvida familjer som fått stöd från Familjeteamet ansåg sig fått adekvat hjälp och stöd.
I dialog med FoU Välfärd formulerades en utvärderingsdesign för uppdraget. Designen utgick från en kombination av två
utvärderingsmodeller. En modell som traditionellt benämns som
måluppfyllelsemodell. I måluppfyllelsemodellen undersöker man om de effekter som verksamheten åstadkommit motsvarar målen för verksamheten.
Beroende på om man kan konstatera att väntade effekter uppnåtts eller inte behöver man analysera om dessa effekter i sin tur beror på insatsen eller något annat. Det kan ju finnas andra faktorer som påverkar utfallet än dem man tagit för givet när man kopplade samman mål med metod.
Den andra utvärderingsmodellen som tillämpats är bieffektsmodellen. I grunden utgår bieffektsmodellen även den från en övergripande
målformulering för verksamheten, men den kompletteras med att man även söker efter effekter utanför målområdet.
IFO-chefernas utvärderingsuppdrag formuleras i fyra frågeområden.
• Kvantitativa frågor som har med flödet av familjer att göra, dvs. hur många familjer per kommun, hur många familjer, hur många barn som varit aktuella och barnens ålder.
• Frågeområde som handlar om familjernas problem.
9
• Familjernas beskrivning av resultatet av familjeteamets arbete.
• Socialsekreterarnas beskrivning av resultatet av Familjeteamets arbete.
Utvärderingsarbetet lades upp tillsammans med medarbetarna på
Familjeteamet, vilket var en förutsättning för att FoU Välfärd skulle kunna åta sig uppdraget. Medarbetarna stod för faktaunderlag och beskrivningar om hur Familjeteamet fick sina uppdrag och vilken arbetsmetod som tillämpats. Medarbetarna har sedan varit delaktiga i utformandet av
intervjumanualer, datainsamling, analys och rapportskrivning. FoU Välfärds roll i det arbetet har varit att försäkra sig om att analys och reflektion hållit sig inom de ramar som datamaterialet tillåter.
Tillvägagångssättet var att för frågeställningarna hitta lämpliga
datainsamlingsmetoder. För det första frågeområdet genomfördes kvantitativ datainsamling. För det andra frågeområdet genomfördes en genomgång av uppdragsbeskrivningar. För det tredje frågeområdet genomfördes en intervjustudie med ett urval familjer. För det fjärde frågeområdet genomfördes intervjuer med socialsekreterare. Till detta har tillförts processbeskrivningar som utgår från enskilda familjer. En mer detaljerad genomgång av de datainsamlingsmetoder som använts finns i anslutning till respektive avsnitt i rapporten.
Resultatredovisning
Kvantitativ redovisning
Den kvantitativa genomgången svarar på frågor om antal familjer och barn.
Familjeteamet har under arbetets gång använt sig av en blankett (mall i Exceldokument) för att regelbundet lämna uppgifter om familjerna. De uppgifter som samlats in har varit kommuntillhörighet, antal barn, barnens ålder, ålder på det barn som är aktuellt för insatsen, antal träffar med
familjen, antalet uteblivna träffar, när uppdraget började och slutade. Nedan följer ett urval av dessa uppgifter.
Sedan starten i januari 2006 till och med december 2008 har Familjeteamet arbetat med totalt 78 uppdrag fördelat på 69 familjer. I 9 familjer har teamet arbetat i två omgångar. Fördelningen av uppdrag från kommunerna ser ut som följer.
10
Tabell 1. Antal uppdrag fördelat på kommun.
Kommun Antal uppdrag Askersund 7
Hallsberg 15
Kumla 37
Laxå 5
Lekeberg 14
Totalt 78
Av tabellen framgår att Kumla är den kommun som lämnat mest uppdrag till Familjeteamet.
Tabell 2. Totalt antal barn som har varit berörda av Familjeteamets insatser.
Ålder Antal
Upp till 3 år 5
Mellan 4 och 6 år 9
Mellan 7-9 år (lågstadiet) 9 Mellan 10-12 år (mellanstadiet) 15 Mellan 13-15 år (högstadiet) 29 Mellan 16 och 19 år (gymnasiet) 28
Över 20 år 1
Totalt 96 Av tabellen framgår att Familjeteamets insatser främst rört barn i
tonårsåldern. Utöver de barn som varit direkt berörda av Familjeteamets insatser finns det 59 barn som indirekt varit berörda. Det kan vara syskon, halvsyskon eller s.k. plastsyskon.
För utvärderingen av Familjeteamets arbete har ett urval av familjer gjorts. I den fortsatta redovisningen utgår utvärderingen från de uppdrag som
avslutats under 2007, vilket innebär 26 familjer. Dessa fördelade sig mellan kommunerna enligt följande.
