• No results found

STOCKHOLMS KOMMUN. Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial Bihang 1977:40 BERÄTTELSE ÖVER BYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR ÅR 1976

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STOCKHOLMS KOMMUN. Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial Bihang 1977:40 BERÄTTELSE ÖVER BYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR ÅR 1976"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLMS KOMMUN

Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial

Bihang 1977:40

BERÄTTELSE ÖVER

BYGGNADSNÄMNDENS

VERKSAMHET FÖR ÅR 1976

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Byggnadsnämndens verksamhet under år 1976 3

Namnberedningens verksamhetsberättelse 1976 4

Stadsbyggnadskontorets verksamhetsberättelse år 1976 5

Gemensam administration

6

Personal m m

6

Företagsnämndsverksamheten

7

Skyddsverksamheten

7

Utbildningsverksamheten

7

Ekonomi

8

Planläggning 9

Översiktliga planutredningar 9

Planprojekt 9

Bostadsområden 10

Arbetsområden 12

Övrig bebyggelse och friområden 14

Trafikutredningar 14

Trafikleder 14

Trafiksanering 15

Granskning och rådgivning vid byggande 16

Byggnadslovsverksamhet 16

Byggnadsinspektion 16

Hissärenden 16

Stadsmätning 17

Fastighetsbildning 17

Mätningsverksamhet 18

Fastighetsregistrering 19

Grundläggande teknisk verksamhet 19

Övrigt 21

Yttranden över allmänna remisser 21

Yttranden över kommunfullmäktigemotioner 22

Berättelse från fältet 24

Sanering av innerstadens gårdar 26

(3)

BYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1976

Byggnadsnämnden får härmed avgiva redogörelse för nämndens verksamhet under år 1976.

Nämnden har under året bestått av, förutom ordföranden, som utsetts av kommunstyrelsen bland borgarråden, åtta andra ledamöter med lika många suppleanter, valda av kommunfullmäktige. Ordförande har varit borgarrådet Inge Hörin (s) till och med den 15 oktober 1976 och därefter borgarrådet Lennart Lööf(s).

Vice ordförande har varit direktören Gunnar Dalgren (fp). Övriga ledamöter har varit trädgårdsarbetaren Arne Crammer (s), civilingenjören Stig Dingertz (m), direktören Rolf Gjers (s), ombudsmannen 011e Grönberg (vpk), med. dr Ewald Johannesson (s) t. o. m. den 17 januari 1976, sekreteraren Jon Kahn (c) och advokaten Stig Rindborg (m) samt fr. o. m. den 16 februari 1976 byrådirektören Torsten Mathison (s).

Suppleanter har varit ombudsmannen Olov Caris (s), rektorn Märta Franson (m), byrådirektören Curt Gille (fp), fil. stud. Margrethe Höglund (s), civilingenjören Henning Lessmar (c), civilingenjören Tord Lindbo (m), byggnadsarbetaren Arne Malmgren (vpk), byrådirektören Torsten Mathison (s) t. o. m. den 15 februari 1976 samt muraren Leif Hjärpe fr. o. m. den 28 april 1976.

För förberedande behandling av byggnads- och fastighetsbildningsärenden m. m.

har varit tillsatt en delegation bestående av följande sju ledamöter, nämligen Inge Hörl (s), efterträdd av Lennart Lööf (s), Gunnar Dalgren (fp), Stig Dingertz (m), Rolf Gjers (s), 011e Grönberg (vpk), Jon Kahn (c) och Torsten Mathison (s) med följande sex suppleanter nämligen Olov Caris (s), Märta Franson (m), Curt Gille (fp), Margrethe Höglund (s), Ewald Johannesson (s) t. o. m. den 17 januari 1977, Henning Lessmar (c) och Arne Malmgren (vpk). För förberedande behandling av tjänstefrågor har funnits en delegation bestående av tre ledamöter och tre suppleanter. Ledamö- terna har varit Inge Hörin (s) efterträdd av Lennart Lööf (s), Tord Lindbo (m) och Torsten Mathison (s) samt suppleanter Curt Gille (fp), Rolf Gjers (s) och Henning Less ma r (c).

Byggnadsnämnden har under året hållit 23 sammanträden, byggnadsdelegerade 19 och tjänstedelegerade 18 sammanträden.

Beträffande byggnadsnämndens namnberednings- och stadsbyggnadskontorets verksamhet hänvisas till bilagda verksamhetsberättelser för år 1976.

På byggnadsnämndens vägnar:

LENNART LÖÖF

K-H Svenonius

(4)

NAMNBEREDNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1976

Namnberedningen har under året haft följande sammansättning: ordförande professor Göran Sidenbladh, sekreterare docent Nils-Gustaf Stahre, ledamöter direktör Arne Biörnstad, utbildningsledare Lars Cleve, stadsarkivarie Sven Olsson, 1:e antikvarie Jonas Ferenius, författare Per Anders Fogelström, professor Bertil Molde.

I beredningens sammanträden har dessutom deltagit stadsbyggnadsdirektören, stadsingenjören och överingenjören vid fastighetsregisterbyrån.

I enlighet med 7 § i Namn- och adressnummerstadgan för Stockholms stad av den 15 juni 1970 har beredningen avgett förslag till namnsättning av till beredningen remitterade områdes- och stadsplaner samt yttrat sig över remitterade namnskrivel- ser, motioner m. m.

Beredningen har genom sitt arbetsutskotts kansli samarbetat med gatukontoret, landstingets olika nämnder samt kommunerna inom Stor-Stockholms bostadsför- sörjningsområde. Med adressgruppen, i vilken ingår representanter för stadsbygg- nadskontoret, gatukontoret, polisen, posten och taxi, har vid olika tillfällen diskuterats namnfrågor, orienteringsproblem m. m.

Arbetet med fårdigkällandet av manuskriptet till den historiska namnboken över kommunens 117 stadsdelar och drygt 4 000 gator har pågått inom den kommitté, som frivilligt åtagit sig denna uppgift. Under såväl ett stort antal arbetssamman- träden som under en mängd av arbetstimmar för varje enskild ledamot har stora delar av manuskriptet färdigställts. Sålunda är fallet med stadsdelarna och gatorna inom Söder- och Västerort. Beträffande innerstaden återstår ännu slutlig utformning av namnartiklarna inom stadsdelarna Norrmalm, Södermalm och Staden Mellan Broarna. Ett stort antal tidsödande och kompletterande utredningar återstår också beträffande vissa namn liksom arbetet med förord, inledningsartiklar, nothänvis- ningar, register, bildmaterial m. m. För närvarande är det således inte möjligt att överblicka när ett tryckfårdigt manuskript kan föreligga.

I kommittén har ingått Lars Cleve, Jonas Ferenius, Per Anders Fogelström, Gunnar Lundqvist, Göran Sidenbladh, Nils-Gustaf Stahre och Börje Westlund.

Under året har beredningen hållit 5 protokollförda sammanträden. För behandling och markinspektion av planärenden, remisser och skrivelser har beredningens arbetsutskott hållit 25 sammanträden.

Antalet av beredningen föreslagna namn fördelar sig enligt följande:

Nya gator och allmänna platser 30

Gator med ändrad sträckning eller utgående namn 63

Nya kvarter 34

Kvarter med ändrad omfattning eller utgående namn 34 Byggnader (skolor, sjukhus, idrottsplatser m. m.) 7

(5)

STADSBYGGNADSKONTORETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1976 Kontorets arbete fortsätter att präglas av de konflikter som uppstår vid föränd- ringar i en nästan fullbyggd stad. Önskemålen att ge utrymme åt nödvändiga kompletteringar bryts mot en vilja att bibehålla den invanda miljön.

