Tabeller och figurer
till BRIS-rapporten 2007
B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 2
Innehåll
Barnkontakter
4Tioårshistorik barnkontakter 4
Kön & ålder 5
Boende 5
Kontaktområden 6
Temaområden 7
Förövare, fysisk misshandel 7
Förövare, sexuella övergrepp 8
Hänvisningar 8
Vuxensamtalen
9Uppringare 10
Boende 10
Samtalsområden 11
Underlag: Peter Irgens Text: Martin Höög Ad: Helena Lunding Riksförbundet BRIS tel 08-598 888 00 www.bris.se
I BRIS-rapporten sammanställs varje år dokumentationen från BRIS stödkontakter med barn, ungdomar och vuxna.
Den tryckta rapporten är utförlig vad gäller exempel, analys och reflektion, medan vi i denna bilaga samlar mer av den siffermässiga statistiken.
Alla uppgifter som vi redogör för grundar sig i de kontakter med BRIS som barn och vuxna på eget initiativ har tagit. Det innebär att siffrorna inte representerar ett tvärsnitt av befolkningen, utan endast säger något om just de som har kontaktat BRIS.
Utifrån denna statistik kan man därför inte säga något om t ex hur många barn i Sverige som mobbas eller utsätts för fysisk misshandel. Däremot kan man se vilken typ av barn som kontaktar BRIS om detta – med hänsyftning på kön, ålder, boende mm, samt hur de beskriver sin situation utifrån vem som utsätter dem för våld mm. Vi kan också se och dra vissa slutsatser av förändringar över tid. Exempelvis har vi under de senaste åren sett en kraftig ökning av kontakter om psykisk ohälsa, vilket kan vara ett tecken på att problemet faktiskt ökar bland barn och ungdomar.
BRIS dokumenterar de uppgifter som framkommer i kontakten, men vi frågar inte särskilt efter uppgifter om det inte är relevant i samtalet. Det innebär att vi inte alltid får veta något om t ex barnets ålder eller boende – och mer sällan i mejl där vi överhuvudtaget inte har möjligheten att fråga om sådana uppgifter. Vid varje tabell eller figur finns ett n-värde, som anger hur många kontakter uppgifterna grundar sig på.
Dokumentation av BRIS
stödkontakter
B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7
Tioårshistorik barnkontakter
Antal dokumenterade barnkontakter via samtal och mejl under de senaste 10 åren. BRIS bör- jade dokumentera mejlväxlingen med barn och ungdomar under år 2000, och sedan år 2001 är BRIS-mejlen en egen permanent del av stödverksamheten. Barnkontakterna år 2006 utgjordes till 54 % av samtal och 46 % mejl.
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
I andel av alla samtals- kontakter m hänv.
I andel av alla mejl- kontakter m hänv.
Socialtjänsten BUP/övrig Hälso- & sjukvård Ungdomsmottagning Jämnårig Rektor Lärare Skolsköterska Skolkurator/-psykolog Skolan Vuxen inom familjen
Dokumenterade barnkontakter 1997–2006
År
Barnens Hjälptelefon BRIS-mejlen
23 023 19 358 18 039 14 341 12 788 10 345
22 044 22 133 19 237
21 273 FIGUR 1
Antal kontakter
Barnkontakter
Barn upp till 18 år kontaktar BRIS via Barnens Hjälptelefon eller BRIS-mejlen. I båda kontakt- vägarna erbjuder BRIS vuxna, vanligtvis frivillig- arbetare, som samtalar eller skriver ett svar.
Kontakterna sker anonymt, och varje samtal eller mejlväxling utgör i statistiken en unik kontakt.
De 21 273 kontakter vi dokumenterat 2006
motsvarar alltså inte säkert lika många barn,
då enskilda barn kan kontakta oss flera gånger.