11
Tabell 3. Antal uppdrag avslutade under 2007 fördelat på kommun.
Kommun Antal uppdrag Askersund 2
Hallsberg 4
Kumla 13
Laxå 1
Lekeberg 6
Totalt 26
Av tabellen framgår att Kumla även i urvalet står för den avgjort högsta andelen uppdrag till Familjeteamet.
Tabell 4. Antal barn som varit berörda av Familjeteamets insatser och som avslutades under 2007.
Ålder Antal
Upp till 3 år 1
Mellan 4 och 6 år 5
Mellan 7-9 år (lågstadiet) 5 Mellan 10-12 år (mellanstadiet) 6 Mellan 13-15 år (högstadiet) 11 Mellan 16 och 19 år (gymnasiet) 11
Över 20 år 0
Totalt 39
Av tabellen framgår att Familjeteamets insatser för de uppdrag som avslutades 2007 främst riktats till tonårsbarn.
Familjernas problem
I samband med att familjeteamet fick sina uppdrag beskrev
socialsekreterarna och familjen vilka problem som förekom och vad
familjen ville ha hjälp med. Familjernas problem kunde sorteras in i ett antal kategorier.
• Bristande kommunikation och relationsproblem i familjen
• Barnens önskan om att föräldrarna skulle sluta tjata
• Föräldrarna upplevde svårigheter med gränssättning
• Föräldrarna hade inte ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen
• Bristande vardagsstruktur i familjerna
• Svårigheter att lösa konflikter i familjen
• Föräldrar som behöver stöd i samband med placering av barn i familjehem eller på institution.
12
Familjernas beskrivning av Familjeteamets insatser Inför intervjuerna med familjerna bestämdes att 10-12 familjer var ett lämpligt antal att intervjua. Detta underlag ansågs utifrån ett kvalitativt undersökningsperspektiv vara tillräckligt för att kunna dra slutsatser om familjernas uppfattning om nyttan med familjeteamet.
Urvalslistan utgjordes av den ordning i vilken familjerna kom i kontakt med Familjeteamet. Till urvalet plockades varannan familj ut.
Till de utvalda familjerna sändes ett brev med information om utvärderingen samt en förfrågan om de ville delta. Därefter ringde Familjeteamet upp och bokade tid för intervju. Av de initialt tillfrågade valde fem familjer att tacka nej. De skäl familjerna uppgav för att inte delta varierade, men det handlade i huvudsak om att man inte tyckte sig ha tid eller ork att vara med. För att få fram tio familjer fyllde Familjeteamet på med familjer från urvalslistan.
Familjeteamet intervjuade alltså tio familjer, i två av familjerna intervjuades både förälder och tonåring var för sig, totalt tolv intervjuer.
Intervjuerna med familjerna genomfördes med hjälp av intervjuguide. (se bilaga 1)
Redovisning av familjernas svar
Vad var det som gjorde att du kom till Familjeteamet?
Vanligast var att socialsekreteraren föreslog Familjeteamet. Några familjer fick information om Familjeteamet via andra verksamheter, tex. stödteam, skolsköterska och missbruksvård innan kontakten med socialtjänsten etablerades.
Kunde du själv påverka valet av Familjeteamet som behandlingsinsats?
De flesta fick information om Familjeteamet av socialsekreteraren och blev rekommenderade att prova.
Vad hade du för känsla när du träffade Familjeteamet första gången?
De flesta uttryckte att det var en positiv känsla i mötet. Förväntningarna på vad och hur arbetet skulle innehålla varierade dock.
Vilka förväntningar/farhågor hade du då?
Ingen uttryckte några direkta farhågor utom någon tonåring som ”trodde det skulle komma två gamla ”supernannys”. Flera hade förväntningar om att det skulle innebära en förbättring i familjen.
13
Kunde du själv påverka innehållet och val av samtalsämnen under Familjeteamets träffar?
Alla svarade ja på frågan. Flera uttryckte att Familjeteamet hjälpte till att fokusera på det som var viktigt att tala om.
Kunde du prata om det som var viktigt för dig?
Alla svarade ja och någon nämnde även bekräftelse och att bli förstådd och lyssnad på.
Tycker du att du blev lyssnad på och förstådd?
Alla svarade ja.
Tycker du att alla i familjen blev respektfullt bemötta?
Här var svaren entydiga. Alla uppfattade att de blivit respektfullt bemötta.
Hur var det att prata utan barnen närvarande? När familjen var samlad?
Svaren varierade men man uttryckte att det fanns behov av båda konstellationerna. Flera sa att det var viktigt att sitta hela familjen tillsammans och tala om vissa saker.