Hittills har i regel konflikten gått att lösa genom ett omsorgsfullt planarbete på mark som idag inte är meningsfullt använd. Men situationen synes nu närma sig det stadium då inga snabba lösningar längre står till buds. I en fullbyggd stad kan bara nya byggnader uppföras om gamla rivs. Bevarandefrågan ställs därmed på sin spets och de nya funktioner som man vin tillgodose måste inrymmas antingen i befintliga hus eller i nya hus på de gamlas plats. Sådana förändringar kräver avsevärda resurser både beträffande tid och pengar och måste därför handläggas inom ramen för ett långsiktigt program.

Förändringar i markanvändningen blir alltså i regel en förutsättning för de kompletteringar som planeras. Under året har sådant planarbete pågått för t. ex.

bryggerikvarteren Riddarsporren och Ludvigsberg och Vin- och Sprit AB:s mark på Reimersholme. I samtliga fall har konflikter med den lokala opinionen hört till arbetsprocessen.

Bevarandefrågorna har också präglat det fortgående arbetet med bostadssane- ringen i innerstaden. Den kommunala ambitionen att förbättra bostadsmiljön på olika sätt går inte alltid att förena med en långtgående hänsyn till den lokala opinionen. För den är nya hus inte bara dyra utan också främmande i miljön. Det omfattande planarbete som pågått och pågår för att revidera de gällande stadsplanerna för innerstadens kvarter har som huvudmålsättning att bevara den befintliga strukturen och införa de nödvändiga kompletteringarna. Det är givetvis en självklar ambition att det tillskott av nya byggnader som är ofrånkomligt får en sådan utformning att de uppskattas. Kontorets granskningsarbete är därvid av stor betydelse men ännu viktigare är att byggherren och hans konsulter har förmågan att uppföra ett vackert och till miljön anpassat hus. Kontoret har därför utformat s. k. miljöprogram för speciella områden: Olofslund och Ängby som äldre typiska villaområden och Gamla stan som ett speciellt krävande bevarandeområde. För övriga innerstaden skall detta fullföljas. På så sätt kan ett gemensamt underlag utbildas för fortsatta diskussioner om miljökvalitéer och nya hus kan få en form som uppfattas som värdefullt tillskott.

För att öka insikten hos kontoret i olika frågor, bl. a. stenstadens miljöfrågor, pågår utbildning i kursform. Den har mötts av ett starkt gensvar hos personalen och pekar på en viktig sida i den personalpolicy som måste vidmakthållas för att möta de anspråk som ställs på kontorets kunnande i komplicerade frågor.

T. Westman

(6)

GEMENSAM ADMINISTRATION Personal m. m.

Personalomsättningen inom stadsbyggnadskontoret har för år 1976 inte varit uppseendeväckande hög. När det gäller tjänster i de högre lönegraderna har kontoret inte haft några svårigheter att rekrytera kvalificerad och yrkesutbildad personal. För de lägst avlönade tjänsterna, t. ex. kontorsassistenter och ritare, har kontoret fått göra stora insatser för att kunna klara rekryteringen. Förklaringen kan förmodligen finnas i att löneläget inom den kommunala löneplanen för dessa tjänster inte är konkurrenskraftigt med motsvarande tjänster på statlig eller privat arbetsmarknad.

Under året har rekryteringen till kontoret dels skett internt, dels externt, med viss övervikt för internrekrytering enligt byggnadsnämndens anvisningar.

Följande ärenden har varit föremål för behandling i tjänstedelegerade:

Anställningar 90

Vikariatsförordnanden inkl. förlängningar 88

Entlediganden på egen begäran 35

Avgång med ålderspension 6

Delpensionsärenden 6

1 medeltal har under året på kontoret funnits 522 tjänster varav 46 var deltidstjänster och 3 vakanta. Omräknat i heltidstjänster blir antalet 499. Antalet anställda var i medeltal 522 personer varav 46 innehade deltidstjänster. Antalet deltidsarbetande har dock varit större då många anställda med stöd av lagar och/eller avtal har utnyttjat sin rätt till partiell tjänstledighet. Antalet partiellt tjänstlediga per 1976-12-31 av dessa anledningar var 25 personer, på vilkas tjänstlediga del av arbetstiden vikarier tjänstgjorde. Av samma skäl var 27 personer vid samma tidpunkt helt tjänstlediga. Även deras tjänster har uppehållits av vikarier.

Av nedanstående tabell framgår antalet tjänster per avdelning/byrå. Fördelningen mellan manliga kvinnliga anställda är tämligen jämn (cirka 57 % manliga och 43 ö kvinnliga).

Tabell 1

Avdelning/byrå ABT-anställda

K

Kanslibyrå m. m. 15 36 därav 8 deltidstjänster

Personalbyrån 1 7

Utredningsbyrån 8 1

Planekonomiska gruppen 6

Stadsplaneavdelningen 56 63 därav 14 deltidstjänster

Trafikavdelningen 33 11 därav 2 deltidstjänster

Byggnadslovsbyrån 27 17 därav 2 deltidstjänster

Byggnadsinspektionsbyrån 28 6 därav 2 deltidstjänster Stadsmätningsavdelningen 126 82 därav 18 deltidstjänster

Summa tjänster 299 223

Antal heltidstjänster 499

Antal hel- + deltidstjänster 522

(7)

Viss personalsocial verksamhet har förekommit. Det har främst gällt frågor om förtids-, sjuk- eller delpensionering och omplaceringsärenden på grund av sjukdom.

Också personalrådgivning och socialmedicinska ärenden har förekommit och handlagts i samråd med personalkonsulenten.

Föret agsnämndsverksamheten

Företagsnämnden vid byggnadsnämnden har under året haft fyra och dess personalkommitté fyra sammanträden. Bland de frågor som har behandlats av företagsnämnden kan nämnas femårsprogrammet för åren 1977-1981 samt budget- förslaget för år 1977. Vidare har kontorets lokalfråga diskuterats mycket livligt och bland annat har en särskild lokalgrupp arbetat intensivt med denna fråga under året och diskuterat en rad förslag till lösningar. Fem förbättringsförslag har under året inkommit till företagsnämnden.

Skyddsverksamheten

Skyddsverksamheten har under året varit synnerligen livlig. Skyddskommittén har haft fem sammanträden och företagit skyddsronder vid två tillfällen. Studiecirkel- verksamhet kring arbetsmiljöfrågorna har också förekommit, främst bland skydds- ombuden men också för övriga intresserade.

Under året har det också startats en total arbetsmiljöundersökning, som i princip skall omfatta alla arbetsplatser och samtliga anställda inom kontoret. Den påbörjades i slutet av sommaren 1976 med en brett upplagd information om syftet med undersökningen och det tillvägagångssätt, som den för ändamålet speciellt tillsatta projektgruppen skulle tillämpa. Efter informationsskedet skickades det ut två enkätformulär till samtliga anställda, där en mängd frågor ställdes om hur man upplevde sin egen arbetsmiljö.

Svaren skickades in dels till personalläkaren, som under läkarsekretess behandlade de svaren, dels till undersökningsgruppen. Därefter påbörjades en serie arbetsplats- besök, som kommer att slutföras under våren 1977 då också projektgruppen kommer att redovisa sitt arbete med förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärder åtföljda av kostnadsberäkningar för åtgärderna.

Utbildningsverksamheten

Kontorets anställda har i mycket stor utsträckning deltagit i olika former av utbildning. I kurser anordnade vid stadsbyggnadskontoret deltog 186 anställda, i kurser anordnade av personalnämnden deltog 87 anställda, i kurser anordnade av annan än kommunen deltog 62 anställda samt i studieresor och konferenser 23 anställda.

De kurser, som anordnades av och inom kontoret har bl. a. varit kurs i Svensk byggnorm, Stenstadens historia, utbildning i reproduktionsteknik, arbetarskyddsut- bildning, kurs i förvaltningskännedom och utbildning med anledning av bostads- förnyelsen. Ett stort antal av kontorets anställda har tillsammans med externa lärare fungerat som handledare och/eller lärare vid kontorets egna kurser.