Kön & ålder
Figuren visar alla barnkontakterna uppdelade i åldersgrupp och kön - och svarar alltså t ex på frågan: hur stor del av kontakterna gäller 12-åringar? Av tabellen framgår att bland pojkar som hör av sig är 15-åringar största gruppen, medan det för flickor är 14-åringar. Medelåldern för alla barnkontakter är 14,2 år. 80 % av barnkontakterna gäller flickor.
Boende
Barnens boende framkommer i ca hälften av kontakterna. I Barnens Hjälptelefon, där det finns möjlighet att samtala och ställa frågor, får vi uppgift om boende i 71 % av kontakterna.
Motsvarande siffra i BRIS-mejlen är 25 %.
0 5 10 15
20 Pojkar; n = 3 791
Flickor; n = 16 037
>18 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7
<7
Könsuppdelad åldersfördelning
År ntot = 19 828 FIGUR 2
%
0 10 20 30 40 50 60
Annat Behandlingshem eller motsv.
Familje- (foster-) hem Eget boende Ensamstående far Styvfamilj Delat boende Ensamstående mor Kärnfamilj
Barnens boende Boende Totalt
Kärnfamilj 56%
Ensamstående mor 14% Delat boende 6,9%
Styvfamilj 6,4%
Ensamstående far 6,2% Eget boende 3,1%
Familje- (foster-) hem 3,1%
Behandlingshem eller motsv. 1,8%
Annat 2,5% N = 10 637
Till H: Liggande stapel?
n = 10 637 FIGUR 3
%
B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7
Kontaktområden
I BRIS-rapporten visar en figur de 15 vanligaste områdena. Här nedan finns uppgifter på de 30 vanligaste kategorierna, även uppdelade i samtal/mejl samt pojkar/flickor. Varje kontakt kan beröra flera områden som alla dokumenteras, och därför blir den sammanlagda procentsiffran över 100. Tabellen ska alltså läsas med frågan: Hur stor del av alla barnkontakter handlar om t ex kamratrelationer? eller Hur stor del av alla pojkkontakter handlar om fysisk misshandel?
Här kan man t ex notera att områden som fysisk misshandel och sexuella övergrepp oftare tas upp i samtal, medan man hellre mejlar om psykisk ohälsa.
TABeLL 1
De (0) vanligaste kontaktområdena
Område Andel av alla
Barnkontakter Antal Andel Mejlav
Andel Samtalav
Andel av kontakter om Pojkar
Andel av kontakter om Flickor
Familjekonflikter 20% 4 328 20% 21% 16% 21%
Kamratrelationer 15% 3 276 18% 13% 11% 17%
Kärleksrelationer 14% 2 964 14% 13% 11% 15%
Mobbning 12% 2 549 8% 15% 20% 10%
ensamhet 11% 2 304 11% 11% 8,6% 11%
Självdestruktivitet 10% 2 121 13% 7,3% 2,8% 12%
Självmord/självmordstankar 8,7% 1 851 12% 5,8% 5,1% 9,6%
Annan psykisk ohälsa 8,7% 1 847 11% 6,7% 5,7% 9,4%
Fysisk misshandel 7,9% 1 672 5,2% 10% 11% 7,0%
existensiella/livsfrågor 7,5% 1 588 8,5% 6,6% 5,7% 7,9%
Sexuella övergrepp/ofredanden 7,1% 1 500 3,5% 10% 7,3% 6,9%