Hur var det att ha träffarna i ditt hem?
Någon var orolig innan hur det skulle bli, men alla tyckte det fungerade bra att vara hemma. Man nämnde att det kändes tryggare och mer avslappnat på hemmaplan. Särskilt för barnen. En förälder uttryckte dessutom att ” Ibland mår man så dåligt att man inte tar sig hemifrån. Kanske jag inte hade kommit iväg annars.”
Vad tänker du om ramarna för Familjeteamets arbete, dvs. antal träffar, intensiteten, uppföljningsträff med socialsekreteraren, 10-veckorsupplägget?
Flera uttryckte att tiden kändes kort när arbetet startade. Behandlingstiden blev en stressfaktor. Samtidigt innebar det att arbetet kom igång snabbare.
Några uttryckte behov av tätare kontakt och över längre tid. Återträffar efterlystes av ett par familjer. Andra uttryckte att arbetet blev fokuserat och koncentrerat med tydliga ramar och ett tydligt avslut.
Fick du några nya tankar under Familjeteamets träffar?
En familj tyckte inte att träffarna tillförde något. Övriga sa att de fick inspiration att prova nya saker. Det blev även tydligare vad som fungerade alternativt inte fungerade i familjen. Processer i familjen kom igång. Någon nämnde att man fick bekräftelse att man dög som man var.
Var det något av det Familjeteamet gjorde som var särskilt bra?
Familjerna sa att det var helheten. Att Familjeteamet kom och att något hände. Problemen blev tydliga.
14
Var det något av det Familjeteamet gjorde som du inte förstod eller tycker var dåligt?
En tonåring nämnde tog upp en fråga där hon tyckte Familjeteamet tog parti inför modern. Övriga hade inget negativt att säga i denna fråga.
Vad kunde Familjeteamet gjort bättre?
De flesta var nöjda med det som gjorts, men ett par familjer önskade att mer arbete hade lagts ner på att få med andra familjemedlemmar i samtalen. Tex.
någon tonåring som vägrade och någon förälder som var frånvarande.
Saknade du något eller hade önskemål om något som Familjeteamet inte tillförde?
En familj sa att man önskade tätare träffar. En annan önskade att
Familjeteamet hade hjälp till praktiskt med städningen. De övriga var nöjda med behandlingsupplägget.
Hur tycker du ”behandlingen” blev, så här efteråt?
Åtta av tolv sa att det blev en positiv förändring. Graden av förändring varierade. Av de fyra övriga hade tre svårt att uttrycka vad som blev annorlunda och den fjärde sa att det inte blev någon skillnad, eftersom
”mamma inte ville se”.
Tror du ”behandlingen” medfört någon skillnad i ditt liv?
En tonåring tyckte inte att det blivit någon skillnad alls. Några uttryckte att det blev en positiv förändring under en period, men att svårigheterna tenderade att återkomma efter en tid och att man lätt ramlade tillbaka i gamla hjulspår. De flesta familjerna beskrev att de kände sig självsäkrare och mindre skuldtyngda, samt att konflikterna i familjen hade minskat. En tonåring sa ”vi har det helt perfekt”. Flera föräldrar tyckte att man hade stärkt sin föräldraroll samt hittat ett gemensamt förhållningssätt.
Vad tror du hade hänt om familjen och Familjeteamet inte gjort det här jobbet tillsammans?
Svaren varierade. Några trodde att det skulle vara som förut. En del trodde det kunde ha blivit värre. En tonåring sa ”Jag hade suttit i fosterfamilj nu”.
En tonårsmamma sa ”Dottern hade fortsatt köra med mig.” och ”Jag är mycket starkare nu. Jag var ju ett nervvrak och slutkörd”.
Är det något mer du vill berätta?
Någon sa att Familjeteamet kanske borde talat mer med barnet.
Hur upplevde du den här intervjun?
Här tyckte familjerna att det kändes bra, lättsamt och proffsigt.
15
Redovisning av socialsekreterarnas svar
För att få svar på socialtjänstens måluppfyllelse i de enskilda familjerna genomfördes en intervjustudie med de socialsekreterare som var ansvariga socialsekreterare. Intervjuerna genomfördes i form av både telefonintervjuer och personliga intervjuer. Intervjuerna utgick från en intervjumanual (se bilaga 2).
Intervjuer genomfördes med 16 socialsekreterare som haft kontakt med de 26 aktuella familjerna. I de fall där familjens socialsekreterare inte fanns kvar på tjänsten, vilket var fallet för fem familjer, intervjuades
medhandläggare eller den som tagit över ansvaret för familjen.
Vad var syftet med Familjeteamets insats?