(8)

Med anledning av lagen om medbestämmande i arbetslivet, har det också förekommit information vid ett antal tillfållen till dels arbetsledare, dels fackför- eningsstyrelserna. Under året har det också påbörjats utredningar om utbildnings- behovet inom kontoret med början vid dels trafikavdelningen, dels stadsmätnings- avdelningen.

Med anledning av utställningen "Bo i stan" har också kontoret utbildat ett antal guider för denna utställning. En sammanställning över hur de anställda vid kontoret har deltagit i utbildningsverksamhet fördelat på olika typer av kurser och uppdelat i avdelning/byrå framgår av nedanstående tabell.

Tabell 2

Avdelning/byrå Extern

kurs

PN:s kurs

Egen kurs

Resa konf

Summa

Stadsbyggnadsdirektörens stab 2 2 4

BN:s sekretariat 2 1 3

Kanslibyrån 1 15 14 1 31

Personalbyrån 2 7 1 10

Utredningsbyrån 6 1 7

Planekonomiska gr. 3 1 1 5

Stadsplaneavd. 18 9 82 4 113

Trafikavdelningen 11 4 12 2 29

Byggnadslovsbyrån 3 5 42 2 52

Byggnadsinsp.byrån 17 18 3 2 40

Stadsmätningsavd. 7 26 23 8 64

Summa deltagare 62 87 186 23 358

Ekonomi

Kontoret har under året tillämpat det från år 1975 införda programbudgetsystemet som via ett samtidigt infört tidredovisningssystem blivit ett gott instrument för samordnad planering, kontroll och uppföljning av arbetsprogram och verksamhets- områden.

Beträffande bokslutet kan nämnas att årets intäkter, som i budgeten upptagits till 12 684 000 kronor, uppgick till 13 356 533 kronor vilket sålunda gav ett överskott med 672 533 kronor. Av intäkterna härrörde 6 426 953 kronor från byggnadslovs- verksamheten, 4 932 678 kronor från ersättningar för förrättningar och dylikt enligt mätningstaxor, 31 450 kronor från ersättningar för uppdrag avseende projekteringar, trafikprognosarbeten m. m., 735 152 kronor från försäljningar av kartor m. m. Samt 1 230 300 kronor från arbetslöshetsnämnden som ersättning för lönekostnaderna för vid stadsbyggnadskontoret tjänstgörande arkivarbetare. Kostnaderna hade i drift- budgeten uppförts med 51 688 000 kronor. De verkliga kostnaderna uppgick till 52 014 652 kronor och medförde således ett underskott på 326 652 kronor. Under- skottet hänför sig helt till de icke budgeterade personalkostnaderna för arkivarbe- tarna. För investeringar hörande till kapitalbudgeten hade anvisats 400 000 kronor.

Den verkliga kostnaden uppgick till 401 881 kronor.

(9)

PLANLÄGGNING

Stadsbyggnadskontorets planläggning och utredningsverksam het har under 1976 dominerats av arbetet med att förbättra boende- och miljöförhållandena i den äldre och halvgamla bebyggelsen. Bostadssaneringen i innerstaden har planmässigt förberetts genom ett utvecklingsarbete som omfattar bland annat s. k. paketbesked, planbestämmelser för ombyggnad och översiktligt införande av ändamålsregler genom tilläggsbestämmelser. I ytterstaden har arbetet med att modernisera halv- gamla stadsdelar inletts, vilket omfattat principiella metod- och målsättningsstudier.

Komplettering av den sociala servicen har varit en prioriterad arbetsuppgift.

Planeringen för exploatering av stora nya bostadsområden i ytterstaden har nu avslutats. Exploateringsverksamheten har koncentrerats till kompletteringsbebyg- gelse i anslutning till äldre bebyggelse. Planläggningen för nya arbetsområden har fortsatt och arbetet med förnyelse av de äldre industriområdena har påbörjats. Inom trafikplaneringen har arbetet koncentrerats till översiktliga planer och program som konkretiserar kommunens nya trafikpolitik. Genom majoritetsskiftet efter årets allmänna val har nya riktlinjer getts för trafikplaneringen, varför arbetet med den nya trafikplanen för kommunen fortsätter.

Ett arbetsprogram för kontorets planläggning och utredningsverksamhet åren 1976-1977 lades fram vid årsskiftet 1975/76. Det var det tredje i ordningen.

Erfarenheten har visat att programmens målsättningar inte varit möjliga att uppnå i alla stycken, men att de anger verksamhetens inriktning i stort.

Översiktliga planutredningar

Tillgänglighetsstudier och analyser av näringslivs- och sysselsättningsfrågor till programutredningarna för Bromma- och Skarpnäcksfälten har utförts under året.

Härvid har bl. a. TRANS-LOK-modellen för analys av alternativa utbyggnader av transportobjekt och exploateringsområden använts.

Efter remissbehandlingen av Trafikplan 75 framlades "Trafikplan 77 — förslag till generalplan för trafiken i Stockholm", som omfattar riktlinjer för kommunens trafikpolitik, plan för trafiknäten och handlingsprogram för förändringar i trafiksys- temet fram till och med år 1983.

För trafik- och cityplanearbetet har bl. a. gjorts trafikmängdsfördelningar och studier av distributionstrafiken (rapporter: Distributionstrafiken på gator kring Östermalmstorg, Företagens varudistribution på Kungsholmen).

Planprojekt

Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av byggnadsnämnden under år 1976 ställt ut 53 st. (1975:42) planförslag varav två generalplaneförslag och ett förslag om upphävande av stadsplan.

Under år 1976 har byggnadsnämnden godkänt en generalplan, en områdesplan (1975:2), godkänt eller antagit 45(1975:33) förslag till stadsplaner eller stadsplane- ändringar. En stadsplan har föreslagits upphävas.

1* Bih. 1977:40

(10)

Bostadsområden

De av byggnadsnämnden slutbehandlade stadsplaneförslagen innehöll 18 770 rumsenheter för bostadsändamål. Motsvarande siffror för de fem föregående åren var 1975:7 100, 1974:10 065, 1973:13 100, 1972:16 900 och 1971:12 200.

Antal rumsenheter för bostadsändamål (å 25 m 2) i byggnadsnämnden godkända eller antagna förslag till stadsplaner:

Tabell 1.

Stadsdel Antalet rumsenheter

Innerstaden

Vasastaden 3 300

Rei mershol me 2 220

Södermalm 1 810 1

Stora Essingen 40 7 370

Västerort

Kista Gård 6 650

Vinsta 490

Söderort

Aspudden 300

Enskededalen 3 960 11 400

18 770

1 Varav 1 360 rumsenheter i kv. Ludvigsberg.

Innerstaden Nyexploateringar

Planförslaget för kv. Ludvigsberg och Kofoten, Södermalm, (Pl. 6997) omfattar f.d.

Miinchens Bryggeris byggnader utefter Söder Mälarstrand. För kv. Ludvigsberg innebär planförslaget att östra delen som består av gamla Ludvigsbergs verkstad utläggs till reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse medan det i övrigt anger en byggnadsrätt bestående av en serie sammankopplade husvolymer om fyra till två våningars höjd med cirka 340 bostadslägenheter. Husen har placerats på en gård som ligger två våningar över Söder Mälarstrand. Under gården kan inrymmas ca 320 bilplatser med en angöringsgata i de inre delarna samt ca 10 000 m 2 lokaler i de yttre mot norr vettande delarna. Vid utformningen av byggnaden har hänsyn tagits till att Skinnarviksbergets dominans i stadsbilden ej skall rubbas.

I kv. Kofoten anger stadsplaneförslaget byggnadsrätter av sex punkthus om fyra till sju våningar rymmande ca 120 bostadslägenheter eller ca 160 pensionärslägen- heter. Kv. Kofoten ingår bland de 22 kvarter som man föreslagit bebygga med pensionärshotell.