Sexualitet 5,9% 1 248 4,7% 6,8% 9,0% 5,1%
Identitetsfrågor 5,8% 1 241 6,8% 5,1% 4,6% 6,2%
Sorg 5,8% 1 233 5,2% 6,3% 4,0% 6,2%
Övriga skolproblem 5,2% 1 110 5,2% 5,2% 5,2% 5,2%
Boende 4,9% 1 038 4,0% 5,6% 5,2% 4,8%
Kropp/utseende 4,7% 1 002 5,6% 4,0% 4,4% 4,8%
Missbruk i familjen 3,9% 825 3,3% 4,4% 3,5% 4,0%
Ätstörningar 3,7% 782 4,8% 2,8% 0,5% 4,5%
Könsutveckling 3,6% 774 3,2% 4,0% 6,0% 3,1%
Stress 3,3% 703 3,5% 3,1% 2,0% 3,6%
Skilsmässoproblem 3,2% 689 3,5% 3,0% 2,5% 3,4%
Psykisk misshandel 3,1% 650 2,6% 3,4% 2,9% 3,1%
Graviditet 2,8% 604 1,4% 4,0% 0,6% 3,4%
Fysisk ohälsa (barnets) 2,6% 552 2,6% 2,6% 1,7% 2,8%
Barnets missbruk 2,5% 533 2,0% 3,0% 2,4% 2,5%
Vanvård/Omsorgssvikt 2,1% 447 1,9% 2,3% 2,1% 2,1%
Fysisk/Psykisk ohälsa i familjen 2,1% 442 1,8% 2,3% 1,9% 2,1%
Om BRIS 1,5% 323 1,4% 1,6% 2,0% 1,4%
Myndighetsproblem 1,4% 306 0,7% 2,0% 1,5% 1,4%
Totalt Misshandel & övergrepp* 15% 3 194 9,2% 20% 18% 14%
Totalt Psykisk ohälsa** 23% 4 871 30% 17% 11% 26%
n = 2 27 9 685 11 588 4 264 16 946
* Misshandel och övergrepp sum- merar kontakter om Fysisk och Psykisk misshandel samt Sexuella övergrepp/ofredanden.
** Psykisk ohälsa summerar kontak- ter om Självdestruktivitet, Självmord/
självmordstankar, Ätstörningar och Annan psykisk ohälsa.
Temaområden
Tabellen bygger på föregående redovisning av kontaktområden. Dessa har här sammanfogats i övergripande teman som kan ge en kompletterande bild av vad i barnets liv som berörs.
0 10 20 30 40 50
Annan/okänd Annan känd vuxen Annan känd jämnårig Lärare/skolpersonal Syskon Styvfar Båda vuxna Pojkvän/Flickvän Mor Far
Förövare vid barnkontakter om fysisk misshandel
n = 1 595 FIGUR 4
% TABeLL 2
Övergripande teman i kontakterna
Tema Andel av
kontakterna Barnets utveckling/egna problem 48%
Jämnårigrelationer 39%
Familjen 26%
Misshandel & övergrepp 15%
Övrigt 16%
n = 21 273
Förövare, fysisk misshandel
Av 1 672 kontakter om fysisk misshandel har barnet i 95 % av fallen angivit vem som utfört denna, och dessa anges här. Jämfört med tidigare år har fäders och pojkvänners andel ökat något, medan bilden i övrigt är sig ganska lik. Sammantaget finns förövaren inom barnets familj i 76 % av fallen.
B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7
Förövare, sexuella övergrepp
Jämfört med området fysisk misshandel, är andelen kontakter med angivna förövare här något lägre, 92 %. Föregående års höga andel jämnåriga förövare har minskat något, och ligger i år sammantaget på 22 %. Andelen lärare och skolpersonal har minskat något de senaste åren. I 55 % av fallen finns förövaren inom barnets familj.