Socialsekreterarnas svar har kategoriserats. För några familjer formulerades flera uppdrag utifrån denna kategorisering.
Förbättra kommunikationen 5 familjer Förhållningssätt/ gränssättning 3 familjer
Konflikthantering 5 familjer
Föräldrastöd 8 familjer
Bearbeta relationsproblem 2 familjer Bearbeta samarbetsproblem 2 familjer Ge struktur i vardagen 4 familjer
I två familjer som fick föräldrastöd var uppdraget att ge stöd till föräldrar i samband med att barnen placerades i familjehem eller på institution.
Uppnåddes socialtjänstens syfte med den enskilda familjens insats?
Ja 7 familjer Delvis 15 familjer Nej 4 familjer
Enligt socialsekreterarna var orsaken till att syftet inte uppnåddes i familjerna var att vissa personer inte var förändringsbara. En familj var omotiverad. I en annan familj hade modern inte insikt i problemet. En familj ansåg sig behöva någon annan hjälp än Familjeteamet.
16
Vad hände sedan?
En genomgång av socialsekreterarnas svar visar följande:
• 15 familjer avslutades helt för socialtjänsten del efter kontakten med Familjeteamet.
• Sju familjer fick andra öppna insatser som t.ex. kontaktperson.
• I en familj upphörde placeringen efter kontakt med Familjeteamet.
• I tre familjer fortsatte barnens placering efter kontakten med Familjeteamet. I dessa familjer fanns inget uppdrag att avsluta placeringen.
• I en familj var uppdraget uttalat att avsluta placeringen och detta misslyckades.
• I en annan familj blev ett barn placerat efter kontakt med Familjeteamet.
Dina synpunkter på Familjeteamets upplägg av behandlingsarbetet i fråga om struktur, ramar, återkoppling mm
Flertalet socialsekreterare sa sig vara nöjda med familjeteamets tydlighet och struktur i arbetet och tycker att det var bra att föräldrarna var delaktiga i processen att formulera uppdraget.
Återkopplingen till socialsekreterarna under arbetet uppfattades som positivt. En socialsekreterare önskade att Familjeteamet tydligare, vid exempelvis uppföljningsträffar, påtalade de svårigheter i familjen som Familjeteamet inte kan hjälpa till med.
Att Familjeteamet var flexibelt när uppdrag förändras uppfattades som positivt av någon socialsekreterare. Även flexibiliteten att tillmötesgå familjens behov av tider för träffar nämndes som positivt.
De tankar om ev. behov hos familjen som Familjeteamet kunde beskriva vid avslutningsträffarna med familj och socialsekreterare uppfattades av en socialsekreterare som positivt.
Kommentarer och synpunkter på Familjeteamet och vad som kunde ha gjorts annorlunda/bättre
Några av socialsekreterarna tyckte att det var önskvärt med längre tids arbete i familjen. En socialsekreterare undrade över Familjeteamets kompetens och arbetsmetodik och tyckte det finns en otydlighet på denna punkt. En socialsekreterare tyckte däremot att Familjeteamets flexibla arbetsmetodik var en styrka. En annan socialsekreterare uttryckte behov av att kunna använda endast en i Familjeteamet i vissa uppdrag. I ett fall tyckte socialsekreteraren att det hade varit bra om ART (Aggression Replacement Training) hade använts i arbetet. I ett annat uppdrag var inte
socialsekreteraren med vid uppdragssamtalet med familjen, vilket ledde till
17
en otydlighet i arbetet. Socialsekreteraren i ett uppdrag funderade över om socialtjänsten kanske skulle övervägt en annan insats mot bakgrund av föräldrarnas begränsningar.
Processbeskrivningar - Familjeteamet berättar Redovisningen av datamaterialet har hittills utgått från enskilda
frågeställningar. Under bearbetningen av datamaterialet har det uppstått tankar om de processer som Familjeteamet och familjerna går igenom, från början till slut. En genomgång fråga för fråga leder inte sällan till att en mycket viktig aspekt av arbetet faller bort, nämligen helhetssynen runt familjerna. I ett försök att återskapa några sådana helheter utifrån
Familjeteamets perspektiv har fyra familjer valts ut för processbeskrivning.
Dessa processbeskrivningar har bearbetats genom att sätta en enskild familj i fokus. Med familjen i fokus redovisas basfakta, information från
familjearbetet och resultat från intervjuerna med både familjerna och
socialsekreterarna. Processbeskrivningarna är avidentifierade, vilket innebär att kön, ålder och annat har ändrats.
Familjen Andersson
Familjen Andersson består av mamma, pappa och tre barn i åldern 3-10 år.
Föräldrarna hade gått i samtal hos kommunens stödteam i ca ett år.