För kv. Ludvigsbergs bebyggande utlystes en anbudstävling som påbörjades under sommaren. Efter valet och regimskiftet i kommunen under hösten avbröts tävlingen

(11)

och frågan om rivning av Miinchenbryggeriets anläggningar i kv. Ludvigsberg om- prövades.

Förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för kv. Bränneriet m. m. inom stadsdelen Reimersholme, (Pl. 6888) omfattar bl. a. Vin- och spritcentralens gamla område och är upprättat för att medge bostadsbebyggelse omfattande ca 550 lägenheter med tillhörande garage, förskola, butik och fritidshem.

För kv. Riddarsporren i stadsdelen Vasastaden godkändes stadsplaneförslag Pl.

7267, som innebär att det gamla bryggerikvarteret vid Norrtullsgatan förvandlas till bostadskvarter. Hamburgerbryggeriet nedlade verksamheten 1971, och fastigheten inköptes av kommunen 1974. Bebyggelsen i planförslaget är utformad i fyra mindre kvarter, kring gånggator och ett centralt torg. Ett av dessa kvarter är ett bostadshotell för pensionärer med ca 170 lägenheter. Våningsytan för övriga bostäder motsvarar ca 510 normallägenheter om fyra rumsenheter. Kvarteret rymmer ca 360 bilplatser under "torggatan". En stor del av bryggeribebyggelsen skall bevaras och återanvän- das. Lokaler för öppenvårdcentral och försäkringskassa samt för föreningsliv och fritid har planerats. Befintlig bostadsbebyggelse har i huvudsak inrymts inom planförslagets byggnadsrätt. Under planarbetet har samråd skett med en intresse- grupp av boende i och kring kv. Riddarsporren.

Bostadssanering och paketbesked

Kommunfullmäktige beslöt i oktober 1974 om riktlinjerna för bostadssaneringsverk- samheten och gav fastighetsnämnden och byggnadsnämnden i uppdrag att lägga fram förslag till uppdelning och prioritering av saneringsobjekten i innerstaden. I november 1975 beslöt kommunstyrelsen godkänna de av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret gjorda prioriteringarna.

För de prioriterade kvarteren skulle sedan upprättas s. k. paketbesked för att underlätta för bl. a. fastighetsägare att få en samlad information om olika kommu- nala organs bedömningar. Paketbeskeden är också ett led i genomförandeprocessen för bostadssaneringen som kommunen aktivt styr.

I paketbeskeden sammanställs förutsättningarna för förnyelse i ett kvarter och föreslås förnyelseåtgärder. Stadsbyggnadskontorets stadsplaneavdelning och bygg- nadslovsbyrå, fastighetskontorets saneringsavdelning, kulturförvaltningens stads- historiska avdelning samt miljö- och hälsovårdsförvaltningen har sedan hösten 1975 gemensamt utarbetat paketbesked för kvarter inom de prioriterade områdena.

Under 1976 utarbetades 52 paketbesked och ordnades 19 st. kvartersinformatio- ner. Vid dessa informationer redovisades förutsättningarna för förnyelse för fastighetsägarna i kvarteret och hyresgästrepresentanter.

Stadsplaner för bostadssanering har godkänts för kv. Mullvaden Första m. fl., (Pl.

6648 A) och kv. Ormen Större m. m., (Pl. 7456), belägna vid Hornsgatan på Södermalm. Kvarteren innehåller bebyggelse som är grundlagd på träpålar, vilka skadats i viss omfattning genom grundvattensänkning. Planerna ger ombyggnads- och nybyggnadsmöjlighet för samtliga gatuhus medan vissa gårdshus måste rivas.

Planerna återremitterades senare till byggnadsnämnden för förnyade överväganden av bestämmelser om genomsnittliga lägenhetsstorlekar.

Förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för kv. Lappskon Större m. m.

(12)

(Mariaberget östra och norra) inom stadsdelen Södermalm, (Pl. 7508) omfattar östra och norra Mariaberget och är upprättat för att restaurera detta stadsområde och ange byggnadsrätterna för viss komplettering med nybebyggelse av bostäder och barn- stugor.

Ytterstaden Västerort

I Västerort har stadsplaneläggning för återstående delar av Norra Järvafältet fortsatt och i likhet med föregående år varit koncentrerad till stadsdelen Kista Gård för vilken tre stadsplaner för bostadsexploatering, Kista II, III respektive Va, godkänts av nämnden (Pl. 7673, Pl. 7710 respektive Pl. 7568). I dessa stadsplaner inryms bostadsbebyggelse om ca 4 320 rumsenheter, 4 friliggande daghem, 2 skolor m. fl.

bostads- och stadsdelskomplement.

I Vinsta har stadsplan godkänts för Vinsta VIII (Pl. 7577 A) innehållande gruppbebyggelse om 117 hus och en delbar villatomt, totalt 119 lägenheter.

Dessutom rymmer planen två barnstugor.

För de gamla handelsträdgårdarna i Västra Smedshagen i Hässelby Villastad har en områdesplan (Pl. 7723) godkänts. Det tidigare reservatet för Järfällaleden har utgått och planen redovisar en lokal vägförbindelse mellan Järfälla och västra Stockholm. Områdesplanen föreslår att området används för bostadsbebyggelse med 1 750 rumsenheter i flerfamiljshus och 350 rumsenheter i småhus, totalt 2 100 rumsenheter. Planen innehåller dessutom en låg- och mellanstadieskola och en barnstuga. För skolan och barnstugan i kvarteret Vårbrodden har även en stadsplan (Pl. 7083) godkänts.

På Stora Essingen i villakvarteret Sjöstugan har vidtagits sådan ändring att fyra stycken parhus får uppföras i kvarterets östligaste del (Pl. 7675).

Söderort

Stadsplaneläggningen av kv. Dalen i Gamla Enskede m. fl. har avslutats i och med att nämnden godkänt en stadsplan (Pl. 7535 A) som innehåller ett bostadsområde med ca 1 800 lägenheter varav 300 i ett bostadshotell för pensionärer, samt ett stadsdelscentrum.

Planeringsunderlag i form av befolknings- och bilstatistik har framställts för arbetet med Södra Rågsved.

Arbetsområden City

Under 1976 har arbetet med den nya principplanen för Stockholms city fortsatt under ledning av cityutskottet. Planförslaget City 75 var i början av året utsänt för yttrande till berörda remissinstanser och avsikten var att planen efter remissbehandling och utställning skulle behandlas i kommunfullmäktige under juni 1976.

(13)

Utformningen av den slutliga planen, fördröjdes emellertid på grund av delade meningar om trafiklösningarna särskilt i tunnelgatsområdet, Södra Klara och på Blasieholmen. Efter ytterligare trafikutredningar framlade generalplaneberedningen förslaget i Cityplan 77 i december 1976.

I stadsdelen Norrmalm har byggnadsnämnden godkänt stadsplan för nya kontorshus i kvarteren Hammaren och Näckström. I kv. Näckström får Järvabanans tunnelbanegren en uppgång till Arsenalsgatan. För kv. Oxen Mindre har godkänts en stadsplan för kontors- och bostadsbebyggelse och för kvarteren Björnen och Loen har byggnadsnämnden godkänt en stadsplan för statliga förvaltningsbyggnader. Stads- planen innebär att Adelcrantzka palatset i kv. Björnen och bankhusen i kv. Loen vid Drottninggatan bevaras medan resten av kvarteren får nya kontorshus. Under året har länsstyrelsen fastställt stadsplanen för kv. Hammaren.

Västerort

För delar av Kista arbetsområde inom stadsdelen Kista Gård på Järvafältet har nämnden godkänt tre stadsplaner nämligen kv. Lidarände m. m. (Pl. 7692), kv. Odde m. m. (Pl. 7749) och kv. Helgafjäll m. m. (Pl. 7395).