0 5 10 15 20 25 30
Annan/okänd Annan känd vuxen Annan känd jämnårig Annan i familjen Syskon Lärare/skolpersonal Styvfar Pojkvän/Flickvän Mor Far
Förövare vid barnkontakter om sexuella övergrepp/ofredanden
n = 1 373 FIGUR 5
%
Annan känd vuxen Annan känd jämnårig Annan i familjen Lärare/skolpersonal Pojkvän/Flickvän
0 10 20 30 40 50
Andel av alla samtals-kontakter med hänvisningar; n = 8 206 Andel av alla mejl-kontakter med hänvisningar; n = 7 994
Annan vuxen utom familjen Polisen Socialtjänsten BUP/övrig Hälso- & sjukvård Ungdomsmottagning Jämnårig Rektor Lärare Skolsköterska Skolkurator/-psykolog Totalt skolan Vuxen inom familjen
Figur 6
Föreslagna (i mejl) respektive överenskomna (i samtal) vidare kontakter/hänvisningar
ntot = 16 200
% varav
Annan vuxen utom familjen BUP/övrig Hälso- & sjukvård varav
Hänvisningar
I kontakterna med barn och ungdomar försöker vi ofta hitta möjliga vägar för barn att gå vidare i kontakt med framförallt andra vuxna. I samtalet kan vi diskutera saken, och en hänvisning dokumenteras i de fall barnet självt accepterar den och tror på den. I mejlen handlar det om BRIS förslag, men som vi inte kan få direkt respons på. Ur detta perspektiv är det intressant att notera att BRIS i många mejlkontakter hänvisar till olika myndigheter (se t ex skola, Ung- domsmottagning, BUP) – men i samtalen, där barnens åsikt och tilltro till dessa kommer fram, blir andelen dokumenterade hänvisningar betydligt lägre.
Vuxensamtalen
BRIS Vuxentelefon – om barn, tog under 2006 emot 2 913 samtal, vilket är en
ökning med 13 % jämfört med föregående år. Samtalen pågår i genomsnitt i drygt 25 minuter och barnen som de handlar om är i genomsnitt 11 år gamla och
fördelat på 55 % flickor och 45 % pojkar.
foto
B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 0
Boende
Uppgift om barnets boende framkom i över 90 % av samtalen. Den höga siffran är delvis en naturlig följd av att en stor del av samtalen berör just frågor om skilsmässa och boende, vilket också avspeglas i det jämförelsevis låga värdet på barn boende i kärnfamilj.
0 5 10 15 20 25 30
Annat Eget boende Behandlingshem eller motsv.
Familje- (foster-) hem Ensamstående far Styvfamilj Delat boende Ensamstående mor Kärnfamilj
Barnens boende i vuxensamtalen
% n = 2 666 FIGUR 8
Annan Myndighetsföreträdare/annan professionell
Granne Styvförälder Syskon/annan släkting Kompis förälder/bekant till familjen
Far-/morförälder
Far
Mor Figur 7
Uppringarens relation till barnet
n = 2 913
Uppringare
BRIS Vuxentelefon – om barn, är öppen för den som vill samtala om egna eller andras barn.
Föräldrar, och framförallt mödrar, dominerar – och sammantaget utgör kvinnor 79 % av uppringarna.
Samtalsområden
Innehållet i vuxensamtalen har tydligt förskjutits under de senaste åren. Under tidigare år har skilsmässorelaterade samtal legat högst, men alltfler samtal handlar idag om barns psykiska hälsa och frågor som rör föräldrarollen. Liksom vid motsvarande uppgifter om barnkontakter, så kan varje samtal röra sig inom flera områden som dokumenteras, varför den sammanlagda procentsiffran överstiger 100.
0 200 400 600 800 1 000 1 200
Figur 9
Samtalsområden
n = 2 913 Barnets psykiska hälsa
Totalt Skilsmässorelaterat Umgängesproblem Vårdnadskonflikter Övriga skilsmässoproblem Problem i föräldrarollen Familjekonflikter Övriga problem relaterade till barnet Myndighetsproblem Fysisk misshandel Vanvård/Omsorgssvikt Skolproblem (andra än mobbning) Fysisk/Psykisk ohälsa i familjen Juridisk vägledning Sexuella övergrepp/ofredanden Psykisk misshandel Missbruk Mobbning Barnets fysiska hälsa Kamratproblem IT-relaterat Om BRIS Uppmärksammad händelse i media Invandrar- och/eller flyktingfrågor Annat
38%
34%
22%
13%
13%
31%
23%
17%
14%
11%
11%
8,2%
8,2%
7,8%
7,8%
7,7%
7,3%
6,1%
6,0%
5,1%
1,8%
1,7%
1,1%
1,1%
5,1%
varav
Antal samtal