Föräldrarna var oroliga för sina barn. Barnen bråkade och föräldrarna kunde inte stoppa bråken på ett bra sätt. T.ex. måltiderna upplevdes som mycket jobbiga.
Stödteamet såg genom Familjeteamet en möjlighet att hemma hos familjen, direkt i vardagen kunna hjälpa familjen. Innan familjen bestämde sig för att delta träffades vi för att informera oss om varandra och berätta om hur Familjeteamet jobbar.
Nästa steg var att träffas för att formulera vårt uppdrag. På den träffen var familjen, personal från stödteamet, socialsekreteraren och vi i Familjeteamet med. Uppdraget blev följande: Att hjälpa familjemedlemmarna med att kommunicera inom familjen och att få hjälp i matsituationen.
Så satte vi igång och jobbade. Familjen var lite nervös i början, men det släppte snart och i efterhand beskrev de att det kändes avslappnat att vara på hemmaplan.
Vi började med att vara med i matsituationen för att se samspelet mellan familjemedlemmarna. Det blev sedan grunden för vår reflektion om vad vi sett. Vi följde upp men en diskussion om hur familjen kunde möta de situationer som uppstod. Föräldrarna vågade prova nya idéer och fick också
18
tankar om vad som var rimligt att förvänta sig i en familj med tre mindre barn.
Vi träffade familjen vid nio tillfällen under en 20-veckorsperiod. Vi observerade och samtalade med hela familjen, men mest med föräldrarna.
Föräldrarna sa att alla i familjen var nöjda över det jobb vi gjorde
tillsammans. Vid intervjun med föräldrarna drygt 1 ½ år efter avslut, sa de att jobbet rinner ut i sanden efter ett tag och att de behövde påminnas. De var ändå säkra på att situationen blivit värre om vi inte gjort jobbet tillsammans.
Socialsekreteraren berättade att uppdraget avslutades helt på socialtjänsten efter familjeteamets insats. Socialsekreteraren upplevde att uppdragets mål blev uppnått. I och med ett bra samarbete mellan socialtjänsten, stödteam och Familjeteam kunde socialtjänsten i det här uppdraget undvika
dubbelarbete.
Familjen Bertilsson
Familjen Bertilsson består av mamma och en son som är 14 år.
Familjen blev aktuell hos socialtjänsten då sonen rymt hemifrån och inte ville komma hem till sin mamma igen. Mor och son levde ett liv fyllt av konflikter . Socialsekreteraren såg Familjeteamet som en möjlighet till hjälp och bjöd in till ett möte.
Det vi mötte var en mor och son, som var uppgivna och fyllda av
anklagelser mot varandra. De ställde inte stort hopp till att vi kunde hjälpa dem med deras situation, men bestämde sig ändå att jobba med uppdraget att förbättra kommunikationen mellan mor och son och försöka uppnå en ömsesidig respekt dem emellan.
Vi träffades vid sex tillfällen. Mycket snart förstod vi att modern var slutkörd och tom på energi. Själv sa hon att det inte var säkert att hon ville eller orkade jobba för en förändring. Sonen var tydlig med vad han behövde.
Han skulle vilja få mer beröm och uppmärksamhet från sin mamma. Han önskade också få göra saker tillsammans med henne ibland. Vid intervjun ett år senare sa sonen att han hoppades att både han och mamman, med hjälp av oss, skulle få insikt i att båda måste förändra kommunikationen.
Det uppdrag vi fick av familjen och socialsekreteraren föll. Mamman hade inte förmågan att gå sin son tillmötes.
Vid uppföljningsträffen, (då familj, socialsekreterare och vi träffas) tittade vi på det arbete vi gjort, om vi gjort rätt saker och fortsättningen. Sonen hade då uppsökt läkare för sitt mående.
19
När socialsekreteraren senare haft kontakt med mamman tackade hon nej till fortsatt familjearbete och socialtjänsten avslutade uppdraget i sin helhet.
Vid intervjun med socialsekreteraren konstaterade vi att uppdraget var orimligt att uppnå vid den tidpunkt Familjeteamet kom in i familjen.
Mamman hade så mycket egna behov som hade behövt bli tillgodosedda först. När vi ser i backspegeln, konstaterade vi att vi tidigt i arbetet skulle ha tänkt i termer av ett annat uppdrag. Det vi kunde ha erbjudit var att jobba enbart med sonen, som ett stöd i sitt förhållande till sin mamma. Att vi var inne på rätt spår fick vi också bekräftat, då pojken i intervjun sa att han gärna hade fortsatt träffa oss själva. Han sa att han i mötet med oss kunde prata om för honom viktiga saker och att det kändes som att han blev förstådd.