För del av kvarteret Forsmark m. m. inom stadsdelarna Kälvesta, Lunda och Solhem har en stadsplan (Pl. 7637) för ett 13 ha stort industriområde och ett 1,4 ha stort idrottsområde godkänts.

En ändrad stadsplan för kv. Blackeberg m. m. (Pl. 7742) har antagits under året.

Planen innebär i huvudsak att viss parkmark överfördes till kvartersmark för att möjliggöra en planerad utbyggnad av sjukhuset.

Söderort

För Årstafåltet har godkänts ändrad och utvidgad generalplan (7701 A), som innehåller arbetsområden, park- och idrottsområden samt trafikleder. Årstalänken som ingår i Ringen förs i en båge söder om ett park- och idrottsområde i fältets centrala del och ansluts till Huddingevägen. Sockenvägen läggs om och förs i fältets östra kant runt ett nytt industriområde. Partihandelsområdet i fältets västra del utvidgas.

För kvarteren Kalkbruket, Årsta Äng och delar av Marievik 5, 6 och 7 i Liljeholmen har under året stadsplaneändring (Pl. 7815) blivit fastställd, med ändrad tillfart till ett arbetsområde.

Programutredning, nulägesbeskrivning av trafiksystem och service samt tillgäng- lighetsstudier har utförts för Lövholmenområdet i Liljeholmen.

I kv. Panncentralen i Östberga har ändrad stadsplan (Pl. 7639) antagits för reglering av ett område för kontors- och industriändamål.

För att möjliggöra snabb utbyggnad av ett sjukhus med långvård och öppenvård i kv. Dalen i Gamla Enskede m. fl. har nämnden godkänt en stadsplan för detta (Pl.

7842). Kontoret hade tillsammans med flera remissinstanser avstyrkt planförslaget på grund av sjukhusbyggnadens stora höjd.

(14)

Övrig bebyggelse och friområden Barnstugor

Under året har behandlats ett antal planärenden som ett led i den forcerade utbyggnaden av barnstugor. Planerna innebär ofta att parkmark överförs till byggnadskvarter för allmänt ändamål. Nämnden har godkänt ändrade stadsplaner för kvarteren Tofsskivlingen och Skiftet i Gamla Enskede (Pl. 7750 och Pl. 7751), kvarteren Stallarholmen och Båtholmen i Vårberg (PI. 7752 och Pl. 7753), kv.

Brunkullan i Hässelby Villastad (Pl. 7754), kv. Bibliotekarien i Abrahamsberg (Pl.

7756) och kvarteren Aforismen och Hallingen i Nockeby och Höglandet (Pl. 7755 och Pl. 7611). Planerna har under året även antagits av fullmäktige och fastställts av länsstyrelsen. Ytterligare ett antal planärenden har aktualiserats i den särskilda genomförandegrupp för barnstugeutbyggnad som fullmäktige tillsatt. Under året har sålunda 11 ärenden i Söderort och 7 ärenden i Västerort avseende barnstugeut- byggnad remissbehandlats.

Friområden

Eriksdalslundens koloniområden på Södermalm utlägges som specialområde för koloniträdgårdar (Pl. 7458). I övrigt innebär planen viss reglering av parkens gränser.

De närbelägna kvarteren Grindshage, Linet och Bovetet ges en bestämmelse för bostadsanvändning.

För Rinkebydalen jämte del av kv. Josefina m. in. inom stadsdelarna Bromsten, Järvafältet och Rinkeby har en stadsplan (Pl. 6830) godkänts. Planen inrymmer ett friliggande daghem, en idrottsanläggning samt ett större parkområde, avsedda att i första hand betjäna stadsdelen Rinkeby.

En ändrad stadsplan för kv. Harsprånget m. m. (Pl. 7349) inom stadsdelen Äppelviken har antagits. Planen innebär en reglering av tillfarter och parkerings- platser för Västerledskyrkan.

Trafikutredningar

Inventering och analyser av innerstadens och ytterstadens parkering har pågått. I samband härmed har en modell för bedömning av konsekvenserna av olika trafikpolitiska åtgärder utvecklats och använts.

Trafikberäkningar, avsedda att vara underlag för bl. a. kommunens förslag till långtids- och fördelningsplan, har inletts. Till stöd för detta arbete — liksom för trafiksaneringens genomförande — studeras trafikalstringen vid olika former av markanvändning.

Utvärdering av alternativa busslinjenät och studier av samspel mellan bil- och kollektivtrafik har ingått i arbetet att besvara LAKU-remissen.

Trafikleder

För Söderledens utbyggande inom Södermalm, delsträckan Bangårdsgatan—Åsö- gatan har ändrad stadsplan för kv. Ölbryggaren, (Pl. 7542 A) godkänts. Planen

(15)

medger olika höjdläge för Söderleden. Vid behandlingen i kommunfullmäktige av stadsplan för delsträckan Åsögatan—Ringvägen, kv. Gamen m. m. beslöts att leden skall förläggas till övre planet vid Medborgarplatsen. Planen visar i övrigt ny kontorsbebyggelse för statliga förvaltningar i kv. Ölbryggaren och ovanpå leden vid detta kvarter.

Trafikmängdberäkningar för bl. a. Årstalänken—Södra Länken och Huvudstale- den—Norra Länken har utförts under året.

Det under 1975 framlagda förslaget för Norra Länken delen Uppsalavägen—Li- dingövägen remissbehandlades och överarbetades. Ett enklare och därmed billigare förslag på delen Sveaplan—Roslagstull utformades.

Förberedande studier av möjligheten att binda samman Huddingevägen och Hammarby Fabriksväg via en planskild korsning vid Gullmarsplan har genom- förts.

Stadsplan för ny sträckning av väg E18 förbi Rinkeby och Tensta har förbe- retts.

Trafiksanering

I anslutning till arbetet med Trafikplan 75 har en översyn av trafiksaneringsförslaget genomförts. Etappgenomförandet och vissa detaljutformningar har studerats.

Konsekvensbeskrivningar och trafikmängdsberäkningar har ingått i analysarbe- tel

Översyn av trafiksystemet på Östermalm har berört trafiksituationen på Linné- gatan och gånggatunätet kring Östermalmstorg.

Inom Ladugårdsgärdet har antagits stadsplaneändringar för del av Blanchegatan (Pl. 7291) och för del av Strindbergsgatan (PI. 7748). I båda fallen innebär planändringen, att gatumarken överförs till parkmark inom de delar av respektive gata, som korsar Tessinparken. Härigenom bildas ett sammanhängande parkstråk och genomfartstrafiken i Strindbergsgatan förhindras.

Konsekvenster av trafiksaneringen i Södra Katarina har analyserats och samman- fattats i en rapport.

Studier av Spånga Kyrkvägs betydelse för de boendes tillgång till service i berörda områden (rapport: Boendes bilkontakter mellan två grannområden i Spånga församling).

(16)

GRANSKNING OCH RÅDGIVNING VID BYGGANDE Byggnadslovsverksamhet

Till kontoret har under 1976 inkommit 3 910 (1975 3 922) nya byggnadsärenden, medan 4 003 (3 915) avgjorts. Häri ingår icke ansökningar rörande ändringar beträffande byggnadsföretag för vilka lov tidigare meddelats. Antalet meddelade byggnadslov utgjorde 3 435 (3 327), varav 2 203 (1 747) avgjordes av stadsarkitekten eller av biträdande stadsarkitekt genom delegation. En redovisning av byggnads- verksamheten, bostadsförhållanden m. m. fördelade på olika lägenhetsstorlekar och stadsdelar finns i Statistisk årsbok för Stockholm 1976.

Besiktningar i bostadssaneringsärenden för undersökning om bostadsfastighet har brister i förhållande till lägsta godtagbara standard samt inspektion av gårdsmiljön har skett av 100 (129) fastigheter. 1 arbetet med bostadssaneringen har även byggnadslovsbyrån medverkat vid upprättandet av 30 (40) paketbesked och vid 19 (19) kvartersinformationer.