Familjen Carlsson
Familjen består av mamma och en dotter på 10 år. Flickan bor varsin vecka hos sina föräldrar.
Mamman hade bekymmer med att sätta gränser för sin dotter. Det blev mycket konflikter och dottern använde mycket hårda ord. Familjen hade blivit anmäld till socialtjänsten, som i sin tur hade föreslagit kontakt med Familjeteamet. Pappan tyckte inte att han hade några bekymmer med dottern och deltog av det skälet inte i arbetet.
Vårt uppdrag i familjen blev att hjälpa till med gränser, visa respekt och arbeta med relationer i familjen.
Efter fyra träffar, där dottern varit med en stund vid två tillfällen, var mamman nöjd med den hjälp hon fått. I intervjun sa hon att hon upplevde mötena som lättsamma och trodde att flickan upplevt samma sak. Mamman beskrev att hon fått hjälp att tänka i andra banor, att hon bättre kunde se sin dotters behov och att vi i teamet fungerade som ett bollplank för hennes idéer. Hon hade också funderingar på att vi skulle ha haft med dottern mer i samtalen för att mer få lyssna på hennes tankar och upplevelser. Mamman tänkte också att det kanske hade varit bra om hon och (pappan) fadern hade fått hjälp att hitta gemensamma rutiner.
Socialsekreterarna var nöjda med det jobb vi utfört tillsammans med familjen och socialtjänsten avslutade därmed uppdraget.
Familjen Davidsson
Familjen består av pappa, en tonårsson och en yngre son. Den yngre sonen deltog inte i våra träffar. Barnens föräldrar är skilda och mamman är psykiskt sjuk.
20
Pojken levde ett mycket destruktivt liv. Han kom och gick lite som han ville, både i hemmet och i skolan. Han brydde sig inte om vad de vuxna sa eller de regler som sattes upp. Pappan i familjen kände sig mycket osäker i sin föräldraroll. Socialsekreteraren såg behovet av en stark förälder och att pojkens skolsituation skulle förbättras. Uppdraget blev: Föräldrastöd i syfte att få skolsituationen att fungera samt förbättra vardagsstrukturen.
Under de tolv gånger vi träffades gav vi far och son möjlighet att berätta hur de uppfattade sin situation. I intervjun sa pojken att vi blev en hjälp för honom att tydliggöra för pappan vad han menade i olika frågor. Vi gav honom också möjlighet att ”släppa gamla tankar och se framåt”, som han uttryckte det. Pappan berättade att han lärde sig lyssna på sin son och fick upp ögonen för det som han inte gjorde bra. Men han upplevde också att han blev bekräftad i att han gjorde bra saker och det gav en självkänsla han inte hade haft innan.
På frågan om vad vi kunde ha gjort bättre eller annorlunda önskade de båda att de hade fått prata mer var och en för sig och att vi skulle ha varit kvar längre. Pojken säger att det är svårt att hålla kvar ”behandlingen” en längre tid.
Det uppdrag vi jobbade efter uppfylldes delvis. Skolsituationen förblev tyvärr orolig. Socialsekreteraren tyckte också att insatsen var för kortvarig.
Annat stöd som socialsekreteraren önskade för familjen ville de inte ta emot.
Där hade det varit önskvärt om vi i Familjeteamet hade jobbat mer med sonen för att motivera honom att ta emot denna hjälp, säger
socialsekreteraren.
Efter avslut fick familjen stöd av socialsekreteraren och pojken fick en kontaktperson.
Analys och reflektion
Personalen på familjeteamet, Dick Johansson och Veronika Priebe
Jakobsson har tillsammans med Marie Gustafsson och Per Sandén diskuterat och analyserat utvärderingens resultat. Diskussionen redovisas nedan.
Metod
Familjeteamet har varit delaktiga i hela utvärderingsprocessen och själva samlat in datamaterialet. En diskussion och process föregick beslutet om att genomföra utvärderingen på detta sätt. Familjeteamet själva hade föredragit att få en helt extern utvärdering genomförd för att få en hög grad av
trovärdighet till resultatet. FoU Välfärd har handlett Familjeteamet under hela processen och har huvudansvaret för de synpunkter som framkommer under stycket ”Analys och reflektion”. Det nära samarbetet mellan teamet och FoU Välfärd bedöms bidra till utvärderingens kvalitet och trovärdighet.
21
Det positiva med detta arbetssätt för teamet är att de fått bekräftelse på sitt positiva förhållningssätt och att familjerna har bekräftat mycket av de funderingar som funnits om verksamheten.
Resultat
Framgångsfaktorer
Av utvärderingen och från Familjeteamets erfarenheter framgår att familjernas egen motivation är en viktig framgångsfaktor. Att samla hela familjen eller nätverket i behandlingsarbetet är en styrka.
Det lösningsfokuserade förhållningssättet bedöms också som en
framgångsfaktor, ett förhållningssätt som leder till att föräldrar får beröm och blir bekräftade i det som fungerar bra. Familjeteamets arbetssätt som innebär att lyssna på alla i familjen bedöms också som viktigt. För många familjer innebär det en positiv möjlighet att ha det egna hemmet som utgångspunkt för behandlingsarbetet.
Samarbete med andra, t ex skola, BUP och andra institutioner är också en viktig framgångsfaktor. Familjeteamet har lyckats undvika kö till
verksamheten vilket har lett till att familjer har kunnat få snabbt kontakt.
Att ha både en man och en kvinna i Familjeteamet är positivt samt teamets olika utbildnings- och erfarenhetsbakgrund.
Hinder
Ett stort hinder som har diskuterats under projektets gång är möjligheten att utveckla ett mer intensivt familjearbete. Detta hindras av att familjerna inte har möjlighet att ta ledigt från jobb och skola. Flera familjer har inte bedömt att de har tid och ork att träffa Familjeteamet mer än en gång per vecka, framförallt av ekonomiska orsaker.
Ett hinder för utvecklingen av Familjeteamets arbete är de korta
projekttiderna och de korta anställningskontrakten. Det blir inte möjligt att planera för långsiktig kompetensutveckling och för hållbara
samverkansstrukturer.
Sammanfattande bedömning
En sammanfattande bedömning av Familjeteamets verksamhet är att familjer och socialsekreterare i de flesta uppdrag bedömer både behandlingsprocessen och resultatet positivt och relevant. Familjerna bedömer överlag att bemötande från Familjeteamet har varit mycket bra.
Bemötande har en avgörande betydelse för effekter av behandlingsarbete.
22
Av utvärderingen framkommer att Familjeteamets arbetssätt med 10- veckors-behandling ifrågasätts. 10-veckors-regeln är problematisk både utifrån familjernas behov, uppdragens karaktär och verksamhetens syfte.
Frågan om detta arbetssätt behöver diskuteras ytterligare med styrgruppen.
Utvärderingen har gett Familjeteamet insikten om vikten av att ha ett levande barnperspektiv, att alltid ha barns bästa i fokus i arbetet.
Familjeteamet bedömer att det finns mer att göra för att alltid få barnen med och engagerade i familjearbetet.
En återkommande svårighet för Familjeteamet, i samarbetet med socialtjänsten och familjerna, handlar om att formulera tydliga uppdrag.
Teamet uppfattar detta som centralt för att kunna göra ett bra jobb. En utveckling har varit att familjer lämnas allt oftare till Familjeteamet i situationer där uppdraget är oklart formulerat eller där socialtjänstens
utredning ännu inte är färdig. En svårighet är också de uppdrag där det finns
”dolda” mål, där familjerna känner sig pressade till kontakten med Familjeteamet.
Familjeteamet tar upp frågan om Familjeteamet i relation till kommunernas övriga öppenvårdsinsatser. Hur diskuterar socialsekreterare och styrgrupp när uppdragen fördelas till Familjeteamet? Är det projektets syfte som är vägledande i dessa diskussioner eller är det verksamhetens metoder?
En diskussion behöver föras om det syfte som formulerats för Familjeteamet kopplat till de arbetsmetoder och de resurser som finns. Är syftet att undvika placering i familjehem eller på institution alternativt att verka för att avsluta sådana placeringar ett rimligt och relevant syfte? Av utvärderingen framgår att flera familjer kommit till Familjeteamet utan att något uppdrag
formulerats från socialtjänsten som handlar om att undvika eller avsluta placering. Detta speglar sannolikt behoven hos de familjer som blir aktuella hos socialtjänsten och en realistisk bedömning om vad Familjeteamet kan åstadkomma utifrån givna resurser och metoder. En trolig förklaring är att socialkontoren bedömer familjernas behov mer förebyggande och på längre sikt.
Styrgruppens diskussion om utvärderingens resultat är viktig. För att kunna bedöma frågan om Familjeteamets verksamhet uppfyller sitt syfte är det nödvändigt att sätta resultatet av utvärderingen i ett större sammanhang. Hur har verksamheten på socialtjänsten i deltagande kommuner utvecklats under projekttiden? Hur har nyanmälningarna sett ut till socialtjänsten och hur har antalet placeringar i vård utom hemmet utvecklats?