Arbetet med att i förebyggande syfte skriftligen formulera rekommendationer i de frågor där vissa problem ständigt återkommer har fortsatt 1976. Under året har inom ramen för denna verksamhet utarbetats ett miljöprogram för stadsdelen Norra Ängby, redovisning vid ombyggnad — utformning av byggnadslovshandlingar samt Gamla stan — råd och riktlinjer för ombyggnad och upprustning, vilken varit samordnad med ett planförslag för bevarande. Vidare har inventeringar för hela Stockholms innerstad utförts beträffande byggnaders färg- och fasadmaterial som underlag för rådgivning i kommande byggnadslovsärenden, vid upprättande av paketbesked m. m.

Byggnadsinspektion

Under året har av chefen för byggnadsinspektionsbyrån avgjorts 5 468 (1975 5 022) ärenden, huvudsakligen avseende godkännande av ansvariga arbetsledare, grund- läggningssätt, stomme och konstruktionsritningar med tillhörande beräkningar samt resolutioner angående rivning, schaktning, skyddsrum och takskyddsanord- ningar.

Hissärenden

Med stöd av byggnadsnämndens bemyndigande har byggnadssekreteraren under året bifallit 8 716 ansökningar om tillståndsbevis för begagnande av hiss (8190 år

1975).

(17)

STADSMÄTNING

Under denna rubrik behandlas kommunens lantmäteriverksamhet med dess tre grenar fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. 1 programbudgeten är programmet stadsmätning uppdelat i delprogram och funk- tioner som rätt väl åskådliggör resursernas fördelning. För att ge en samlad bild av den egentligen ganska splittrade lantmäteriverksamheten redovisas nedan hur totalkostnaderna för programmet stadsmätning fördelar sig på olika delprogram och funktioner under 1976.

Delprogram

Gemensamma kostnader Fastighetsbildning Mätningsverksamhet

Fastighetsregistrering

Grundläggande teknisk verksamhet

Summa:

Funktion Administration Övrigt

Fastighetsbildning Tomtindelning

Nybyggnadskartor Plan- och höjdkontroll Utstakning

Egentlig fastighetsregistrering Namnsättning och adressnumrering Primärkarta

Övriga storskaliga kartverk Grundkartor- planservice Repro

Stomnät ADB Fotogrammetri

Kostnad i % 5 5 15 6 1 3 10 3 2 24 1 5 5 9 3 3 100

Liksom tidigare år visas nedan vissa uppgifter rörande den intäktsfinansierade verksamheten.

Produktion 1976 Antal Taxeinkomster

Tomtindelningar 75 65 434

Fastighetsbildningsåtgärder 530 2 018 028

Utstakningar 743 1 165 511

Lägesbesiktningar 410 342 243

Nybyggnadskartor 273 164 339

Övriga intäkter 1 177 123

Summa 4 932 678

Fastighetsbildning

Antalet sökta ärenden rörande tomtindelning och fastighetsbildning har under 1976 sjunkit jämfört med tidigare år. Eftersom ärendena emellertid ofta är mer kompli- cerade gäller i huvudsak oförändrat att inneliggande balans ungefär motsvarar 8 månaders produktion.

(18)

Under år 1976 har byggnadsnämnden antagit 75 tomtindelningsförslag, varav 52 avsett förtätning inom äldre villaområden och 10 delningar eller sammanläggningar i samband med om- eller nybyggnad i innerstaden.

Antalet tomter i antagna tomtindelningar har uppgått till 254.

Under Produktion ovan har för fastighetsbildning redovisats antalet avslutade åtgärder samt taxeinkomsten. Som komplement härtill anges nedan vissa siffror rörande ny- eller ombildade fastigheter för några år. Om man för jämförelse mellan olika år utnyttjar nämnda siffror måste man dock vara på det klara med att erforderlig resursinsats per ärende kan variera högst betydligt beroende på ärendets art.

1974 1975 1976

Antalet genom avstyckning och/eller

sammanläggning nybildade fastigheter 1 233 949 1 277

Antalet fastigheter som berörts av

fastighetsregleringsåtgärd 1 064 641 883

I tidigare verksamhetsberättelser har berörts möjligheterna att vid fastighetsbildning göra undantag från stadsplan och tomtindelning. Antalet sådana ärenden som behandlades av byggnadsnämnden uppgick 1976 till 36. Uppskattningsvis har i ungefär lika många fall medgivits mindre avvikelse utan nämndens direkta hörande.

Antalet ärenden där fråga väcks om att avvika från plan bedöms under hand öka.

Antalet förrättningar avseende gemensamhetsanläggningar har under 1976 varit 29, huvudsakligen avseende gruppbyggda småhus men i några fall också avseende gårdssaneringar i innerstaden.

Mätningsverksamhet

Till detta delprogram hör den verksamhet som debiteras med stöd av mätningstaxan.

Tomtindelningar har tidigare berörts. För utstakningar har i tidigare gjord uppställ- ning över stadsmätningsavdelningens debiterade produktion antalet ärenden uppgi- vits till 743 och inkomsterna till 1 165 511 kronor. Nedan anges hur fördelningen varit på olika typer av ärenden.

Utstakning av 577 byggnader 582 042

Utstakning av tunnlar, bergrum 114 363

Utstakning av gator, ledningar och övrigt 469 106

(19)

Fastighetsregistrering

Det sedan länge diskuterade nya systemet för fastighetsregistrering har under 1976 varit föremål för viss ytterligare utredning genom fastighetsdatakommittn (FADAK), som i september 1976 överlämnade ett betänkande.

FADAK:s förslag innebär i stort att fastighetsregistret skall överföras till ADB inom en tidsrymd på sju år för hela landet men att överförandet av inskrivningsre- gistret (lagfarter, inteckningar m. m.) skall anstå.

Stadsbyggnadskontoret har vid remissbehandlingen av betänkandet tillstyrkt FADAK:s förslag men samtidigt betonat behovet av ett gemensamt ADB-system, omfattande både fastighetsregistret och inskrivningsregistret. Såsom ett led i reformen har på försök verkställts beredning av i registret förekommande informa- tioner, som därefter skall kunna överföras på ADB med utnyttjande av stansperso- nal. Beredningen utföres i samarbete med lantmäteriverket och CFD (central- nämnden för fastighetsdata).

Försöket har givit värdefulla erfarenheter bl. a. angående planredovisningen, som ansågs ej kunna hämtas från registerbanden utan endast från en planerad men ännu ej befintlig bestämmelseversion av registerkartan utvisande respektive plans omfatt- ning och beteckning. Därför har stora ansträngningar gjorts för att upprätta bestämmelseversionen, som nu föreligger klar för en tredjedel av kommunen.

Viss omdöpning av fastigheter (beteckningsrevision) har utförts för att underlätta reformens genomförande. Sålunda har 135 stadsägor, belägna i kvarter, erhållit kvartersnamn och nummer.

Antalet fastställda adressnummer uppgick under 1976 till 2 702 fördelade på 144 beslutsprotokoll.

Grundläggande teknisk verksamhet

I verksamhetsberättelsen för 1975 redovisades ganska ingående den organisations- utredning som gjorts beträffande kartografiska byrån och kartproduktionen. De beslut som därvid fattades har under hand genomförts men på grund av bl. a.

utdragna löneförhandlingar och en omfattande nytillsättning på många tjänster blir den nya organisationen helt genomförd först under 1977.

Den i organisationsutredningen föreslagna debiteringen av avgifter för utnytt- jande av primärkarta m. m. har resulterat i att byggnadsnämnden i september 1976 fastställt en prislista att gälla från den I januari 1977. Det är ännu för tidigt att bedöma olika slag av effekter av denna debiteringsform.

De anställda inom kartografiska byrån har hittills haft sina arbetsplatser i kontorslandskap. Efter vissa omflyttningar på Kungsgatan 71 och ombyggnad av del av landskapet i Tekniska nämndhuset kommer ritpersonalen inom stadsmätnings- avdelningen att övergå till arbete i cellkontor. Detta är helt i enlighet med flertalets önskemål. Fördelarna ur trivselsynpunkt bedöms på sikt överväga nackdelarna ur produktionssynpunkt av att den utflyttade personalen arbetar utanför Tekniska nämndhuset med dess reproresurser, arkiv och huvuddelen av arbetsmaterialet.

Om de olika funktionerna under delprogrammet "grundläggande teknisk verk- samhet" bör i övrigt nämnas följande.

(20)

Under året har tre blad av officiell karta över Stockholmstrakten i skala 1:10000 reviderats och tryckts. Den under år 1976 inledda ökningen av de egna insatserna för framställning av underlag för tryckning av bladen har fortsatt under året. Utom ritarbetet på deloriginalen har nu från tryckeriet övertagits arbetet med rastrering och samkopiering av deloriginalen till tryckoriginal. Detta har kunnat ske efter en måttlig investering i erforderlig utformning på reprosektionen.

Grundkartor till stadsplan har upprättats till 66 stadsplaneförslag med en sammanlagd areal av över 2 600 hektar. Fastighetsförteckningar till stadsplan, tomtindelningar och fastighetsbildningsförrättningar har omfattat drygt 7 500 fastigheter, deras ägare, tomträttshavare m. m. Reproverksamheten, ökade med 15 %. Ökningen är liksom tidigare år huvudsakligen förorsakad av ökad efterfrågan på informationsmaterial.

Flygfotografering verkställdes av ca 1 000 hektar för äjourföring av primärkarte- serien. På grund av starkt ökade priser för bearbetning av materialet har årets anslag endast räckt till framställning av kartunderlag på omkring halva området.

Den försöksverksamhet avseende fotogrammetrisk stompunktsförtätning som inleddes 1975 har fortsatt under året inom slutna gårdar i ett antal Kungsholms- kvarter. Försöken utförs i samarbete med institutionen för fotogrammetri vid Tekniska Högskolan.

ADB-verksamheten inom stadsmätningen är sedan länge mycket omfattande och utnyttjas regelmässigt för de flesta beräkningar. Hittills har detta kunnat ske enbart med utnyttjande av eget program, FAB. För att kunna vidga nyttjandet och på sikt få större frihet vid val av dator har kontoret under 1976 träffat avtal med Kommun- förbundet och stadsbyggnadskontoren i Göteborg och Malmö om att bilda ett konsortium för framtagande av nytt datorprogram, benämnt KOMB (Kommunala Mätningar och Beräkningar). Eftersom FAB-programmet kommer att utnyttjas i KOMB har kontoret till konsortiet överlåtit rätten till FAB mot en ersättning av 125 000 kronor.

För stadsmätningsavdelningens bordsdator WANG 2200B har under året tagits fram nya programavsnitt både för detaljmätning och utstakning. Dessutom har utarbetats lagringssystem på disketter för gränspunktskoordinaterna, mätdata för stompunktsberäkning och lagring av geodetiska detaljmätningsdata.

Beträffande teknisk verksamhet i övrigt kan nämnas att anskaffningen av elektro- optiska längdmätningsinstrument fortgått så långt att 10 av de 22 mätlagen nu är utrustade med sådana instrument. Varje lag har nu även en räknedosa för att fältet skall kunna göra vissa beräkningar. Under 1976 har också gjorts vissa försök med automatisk mätdataregistrering med hjälp av en lätt och bärbar registreringstermi- nal.

(21)

ÖVRIGT

Yttranden över allmänna remisser

Remiss av betänkandet "Vägplanering" (SOU 1975:85 och 86)

Remiss av rapport från försöksverksamheten Företag och samhälle. (DS I 1975:5) Remiss av PM rörande dispens från nybyggnadsförbud.

Remiss av Trafikplan 75.

Remiss av betänkandet "Samhället och distributionen". (SOU 1975:69 och 70) Remiss av förslag till utvidgningar av och undantag från det generella strandskyddet

m. m.

Remiss av trafikbullerutredningens delbetänkande II angående flygbuller. (SOU 1975:56)

Remiss av betänkandet "Arbete åt alla", (SOU 1975:90), arbetsdepartementets rapport "Politik för regional balans, utvärdering av länsplanering 1974 (SOU 1975:91) lägesrapport från expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) "Regionalpolitiska studier". (DS A 1975:12)

Remiss av besvär hos fastighetsdomstolen över ej medgiven servitutsbildning avseende räH till spår- och stationstunnlar m. m.

Remiss av besvär över fastställelse av förslag till ändrad stadsplan för kvarteret Hofvingsberg m. m. Pl. 7530.

Remiss av förslag till vägområdesöversikt för Nacka kommun.

Remiss angående auktorisation av bilskrotare.

Remiss av "Lidingö generalplan, förslag 1975".

Remiss av förslag till program för Regionplan 78 för kommunerna i Stockholms län.

Remiss av skrivelse från Nacka kommun angående olägenheter från stenkross vid Lugnet.

Remiss av ansökan från AB Industridestillation om tillstånd till utökad verksamhet vid Lövsta.

Remiss för yttrande över ett av generalplaneberedningens cityutskott utarbetat förslag till ny principplan för Cityområdet, City 75.

Remiss av "Miljöpolitiskt handlingsprogram".

Remiss av förslag till avstängning av Bolmensvägen för genomfartstrafik.

Remiss av utredningsrapport 1976-02-20 angående transport och lagring av farligt gods i Stockholms kommun.

Remiss av ansökan om auktorisation av bilskrotare.

Remiss av Trafikplan 76 för Järfålla kommun.

Remiss av landstingets kollektivtrafikutredning. (LAKU)

Remiss av inom bostadsdepartementet upprättad promemoria med förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (sophämtningsfrågor).

Remiss av förslag till en för Stockholms kommun gemensam förråds- och anläggningsmaskinorganisation (förrådsutredningen).

Remiss av byggadministrationsutredningens betänkande "Bostadsverket. Samord- ning-decentralisering." (SOU 1976:26).

Remiss av förslag till "Barnstugeplan 1976-1981; utredning med förslag till utveckling av barnstugeverksamheten i Stockholm."

(22)

Remiss av förslag till parkanläggning, Logårdskajen—Skeppsbron.

Remiss av kartutredningens betänkande "Lantmäteriverket-Liber." Förslag till närmare uppgiftsrördelning inom Kursverksamheten m. m. (DS B 1976:1) Remiss av byggnadsminnesförklaring av Hasseln 4 och 5 (Oscarsteatern och

"Vasapalatset") inom stadsdelen Norrmalm.

Remiss av förslag rörande Lövsta förbränningsanläggning m. m.

Remiss för yttrande över fastighetsdatakommittns betänkande "Fastighetsdata"

(SOU 1976:56 och 57).

Remiss av framställning om uppdrag för park- och idrottsnämnden att utföra projekteringen av Kungsträdgårdens framtida utformning.

Remiss av förslag till trädplan för Stockholms innerstad.

Remiss av skrivelser i ärende angående förslag till ändrad stadsplan för område vid kvarteret Hallingen inom stadsdelen Alsten, Pl. 7611.

Remiss av skrivelser angående förslag till ändrad stadsplan för kvarteret Kikaren m. fl. inom stadsdelarna Norrmalm och Vasastaden. PI. 7558.

Remiss av skrivelser angående förslag till ändrad stadsplan för kvarteret Ludvigsberg och Kofoten (Miinchens bryggeri) inom stadsdelen Södermalm.

Yttranden över kommunfullmäktigemotioner

15/1975 angående arbetslokaler för skulptörer i Miinchenbryggeriet.