Frågan om Familjeteamets verksamhet har förhindrat placeringar utom hemmet måste sättas i sitt sammanhang och även innefatta ett förebyggande perspektiv. En utvärdering av Familjeteamets verksamhet måste grundas på en professionell bedömning av vad ett öppet familjevårdsteam kan uträtta
23
och på en realistisk bild av vad som är möjligt att åstadkomma i öppenvård.
En diskussion är önskvärd där ett mer realistiskt syfte och konkreta mål för Familjeteamet formuleras. Syfte och mål bör formuleras utifrån de behov som föreligger för de familjer som socialtjänsten utreder och utifrån de resurser och de metoder som Familjeteamet har till sitt förfogande.
Familjeteamets utvärdering kommer att redovisas för politiker, chefer och socialsekreterare i aktuella kommuner.
24
Bilaga 1
Intervjuguide för familjen
1. Vad var det som gjorde att du kom till oss?
2. Kunde du själv påverka valet av oss som behandlingsinsats?
3. Vad hade du för känsla när du träffade oss första gången?
4. Vilka förväntningar /farhågor hade du då?
5. Kunde du själv påverka innehållet och val av samtalsämne i våra träffar?
6. Kunde du prata om det som var viktigt för dig?
7. Tycker du att du blev lyssnad på? Förstådd?
8. Tycker du att alla i familjen blev respektfullt bemötta?
9. Hur var det att prata utan barnen närvarande? När familjen var samlad?
10. Hur var det att ha träffarna i ditt hem?
11. Vad tänker du om ramarna för vårt arbete, dvs antal träffar, intensiteten, uppföljningsträff med socialsekreterare, vårt 10 veckors upplägg.
12. Fick du några nya tankar under våra träffar?
13. Var det något av det vi gjorde som var särskilt bra?
14. Var det något av det vi gjorde som du inte förstod eller tycker var dåligt?
15. Vad kunde vi gjort bättre?
16. Saknade du något eller hade önskemål om något annat som vi inte tillförde?
17. Hur tycker du ”behandlingen” blev, så här efteråt?
18. Tror du att ”behandlingen” medfört någon skillnad i ditt liv?
19. Vad tror du hade hänt om vi inte gjort det här jobbet tillsammans?
20. Är det något mer du vill berätta?
21. Hur har du upplevt den här intervjun?
25
26
Bilaga 2
Telefonenkät socialsekretarare
Vad var syftet med Familjeteamet som insats?
Ledde insatsen till att syftet uppnåddes?
Om inte vad berodde det på?
Vad hände med ärendet efter FT?
(avslutades helt, annan insats, placering)
Dina synpunkter på FT:s upplägg av behandlingsarbetet i fråga om struktur, ramar, återkoppling mm.
Kommentarer och synpunkter på FT och vad som kunde gjorts annorlunda/bättre?
Regionförbundet Örebros rapporter 2008
2008:01 Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning
2008:02 Fågelturism en möjlighet till utveckling i Örebroregionen, ISBN 978-91-976998-3-9 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster.
2008:04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen, ISBN 978-91-976998-5-3 2008:05 Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, slutrapport
2008:06 Slutrapport projekt länssamverkan mot s.k. hedersrelaterat våld, juni 2007 – maj 2008 samt sammanfattande kommentarer om hela projektperioden
2008:07 Örebroregionen år 2030 – framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling, ISBN 978-91-976998-4-6
2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård 2008:09 Översyn av vuxenförvaltningens ledningsfunktion för sjuksköterskor i Eskilstuna kommun,
ISBN 978-91-976998-6-0 2008:10 Anhörigstöd i T-län, slutrapport
2008:11 Barns Behov I Centrum, Uppföljning av förändringsarbetet i den sociala barnavården i tolv kommuner i Örebroregionen, ISBN 978-91-976998-7-7
2008:12 Entreprenörskap och företagande i skolan, Slutrapport från ett länsövergripande RTP- projekt 2005-2008, NUTEK, delprogram 1
2008:13 Särskilda insatser till anhörig/närstående som vårdar svårt sjuka i hemmet Slutrapport november 2008
Regionförbundet Örebros rapporter 2009
2009:01 Övergångsbostäder i Örebro kommuner. Brukarnas, hyresvärdarnas och socialarbetarnas syn på viktiga utvecklingsområden.
2009:02 Stimulansmedel 2007-2008 i Hallsbergs kommun Utvärdering och uppföljningsrapport 2009:03 Familjeteamet Sydnärke – Verksamhetsbeskrivning och utvärdering
27
Regionförbundet Örebro 701 83 Örebro
Tfn: 019-602 63 00 Fax: 019-18 98 29 Besöksadress:
NetCity, Forskarevägen 1 702 18 Örebro.
www.regionorebro.se
regionorebro@regionorebro.se