18/1975 angående fortsatt utnyttjande av Miinchens Bryggerier vid Södermälar- strand som hantverks- och industrihus.

27/1975 angående behovet av mark och lokaler m. m. för utbyggnaden av kommunens barnstugeverksamhet.

39/1975 angående utredning om förutsättningarna för bättre service i Västerort.

41/1975 angående framtagande av planer för Minnebergsområdet i Traneberg.

66/1975 angående användning av kommunens fastighet i kvarteret Tvålen på Stora Essingen rör fritidsbåtsändamål.

67/1975 Kartläggning m. m. av handeln med begagnade bilar inom Stockholms bostadsområden.

81/1975 angående planeringen av kvarteret Stora Katrineberg och skofabriken i Liljeholmen.

89/1975 angående utredning av möjligheterna att rörlägga ytterligare pensionärs- hotell till Östermalm.

102/1975 angående översyn av inom kommunen förekommande olika typer av skyltar.

3/1976 angående inrättande av ett brandhistoriskt museum i Katarina brandsta- tion.

9/1976 angående åtgärder för att öka kommuninvånarnas möjligheter att påverka planfrågor.

12/1976 angående införande av ekologiska principer i planeringsverksamheten samt upprättande av försöksobjekt med ekologiska byggnadsmetoder.

20/1976 angående åtgärder för att snygga upp och sätta liv på kommunens brandgavlar.

29/1976 angående fritids- och idrottsanläggningar på Bromma flygplats.

(23)

36/1976 angående utökade möjligheter till motivationsaktiviteter i anslutning till arbetsplatser och institutioner.

38/1976 angående åtgärder att utveckla och bevara Hässelby Strandbad.

39/1976 angående Hässelby Strandbad.

44/1976 angående åtgärder för att åstadkomma en parkeringsplats för fordon med körförbud och liknande i närheten av AB Svenska bilprovning.

45/1976 angående information om arbetarskyddslagen samt vissa anvisningar utfårdade av arbetarskyddsstyrelsen.

52/1976 angående inventering av möjliga deltidstjänster inom kommunens förvaltningar.

(24)

Berättelse från fältet.

Under 1976 färdigställdes en byggnad i centrala Tensta, innehållande ungdoms- gård. Uppförandet föranledde tämligen drastiska ingripanden p. g. a. delvis under- målig kvalitet på levererade betongelement.

Stommen består av s. k. pelarbalksystem med på balkarna upplagda bjälklags- element.

Bjälklagselementen, som levererades från Nilcon i Uppsala hade framförallt vid de första ;everanserna ett utseende som föranledde misstanke om att kvaliteten inte var den avsedda. Byggnadsinspektionen krävde att en utredning skulle göras för att fastställa om kvaliteten på elementen var tillfredsställande.

1 samråd mellan byggherre, elementleverantör och byggnadsinspektionsbyrån an- litades CBI — Cement- och Betonginstitutet — för utredningens genomförande och utvärdering.

Målsättningen för samtliga berörda parter var att man genom utredningen skulle få bekräftelse på att elementen var acceptabla. Efter en tids enklare undersökningar och besiktningar måste det konstateras att det enda sättet att komma till ett resultat var via provbelastningar av redan monterade element.

Elementens säkerhetsfakta — s — som anger förhållandet mellan den last elementet har vid brott och den maximalt antagna lasten skulle vara 1,75. Tyvärr visade vid försök provbelastningarna värden långt därunder varför man såg sig nödsakad att provbelasta samtliga element. Alla element som inte klarade provbelastningen byttes naturligtvis ut men dessutom vidtogs generella förstärkningsåtgärder.

Enligt byggnadsinspektionsbyråns bedömning fyller den färdigställda byggnaden samma anspråk på säkerhet som andra byggnader.

(25)

Exempel på till synes undermåligt element

Element som belastats och gått till brott före uppnående a% S=1,75. Bilden tagen underifrån. Brottet är ett s. k. böjskjuvbrott

(26)

Saneringen av innerstadens gårdar.

På de följande sidorna redovisas några exempel på den förbättring av den yttre miljön som genomföres på gårdarna i sam- band med ombyggnad och upprustning av innerstadens bebyggelse.

(27)

C:10" • • .•

'

Kvarteret Pyramiden, Södermalm. Rivningar av gårdsbyggnader har skapat nya samband inom kvar- teret. Här sett från uteplatsen till en blivande barnstuga i en bottenvåning. Byggherre och projektör:

AB Svenska Bostäder.

(28)

Kvarteret Karlsvik, Kungsholmen. Gårdssaneringen har här skapat förbindelse mellan gårdarna och en trädgårdsanläggning av hög kvalitet. På den armerade gräsytan i förgrunden kan en brandbil köras in för utrymning av gårdshusen med maskinstege. Byggherre: Svenska Väg AB. Projektör:

Förenad byggnadsprojektering AB.

(29)

Kvarteret Kyrkogården, Östermalm. Genom sammanläggning av två små äldre gårdar har en an- läggning av sällsynt kvalitet åstadkommits. Byggherre: Reinhold Gustavsson AB/Bostadsrättsför- eningen Kaptenen. Projektör: Trädgårdsarkitekt Ulla Molin.

(30)

Kv arteret Lien, Södermalm. Genom rivning av en överbyggd gård i kvarterets inre som innehållit en bullrande och smutsig verkstadslokal har denna fina bostadsmiljö kunnat erhållas. Byggherre:

AB Centrumfastigheter. Projektör: Malmquist och Skoog arkitektkontor AB. Trädgårdsarkitekt Eric Anjou.

(31)

41111111111111111111

IIU

5,

Kvarteret Kejsarkronan, Vasastaden. Genom enkla åtgärder som denna träbro kan förbindelse skapas mellan gårdar åtskilda av komplicerade nivåförhållanden. Byggherre: Trygg Hansa. Projektör: Ar- kitekt SAR Allan Rubin.

(32)

Kvarteret Rörstrand, Vasastaden. Genom att ge gårdsfasader och brandmurar en slät fasadbehandling i ljusa kulörer kan ljusförhållandena på trånga gårdar avsevärt förbättras. På denna gård stod tidigare också en gårdsbyggnad. Byggherre och projektör: AB Svenska Bostäder.

GOTAB 55680 Stockholm 1977

References

Related documents

Karlsson, Karl Gustav Allan, montör Carlsson, Nils Oskar, bussförare Klang, Edvin Alfons, verktågsförare Kvist, Gustaf Thore, verktågsförare Kågestedt, Karl Gustav,

Ansgariiförsamlingens arkiv (tillägg till förteckningen, Olsson), Eva Bergmans föreningspapper (Olsson) Blanchs' caMs arkiv (Skalm), Bostadsföreningen Neder- Lands arkiv

Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 4 oktober 2006 (bilaga) föreslagit lands- tingsstyrelsen besluta att uppdraget att se över behovet och de ekonomiska konsekvenser- na av

Den av stadskollegiet tillsatta generalplaneberedningen får härmed avge redogörelse för sin verksamhet under 1967. Ordförande i beredningen har varit borgarrådet Nils Hallerby och

* Endast vid brådskande ärenden som absolut inte kan vänta till septembernämnden.. Det konstituerande nämndmötet den 11 januari hålls i ”Jorden”, plan

Förslag till inriktning och sparmål för energispararbetet inom Fritid Stockholm för perioden 1993 - 1995.. Upphandling av entreprenad för ny allvädersbeläggning av

Göran Dahlström (S) yrkar, med instämmande av Inger Fredriksson (C), Tony Rosendahl (V), Joha Frondelius (KD) och Jesper Ek (-), bifall till förvaltningen förslag med ändringen

Mot beslutet och till förmån för Tony Rosendahl (V) med fleras yrkande reserverar sig Tony Rosendahl (V), Inger Fredriksson (C), Jesper Ek (L) och Joha Frondelius (KD).. Den